Idag arrangerar Timbro ett lunchseminarium på temat: ”Klimathotet – en fara för demokratin?”.
Referat från seminariet kommer i eftermiddag.
Idag arrangerar Timbro ett lunchseminarium på temat: ”Klimathotet – en fara för demokratin?”.
Referat från seminariet kommer i eftermiddag.
Mållgan: Nej du, Benedictus är bara ställföreträdare för Honom där uppe.
Menar du att Martinsson är katolik? Eller vad menar du egentligen?
Uppenbarligen finns det ett reellt hot mot demokratin i klimatfrågan. Per ”Hockeyfrillan” Holmgren har ju offentligt fört ut tankar om att demokratin inte klarar av att handskas med ”klimathotet”. Han är dessvärre inte ensam om den uppfattningen.
Svensk TV har ju redan visat att de inte bryr sig om att följa de regler som är nödvändiga för att medborgarna ska kunna bilda sig en vettig uppfattning om var vetenskapen står i klimatfrågan. Med en monumental ensidighet har SVT i klimatfrågan propagerat på ett sätt som för tankarna till det gamla Sovjetsystemet. Kravet på objektiv, saklig rapportering har SVT fullständigt kastat överbord. Nu verkar eftertankens kranka blekhet ha drabbat dem, men det är lite väl sent…….
Jag hoppas verkligen att de som är ansvariga för SVT:s agerande i klimatfrågan kommer att ställas till svars!
Vi tar normalt demokratin för given, det skall man inte göra. Varje generation måste försvara den, för 20 år sedan föll Berlinmuren, för en månad sedan gick klimatmupperiet in i väggen i Köpenhamn. Tro inte för ett ögonblick att klimatizmen är död som ideologi dom kommer inte att ge upp i första taget!
Det hade kanske mer varit på sin plats att diskutera hur media rapporterar om klimathotet, speciellt efter ClimateGate och nu Himalaya. Dvs är hela klimathotet en bluff?
Men eftersom såväl media som politiker valt att tro på IPCC och alla larmrapporter som ständigt kablas ut, kan dom kanske inte sänka klimathotet ännu eftersom alla sitter i samma båt..!?
Mvh/TJ
”Tro inte för ett ögonblick att klimatizmen är död som ideologi dom kommer inte att ge upp i första taget!”
Tänk så rätt du har . Så enkelt lär de AGW-troende inte släppa klimatet.
I dagens VLT kan vi läsa:
http://vlt.se/nyheter/omvarlden/1.712100-fn-utfardar-mjuk-frist-om-klimatet
FN utfärdar ”mjuk frist” om klimatet
FN kör en mycket mjuk linje för att följa upp det misslyckade resultatet från klimatkonferensen i Köpenhamn.
…………….
Helst vill FN:s chefsförhandlare i klimatfrågor, Yvo de Boer, att länder som inte skrev under den urvattnade överenskommelsen från Köpenhamn talar om före januari månads slut om de vill vara ”delaktiga” (associated).
Och UNFCCC:s agenda om möten under 2010 och framöver visar även det ”business as usual”
http://unfccc.int/meetings/unfccc_calendar/items/2655.php
http://unfccc.int/meetings/rio_conventions_calendar/items/2659.php
”FN utfärdar ”mjuk frist” om klimatet”
Låter som när ett ”sunkbolag” håller på att misslyckas med sin nyemission och tvingas förlänga teckningstiden.
Wetterstrand är väl en stor mediemagnet?
Kanhända är det därför hon är inbjuden?
Det som intresserar mig är varför ingen talar om för folk hur ett CO2-fritt samhälle egentligen ser ut. Som det är nu verkar det som om det skulle räcka om alla köpte hybridbilar, åt lite mindre kött och accepterade vindsnurror så blir allting bra. Som vanligt har folk svårt att se relationerna och storleksordningarna. Jag tror att ett CO2-fritt samhälle inte alls kommer att likna det vi har idag och därför kan det inte genomföras med demokratiska metoder. Så långt är alltså strävan efter diktatur logiskt och konsekvent. Oärligheten kvarstår emellertid. Det vore ärligare av Greenpeace & Co att tala om hur det blir. (Jag tror inte att Pelle Hockeyfrilla har tänkt igenom detta.)
Kommer vi att ha bilar överhuvudtaget? Antagligen inte? Kommer vi att ha elektricitet? Jodå, men bara om vi kommer över kärnkraftsnojan, annars blir det ransonering! Hur kommer vi att bo? Inte som nu, förmodligen tvingas man införa kvadratmeterransonering (åtminstone två familjer i en trea). Hur går det med livsmedelsproduktionen? Antagligen kommer folk att tvingas ut på landsbygden igen. Dels p g a att arbetskraften behövs i jordbruket, dels för att minska transporterna av jordbruksprodukter till förbrukarna.
Och så vidare. Det här är naturligtvis mina egna högst okvalificerade spekulationer. Men, jag skulle önska att någon satte sig ner och verkligen etablerade ett realistiskt scenarion för vad det verkligen innebär att reducera CO2 med 90%. Anledningen till att ingen gjort det är väl förmodligen att man är rädd för att resultatet blir så skrämmande att inge vill höra på det. Som Pol Pots Kambodja ungefär fast med Anders Wijkman susandes omkring i privatjet!
Jag vågar 🙂
Vågar politiska ledare släppa fram de enda befintliga tekniker som kan priskonkurrera ut fossilbaserade, drivmedel, värme och elkraft?
Då faller ju det moraliska underlaget att leva energiasketiskt.
All former av subventioner av romantiska flumenergisystem faller.
Fattiga i England får extra energibidrag för att inte så många ska frysa ihjäl.
Stora uppslagsverk är billigare en sin vedekvivalens, så pensionärer värmer sig med dem. Jag gråter… fan jag borde åka över och köpa upp till ett nytt bibliotek, jag saknar enormt att kunna gå och plocka på hyllor. 🙁
Beviset är att man i dagens politik måste gå ihop och klumpa ihop till ”en politik”, men det är ju inte den politiken en röstare vill ha, för om du är socialdemokrat så får du ju Wetterstrand på köpet och det var väl inte henne du röstade på.
Och inte på Vänstern heller.
Vad är detta för sörja!!??
Om man är kristdemokrat så röstar man på kristdemokraterna men vad fick du jo Moderaterna!!??
Så om du är kommunist eller vänsteranhängare så har du Wetterstarnd i knät likt förbannat….
Någon röst från mig ihöst kommer inte att stoppas i något kuvert förrän man står för det man vill faramföra….
Det är ena jävla sladderkärringar och gubbar som inte vågar stå för en egen politik som gaddar ihop sig.
Det är tyvärr inget för mig.’
Men likt förbannat får jag allt skit vare sig jag röstar eller inte…………….intsant??
Ursäkta, men vilket trams du kommer med…
Nu är det ju i verkligheten flera AGW-alarmister som föreslagit inskränkningnar i demokratin. Det är fakta just nu.
Att AGW-rörelsen är starkt förankrad i vänstern visste vi redan innan ditt inlägg. Ideologierna har viss värdegemenskap.
Du har en poäng. Men det hjälps inte. Hellre en dålig form av demokrati än ingen alls.
Sedan är det en annan sak att systemet i Sverige borde reformeras rejält. Med dagens teknik skulle vi kunna få en verklig demokrati, värd namnet.
Gunnar L har varit inne på det vid ett flertal tillfällen……
Ett infamt och löjeväckande påhopp på Timbro. Antingen är du dumdum-vänster-aktivist eller så är det någon gen som hoppat snett och då är du ursäktad.
Vad ska vi göra för att åter göra klimatfrågan ”normal”? Och vad är klimatfrågan egentligen för inte kan väl människans påstådda påverkan vara det enda man diskuterar?
Bevistade idag ett seminarium på Timbro, under rubriken ”Klimathotet – en fara för demokratin?”. Det kändes dock som om debattörerna gick litet som katten kring numera iskall klimatgröt.
Det började med Roland Poirer Martinsson som redogjorde för sin nya rapport ”Molnformationer och skattekilar”. Han menade att det finns en ”järntriangel” som styr klimatdebatten, bestående av forskare, media och miljöaktivister. Media har enligt RPM okritiskt anammat fyra (och en halv) utgångspunkter från framför allt den sista gruppen:
1. Välsignelsen i att ge en massa u-hjälp i form av klimatbistånd. Hittills har u-hjälp inte gjort något gott, i sämsta fall bara förvärrat, så varför skulle något gott komma ur att slänga ut klimatpengar på tredje världen?
2. Föreställningen om välsignelsen av statliga regleringar.
3. Idén om ekonomisk tillväxt som roten till allt ont.
4. Tanken att ”klimathotet” måste lösas ”nu eller aldrig – annars är vi kokta”.
(En 4,5:e punkt var observationen att miljöpartiet och Maria Wetterstrand – närvarande – verkade tas som ”opartiska” kommentatorer under Köpenhamnsmötet.)
Maria Wetterstrand talade sedan och höll inte med om flera av RPM:s punkter, föga oväntat. Hon uppehölls sig mycket vid att media bara överdrev i rubriker, men att artiklarna under rubriksättarnas excesser oftast var sakliga och bra. Det tycker jag kan diskuteras – i hög grad! Den samlade bilden man får av medias bevakning, rubriker OCH text, är att en väldig massa grovt överdrivet ”klimathot” matas ut. Hon menade också att klimatdebatten tenderade att bli ytlig, vilket man iofs kan hålla med om. (Men jag håller nog inte med om det från samma utgångspunkt.)
Ekonomen Stefan Fölster (från Svenskt Näringsliv) anförde tre exempel på hur debatten verkade kunna leda oss fel. För det första besvikelsen efter Köpenhamn. Det blidde ju bara en tummetott. Men det vore absurt att tro att vad man än hittat på skulle ha inneburit så stor skillnad. Kina skulle aldrig binda sig för något långtgående klimatavtal och inte 1/3 av de övriga länderna heller (bl a de flesta som sitter på den mesta oljan).
För det andra anförde han det han kallade rekyleffekterna. Jag blev inte riktigt klar på vad han menade, men i mina anteckningar står bl a att många som tycker att man skall ”moverka CO2” ändå inte godtar sådant som kan spela roll: ingen kärnkraft, ingen CO2-lagring i marken, man överklagar placering av vindkraftverk och järnvägsspår, osv. För det tredje pekade han på att debatten tycks utesluta allt som kan ge en ”plan B”. Utsläppsbegränsningar leder ingen vart, men det finns ju annat man kan göra: flytta svavelutsläpp högre upp i atmosfären, skapa konstgjorda moln, osv.
Detta blott små nedslag i allt som sades.
I den efterföljande debatten påpekade Fölster att en viss vändning tycks ha skett i medias rapportering, t ex ifråga om att debaclet Himalaya (glaciärerna försvinner inte alls, och IPCC källkritik härvidlag visade sig vara av Ankeborgs-klass) som faktiskt rapporterats, även om i t ex DN Karin Bojs inte själv vågat ta upp tabben. Wetterstrand menade att majoriteten journalister var borgerliga, men RPM replikerade att runt 70% av dem enligt undersökningar tvärtom sympatiserade med de röd-gröna.
Publiken hade ovanligt klimatkritiska inpass. Maggie Thauersköld Crusell of Theclimatescam Fame gjorde ett inpass om att barnprogram på TV var klimatpropagandisitska (RPM höll med). Och en annan frågeställare undrade varför media rapporterat så litet om den stora skandalen Climategate. RPM menade att man visst rapporterat, om än kanske kvantitativt i underkant. (Det är ett understatement. Det tog 15 dagar innan några TV-nyheter ens *nämnde* ordet Climategate, och då blott i ett telegram på 10 sekunder.)
Som antytts tyckte jag debatt och inlägg inte var så klargörande. ”Klimathotet” har varit ett demokratihot också, genom att media så kompakt predikat föreställningar om en förestående klimatkatastrof. Jag följde själv media noggrannt under hela perioden från Climategate-avslöjandet, över Köpenhamn, och in i den oprognosticerade köldknäpp som nyligen omfamnat norra halvklotet. För varje artikel som ens försiktigt ifrågasatte ”klimathotet” var det något i stil med 30 artiklar som basunerade ut klimatalarmism. Och de kritiska artiklarna var ofta mindre notiser, ibland utomståendes debattartiklar och vid flera tillfällen modiga ledarartiklar i uppstudsiga lokaltidningar.
Snedvridningen i rapporteringen har varit kompakt. Det är ett faktum – jag kan låna ut min klippsamling för den som tvivlar! – och borde ha diskuterats mer. Dock tycker jag att vi nu börjar skönja en *viss* tillnyktring. Klimatkritiska artiklar (t ex om Himalaya-tabben) blir något fler, och det är ganska naturligt efter tre hårda hammarslag mot AGW-hypotesen: Climategate, Köpenhamnsfiaskot, och köldvågen – ni vet den som IPCC inte kunnat förklara, och som det är en travesti att de inte förutsett.
–Ahrvid
Ahrvid: #25 Ditt referat är så bra att jag lyft upp det som ett eget inlägg. 🙂 Tack!