Den utsiktslösa jakten

Enfaldig 6

Den utsiktslösa jakten, som försöker eliminera utsläpp av fossil koldioxid (CO2) fortgår med oförminskad styrka i
synnerhet inom EU, som befolkningsmässigt utgör en artondedel av världen.

De samlade utsläppen i EU är för närvarande ca 6,5% av de globala. EU:s intensiva jakt, som är unik i sin avskärmning
från vetenskap och verklighet, är tydligast manifesterad av EU:s ETS-system (se diagram nedan), som är bas för
straffbeskattningen av utsläpp. EU ligger i nivå högt över motsvarande system för  andra länder som mindre aktivt
bedriver CO2-jakt.

 

ETS EU Global

 

Sverige stöder politiskt EU:s klimatdogm trots tydlig evidens att den är en grundorsak till EU:s ekonomiska kräftgång. EU sätter kontinuerligt nya tuffa mål vad gäller reduktion av utsläpp (Fit for 55), där målen alltid sätts i ton eller procentuell minskning av tonnen ned till Net Zero vid år 2050. När vi nedan ser hur försumbar klimateffekt som nås uttryckt som effekt i sänkt global temperatur förstår vi varför mål i sänkta °C sorgfälligt undviks. Det skulle ju omedelbart leda till eftertanke om rimlighet och då direkt spräcka EU:s ”klimatnarrativ”.

Klimateffekten av ökad CO2-halt är minimal.

CO2 är en växthusgas och har som sådan en påverkan på den globala uppvärmningen, men klimateffekten är i IPCC:s och EU:s propaganda dramatiskt överdriven. Här på KU har i flera inlägg visats att andra, naturliga faktorer är helt dominerande. Dessutom ger historiska tillbakablickar tydlig evidens för att det bara sedan slutet på den senaste istiden, så har ett stort antal värmningar  till samma eller högre temperaturnivå inträffat i tiden innan fossil CO2 har kunnat ha någon inverkan. Den senaste under 1930-talet varifrån många temperaturrekord fortfarande är gällande i flera länder inklusive Sverige

https://klimatupplysningen.se/klimatmodell-byggd-pa-naturliga-variationer/

Utsläppen av fossil CO2 är cirka 4% av den globala CO2-budgeten. 96%  kommer från land och hav. Att ökad atmosfärshalt av CO2 har så liten inverkan på temperaturen förklaras främst av den s.k. logaritmiska effekten. IPCC har utvecklat modeller för beräkning av påverkan av atmosfärshalten av CO2 på den globala temperaturen under den samlande beteckningen TCR, Transient Climate Response. TCR anger den ökning av globala temperaturen som en fördubblad atmosfärshalt av CO2 ger upphov till. I IPCC AR6 anges ett intervall för TCR till 1,4-2,2 °C medelvärde 1,8 °C. Nuvarande atmosfärshalt är cirka 430 ppm och ökningstakten ca 3 ppm/år. Då tar det 140 år innan fördubblad halt nås.

Samtidigt finns senare vetenskaplig dokumentation att TCR snarare är i intervallet 1,1-1,3 °C.

enfaldig 4

Stefani on the Sun vs. CO2 as climate drivers – Watts Up With That?

https://klimatupplysningen.se/klimatmodell-byggd-pa-naturliga-variationer/

Det finns olika metoder för beräkning av effekten av klimateffekt varav tre redovisas i figuren nedan och i länk i slutet.

enfaldig 5

Som ett exempel från verkligheten, där EU och vår regering satsar stora anslag för att nå reduktion av utsläpp, har vi valt Stockholm Exergi som fått 20 miljarder i anslag från Energimyndigheten för att minska de svenska utsläppen avrundat  uppåt till 1 miljoner ton, som också är ca 2,5% av de svenska utsläppen. De tre redovisade metoderna  ger ett utfall inom intervallet minus 7-11 miljondelar av en °C fram till år 2050.

Använder man samma kalkylmodeller får man för total och omedelbar nedstängning av alla Sveriges utsläpp en effekt av storleksordningen minus 0,0003 °C. Tre tiotusendelar av en °C. Net Zero till 2050 för EU ger beräknat på motsvarande sätt en klimateffekt på minus 0,02 °C. Alla dessa klimateffekter är inte mätbara. De kan med god approximation sättas till noll. De drunknar dessutom i bruset bland alla naturliga klimatförändringar som bl.a. redogjorts för i länken ovan. Enbart i fallet med Stockholm Exergi satsar den svenska regeringen via Energimyndigheten utan att blinka 20 miljarder kr.

https://klimatupplysningen.se/nya-tuffa-men-omojliga-eu-mal/

Kostnaderna för Net Zero är monstruösa.

Klimateffekterna för eliminering av utsläppen genom Net Zero är försumbara, men kostnaderna för den gröna omställningen på vägen mot att försöka nå målet, är monstruösa. Björn Lomborg hävdar att de är av storleksordningen 10% av BNP per år för berörda länder. För Sverige motsvarar det cirka 600 miljarder kr/år.

Enfaldig 5 EU kostnader for Net Zero Lomborg

Tabellen nedan  ger proportionerna för fördelningen mellan länder av de globala utsläppen. Kina svarar för en tredjedel av alla utsläpp. De har kontinuerligt ökat sina utsläpp och bygger i rask takt nya, koleldade kraftverk, numera med effektiv partikelrening av rökgaserna. Indien uppvisar samma mönster. EU svarar för drygt 6% av utsläppen. Sverige ca 0,1% och som vi tidigare separat visat har vi tack vare vår skog som kolsänka netto negativa utsläpp.

Enfaldig 3

LÄNKAR

https://wattsupwiththat.com/2026/03/03/stefani-on-the-sun-vs-co2-as-climate-drivers/

https://klimatupplysningen.se/ccs-det-varsta-bondfangeri-som-valsignats-av-klimatkyrkan/

https://klimatupplysningen.se/cop30-genombrott-eller-sammanbrott/

Net-Zero-Averted-Temperature-Increase-2024-06-11.pdf

Översättning av sammanfattning från närmaste länken ovan. Författare professorerna Lindzen, Happer och van Wijngaarden.

Abstract: Med hjälp av feedbackfria uppskattningar av uppvärmningen till följd av ökade koldioxidhalter (CO2) i atmosfären och observerade ökningstakter uppskattar vi att om USA eliminerade sina nettoutsläpp av koldioxid fram till år 2050 skulle detta förhindra en uppvärmning på 0,0084 °C (0,015 °F), vilket ligger under vår förmåga att mäta med precision.  Om hela världen tvingade fram nollutsläpp av koldioxid senast år 2050 skulle en uppvärmning på endast 0,070 °C (0,13 °F) kunna undvikas. Om man antar att uppvärmningen är fyra gånger större på grund av positiva återkopplingar, som hävdas av IPCC, skulle den uppvärmning som undviks genom en NetZero i USA fortfarande vara mycket liten, 0,034 °C (0,061 °F). För globala nettonollutsläpp till 2050 och IPCC:s fyra gånger större klimatkänslighet skulle den undvikna uppvärmningen vara 0,28 °C (0,50 °F).

Författarnas kommentar: Net Zero är en obegriplig naivt målsättning, eftersom utgångsläget  är att energiförsörjningen globalt sedan mer än ett halvt sekel till över 80% är  baserad på fossila källor, kol, olja och gas.
Just nu upplever vi dessutom i full verklig skala hur en störning för endast en del av tillförseln av olja och gas får en fundamentalt negativ effekt på hela världens börser.

 

Evert Andersson          Mats Kälvemark

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magnus blomgren

    Tack, Evert och Mats – bra jobbat!

    Sverige och EU borde för länge sedan upprättat och infört en absolut lag om – RIMLIGHET.

    Varenda mattelärare och varenda naturvetenskapare har rimlighet som ledstjärna.

    Varför EU och sedan Sverige lämnat Rimlighetsprincipen bakom sig är lika gåtfullt som farligt – Amerikanerna påtalade för längesedan faran med att bygga upp ett energisystem på Rysk olja och gas – sedan påtalade dom faran med att vi byggde upp ett väderberoende energisystem.

    Det är således inte bara internt som kritiken dånat mot orimliga perspektiv på energi och klimat från EU.

    Men EU gör som vi gör med Northvolt och Stegra och en massa liknande gröna drömmar – dom/vi blundar för rimligheten, proportionerna och vetenskapen.

    Eu och Sverige har förenklat rimlighetsprincipen till – ” Det måste gå”.

    Vetenskapen har Eu förvandlat i grunden – allt som inte är grönt är fake news och förnekelse av vetenskap.

    Det är utan vidare helt otroligt att EU lyckades införa begreppet ” Förnekelse ” för att lägga grunden för sin egen klimat och energipolitik.
    Alltså på 2000 – talet.

    Frågan blir som Fredrik Lindström en gång frågade den dåvarande försvarsministern…. Har vi mognat eller Rötnat?

  2. Ann lh

    Evert & Mats, tack!
    Tydligt och övertygande!
    Men, vad spelar vetenskap och verkligheten för roll mot starka och dunkla mänskliga krafter.
    Nu senast har det osannolika paret SDs J. Åkesson och Ls S. Mohamson lovat att föra en ”ambitiös klimatpolitik” när (om) de lyckas knipa åt sig makten här i landet.
    Clintel.org News kämpar dock på och serverar troget förslag på ny aktuell verklighetsbaserad upplysning.
    Nu senaste har professor Ian Plimer rutit till i en intervju där han återigen kallar klimathotsrörelsen för den största bluffen i världshistorien. Han med insikter i vad som drivit klimatförändringarna genom årmiljonerna ner till ”Hedenhös” där CO2 inte någonsin synts till, han tror mer på den moderna, antropogena drivkraften – ”Follow the Money”.
    Ja, vad kan inte Maktberusning med Money ställa till med?
    Vem kunde ana vart det då lovande och välgrundade löftet om att lämna Parisöverkommelsen och klimatatkonventionen i Vita husets Trädgård för tio år sedan skulle leda till idag…

  3. En annan

    Förr i tiden började sagorna : Det var en gång…
    Nu börjar dom : Vetenskapen säger…
    Det år väl bara europa, australien/NZ och canada som fortfarande är övertygade att genom att rasera sina ekonomier rädda världen, resten av världen struntar i dårskapen och kämpar på som vanligt.
    Det blir ett dyrt äventyr att få det välstånd som tidigare generationer byggt upp att överleva denna totala idioti som den gröna omställningen kommer att äventyra.
    Märkligt att kineserna vinner mest på affären, eller inte…

  4. Lennart Bengtsson

    Dessa fakta har i decennier förts fram ad nauseam ( tills man storknar) av kunniga personer utan någon som helst effekt. En enkel beräkning visar att den så kallade net zero är praktiskt fullständigt och totalt ogenomförbart.
    Huvudorsaken är att klimatfrågan endast diskuteras kvalitativt. Jag lyssnade igår på en debatt i Kvartal där man bland annat berörde energilagring som ett sätt att kunna utnyttja perioder med kraftig vind. Samtliga tre deltagande saknade genomgående en kvantitativ uppfattning om storleksordningen av lagringsfrågan och pratade bara i allmänna kvalitativa termer som journalister, jurister och statsvetare normalt gör och som allmänheten gillar och är van vid.
    Att lagra 1 kWh energi kostar minst 500 kr och det finns ingen indikationer några nya typer av lagring är på gång som kan minska kostnaden i någon rimlig omfattning. Med den naturliga variation som finns i vinden indikerar ett totalt lagringsbehov av minst 10% eller 16 TWh av Sveriges nuvarande elproduktion. (1 TWh råkar vara lika med 1000 miljoner kWh). En enkel multiplikation ger vid handen att lagringen kostar minst 8000 miljarder eller 8 biljoner kr/år
    Denna mängd pengar finns givetvis inte med det är knappast av intresse eftersom inget svenskt företag eller myndighet kan skrapa ihop den men mängd litium, nickel eller kobolt som krävs för att bygga alla dessa batterier överhuvudtaget.
    Det hela är fullständigt sanslöst och visar vad om händer när kunniga ingenjörer och i frågan insatta forskare ignoreras i den allmänna debatten. Deras uppfattning är tabu och hänvisas till diverse chattar och sajter som ingen läser eller vågar läsa
    Läsaren kan roa sig med att beräkna det motsvarande globala behovet är.

    Det är precis av denna orsak som att det är ett verkligt problem om inga tankbåtar kommer igenom Hormussundet.

  5. Lennart B. #4
    Ja det är verkligen skrämmande och dom kan ju inte skylla på brist på information, för är det nånting vi badar i så är det data, som ingen verkar ta del av. Särskilt elen finns det hur mycket data som helst om, den är ju i princip självdokumenterande. T.ex. krävs det inte mycket grävande för att konstatera att klockan 1300 den 19/1 i år genererade våra 17000 MW installerad vindkraft 91 MW, var fanns batterierna då? Det blåser alltid nånstans har jag hört.

  6. Magnus blomgren

    Nr 4 Lennart B
    På tal om Hormuzsundet – europa får väl tacka Trump att vi har lagt vintern bakom oss…

    Januari 2026 blev, för smhi:s 35 mätstationer, kallare än samtliga januarimånader från 1923 – 1939.
    Och – samtliga januarimånader från 1898 – 1911.

    Så skall vi lagra energi – så är det bäst att komma ihåg att det även år 2026 kan bli mycket kallt.

    Smhi:s rullande 10 års medelvärde är nu nere på samma värde som rådde under 1900 – talets första decennium, dvs 1900 – 1910.

    Eftersom världshaven fortfarande är kalla efter 100 – tals år med Lilla Istidens klimat – så kan nästa kallevent från solen…bli en kall dusch…inte minst för ett Europeiskt energisystem.

    Men – självklart – vi kan hoppas att solinstrålningen inte varierar…men just nu tyder ingenting på något sådant.

  7. Sten Kaijser

    Lennart B #4
    även om vi inte är helt överens om allt när det gäller exempelvis hur länge en koldioxidpuls blir kvar i atmosfären så är vi helt överens om klimatpolitiken!
    Tack för en bra räkneövning 🙂

  8. Mitt #5, det var den 20/1, jag hade för bråttom.

  9. Lasse

    Tack Evert och Mats
    Har jag förstått saken rätt så har vi en klimatkänslighet från CO2 som kan uppgå till 1,2 Grader C-med utfall fullt ut om 140 år.
    Samtidigt som vi kan påverka 4% av CO2 flödet med fossila utsläpp.
    Varifrån har vi då fått de +1,4 grader som vi uppmäter idag?
    Dvs inte idag idag , vi saknar solen 😉

  10. Ivar Andersson

    Den gröna given markerar ett tydligt brott med traditionell miljöpolitik, som historiskt byggt på prissättning av utsläpp, teknikneutralitet och stegvisa förbättringar. I stället har EU anammat en missionsorienterad industripolitik där politiken pekar ut vinnartekniker, sätter detaljerade sektorsmål och kanaliserar stora resurser till utvalda projekt och företag.
    https://www.svd.se/a/XMbnGn/eu-s-grona-giv-underminerar-europas-konkurrenskraft-skriver-debattorer

  11. Mats Kälvemark

    #9 Lasse
    Ett delsvar på din fråga får du i Torbjörns inlägg nyss härpå KU. Se länk nedan.
    Samma orsaker som drev värmningen 1910-1940, som var garanterat fri från påverkan av fossil CO2.
    https://klimatupplysningen.se/klimatmodell-byggd-pa-naturliga-variationer/

  12. Lennart Bengtsson

    Sten Kaijser 7

    Studerar vi perioden från 1750 tills nu visar data att ca 700 Gton kol ± ca 10 % har producerats till följd av industriella aktiviteter och skogsavverkningar . Mätningar viserat att ca 43% härav nettoanrikats i atmosfären eller ca 300 Gton kol motsvarande ca 142 ppm volymdelar CO2. Resten har i approximativt lika delar hamnat i hav respektive biosfär. för decsenaste 10 åren fins 54% kvar
    Källa : Friedlingstein et al (2023) ( jag har räknat upp värden till år 2025)

    Har du tillgång till andra avvikande uppgifter vore jag tacksam för en referens

    PS: Vill Du ha värdena i CO2 så kan Du multiplicera kolvärdena med 3,67 och vill Du ha det i volymsdelar ppm så kan Du multiplicera med 2,12.

  13. iah

    10 mars
    Den isande kylan i Antarktis har återvänt tidigt. Den 8 mars sjönk temperaturen vid Concordia-stationen till -60,3 °C, vilket var det första värdet under -60 °C den här säsongen. Enligt NSIDC nådde kontinentens havsis sin årliga minimiyta på 2,58 miljoner km² den 26 februari. Denna preliminära siffra representerar en betydande återhämtning från den låga nivån som observerades 2023

    11 mars
    En kraftig snöstorm sent på säsongen drabbade Astana i Kazakstan och förde med sig kraftigt snöfall och extrem kyla till huvudstaden och den omgivande stäppen.
    I norra Kazakstan har minimitemperaturerna i stort sett sjunkit till -20 °C, åtföljt av kraftigt snöfall och snöstormar.

    12 mars
    Enligt det turkiska meteorologiska generaldirektoratet har snödjupet vid Karabetpasset längs motorvägen Van–Bahçesaray nått 3,38 m på en höjd av cirka 3 000 m.
    Detta snödjup är bland de mest extrema värdena som någonsin uppmätts i landet.
    Passet har varit avstängt för trafik sedan den 27 december på grund av ihållande snöfall och fortsatt lavinrisk.

    En svår arktisk köldknäpp är på väg mot USA i slutet av säsongen, med en kraftig snöstorm som förväntas drabba regionen kring de stora sjöarna i början av nästa vecka.

    13 mars
    En massiv köldvåg svepte över nordvästra Kina den här veckan och täckte delar av Xinjiang under ett tjockt täcke av snö. En verkligt ovanlig köldvåg sträcker sig från Sibiriens arktiska kust över Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan och Afghanistan in i Iran.

    En utpräglad kallfront har passerat södra Australien och fört med sig tidig snö till Tasmanien. Snöbyar rapporterades på Mount Williams på torsdagen, och ytterligare snöfall förväntas på öns högre höjder. Enligt väderprognoser förväntas även nysnö på Mount Wellington.

    utdrag ur kälterapport 11 13 mars 2026 från EIKE

  14. Sten Kaijser

    Hej Lennart,

    så länge som tillförseln av koldioxid i atmosfären ökar är det egentligen omöjligt att avgöra hur snabb omsättningen i atmosfären är. En utgångspunkt för har länge koldioxiden blir kvar är ”Bernkurvan”. ”Vi” har en artikel där vi argumenterar mot den kurvan.

    För mig är den frågan under alla omständigheter ointressant eftersom enligt min uppfattning är de positiva effekterna, i form av ökad växtlighet, så mycket större än en eventuell, förmodligen gynnsam höjning av jordens medeltemperatur.

  15. Mats Kälvemark

    #12 Lennart B. och #14 Sten K.
    Ökningen av CO2 i atmosfären följer inte en jämn , obruten kurva. Dels finns en regelbundet återkommande variation över ett år med en amplitud mellan min och max av storleksordningen 8 ppm. Se länk:
    https://gml.noaa.gov/ccgg/trends/
    Dels finns också en fastställd variation som beror av den globala temperaturens variation i ENSO-cykeln mellan El Niño och La Niña. Där går temperaturen före och driver CO2-halten med en lagtime på ca 10-12 månader (Prof. Ole Humlum, climate4you ) Detta är ju kortare vädervariationer som överlagras den längre trenden som väl är ca 0,16 °C per decennium. Sedan kan vi väl tro på dels på IPCC; TCR 1,8 °C, dels på Lindzen-Happer-van Wijngaarden (se inlägget ovan) som anger : Med hjälp av feedbackfria uppskattningar av uppvärmningen till följd av ökade koldioxidhalter (CO2) i atmosfären och observerade ökningstakter uppskattar vi att om USA eliminerade sina nettoutsläpp av koldioxid fram till år 2050 skulle detta förhindra en uppvärmning på 0,0084 °C (0,015 °F), vilket ligger under vår förmåga att mäta med precision. Om hela världen tvingade fram nollutsläpp av koldioxid senast år 2050 skulle en uppvärmning på endast 0,070 °C (0,13 °F) kunna undvikas. Om man antar att uppvärmningen är fyra gånger större på grund av positiva återkopplingar, som hävdas av IPCC, skulle den uppvärmning som undviks genom en NetZero i USA fortfarande vara mycket liten, 0,034 °C (0,061 °F). Så klimateffekten av ökande CO2 i atmosfären är försumbar men de positiva effekterna på grönska och skördar är påtagliga och avsevärda . Det tar i varje fall jag fasta på.

  16. Sören G

    Enligt Dagens Eko så är det rekordvarmt på Grönland.
    Januari 2026 var den varmaste januari som någonsin uppmätts.
    Men enligt Ventusky är det just nu under -20 runt kusten och -35 i det inre.

  17. Magnus blomgren

    Nr 15 Mats K
    Dessutom..
    Lägger du till en återgång av solinstrålningen som till under Lilla Istiden eller för den delen till 1980 – talet….så skulle vi omedelbart notera 2 saker:
    1 – En snabb temperatursänkning.
    2 – En kraftigt minskad återstrålning.

    Sannolikt skulle den ekvationen leda till minst 1 grad i temperatursänkning på kort tid.

    Frågan som alltid återstår blir – hur mycket värme har Koldioxiden bidragit med sedan 1850?
    Och – hur mycket värme har vi fått genom ökad solinstrålning.

    Dessutom blir det tyvärr rätt ointressant med den där extra graden upp sedan Lilla Istiden – ingen vettig människa vill väl ha en global temperatursänkning på 1 grad – eller en kvävande låg koldioxidnivå på 280ppm..?
    Extremt långa vintrar och kortare och sämre odlingssäsong måste vara det minst önskvärda för mänskligheten.

    Nej – frågan som bränner blir istället – Hur skall vi förstå solens variationer bättre?
    Hjälper det att studera historiska instrålningsnivåer?

    Den så kallade ” sience is settled ” utesluter solen i ekvationen.
    Är det rimligt?

    Tippingpoints i form av värme måste vara ett dåligt skämt – hur lång tid tar det för återstrålningen att värma havet?
    Tippingpoints i form av köld däremot – kommer mycket hastigt…med kvardröjande snö och is en sommar…så ökar utstrålningen kolossalt och några sådana år på raken kan sannolikt utgöra en god grund för snabba klimatförändringar.

    Kylan är faran – åtminstone fram till nästa istid.

  18. Magnus blomgren

    Nr 16 Sören G
    Tittar man på havsisutbredningen runt Grönland 2026 – så tyder knappast något på en rekordvarm vinter däruppe.

    Snarare kan vi förmoda att den kyla och havsisutbredning som råder runt Grönland under 2000 – talet med all sannolikhet hade hindrat en inflyttning liknande den under vikingatiden, med deras båtar, verktyg och odlingsvanor.

  19. Ann lh

    Mats K. med flera.
    Uppgifter om Co2-haltens påverkan på klimatet känns tämligen osäkra.
    En clear sky (mycket låg halt av vattenånga) ger en klimatkänslighet för CO2 på 0,75 grader C, samma som AMO-fysiken.
    Charney-rapporten, IPCC och klimatrörelsen anger diffusa värden som underlag för klimathotet.
    Hur skiljer man på påverkan från CO2 och vattenånga vid mätningar där CO2 och vattenånga naturligt blandats och när CO2 och vattenånga delvis påverkas av samma våglängder?

  20. Magnus blomgren

    Nr 19 Ann Ih
    Osäker påverkan från Co2 halten…

    Tittar vi på utgångspunkten för utvärderingen av våran nutida klimatförändring så brukar ju år 1850 användas.

    Vill man beskåda dom mest dramatiska klimatförändringarna 1850 – 2025…så hamnar man oväntat nog på 1870 – talet.
    Något stort hände där.

    Alla El – Ninos moder kanske var 1877 – 1878, extrem och plötslig uppvärmning i stilla havet men också Nordatlanten och Indiska oceanen.
    30 – 60 miljoner människor svalt ihjäl av en vidsträckt torka.
    Själva hade vi Backafloden i början på 1870 – talet, våran kanske största väderhändelse dom senaste 150 åren.
    Världen över, sverige inkluderat, fick en ofattbar mängd klimatflyktingar.

    Något extremt orsakade detta klimatskifte – som sköt oss ur Lilla Istiden.
    Även kallperioden 1940 – 1980 avslutades med en extremt kraftig El – Nino runt 1982…även i Atlanten skedde våldsamma havsströmsändringar i början på 1980 – talet.

    Kort sagt tycks händelserna och oron i klimatet på 1870 – talet gett oss början på ett nytt klimat, efter Lilla Istiden.
    1870 – talets plötsliga klimatomslag var knappast en effekt av Antropogen Koldioxid, utan betingat av naturliga variationer.

    Men idag, långt efter 1800 – talets brutala klimatomslag, så har vi moderna människor lyckats övertyga oss själva om 2 saker:
    1 klimatet på 2000 – talet är extremt och aldrig tidigare skådat.
    2. Att vi själva är orsaken till klimatförändringarna.

  21. Ann lh

    # 20 Magnus, tack men detta var inte riktigt svaret på min fråga, vad är det man mäter när CO2 tillförs delar av det som kanske borde höra till vattenångan i atmosfären.

  22. Jonas W

    Blev lite nyfiken på texten i första figuren ”less than 1C”. I Happer/Wiijngaardens artikel står det 1.4 – 2.2 C.
    Är det nya rön?

  23. Lars Cornell

    Evert och Mats: När ni skriver
    ”Nuvarande atmosfärshalt är cirka 430 ppm och ökningstakten ca 3 ppm/år. Då tar det 140 år innan fördubblad halt nås.”
    gör ni ett tankefel tror jag. Ni utgår från att flödet från atmosfär till hav och land är konstant, eller hur? Men så kan det inte vara. Fotosyntesen och flödet till havet är väl närmast proportionell med koldioxidens partialtryck. Det medför att flödet ungefär fördubblas när koldioxidhalten fördubblas. Men då blir flödet större än mängden som alstras vid förbränning av fossila källor som troligen kommer att vara mer oförändrad ca 6 Gton kol (22 Gton koldioxid) per år. Så det kommer inte att hända. AR6 WG1 visar att koldioxidhalten kommer att plana ut på ca 500 ppm och där någonstans kommer vi att få en ny jämvikt. Eller hur?
    Se även Mats #15.

  24. Mats Kälvemark

    #23 Lars C.
    Du har säkert rätt i ditt resonemang. Vårt resonemang om ökad atmosfärshalt upp till en fördubbling är linjärt och förenklat medan verkligheten närmar sig det du framför. Styrks ju även av Roy Spencers inlägg på hans blogg:
    https://www.drroyspencer.com/2019/04/a-simple-model-of-the-atmospheric-co2-budget/
    Han presenterar liknade resonemang som du och landar i den modellen på samma nivå som du, dvs 500 ppm och sedan planar atmosfärshalten ut.
    Vår avsikt har varit att använda det starkt förenklade resonemanget och att därigenom i debatten visa att till och med upp till nivån 800 ppm så blir klimateffekten försumbar.

  25. Christian H

    Först vill jag tacka Evert och Mats för det angelägna inlägget som med siffror visar hur obetydlig klimatpåverkan koldioxidinfångningen har och det till absurda kostnader. Jag vill också tacka Lennert Bengtgsson för hans kloka kommentarer här. Det är av yttersta vikt att man lyssnar på vad de med gedigna naturvetenskapliga insikter anser och tänker kvantitativt och inte som de flesta politiker och murvlar endast primitivt digitalt.

    På Svt:s morgonnyheter hade man idag ett inslag med den fullständigt sanslösa rubriken: ”Att fånga in koldioxid kan rädda klimatet – men satsningarna pausas”. I inslaget ondgjorde man sig för att många potentiella koldioxidinfångare nu börjat tveka med tanke på kostnader och klimateffekt. Exempel på det är Söderenerg i Södertälje och Tekniska Verken i Linköping.

    https://www.svt.se/nyheter/granskning/att-fanga-in-koldioxid-kan-radda-klimatet-men-satsningarna-pausas finns en lista markerar med rött, gult eller grönt beroende på hur de 40 projekt för koldioxidinfångning i Sverige 2026, ställt sig i frågan. Av dem svarade 16 rött, 13 gult och 11 grönt, vilket innebär nej, tvekan respektive ja till projekten. Endast 11 av 40 var således positiva till koldioxidinfångning. Ett nyktert upvaknande har börjat ske. Dock fanns de största aktörerna som Stockholm Exergi, Sysav i Malmö och Preem i Lysekil på listan för grönt ljus.

    Jag tror att förnuftet,, med tiden, kommer segra och att vi om ett antal år kommer att fråga oss hur vi kunde vara så monstruöst korkade att vi ville satsa på koldioxidinfångning.

  26. Bo Adolfsson

    Varför fortsätter t o m denna sida att kalla CO2:s roll i kolcykeln för utsläpp?
    Traditionellt anses utsläpp vara något fule som måste bekämpas.

  27. Tege Tornvall

    # 26. Jovisst. Jag kallar mer koldioxid för tillförsel eller tillskott, eftersom mer av bristvaran koldioxid gynnar växtlighet och grödor.

  28. Tege Tornvall

    # 25. SVT intervjuade Mathias Fridahl, som kallas klimatforskare men i själva verket forskar om klimatpolitik inkl. juridik, ekonomi och statsvetenskap. Han är även miljöpartist och utgår kritiklöst från tron att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären.

  29. Leif Åsbrink

    Tänk om problemet längs USA:s ostkust ända ner till Alabama beror på att jämvikten mellan havet och den kalksten som ligger under hela området förskjutits?

    Det är ju en liten skillnad i PH, 0,3 PH-enheter, men den tydliga acceleration man kan se i nivån på tidvattenmätarna de senaste 25 åren måste bero på något.

    Jag skrev om det i ”Öppen tråd” https://klimatupplysningen.se/oppen-trad-633/#comment-491145

    Kanske kommer USA att bli den stat som mest aggressivt kommer att bekämpa koldioxiden i framtiden. Den som lever får se.

  30. Uffe

    #28
    Det är väl tyvärr så att de flesta som kallar sig ”klimatforskare” har sin utbildning och sina kunskaper inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna och väldigt små om några inom naturvetenskap.
    Det är väl en följd av att ”klimatfrågan” är en rent politisk fråga som inte har något intresse av hur ”klimatet” fungerar där beskattning och forskningspengar har blivit det viktiga, sen är skrämselfaktorn en viktig del för att kunna genomföra annars omöjlig politik.

  31. Bo Adolfsson

    #28 I en intervju med Heidelbergs chef säger kallar SVT:s intervjuare CO2 för ”skit”.
    Hur länge skall vi stå ut med ”skiten” ”Public service” och dess klimattramspropaganda? Man trodde ju att det skett ett visst uppvaknande när de slog sig för bröstet för att ha ”avslöjat” ap-fondernas nyinvesteringar i Northvolt. Insamlingen av CO2 är ju mångdubbelt värre än Northvoltkraschen.
    Observera att vi betalar dem på skatten liksom att vi betalar för alla ”klimatforskare”.