Parisöverenskommelsen och tjugonio COP-konferenser ser inte ut att rädda världen – om den nu är i ett så katastrofalt skick avseende klimatet att den behöver räddas.
Välstånd och energi hör ihop. 80 % plus av den energi mänskligheten använder är fossil. Doktrinen är att nå netto noll koldioxidutsläpp, huvudsakligen genom att sluta bränna kol, olja och gas.
Europas politiker är övertygade om den inslagna vägen. Nu blir det allt tydligare vilka effekter det får för näringsliv, industri och ekonomisk tillväxt. Vi tappar stort mot Kina och USA. USA har visserligen minskat utsläppen, men genom ’shale gas’. Inte genom att överge fossila bränslen.
Rolf Schusters diagram pekar på skillnaderna. Kina och Indien är busarna. Tyskland har under allt svårare industriklimat och bördor för hushållen, orsakat av die Energiewende, en helt försumbar inverkan på global uppvärmning, med sin fortsatta minskning.
Vår vän Rolf Schusters uppmaning till tyska makthavare.
”Ärade damer och herrar i Finansutskottet, Ekonomiutskottet, Miljöutskottet och Näringslivs- och Energiutskottet, som fredagen den 27 juni offentliggjorde Statistical Review of World Energy. Där kan man läsa att tyska CO2 -utsläpp har gått ner ytterligare 8,5 miljoner ton. Om det är en framgång blir en uppgift för framtida historiker att reda ut.
Under mellantiden är det en uppgift att fundera på för den tyska industrin, då samtidigt de globala utsläppen ökat med 530,5 miljoner ton CO2.
Detta visar mig, att den tyska klimatpolitiken ger ingenting jämfört med de fyra största CO2-utsläpparna, som inte tvingas till någon reducering eller, liksom USA, kliver ur Parisöverenskommelsen.
Därför ber jag er:
Tänk över den tyska klimatpolitiken och framför allt utlys ett moratorium för utbyggnad av vind- och solenergi.”
Denna uppmaning är lika befogad till svenska makthavare.
Nu är nyhetsrapporteringen i Sverige i katastrof-mode. Våra utsläpp ökar 7 %. Tänk om någon kunde tänka ett steg till. Våra utsläpp är 0,1 % av de globala. 7 % av 0,1 % är 0,007 %. Världen brinner inte upp för detta, som generalsekreteraren Antònio Guterres brukar påstå. Lika lite som Tysklands minskning märks i förhållande till de stora utsläpparna.
Talen i Almedalen indikerar ingen tillnyktring bland partiledare som företräder en majoritet i opinionen. Åtminstone oppositionen lever kvar i tron att vi med ökad reduktionsplikt kan få biodrivmedel utan prisökningar och därmed elda på inflationsbrasan igen.
Få om ens något klimatprojekt höjer vår produktivitet. Vi är redan på efterkälken mot de som nöjt sig med prat om Paris och CO2-minskning. De kör på. Kina levererar det vår klimatpolitik måste ha och släpper ut koldioxid så att vi kan redovisa hur duktiga vi är med klimatet.
Polen gratulerade Danmark med ett snett leende när de nu tar över ordförandeklubban i EU. Att få alla att dra åt samma håll blir inte det lättaste. Inte minst i klimatpolitiken bland många svårlösta frågor. Mitten och vänsterpartierna anklagar EU-kommissionen för att tillsammans med högern och ytterhögern på sistone backat för mycket på utlovade klimatåtgärder.
På onsdag 2 juli lade kommissionen fram sitt formella förslag om klimatmål till 2040.
En smula demokrati kan ändå ge lite hopp. Valresultatet påverkar åtminstone något.
Och som sagt – framtidens historiker kommer nog fundera på hur vi tänkte på den här tiden.
| Faktaruta – kalkylerad temperatureffekt
Professorerna Lindzen, Happer och van Wijngaarden utvecklar i en vetenskaplig artikel klimateffekten av total nedstängning av alla utsläpp. Net-Zero-Averted-Temperature-Increase-2024-06-11.pdf (co2coalition.org) För USA kalkylerar de effekten till år 2050 av en total nedstängning (Net Zero) till 0,0084 gr C. Inkluderas feedbacks på 4 gånger enligt IPCC blir effekten minus 0,034 gr C. För EU, 7,2% av globala utsläppen blir effekten minus 0,02 gr C. Sverige ,0,1% av alla utsläpp, ca minus tre tiotusendels grad. Hur professorerna kommer fram till sina basvärden framgår av länken. Som jämförelse kan vi göra en alternativ kalkyl helt baserat på fakta från IPCC:s modeller för Transient Climate Response, TCR. Vi väljer som utgångspunkt höga TCR 3.0 gr C. Det beskriver en temperaturökning på 3 gr C som resultat av en dubblerad atmosfärshalt från slutet på Lilla Istiden. Halten var då ca 280 ppm, men vi väljer för att förenkla 300 ppm. Det ger 3 gr C/ 300 ppm eller 0,01 gr C/ppm. Klimateffekten till år 2050 (25 år) vid omedelbar nedstängning av alla Sveriges utsläpp blir då 0,000625 gr C eller cirka sex tiotusendels gr C. Om vi i stället använder mer verklighetsnära TCR 1.5 gr blir resultatet hälften därav eller cirka tre tiotusendels grad. Samma storleksordning i temperatureffekt som enligt professorernas kalkyl ovan. Bas i ökningstakten av atmosfärshalten sätter vi till 2,5 ppm/år. (NOAA) Slutsatsen blir att jakten på fossil koldioxid är meningslös men förödande kostsam. |
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Lindzen et. al. räknar med en temperaturökning på 0,75 degC per en fördubbling av CO2, en siffra vi vet är större. Redan nu vid en ökning av CO2 på 50% ser vi en temperaturökning på 1,5 degC.
Sedan räknar de på en linjär minskning till 2050, så vad blir då effekten till 2100? Jo, den blir 0,1 degC om bara USAs bidrag i världen går till noll. Om även Kina och Indien kommer med på tåget blir effekten större, men en uppvärmning på mer än 2 grader tycks allt mer oundviklig.
Evert och Mats! Klartext, Tack!
Mer Co2 till växtligheten och därmed ekosystemen tackar och tar emot och kan ge mer och mer diversifierad föda år allt fler stora som små.
”Klimatet” med alla sina kända och okända korta som långa cykler och återkopplingssystem – inte minst de gäckande molnen – lever sitt självständiga liv tämligen oberoende av nuvarande politikers och klimataktivisters hybris samt CO2-halten.
Och, framtiden får uttala sig om vilken politik villfarelse som gjort störst skada CO2-hypotesen med NetZero – politiken, Lysenkoismen eller eugeniken.
I det övre diagrammet återfinns både ”billion” och ”million” tons, vilket naturligtvis inte behöver vara fel så länge man bara uppmärksammar det …
#1
Utöver 0,72 °K (den primära uppvärmningen av en CO2-fördubbling) kommer återkoppling. Vattenångans klimatkänslighet är 2,7 gånger högre än CO2’s. 0,72 °C ger 5 % mer vattenånga vilket ger en temperaturökning på 0,15 °K utöver det, så CO2:s klimatkänslighet hamnar på 0,87 °C.
#1 Kent
Så Kent vad tror du? Är det dåligt att vi får ett mildare klimat, eller är det bra med ett mildare klimat med höga CO2-halter som kraftigt gynnar den biologiska tillväxten?
#1 Kent
Professorerna räknar med en öknng med ca 1 grC för en fördubbling av atmosfärshalten. Därtill kommer feed-back som självklart är lika stor även för för alla naturliga grundorsaker till temperturhöjningen. De naturliga som är dominerande.
Det är som du vet grundligt utrett här på KU. Du begår misstaget att tro att all värmning beror på fossil CO2 vilket är fel. Läs på om historiska, liknande värmnigar, exempelvis 1910-1940. Börja med att läsa på fakta innan du sveper iväg ogrundade påståenden. Vi redovisar två olika metoder för effekten av nedstängning till Net Zero. Den sist redovisade i faktarutan utgår ju från IPCC:s TCR-modell och NOAA:s fakta om ökningstakten av atmosfärshalten. Har du invändningar mot IPCC?
Kent, #1,
du utelämnar en hel del i ditt inlägg. En miss? eller avsiktligt?
1) Inte ens IPCC anser att koldioxiden är den enda växthusgasen. Tar man med metan, dikväveoxid, diverse halogenerade gaser och annat och uttrycker det som koldioxidekvivalenter så har vi redan fördubblat [CO₂e]. Nuvarande halten beräknas till 500-600 ppm.
2) du antar INGEN annan påverkan på den globala medeltemperaturen än den från växthusgaser, trots att fenomen som ex.vis AMO, el Niño/Niña bevisligen påverkar.
3) Lindzen et al. gör även en alternativ beräkning med en klimatkänslighet som de hämtar från IPCC – om 3⁰C per fördubblad [CO₂]. Resultaten blir liknande. Något du hade upptäckt om du hade läst deras manuskript.
Och till allt detta kommer som vanligt de naturliga variationerna och där är mänskligt tillförd CO2 försumbar och ej mätbar faktor för utvecklingen, enligt historiska utvecklingar och mätserier. Tyvärr. Men vi hinner späka oss en stund till och känna tagelskjortans renade verkan innan vi fryser ihjäl.
Det är varmt i Europa. AFP rapporterar och I Paris lär bl.a. detta gälla;
”Ambulances stood ready near tourist hotspots as experts warned that such heatwaves, intensified by climate change, would become more frequent.”
https://picks.my/en_v2/s/detail/13170/content.html?utm_source=global&utm_medium=app&utm_campaign=13170
1989 var min fru och jag i Paris under andra halvan av juli. En kväll, efter en heldag i staden, promenerade vi i maklig takt från Étoile till Eifeltornet. Klockan var omkring 23 och på tornet angavs temperaturen till 32 grader.
Nr 1 Kent
Ett modernt samhälle hade aldrig klarat av ”extremklimatet” som rådde på 1800 – talet.
Då – var variationerna mellan varmt och kallt betydligt större, se även stormar och översvämningar – Backafloden i slutet på 1800 – talet, som fick havet att sluka människor och stora landområden i Skandinavien och nere på kontinenten var bara ett av alla extremväder som härjade.
Läs på om ovädren och umbärandena under 1600 – 1800 – talen eller 1300 – 1600 – talen.
Det är dårskap att önska sig dåtidens väder och klimat – Det är mycket lugnare och stabilare väder nu.
Att – vi gick ur Lilla Istidens grepp var våran stora lycka.
Att – vi gick ur Lilla Istidens kaos berodde i huvudsak på att solfläcksminimum upphörde och att vi gick mot ett solmaximum ca 1950 och ett nytt maximum 1990.
Om – koldioxidens ökning bidragit till ett stabilare klimat, än det som rådde på Lilla Istiden – så är det en lycklig bonus – Men sannolikheten för att mer koldioxid har tagit oss ur Lilla Istiden är obefintlig.
Den kraftiga solinstrålningsökning vi observerat, både med satellitmätningar sedan 1980 – talet och med tidigare mätningar – RÄCKER MER ÄN VÄL TILL FÖR ATT FÖRKLARA TEMPERATURÖKNINGEN.
Solen värmer havet mycket effektivare än vad koldioxidökningen gör – och trots ökning från massor av mer sol och massor av mer koldioxid, så är havets temperaturhöjning mycket modest – och enbart till nytta.
Ett världshav med en lägre temperatur än nuvarande 3,5 grader kommer att utgöra ett mycket större klimathot än dagens temperatur.
Sverige och Europa har fått en så kraftig instrålningsökning som 10% från solen – sedan 1983.
Se vad Lennart Bengtsson svarade och visade när jag frågade honom vad det skulle innebära för temperaturen om den ökningen är global.
Han svarade och visade att det innebär en höjning på ca 7 grader.
Nu – har vi ju havet som jämnar ut klimatvariationer – men trots mängder av ökad solinstrålning sedan 1800 – talet så är temperaturhöjningen modest.
All oro och panik om att vi människor skapat ett annat och farligt klimat som du läser i rubriker och media – är nonsens..vi har en klimatförbättring dom senaste 150 åren, med lugnare väder.
# 6 Mats, en fördubbling av CO2-halten beräknas rent fysikaliskt sett ge en uppvärmning på 1 grC. Men det gäller en ”klar sky”. Blandas verkligheten med molnen och växthusgasen H2O med sina olika fasövergångar in i beräkningarna, måste även de naturliga återkopplingarna komma med. Det är väl där som Happer m.fl. hamnar på 0,75 grC medan IPCC räknar med onaturlig positiv feedback och hamnar på flera grader.
Varje gång koncentrationen i atmosfären ökar med 10 % jämfört med utgångspunkten ökar temperaturen med 0,12 °C – en trivial konsekvens av att CO2:s klimatkänslighet är 0,87 °C (inkl. återkopplingar)
#11 Ann lh
Fördubblad hallt från nu tar med ökningstakten 2,5 ppm/år tar ca 170 år, 17 decennier. Men nuvarande takt ökar temperaturen i verkligheten ca 0,15 gr/decennium. Om den takten fortsätter verkar väl 0,75 grC vara i underkant? Men man vet aldrig. Vi kan ju inom den aktuella tidsrymden snart vara på väg mot ett kalllare klimat? (Observera, Kent har inte mutat mig!) Hur som helst, alla nivåer vi pratar om är hanterbara, dvs ingen klimatkris.
#1
”Lindzen et. al. räknar med en temperaturökning på 0,75 degC per en fördubbling av CO2, en siffra vi vet är större.”
Nej, det vet vi inte.
”Redan nu vid en ökning av CO2 på 50% ser vi en temperaturökning på 1,5 degC.”
Och nästan halva den ökningen skedde innan CO2-halten började stiga nämnvärt, men förmodligen kan väl CO2 även verka bakåt i tiden.
#4
”0,72 °C ger 5 % mer vattenånga vilket ger en temperaturökning på 0,15 °K utöver det, så CO2:s klimatkänslighet hamnar på 0,87 °C.”
Så enkelt är det nu inte. Mer vattenånga innebär mera moln och ett högre albedo. Mer vattenånga innebär även en högre lapse-rate (eftersom luftens specifika värme ökar. Detta motverkar höjningen av den effektiva utstrålningshöjden.
Högre lapse-rate ökar också konvektionens effektivitet.
Fast mera vattenånga innebär även mera regn, vilket troligen innebär mera vegetation i torra områden vilket sänker albedot.
Så det är mycket oklart vilken effekt ökad vattenångehalt egentligen har.
Sist men inte minst ”the tropical hotspot” i den övre troposfären, som skulle bevisa vattenångeåterkopplingens existens har fortfarande inte hittats trots ett halvsekels letande.
#12
”Varje gång koncentrationen i atmosfären ökar med 10 % jämfört med utgångspunkten ökar temperaturen med 0,12 °C – en trivial konsekvens av att CO2:s klimatkänslighet är 0,87 °C (inkl. återkopplingar)”
Eftersom effekten är allt annat än linjär är en trivial konsekvens av ovanstående att du inte vet vad du pratar om.
ibland tycker jag det underlättar att hålla sig till samma termer för att sedan reflektera över dem
Gas Koncentration (ppm) Kommentar
Kväve (N₂) 780 840 ppm Ca 78 % av atmosfären
Syre (O₂) 209 460 ppm Ca 21 % av atmosfären
Vattenånga allt från 5-20 000 ppm
Argon (Ar) 9 340 ppm Ädelgas, inert
Koldioxid (CO₂) 420 ppm (2025) Växthusgas, ökar årligen
Neon (Ne) 18 ppm Ädelgas
Helium (He) 5 ppm Ädelgas
Metan (CH₄) ca 1.9–2.0 ppm Potent växthusgas
Krypton (Kr) 1 ppm Ädelgas
Väte (H₂) 0.5 ppm Låg koncentration
Lustgas (N₂O) ca 0.3 ppm Växthusgas
Ozon (O₃) 0.01–0.1 ppm (troposfär) Varierar mycket med höjd och plats
fortfarande så tycker jag att co2 och metan verkligen står ut och jag blir egentligen lika förvånad när alla accepterar co2 280 ppm som utgångspunkt när tex beck säger att utgångspunkten lika väl kan vara 340 ppm. sedan ställer jag mig också frågande till om co2 verkligen kan ha så stor påverkan som det påstås. men det är mina funderingar.
#17
”Metan (CH₄) ca 1.9–2.0 ppm Potent växthusgas”
Betydligt mindre potent än CO2 dock, för att inte tala om H2O.
Som vanligt en läsvärd genomgång. Men man får svar som man frågar. Ni nämner ”partiledare som företräder en majoritet i opinionen”. Man kan utifrån realistiska data formulera frågan så att en majoritet INTE tror att mer koldioxid skulle oroande eller ens märkbart värma atmosfären.
Mina samtal med vanligt folk får mig att luta mot det senare. Ekonomiska argument stärker denna syn
tty 18
metan 2 ppm. var verkligen kors farlighet och all den forskning som detta frambringade något som nu vänts i att vi närmaste tiden kommer att sakna nötkött verkligen värt all uppståndelse.
#16
Jag skriver tydligt ”i förhållande till utgångspunkten”
#15
40 ppm över 400 ppm ger samma uppvärmning som 50 ppm över 500 ppm, nämligen 0,12°C.
Att högre temperatur ger fler moln och högre albedo stämmer inte överens med vad som observeras.
Mer ren energi, men inte tillräckligt med subtraktion.
Vi lägger till ren energi i mixen, men vi tar ännu inte bort fossil energi. Det är därför de globala utsläppen fortsätter att öka, även när rubrikerna basunerar ut klimatgenombrott. Tills den globala efterfrågan planat ut – eller förnybara energikällor börjar ersätta fossila bränslen i stor skala – kommer utsläppen sannolikt att fortsätta öka. Dvs, trots historiska investeringar i förnybar energi och löften om nettonollutsläpp från nästan alla större ekonomier nådde de globala koldioxidutsläppen rekordhöga nivåer år 2024.
Nedanstående rapport är den första i en serie som bryter ner de viktigaste resultaten – och vad de betyder för den globala energisektorn.
Statistical Review of World Energy
https://www.energyinst.org/statistical-review
Mvh,
#18
Den RELATIVA klimatkänsligheten för vattenånga, CO2, CH4 och N2O är 81:30:7:11
Ett klimatförändringsperspektiv till – baserat på SMHI:s observationer.
1961 – 1990 såg vi i Sverige en nedgång i temperaturen som oroade både oss och stora delar av omvärlden.
Jämför vi 1961 – 1990 och klimatperioden 1991 – 2020, så upptäcker vi att väldigt lite har hänt..även om vintrarna blivit något varmare och under några decennier influerats av fler västliga vädersystem.
Det som kanske är viktigast dock är sommartemperaturerna, inte pga semesterväder utan pga förmågan att smälta bort snö och glaciärer – innan nästa istid drar igång på allvar.
Sommartemperaturen i Sverige har över tid ändrats väldigt lite – och i svenska fjällkedjan finns det t o m områden som fått lägre temperatur 1991 – 2020 än 1961 – 1990, vilket antagligen få svenskar känner till.
Samma gäller för hösten, fast i något mindre omfattning.
Inget alarmerande – men väl värt att notera – vi befinner oss inte i någon som helst tokvärme.
Vegetationsperiodens längd är en annan sådan parameter som är klimatologiskt värdefull – och visst den har ökat något sedan 1961 – 1991 – med 0 – 10 dagar generellt – Men Här Blir Det Intressant – Dom Senaste 20 Åren Har Inte Vegetationsperioden Ökat Överhuvudtaget.
Det vi kan notera är istället att vegetationsperiodens perioden längd och variation EXAKT samverkar med Solinstrålningsökningen – som gjorde ett rejält hopp mellan 1980 & 2000.
Vegetationsperiodens längd samverkar sålunda inte med koldioxidökningen – utan med solinstrålningsökningen.
Dessutom – är det intressant att Sveriges nederbörd inte alls ökat under vår och sommar – utan nederbördsökningen har skett vintertid.
Slutsats utifrån temperaturförändringar, nederbördsförändringar och vegetationsperiodens förändringar är:
1 Det är solens instrålning som styr vårat klimat.
2 Det är åtminstone i Skandinavien naturliga variationer som styr, så som vädersystemsmönster och mer eller mindre sol och till det havsströmsvariation.
Vad vi hittills kan utläsa ur observerade klimatförändringar är också att vi fortfarande ligger mycket nära ett klimat som riskerar att ge växande glaciärer.
Jag, som har gott minne….minns fortfarande förra vintern – Då bildades det inte bara is på våra vikar längs svenska västkusten, utan också nere längs danska kusten och t o m ute vid Läsö.
Vintern dessförinnan, 2023/24 hade ungefär samma temperatur som varannan vinter 1860 – 1900.
VI Är Sålunda En Hårsmån Från Våldsamt Kalla Vintrar och Dito Somrar – något som kan leda till katastrofala samhällskonsekvenser, då vi monterat ner våran vinterkapacitet till ett minimum, gällande snöröjning och isbrytning och energisystem.
Pga alarmism – står vi avklädda och tvingas nu leva på ren Tur.
Baserat på observerade och uppmätta kan man lätt beräkna den totala växthuseffekten. Intresserade läsare kan använda appen cfys.nu Den är helt enkelt skillnaden mellan värmestrålningen från jordytan och värmestrålning från stmosfärens övre gräns!
Det totalala växthuseffekten har ökar med ca 6 watt/m2 sedan 1940. Det är ungefär det dubbla av de direkta experimentellt bestämda växthuseffekt. Resultatet indikerar tilläggseffekter som feedback från vattenånga. Varm luft innehåller som bekant mer vattenånga än kall luft
Nr 26 Lennart Bengtsson
På tal om varm luft och mer vattenånga – så noterar jag dock att kalla eller kanske rentav kallare hav och havsströmmar – ger väldigt mycket dimma/vattenånga – då solen lyser på dessa..
Sverige har tex inte fått mer nederbörd på våren och sommaren – utan hos oss beror nederbördökningen..på mer nederbörd på vintern pga mer lågtryck.
Kanske är det inte så enkelt som att ett varmare klimat per automatik ger mer vattenånga – kanske är det kombinationen av varma och kalla områden och omständigheter därifrån – som ger halten vattenånga?
Eller är det så enkelt att det rakt av blir/måste bli mer vatten i atmosfären?
Kanske tänker en onödig och dum tankegång – men trots allt, har jag förvånats över hur otroligt fuktigt och dimmigt det har varit när jag vistats vid kalla havsområden.
– och hur lite fukt luften innehållit när jag tvingats söderut, till varma hav….
Men visst, rent logiskt borde varma hav avge mer vattenånga….men i en kall atmosfär beter sig tillskottet av vattenångan annorlunda..?
Apropå co2 all time high så får vi väl hava förtröstan och fortsätta förlita oss på politikerna. Kanske det är dags för L, som går oroväckande knackigt, att ta tillfället i akt att återuppta kampen för ett koldioxid-fritt Europa som de deklarerade vid förrförra eu-valet? Resten av partierna hänger säkert med av bara farten.
Våra reportrar däremot verkar ha drabbats av totalt kollektivt solsting och skriver fortfarande om det varma vädret som rådde några dagar förra veckan i Frankrike, lite längre i Spanien.
I skrivande stund är det 15 i Paris och alla coolcation turister tex Åre där det är under 10 längtar nog hem.
#18 tty
Metan är mer potent växthuseffekt än koldioxid. Dock i betydligt lägre halt. Där är effekten mindre.
Den enda gången vi skall uppmärksamma koldioxid och atmosfärens CO2-halt är välnär det gäller växternas näring? Ju mer vi debatterar dess eventuellt uppvärmande effekt, desto mer spelar vi alarmister i händerna och tillerkänner koldioxid en avgörande betydelse. Värmen måste ju komma först. Koldioxid skapar ingen egen värme. Vi måste sluta använda alarmisters påhittade terminologi.
Det klimathot som politikerna tror på är inte allvarligare än att det avhjälps med höjda skatter och så kallade klimatavgifter. Varför importerar vi t.ex. lammkött från Nya Zeeland när vi kan föda upp får här i landet? Jo för att det är billigare på grund av beskattningen i Sverige. Men klimathotet då? Vore klimathotet en realitet så skulle väl inhemsk matproduktion sättas i första rummet och därmed minska importen från utlandet, vilken genererar koldioxid helt i onödan. Vidare borde också alla skräpprodukter som importeras och som genererar koldioxid upphöra. Men eftersom det inte råder något klimathot så kommer inget av ovanstående att ske, utan man nöjer sig helt enkelt med att införa skatter och klimatavgifter på grund av ett icke existerande klimathot. Klimatet har alltså blivit en skatteko, som inga politiker vill ska upphöra och därför matar man på med lögnerna om klimathotet.
#26 LB
Helt meningslösa räkneövningar enligt min mening när man låter historien börja där det passar bäst.
Många watt blev det redan på 1700-talet. Ännu flera. Jag kallar det naturliga variationer.
Frågan är hur långt ner vi måste nå innan hela historien, historisk forskning och långa mätserier tas i beaktande och naturliga variationer förstås och erkänns?
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-61
19
Det är inte trevligt när folk skryter med sin kunskap med det är faktiskt ännu värre när de skryter med sin okunnighet
#29
”Metan är mer potent växthuseffekt än koldioxid. Dock i betydligt lägre halt. Där är effekten mindre.”
Ingalunda. Det är faktiskt exakt tvärtom. CO2 har betydligt större absorption i IR-bandet. Dock har CH4 med den mycket låga halt den har större effekt per nytillkommen molekyl än CO2, eftersom CO2-molekylerna enkelt uttryckt ”skymmer varandra”. Den mycket låga halten är alltså förutsättningen för metanets ”potens”.
Dessutom CH4 är kemiskt instabilt i atmosfären, med en halveringstid typ 7 år. Det kan alltså aldrig bli någon hög halt.
Det upphör aldrig att förvåna mig att personer som uppenbarligen är starkt engagerade i ”klimatfrågan” har så litet intresse för att sätta sig in i hur växthuseffekten faktiskt fungerar.
17
Notera att ppm är en volymsenhet. Koldioxid är ca 50 % tyngre än luft Det betyder att på varje kvadratmeter landyta så finns det ca 6.5 kg koldioxid. Öökningen hittills ligger på 2,2 kg. Vattenångas vikt motsvarande uppgår i genomsnitt till ca 25 kg. Koldioxiden avtar logaritmiskt med höjden men vattenånga avtar mycket snabbare eftersom den följer Clausius – Clapeyrons lag. Därför finns det mer koldioxid i stratosfären än det finns vattenångan. En räkneuppgift för alla duktiga kommentatorer blir att räkna på viken höjd som koldioxid går om vattenånga?
Lycka tiil både Kent och Magnus och all andra
I Frankrike arbetar parlamentet med ett nytt energi-och klimatprogram. För ett par veckor sedan röstade nationalförsamlingen oväntat för att utlysa ett moratorium för utbyggnad av vind- och solenergi, som en del av det nya programmet. Det var RN (Le Pens parti) som lade fram förslaget och Republkanerna (ungefär som svenska moderaterna) röstade med RN. Därför blev det en majoritet för moratoriet.
Vänstern, de gröna och många borgerliga blev röda i ansiktet av upprördhet och ropade ”katastrof, fascism och förräderi”. Tyvärr fick Republikanerna (LR) kalla fötter av all kritiken, så när senaten nyligen röstade om samma moratorium vände de helt om och röstade emot, varvid förslaget förkastades . Så nu blir det tyvärr fortsatt stark utbyggnad av sol-och vindkraft här.
https://www.bvoltaire.fr/moratoire-sur-les-eoliennes-les-senateurs-disent-non/
#22
Som sagt, effekten är inte linjär.
”Att högre temperatur ger fler moln och högre albedo stämmer inte överens med vad som observeras.”
Helt riktigt. Och det beror på att mängden vattenånga inte har ökat. Att ta det faktum att verkligheten inte stämmer med teorin, som ett argument för att teorin är korrekt är kanske litet långsökt.
Nr 33 Lennart Bengtsson
Hej,he – du är dig lik i din retorik.
Du – har ju inte sällan fel om klimatutvecklingen dom senaste 100 åren.
Du svänger dig ledigt med uppgifter som i din nr 26 – ”Resultatet indikerar tilläggseffekter som feedback från vattenånga. Varm luft innehåller som bekant mer vatten än kall luft”.
Har du någon bra siffra på Uppmätta Observationer, inte beräkningar, av den ökade vattenångan i våran atmosfär – jag minns Magnus Cederlöfs kurva, som inte visade någon ökad mängd vattenånga…kanske var den lokal för Europa eller nåt…..?
För övrigt verkar ju solens varierande instrålning bättre förklara dom senaste 150 åren av klimat – än koldioxidhypotesen!?
Och då kan man fråga sig – blir mängden vattenånga, om mer solinstrålning när ytan, högre eller mindre i atmosfären – jämfört med att enbart koldioxiden skulle ge 1 grad högre temperatur..?
Svaret – kan tyckas självklart – men det vore intressant att höra dina kloka förklaringar.
Det är alltid intressant, roligt och lärorikt att läsa alla inlägg och artiklar i den här bloggen. Jag tror absolut på att vi har klimatförändringar, och vi har det hela tiden. När jag var ung så gick världen mot en ny istid och 20 år senare går vi mot en global upphettning. Fast när man tittar på den här upphettningen så verkar den inte vara global då Sydpolen inte verkar värmas särskilt mycket medan Nordpolen värms mycket. Men, med det sagt så undrar jag om den här värmningen är farlig eller inte. I mina ögon får vi ett mildare klimat med kraftigt ökad biologisk livskraft och tillväxt. Mycket tack vare detta mildare klimat och ökad mängd atmosfärisk CO2. Ni som följt de kommentarsfälten vet att jag försökt pressa signaturen ’Kent’ att berätta om han tror att denna klimatförändring leder mot en katastrof eller om han tror att den kan vara bra för oss. (Han senaste svar var att han aldrig påstått att den varit katastofal). Jag skulle vilja veta vad ni övriga tror. Gynnas vi av dessa klimatförändringar eller kommer den att leda till vår civilisations förfall?
#35 Lennart
Så här svarar AI på din fråga:
”Vid ungefär 10,5 kilometers höjd överskrider koncentrationen av koldioxid den av vattenånga, enligt den här förenklade modellen.”
Korrekt?
#39 Mats
Jag vet inte varför det är så relevant att få just Kents syn på detta.
Tror inte man kan säga att en uppvärmning enbart är av godo. Det beror såklart vart man bor. Men det blir bara att anpassa sig. Att bosätta sig där det årligen uppstår tornados kanske inte är jättebegåvat men folk gör det och det verkar ju trots allt gå. Det bor folk i Death valley också.
Nr 41 Dumsnuten
Ja visst är det intressant med death valley – dom flesta tror nog att ingen eller inget kan leva där!
Men trots den otroliga värmespoten – så finns där mängder av växter och djur.
Det är också en plats och ett klimatperspektiv att begrunda – om man jämför med vad alarmisterna och klimatprofessorerna tror ska hända om det blir 1 eller 2 grader varmare.
Våran natur har genomgått flera värmeperioder med flera grader högre temperatur än Lilla Istiden – det gav oss jättelika ädellövskogar och ett myllrande djurliv – Lilla Istiden eller förindustriella klimatperioden gav umbäranden för många arter i Skandinavien…inte minst våra fiskarter.
Värmeperioderna, med mer sol och mer koldioxid innebär liv.
Vad är det våra politiker försöker inbilla oss? Om vi anstränger oss att ytterligare minska en redan så liten CO2-emission som 0.1% av världens totala emission, förstår då inte dessa politiker hur meningslös denna ansträngning är. Priset är en nedmontering av vår välfärd till ett land i depression. Atmosfären är som ett kommunicerande kärl, vilket innebär, att om vi försöker minska vår emission, så fylls det på vartefter med samma volym som vår minskning är. Det hela är absurt, det är ju de stora nationerna som exempelvis Kina, Indien och USA som skall minska sina emissioner.
#43 Björn
Mycket i klimatdebatten är absurt. Det mest absurda är väl dock ändå tron på att människorna (som är riktigt små varelser på planeten Tellus) kan kontrollera väder och klimat via t.ex. ett Miljöparti!
#44 Rossmore m fl! Din fråga är utomordentligt korrekt! Genom människans historia följer oss hela tiden den ”främsta” synden: vår eviga ”HYBRIS”, en särskild visad tokighet av maktens människor!
Salve
Stig M
Lennart, #35,
ppm (parts per million) är på inget vis någon volymsenhet. Det är ett mått på delens andel av helheten. Liknande procent, du vet (=delar av 100)
10⁶ ppm = 100 %
foliehatt #46
Du har både rätt och fel. Eftersom ”alla molekyler” har lika stor volym, så är andelen molekyler samma sak som ”andelen av volymen”.
Sten, #47,
inom SI-systemet så beskrivs volym, eller rymdmått som kubiken av en längdenhet. Sedan existerar det allehanda icke-SI-mått, som baserar sig på arbiträra andra storheter såsom ex. vis den volym som utsädet för en viss storlek på åker upptog, eller hur mycket som rymdes i kungens stövel, etc. Men ppm var aldrig en sådan enhet för volym.
46 och 47
Men Ni måste väl ändå ha reda om Ni pratar ett volymsbegrepp eller ett massbegrepp.Det är väl ändå en viss skillnad!
Kanske Ni inte ens vet vad koldioxid väger??
Då man anger volymsandelar av koldioxid i atmosfären bör man använda beteckningen ppm (v).
#35 Lennart Bengtsson
Jag får det till ca 6 -7 km. Du får gärna ge facit nu och vilka förutsättningar som gällde🙂
Lennart, #49,
ett mått som beskriver en andel – är just det, och inget annat. Utan att samtidigt beskriva VAD för andel som avses så är måttet på andelen i sig endast en ofullständig uppgift.
Det sprider sig en enhetsförvirring i samhället, eller kanske en enhetsanarki. Meteorologerna i nyheternas väderpresentationer talar gärna om mördarvärme på 40 grader eller mer. Grader vaddå? om ⁰F, ⁰C, eller K spelar stor roll för vilka åtgärder som tittarna ska förbereda sig på. Liknande på sjukvårdssidan – mycket svårt att få koll på vad det är som avses med att mina värden är 3,5 och normalvärden ska hålla mellan 2,3 – 4,2. Återigen – vaddå? Detta sker regelbundet, och inom fler samhällsområden än dessa. Tyvärr även inom grundskolan.
Kommunicerar man enhetslöst, eller med felaktiga enheter så blir det svårt att överföra meddelanden korrekt. Det går helt enkelt inte att förstå vad som avses.
Att som du påstå att ppm är en volyms-ENHET är helt enkelt fel. Det var därför som jag högg på det.
Slutligen, om du vill ha koldioxidmolekylens vikt så får du specificera för vilka kombinationer av isotoper som frågan gäller. Avser frågan den sammanlagda vikten av fler än en molekyl så får du specificera vilka omständigheter som gäller för frågan.
Nr 49 Lennar Bengtsson
” kanske Ni inte ens vet vad koldioxid väger?”
Wow – du brukar ju prata om ett barns nivå.
Och vad då väger, i vilket tillstånd och temperatur…?
#8
Vi kommer inte frysa ihjäl. Något liknande Franska revolutionen i större skala kommer inträffa i god tid innan, om galenskapen fortsätter. Om det går så långt kommer galenskapen få ett abrupt slut och visa eftervärlden vad som händer när galenpannor lagstadgar utan någon som helst tanke innan.
Magnus b. #53
Det räcker att veta lite atomvikter, H 1, O 16, C 12, N 14, sen kan vi göra intressanta beräkningar för atmosfären med följande kunskap. och sen kan man lägga till andra spårgaser om man vill krångla till det. Tillsätt vattenånga efter behag.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mol
Det kan också vara bra att veta att det finns ca. 1 kg luft per cm².