Vindkraften börjar få rejäl motvind. Inte bara den makalöst usla lönsamheten. Medborgarna blir alltmer insatta i konsekvenserna av vindkraft i grannskapet, är mer pålästa och bjuder ett mer påläst motstånd när de protesterar. Inga nya projekt kommer igång trots färdiga tillstånd.
President Donald Trumps finkänslighet är inte det första man kommer att tänka på om honom. Man får ändå ge honom rätt i sak när han vid pressträffen i Skottland med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter den ‘största och mest fantastiska deal som någonsin överenskommits‘, totalsågade vindkraften.
Tidningen Affärsvärlden går i bräschen med ett stort antal artiklar, som analyserar vindkraften i Sverige på ett föredömligt sätt.
Internationella investerare vill sälja sin svenska vindkraft, men det finns i princip inget värde, säger Elin Akinci.
Christian Steinbeck har gjort ett jättejobb med att syna vindkraftens ekonomi-
https://www.youtube.com/watch?v=yhgocBIyJX4&t=59s
Senaste samlade data om svensk el – juli 2025
Notera att diagrammet visar elproduktionen januari – juli.
Under juli månad producerades 11,5 TWh totalt. Av det var vindkraft 1,5 TWh och solkraft 0,4 TWh.
Observera att ∑ Convent.; 32,7 TWh är ∑ Others, nuclear och Oil / gas.
Den katastrofala ekonomin beror inte bara på att det saknas överföringskapacitet från norr där överskottet ger lägre elpris i SE1 och SE2 än i SE3 och SE4. Huvudorsaken är de fundamentala förutsättningarna. När det blåser bra går priset i botten och när det inte blåser har de inget att leverera.
Se på juli. Det tycks ha blåst för lite, även om det känns som ganska blåsigt i mellansverige. De 18 000 MW installerad effekt levererade 11,5 % av den nominella.
Reklamen för solkraft är överväldigande. Du uppmanas att skynda dig medan subventionerna gör det nästan gratis. Den privatperson som får till en nöjaktig kalkyl ska inte kritiseras. Det är samhällekonomiskt som det är Ebberöds bank i kubik.
Normalt ger solpanler 10 – 12 % av installerad effekt över året. Dessvärre minst när vi behöver mest el och mest när vi behöver minst. Den här månaden har vi siffrorna för solel separat. De bidrog med 3,5 %. Är det pang för pengarna? Minst 10 miljarder i olika stöd och subventioner.
Tysk el i juli 2025
Det är intressant att se resultatet av Tysklands försök att nå 100 % förnybart med sin Energiewende. Vår Energikommission gjorde studiebesök 2015 under ledning av dåvarande energiminister Ibrahim Baylan (S). Det blev inte det varnande exempel vi hade behövt som erfarenhet av den resan.
Vi tar med deras data den här månaden för att Tysklands situation är som vår, men mycket värre.
Den övre tabellen visar att vindkraften i Tyskland varierar mellan 0,0 och 62,1 % av installerad märkeffekt. Den undre visar att en tredjedel av tiden är utfallet mindre än 10%.
Jämförelsen med Tyskland är relevant. Vindkraftens levereransförmåga varierar med naturlagarna. Det blåser ungefär lika över hela Nordeuropa. Påståendet att det alltid blåser någonstans inom hela det område som är aktuellt, är helt enkelt inte sant. Tyskland klarar sig med hjälp av fossilkraft och importerad kärnkraft från Frankrike. När vi exporterar slumpvis överskott av svensk vindkraft har de egen så det räcker. Då kan de med vår hjälp minska koleldningen.
Sammanfattad lägesbeskrivningen för svensk del
Det kommer att visa sig att vi målat in oss i ett hörn med långsamt torkande färg. Sannolikt har många av nuvarande installerade vindturbiner fallit för åldersstecket innan ny kärnkraft är i drift. Aktuellt politiskt budskap är att alla kraftslag behövs. De har kanske förstått detta, men drar fel slutsats. Det rimligaste nu är att bygga gasturbiner för att hålla liv i vårt kraftsystem till dess vi åter har byggt ett hållbart system för elförsörjningen.
Rolf Schuster levererar varje månad ett urval ur datakällan Entso-e. Vi väljer ur det materialet. Ge gärna feed back om det är lagom. Eller vill ni se mer eller mindre av övergripande indata om el.
Vi kompletterar med lite kommentarer om vindkraften i Sverige. Politiken och nyhetslipp.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Tack Evert, Mats och Rolf. Det här är mycket intressant och användbart.
Det nästan alla frågar sig är hur stort är värdet av det som produceras av vind och sol. Det är ju den parametern som måste användas i alla kalkyler. Kan någon åstadkomma sådana kurvor?
Inte långt härifrån (Södersjö-Lofta Västerviks kommun) var det en stackars lantbrukare som för några år sedan släppte till hela sin gård för solpaneler. Han rensade bort skogen. Sedan dess har ingenting hänt och på jordbruksmarken börjar det växa sly. Jag tror att den som skulle köpa och driva anläggningen efter att den var färdigbygd har backat ur.
Och det är vi inte ledsna för. Området är klassat som kulturellt särskilt värdefullt med fornminnen mm. Hälften är prima jordbruksmark. I och runt området bor det ca 200 människor som skulle få sin livsmiljö helt förstörd om de sorgepanelerna restes. Hembygdsgårdens blickfält från midsommarstången skulle bli helt svart. Tre vägar med betydelse för turism och fritid genomkorsar området utan att länstyrelsen föreskrivit respektområde mellan väg och svarta paneler. Avståndet till kyrkan är 300 m. Men allt det nonchalerade länstyrelsen i Kalmar.
I länstyrelsens beslutdokument finns ett avsnitt med rubriken ”Konsekvens”. Men där finns ingen konsekvensbeskrivning. I stället är varje rad fylld med politiskt författad propaganda och olika mantran av arten ”vi behöver förnybart”. Det påståendet är falskt. Ingen behöver den el dessa solpaneler skulle kunna leverera vid de tillfällen de kan leverera.
#1 Lars Cornell
Ett mått är de grafer och data som Christian Sandström och Christian Steinbeck grävt fram för alla bolag som är elproducenter med vindkraft. Det ekonomiska värdet kan inte vara annat än det marknaden betalar. Då finns ingen annan bransch som skulle överleva med sådana resultat. Utan stora kapitaltillskott av ägarna skulle konkurserna stå som spön i backen. Vilket troligen också kommer att ske. Rubrikerna i inlägget visar att ägarna tröttnat på ägartillskott utan att utsikterna till framtida plusresultat kan skönjas.
Nu är vindindustrin desperat på riktigt,
https://www.dn.se/ekonomi/rapport-odlad-lax-kan-stotta-vindkraften-till-havs/
” Det rimligaste nu är att bygga gasturbiner för att hålla liv i vårt kraftsystem till dess vi åter har byggt ett hållbart system för elförsörjningen.”
Precis vad Elsa Widding sa för 5 år sedan, bygg LNG-terminaler!
#3 Håkan Bergman
Språkligt motstånd är också ett slags kulturvård.
Man odlar sallad och föder upp djur, vi måste hålla emot förflackningen!
folk brukar berätta hur mycket dom tjänar på solceller. var dom inte berättar är jämförelsen med börsen. en anläggning som kostar 200 000 kr måste först tjäna in 20 000 kr om året som är börsens genomsnittliga utfall genom åren, det är den alternativkostnad som räknas. sedan måste man också inse att efter 20-25 år när anläggningen är utgången så har jag kvar investeringen på 200 000 kr. det blir ganska svårt att slå.
Om någon i dag hade föreslagit att driva generatorer med vind på 150-200 meter höga torn, hade det nog inget blivit. Drivande krafter är panisk förskräckelse för a) kärnkraft och b) kol, olja och gas ur marken. Bra och tidig utbildning på olika nivåer skulle råda bot på denna skräck.
#5, Amen!
Sverige i juli: 13 procent utbyte av vindkraft och 3,5 procent av solkraft. Heja! Halvvägs mellan Enköping och Stockholm kantas motorvägen av solpaneler. Trist!
#6 iah
Så borde man räkna. Människor tänker så här: Om jag har pengarna som panelerna kostar på banken får jag mindre ränta än löpande utgifterna på elräkningen minskar. Avskrivning bortser jag från och tänker att solpanelerna höjer värdet på huset. Eller den dagen den sorgen.
Jag har förståelse för den privatekonomiska kalkylen. Samhällsperspektivet är helt intelligensbefriat. Riksrevisionen pekade för flera år sedan på att regeringen fick felaktiga beslutsunderlag av sina myndigheter.
#6 iah
Sen glömmer dom oftast bort att berätta vad lånet dom tagit kostar per månad också.
Det är lite som med fönsterbyte. Du hinner aldrig tjäna in det i rena energikostnader förens det är dags att byta igen. Ett bättre och billigare alternativ är ju att renovera de befintliga fönstren med energiglas. Finns även lösningar där man bygger ihop kopplade bågar och sätter i 3-glas kassetter. Detta är även att föredra ur ett kosmetiskt perspektiv såklart
Ändrade regler framöver gör det mindre intressant med solceller:
Vid installation:
Nuvarande regler (fram till 30 juni 2025): 20% skattereduktion på kostnaden för installation av solceller.
Ändrade regler (från 1 juli 2025): 15% skattereduktion på kostnaden för installation av solceller.
Ändrade regler för skattereduktion för mikroproduktion av el:
Nuvarande regler (fram till 31 december 2025): 60 öre i skattereduktion per såld kWh el.
Ändrade regler (från 1 januari 2026): Skattereduktionen för mikroproduktion av el slopas.
Tack för en viktig artikel.
Sett till själva objektet för detta energikaos – aldrig så varmt och aldrig så snabbt…självaste KlimatHotet…så säger ju självaste IPCC ( 2013 )….ATT DET ÄR MEST TROLIGT ATT DET VAR LIKA VARMT UNDER DEN MEDELTIDA VÄRMEPERIODEN – som under våran senaste värmeperiod.
Medeltida värmeperioden 950 – 1250.. Det var inte 125 000 år sedan.
Någon har lurat Eu, FN – och dom flesta andra – Det Finns Inget Unikt med detta klimat.
Men – ända sedan medeltiden har makten tjänat på HOTET.. inget nytt Där.
Anledningen till medeltida värmen brukar anges som låg vulkanisk aktivitet och/eller ökad solinstrålning.
Vad har vi nu observerat och mätt upp?
Ökad solinstrålning och låg vulkanisk aktivitet.. Rätt Lika Faktiskt….
Vindkraften är bara byggd av Hot – där finns ingen ekonomi, stabilitet eller naturbefrämjande i detta galna energislag…Hot är sämsta teknikutvecklaren.
Magnus, #13,
”Hot är sämsta teknikutvecklaren” – Nja, se på Ukrainas militära förmåga. Mycket nyutvecklat som fyller sina funktioner väldigt effektivt där.
Jag tror mer på att utbyggnaden har kommit till på ideologiska grunder – de förment miljövänliga aspekterna av vindens och solinstrålningens ”renhet” + att de ju gubevars är gratis. På pappret i alla fall. Någon såg en möjlighet att pungslå ideologin på lite pengar.
#13-14
Tyvärr så räcker det idag med att tro att sol och vind är billigt. I verkligheten ser det annorlunda ut, när man ska använda energin ska den vara i den form man behöver, när man behöver den och där man behöver den, då kommer den verkliga kostnaden fram.
Nr 14 foliehatt
Förvisso sant.
Men lite andra premisser gäller vid byggandet av ett smart, hållbart och ekonomiskt fungerande energisystem – tycker jag.
Då krävs fri grundforskning över tid – med moget övervägande och utprovande av olika alternativ – och därefter en demokratisk överenskommelse om acceptabel metod.
#15 Håkan Bergman
Exakt så, När elen inte produceras i takt med efterfrågan (vilket sol och vind sällan gör), krävs:
• Balansering med reglerkraft (ofta fossilt eller vattenkraft)
• Lagring, vilket är dyrt (t.ex. batterier, vätgas, pumpkraft)
• Överföring, med stora investeringar i elnät och förluster på vägen
• Kapacitet i reserv, som måste stå redo men ändå kosta pengar.
Det är först då, när elen ska användas i verkligheten, som den verkliga systemkostnaden blir synlig. Och den är inte billig.
En några månader gammal video, men Lomborg kan man inte få för mycket av. Inledningen är spot on.
https://www.youtube.com/watch?v=UL9AeeFyNKw
Mikael #4
Redan för 25 år sedan lyssnade jag på ett föredrag med professor professor Samuel Furfari, en av EU’s främsta egna experter på energifrågor, som sa samma sak plus en massa annat. Mycket pragmatisk man.
Men de självgoda politikerna som hans departement rapporterade till lyssnade istället på aktivister med den dikeskörning vi upplevt som följd.
Här är artikel med prof Furfari från 2022. Har länkat till den flera gånger förut men den är läsvärd så en repris:
https://www.brusselsreport.eu/2022/03/21/the-eu-has-ignored-its-own-strategy-to-diversify-energy-supply/
#19. Till skillnad mot en massa pratkvarnar är Furfari verklig EXPERT. Så kunnig att EU ändå måste anlita honom när det kniper. Och det gör det ju.
# 12 Mats K
Förutom 60 öringen som försvinner så har Kraftringen (elområde 4) som äger nätet i mitt område också ändrat sin ersättning till solcellsägarna (microproducenterna). Tidigare fick de något öre (jag tror det var 5 eller 6 öre/kWh) + 5,65% av det aktuella nätpriset, som ”nätnytta” Deras information i dag är:
”Så mycket betalar vi för din el
Du får timpris som ersättning för din överskottsproduktion. Timpris betyder att du får det aktuella timpriset på elbörsen i ditt elområde för din överskottsproduktion.”
Som jag förstår det blir det på ren svenska att är det minuspris får du betala för att bli av med överskottet.
Så ytterligare en försämring. Det gäller att kunna stoppa leveransen när underskottspriser råder.
#3 Håkan Bergman:
Det måste ju räknas som djurplågeri att hägna in laxarna i närheten av möllorna…
Har ett par svampställen i närheten av några 210-meters möllor…efter 20-30 minuter där så brukar jag börja känna obehag i kroppen…
Å andra sidan så är det nog ett av få ställen där vildsvinen aldrig bökat fram kantarellerna…
#19 Fredrik S
Som jag tidigare frågade Ingemar:
Vad innebär det att inte förstå verkligheten och ändå fatta beslut?
– jodå, bara se dig omkring.
Förr hade man adekvata namn/priser på kraft som kom när den fanns. Sekunda kraft, den kostade några ören/kWh.
Den som kom när den behövdes kallades för prima kraft.
Används rätt ord är. det lätt att förstå skillnaden.
Cathryn Porter är en brittisk favorit, se den här och se sen hela intervjun.
https://www.youtube.com/watch?v=MPydWl5Djxs&t=2650s
Det mojnar för möllorna i Tyskland också…
”Tysklands senaste upphandling för havsbaserad vindkraft i Nordsjön har slutat utan ett enda bud”
https://www.energinyheter.se/20250806/33521/tyskt-vindkraftsfiasko-ingen-vill-bjuda-pa-25-gigawatt-till-havs
Är det någon mer än jag som reagerar på att olika offentliga bolag alltid lägger till en ”grundavgift” som ofta överstiger kostnaden för din konsumtion? Elbolagen, Vattenverket, sopbolaget etc.
Det här är ju monopolen som sätter denna ”grundavgift” för diverse tjänster som vi är tvungna att ha. Med vilken rätt tar de ut denna grundavgift som vi måste betala oavsett om vi förbrukat el, soptömning eller vatten?
Rena stölden skulle jag vilja säga.
#27 Ingemar N
Det är delvis 2 olika frågar:
– frågan om tvånget att ha vissa tjänster
– givet att det tvånget finns, hur ska prismodellen se ut, är det rimligt med en grundavgift?
Vissa av dessa ”monoplotjänster” är du skyldig att ha. Det har att göra med att har du en egen lösning som inte funkar riskerar det att bli stora negativa konsekvenser, oftast i form av sjukdomsspridning (dåligt vatten, avlopp, sophantering). Man skulle visserligen tänka att det vore upp till var och en att sköta med egen lösning men ha en strikt skadeståndsskyldighet t.ex. om det pga ditt dåliga vatten så spred du sjukdom som orsakede 200 sjukdomsveckor. Det skulle troligen bli ett knöligt att utkräva ansvar och bevisa så därför har man istället föreskrivet tekniska lösningar och i vissa fall att det innebär tvångslösningar. Inget ovanligt att föreskriva teknisk lösning, för t.ex. bilar har man föreskrivet att det ska finnas katalysator istället för att sätta en nivå på utsläpp av CO/NOx etc och låta biltillverkarna fritt välja hur de vill nå den nivån.
Givet detta så är det ofta ett dubbelt tvång, du är tvingad till att ha det, men den som ordnar det är ofta även tvungen att ordna det, t.ex. dra fram vatten. Då behöver de få täckning för de kostnaderna, även om du nyttjar tjänsten litet.
Du kan se det som att de har fasta kostnader (oavsett om du använder tjänsten eller ej) och rörliga kostnader (som beror på hur mycket du använder tjänsten). Då är prismodellen även sådan att du betalar ett fast grundpris och ett rörlig förbrukningspris. Inte stöld med sådan prismodell (givet att man accepterar tvånget att ha tjänsten) utan det är samhällsekonomiskt bra om prisuppbyggnaden reflekterar kostnadsuppbyggnaden (då nyttjar man teoretiskt varan samhällsekonomsikt optimalt)
Du kan se grundavgiften som kostnaden för att de dragit fram tjänsten så den finns där att nyttja (sen att du delvis är skyldig att använda den är en annan fråga)
Ännu mera salt i såren på möllorna…
”Den danska vindturbinbladstillverkaren LM Wind Power, med huvudkontor i Kolding, har gått med en förlust på över 2,6 miljarder danska kronor under 2024 – en summa som överstiger bolagets totala omsättning. ”
https://www.energinyheter.se/20250806/33521/tyskt-vindkraftsfiasko-ingen-vill-bjuda-pa-25-gigawatt-till-havs
Bubo #28,,
Jag har svårt att se poängen med denna dubbla fakturering. Varför inte lägga in kostnaden i ett pris? Dels kan jag själv välja hur mycket jag konsumerar och därmed påverka den konsumtionen. Dels verkar ”grundavgiften” vara rätt godtyckligt satt.
Visst, när jag köper en vara i livsmedelsbutiken så ingår självklart alla de kostnader som butiken har för att kunna erbjuda mig varan – transporter, byggnader, löner, el till frysar etc – men varför skulle detta redovisas uppdelat i olika poster som nu istället inkluderas i priset?
Berra #29
Jag har jobbat på ett ställe där en avdelningschef först visade diagram över ökad försäljning i antal produkter och sedan hur förlusten också ökat.
En kollega gissade att någon stoppade pengar i förpackningarna innan de skickades.
Avdelningen lades ned.
#27 Ingemar
Med ”Grundavgift” antar jag att du menar en Fast Avgift i kronor per månad eller per år.
Med ”Elbolagen” antar jag att du menar Elnätsbolag, dvs de som har monopol.
Vad gäller Elnätsverksamhet (eldistribution) är de flesta kostnaderna fasta eller semi-fasta. Kostnaderna inom elnätsverksamhet som är relaterade till antalet överförda kilowattimmar är en liten del.
Merparten av kostnaderna inom elnätsverksamhet avser kapitalkostnaderna för elnätet (ledningar, stationer). ’
Inom Elnätsverksamhet fördelas normalt kapitalkostnaderna (och även DoU-kostnader) efter maximalt Effektanspråk (tex storleken på huvudsäkring), till en Fast avgift.
Även kostnaderna för Mätning och Administration ska ingå i Fast avgift, eftersom de heller inte är direkt beroende av antalet överförda kWh.
Men.. från år 2027 har Energimarknadsinspektionen stipulerat att elnätstarifferna ska baseras på uttagen maximal effekt, även för abonnenter i lägenheter…
Detta ska jag följa på läktaren med en stor portion popcorn i hand.
Vad gäller vattenförsörjning tror jag att det liknar elnätsverksamhet, med en stor andel fast kostnad. Vad gäller Renhållning, sopor, vet jag inte hur kostnadsbilden ser ut.
Ikväll skriver Dagens Industri – att danska vindjätten Örsted överväger en nyemission på nätta – 56 miljarder sek.
Hoppas inte våra pensionsfonder hoppar på det tåget…
Bubo och Ingemar.
Jag kan ju bara uttala mig om elen och visst är det korkat att elförbrukning och elnätsavgifter hamnar på olika fakturor. Delvis mitt eget fel eftersom jag valt bort Vattenfall, som är nätägare här, till förmån för Kärnfull som elhandlare. Jag kan ju hantera det, jag, en småförbrukare lite drygt 2000 kWh per år, vet ju att priset per kWh jag får på räkningen från kärnfull inte är hela sanningen och ibland vill jag inte ens tänka på vad priset i verkligheten blir per kWh. Jag menar den som valt en elhandlare som bara säljer förnybart får ju samma låga pris per kWh sitter där och skrattar åt elräkningen och konstaterar att vindkraften är jättebillig. Vi måste på nåt vis hitta ett sätt att få elkonsumenter att förstå skillnaden i pris för olika energislag. En drastisk lösning vore att användare bara får tillgång till en begränsad kvot av el beroende på tillgången av den förvalda energiformen vid varje tillfälle, vi har ju begåvats med elmätare som sannolikt borde gå att fjärrstyra för just det ändamålet. Vore onekligen kul om den gröna idén med fjärrstyrda elmätare kom till just den användningen, men jag tror faktiskt att det är den enklaste vägen att få folk att fatta.
#30 Ingemar N
De flesta av dessa ”monoploverksamheter” är väldigt vertikalt integrerade, dvs samma bolag står för hela ”värdekedjan”. Ett exempel är fjärrvärme (som man dock inte är tvingad att ha). Samma bolag står för ledningar till hus, installerar centralen i huset, producerar värmen. De måste givetvis få täckning för alla kostnader men kan välja hur de gör det.
Säg att deras kostnad för dig som kund är är 10 000 kr/år + 20 öre/kWh
Genomsnitt vid 10 000 kWh/år =1,20 kr/kWh.
De skulle då kunna ge dig ett pris på 1,20 kr/kWh (1 kr i fasta och 20 öre rörligt) och hoppas att du köper minst 10 000 kWh/år, köper du mer gör de kraftig vinst, mindre så förlust. Men vinst eller förlust för dem är som bekant ingen samhällsekonomisk förlust, deras vinst är ju din förlust och vice versa.
Men nackdelen uppstår om du vid priset 1,20 kr/kWh inser att du kan spara 70 öre/kWh genom att installera nya fönster till en kostnad på 50 öre/kWh. Bra för dig, dåligt för fjärrvärmen, men även dåligt för samhället, eftersom du (och samhället) lagt 50 öre på fönster trots att den inbesparade kostnaden (för samhället) bara är 20 öre (den rörliga kostnaden som fjvbolaget har). Du får alltså för stora incitament att spara.
Alla bolag har inte den vertikala integrationen eller måste dra in fasta kostnader på styckpris.
Medicinbolag har ju mycket stora forskningskostnader de måste ta ut på styckpris men varje piller är ju egentligen mycket billigt att producera. Andra som t.ex. gym har stora fasta kostnader och kör nästan enbart med prenumerationer (årskort) dvs rent fast pris. Annat exempel är leasing men då mer att sprida över tid men även vara säker på att man får reparationsdelen och finansieringsdel.
Poängen är att grundavgift är samhällsekonomiskt bra om det avspeglar kostnaderna, sen har inte alla företag möjligheten att styra hur de tar betalt, men kostnadstäckning ska alla ha på ett eller annat sätt. Sen kanske man inte gör detta fullt ut då det kan leda till för krångliga prismodeller eller att man ändå vill incitament att spara.
Åsså lägger vi energiskatt o moms på alltihop…
Effektavgiften på el – som EU hittat på – är på väg och kommer att starkt missgynna elbilsägare. Vad säger MP om det.
Bubo #35
Tack för initierade svar. Det jag känner mig osäker på är hur stora kostnaderna är för elbolagen med näten. Är det skäliga kostnader eller tar de ut max vad de kan komma undan med. Vem, eller vilka kontrollerar detta?
En klart fördyrande kostnad orsakas av solpaneler som folk sätter upp på sina tak. En annan är ledningar från vindkraft både till havs och till lands.
Jag gillar inte att behöva betala för dyra ledningar till dem som vill ha sol och vind.
Ingemar N. #37
Man kunde tänka sig en ny prismodell för el, kunden får välja produktionssätt för elen, väljer man inte blir priset som idag för rörligt elpris, månadsmedelpris m.a.o., väljer man sol eller vind får man också månadsmedelpris i botten men får betala rådande spotpris när efterfrågan på sol eller vind överstiger tillgången på sol eller vind. Vi kan kalla det för folkbildning.
#37 Ingemar Nordin
”Det jag känner mig osäker på är hur stora kostnaderna är för elbolagen med näten. Är det skäliga kostnader eller tar de ut max vad de kan komma undan med. Vem, eller vilka kontrollerar detta?”
Elnätsavgiften tas ut av regions- och lokalnätsinnehavaren, som är ett monopol. Avgiften godkänns av energimarknadsinspektionen. I elnätsavgiften ingår också stamnätets kostnader, som ägs av Svenska kraftnät. Dessutom tillkommer elskatten 44 öre/kWh plus moms på skatten.
#37 Ingemar Nordin
Så som Bjerke säger är det Energimarknadsinspektionen som har ansvar för övervakningen. De gjordes dock tandlösa under Anna-Karin Hatts ministertid.
Det stiftades lag om att nätbolagen fick kalkylera gamla nät som nya med avseende kapitalkostnaden. trots att de i många fall var avskrivna. Driftkotsnaderna fick räknas som de är, d v s säga högre för gamla nät än för nya.
De nya näten tilläts ta gamla näts driftkostnad trots att de förstås är lägre.
Det gick mindre än ett år innan Energimarknadsinspektionen stämde nätbolagen för oskäliga priser. Nätbolagen vann för att det går inte att fälla någon som följer lagen.
Jag talade med inspektionens handläggare som bekräftade att det enda de kunde göra var att diskutera några tiondels procent om rimliga marginaler.
Hela den galna idén var att kratta manegen för vindkraftutbyggnaden , som kräver nät för en utspridd elproduktion.
#37, 39, 40 mfl
Från och med 2012 fastställs varje enskilt elnätsbolags totala tillåtna intäkter i förväg av Energimarknadsinspektionen (Ei).
Ei beslutar om intäktsram i 4-års perioder (reglerperiod RP).
RP1 2012-2015
RP2 2016-2019
RP3 2020-2023
RP4 2024-2027 (nuvarande)
etc
Det skulle leda för långt att här i detalj redogöra för intäktsregleringen av monopolen inom elnätsverksamhet.
Wikipedia är väl en nöjaktig men grov beskrivning. https://sv.wikipedia.org/wiki/Reglering_av_eln%C3%A4t
Helt klart är dock:
* Intäktsramarna har varit generösa.
* De stora nätbolagen Vattenfall, EON, Ellevio mfl har utnyttjat detta och vinstmaximerat.
* Mindre nätbolag (ofta kommunala) har generellt lagt sig långt under av Ei beslutad intäktsram. Många kommunala elnätsbolag har i resultaträkningen mycket låg avkastning på eget/totalt kapital.
Rent objektivt har elnätsbolagens faktiska kostnader ökat markant under de senaste 10-15 åren. En stor del av detta drivs av att EU-direktiv/förordningar, vilket givetvis till stor del baseras på ”klimatomställningen”.
Angående energiskatt: Fram till omkring 1990 var energiskatten 2,2 öre/kWh. Ingen moms. Nu är den i större delen av Sverige 55 öre INKL MOMS.
Även Elenergi i sig var helt momsbefriat fram till samma tidpunkt.
År 2018 flyttades energiskatten från Elhandelsbolag till Elnätsbolag.
Det kan påpekas att efter orkanen Gudrun 2005 har elnätsbolagen haft stora kostnader på landsbygden med att byta luftledningar mot nergrävda elkablar.
#42 L-E Bjerke
”stora kostnader på landsbygden med att byta luftledningar mot nergrävda elkablar.”
Korrekt. Och stormen Per år 2007.
Att gräva ned luftledningar 10-20 kV till jordkabel skapar sedan nya tekniska problem och kostnader. Det tar vi en annan gång.
#5 Mikael
Laxodling är ett gammalt ord och det finns en laxodling i Laholm sedan början av 1900-talet.
Uppfödning av musslor har jag inte hört talas om.
#44. Både mussel- och ostronbankar finns ju. Här i Siljansbygden säljer sommarjobbande skolungdom så kallade Waveröräkor från räkodlingarna vid Waverön ute i sjön. Flera ungdomar går faktiskt på detta lilla skämt, vilket tyder på bristande kunskaper.