Jag fick en idé gällande temperaturdata och laddade ner ERA5:s data från Climate Explorer, för latitudbandet 45-70N, där vi borde ha rejäla årstider. Sedan räknade jag ut medelvärden för varje år för två olika tvåmånadersperioder: Januari och februari, samt juli och augusti.
Detta visat i ett diagram:
Vi ser att det har blivit varmare i bägge dessa perioder. Något annat än inte att förvänta sig.
Min idé var framför allt att kalla januari-februari för vinter och juli-augusti för sommar, och räkna ut skillnaden mellan sommar och vinter för varje år:
Vi ser att på 50-talet minskade denna skillnad, för att stiga under 60-talet och sedan sjunka igen. Efter ungefär 1980 finns ingen trend. En linjär anpassning ger en lutning som inte är signifikant skild från noll.
Vi vet alla vad som hände i början av 80-talet: Global brightening började. Alltså att atmosfären blev klarare och började att släppa igenom mer solljus.
Jag gjorde samma beräkningar för data från UAH, från samma källa:
Här är data anomalier i stället för faktiska temperaturer. Dessutom finns data bara sedan 1979. Vi ser samma brist på trend här när det gäller skillnad i uppvärmning mellan sommar och vinter.
Hur är det nu? Har vi fått reda på att kalla temperaturer har värmts mer än redan varma? Att det är ett bevis för att det är växthusgasutsläppen som ligger bakom uppvärmning? För mer växthuseffekt har större effekt där och när det är kallt?
Dessa data visar att sedan ungefär 1980 har temperaturer under kalla månader inte värmts upp snabbare och mer än temperaturer under varma månader.
Är det kanske vad vi kan förvänta oss om den huvudsakliga orsaken till den globala uppvärmningen, sedan 80-talet, är att mer solljus når jordytan?
Det där med inkommande och utgående strålning har jag tagit upp två gånger tidigare, dels här, och dels här.
Tack, Lars K!
Som alltid kul när någon tar sig tid att titta på verkliga temperaturer – och jämför med klimathotarnas beskrivning av vårat väder och klimat!
Själv har jag tittat lite på kustobservationer från mätstationer ute i vårat västra kustband – bl a pga av rubriker förra året om höga dygnsmedeltemperaturer på kustöarna, när man tittade lite djupare visade det sig att ungefär samtliga dygnsmedeltemperaturrekord var av äldre härkomst.
Så – precis som du här visar – inte mycket har hänt om man tittar på verkliga observationer och särskilt inte i perspektivet av ökad solinstrålning och klimathotsberättelsen.
Snyggt fångat, där – Lars.
Summerat – ja, det har blivit något varmare sedan lilla istidens slut, och nej, koldioxidmodellerna kan inte förklara varför eller hur.
Data är kung.
Om man googlar lite så hittar man ett stort antal artiklar som påstår att vintern värms mer än sommaren. Speciellt på högre breddgrader NH.
https://www.nature.com/articles/s41598-019-51221-w
https://www.climate.gov/news-features/blogs/beyond-data/climate-change-rule-thumb-cold-things-warming-faster-warm-things
detta ska vara ett bevis för att koldioxid driver uppvärmningen.
Inte helt oväntat så finns det också vetenskapliga publikationer som säger att sommaren har blivit varmare än vintern (höga breddgrader, NH), och att det är ett bevis för att koldioxiden driver uppvärmningen.
https://www.carbonbrief.org/powerful-evidence-global-warmings-effect-seasons-found-troposphere/ (länk till artikeln finns i texten)
Observationerna i bandet 45N – 70N ( knappt 12 % av jordytan) visar:
1. Att temperaturen stigit med 2°C i årsmedelvärde
2. För jan. och feb är ökningen 2.6° C och för jul. och aug, 1.5° C
3. Temperaturökningen är rel jämnt fördelad för tidsintervallet 1950 – 2025
4. Det är inga större skillnader mellan förhållandet vid jordytan och allmänt i troposfären
5 Lars Kamels resultat är i stort sett helt i överensstämmelse med andra undersökningar som t ex IPCC
6. Samtidigt visar observationer att temperaturen i lägre stratosfären ( 70 hPa) att årsmedeltemperaturen minskat med 2.4° C, varav något mer sommar än vintertid.
7, Detta resultat stämmer kvantitativt bra överens med Manabe liksom med Happer och medarbetare och är et tydlig effekt av växthusgasökningen i atmosfären.
8. Så vitt jag kan erinra mig är det första gången som klimatsajten så tydligt demonstrerat växthuseffektens inverkan på temperaruren.
Nr 4 Lennart Bengtsson
Kan du se någon tydlig inverkan från den kraftiga solinstrålningsökningen från 1980 – talet?
# 4. Lennart. Som meningsfull definition är väl klimatet temperatur, vindar och nederbörd i den marknära atmosfären över längre tid, där vi lever från jordytan och några kilometer upp. Om nu den lägre stratosfären blivit 2,4 grader kallare, hur (om) påverkar det den marknära atmosfären i lägre troposfären?
#4 Lennart Bengtsson
Var sitter dessa termometrar som har använts till dessa observationer? I städer eller nära andra värmekällor antar jag. Så går det verkligen att säga att det ”så tydligt demonstrerat växthuseffektens inverkan på temperaruren.”
Kan det inte vara så att ”den kraftiga solinstrålningsökningen från 1980 – talet” har påverkat mer än CO2? Samt att ökad vattenångehalt också har hjälpt till, som trots allt är en kraftigare växthusgas än CO2?
Varför testar ingen med två växthus bredvid varandra där enda skillnaden är halten CO2? Enligt ert resonemang så ska det växthus som har högre (dubbel) halt CO2 vara varmare. Är det vetenskaplig sanning ni verkligen vill ha så sätt upp detta experiment, men jag gissar att så ej kommer ske då resultatet inte lär bli som ni vill ha det.
# 4 L Bengtsson
Tycker nog att man tydligt ser att temperaturökningen tar fart efter 1990 , speciellt på sommaren.
Ser man strikt fysikaliskt på det hela så är det egentligen inte skillnaden i temperatur utan skillnaden i entalpi man ska titta på. När temperaturen stiger ökar normalt även mängden vattenånga i luften vilket även ökar luftens specifika värme.
Energiskillnaden mellan t ex -20 och 0 C blir därför nästan alltid mindre än mellan 0 och +20 C. Så en konstant temperaturskillnad mellan sommar och vinter när båda blir varmare innebär en ökad skillnad i energi.
6
Orsaket att jag nämnde detta var att en uppvärmning av jordytan och troposfären(som är likartad) och en samtida avkylning av stratosfären år en typisk växthuseffekt. Se artiklar av Manabe och Happer för resultat och förklaring. Du kan även fråga AI.
7
Temperaturen i atmosfären och nära jordytan bestäms av ett omfattande antal olika slag av observationssystem. Efter tidigt 1800-tal mäter man temperaturen i vitmålade termometerburar på ca 2 m höjd över marken världen över. Detta är dock knappast fallet med lekmannaobservationer.
Checka vidare med AI för ytterligare information
#11 Lennart Bengtsson
”Efter tidigt 1800-tal mäter man temperaturen i vitmålade termometerburar på ca 2 m höjd över marken världen över. Detta är dock knappast fallet med lekmannaobservationer.”
Jag vet att termometerburar används, men frågan var var dessa återfinns? Det finns mängder med mätare i Sverige, men SMHI använder bara ett visst antal av dessa i officiella rapporter. Där Lugnets stadium, Falun är ett väldigt bra exempel på en mätare som står dåligt och påverkas av UHI och fler finns i hela landet och resten av världen. Så om dessa mätare står fel och därmed påverkas av för hög temperatur så påverkas de enligt kommentar fyras punkter som du angivit. De uppgifter du anger i dessa punkter är alltså för höga eftersom de kommer från påverkade värden.
Angående lekmannaobservationer. Du är medveten om att en lekmans intresse och uppbyggnad av en väderstation faktiskt blev officiell rapportör till just SMHI. Personen har nu mer slutat men viss information finns på
https://vaderbitarna.se/Valla-Vader/
Så bara för att man är lekman så betyder inte det att intresse/kunskap etc ska negligeras så som jag anser du gör.
Varför och vad ska jag checka med AI? Det är du som har presenterat data som jag ifrågasätter och hoppas att du ger information om var dessa kommer ifrån.
Nr 12 Det finns ingen klimatkris.
Det är nog ännu värre…
Mellan 1860 och 1940 ökade Sveriges medeltemperatur, vid smhis och deras 35 mätstationer, med drygt 1,5 grader – det var under tiden då koldioxidhalten låg mellan 280 och 300 ppm.
Ännu värre var det med den globala temperaturen, smhi och deras ref till CRU – den globala temperaturen ökad med ungefär 0,5 grader mellan 1910 – 1940…enligt dom.
Därefter har, fram till idag, våran svenska medeltemperatur ökat bara 1 grad ytterligare, trots en koldioxidhalt som rusat över 100 ppm..och 60 år i tid.
Medans solinstrålningen ökat 10 – 15%, bara sedan 1983.
Man behöver inte vara raketforskare för att ana att något är helt fel i klimatutsagorna från etablissemanget.
Mätningarna i sverige var extremt noggrant skötta i Sverige under 1900 – det är nu vi kraftigt minskat klimatobservationer och klimatobservatörer.
Varför då kan man undra….om man är lite…misstänksam…
#10 Lennart B
Om troposfären blir varmare oberoende av orsak vad händer med lägre stratosfären då?
Jag kan inte inse att någonting i dessa data visar att den globala uppvärmningen beror på växthusgasutsläpp,
Vad gäller avkylningen av stratosfären, är den huvudmisstänkte minskningen av ozonlagret. Ozon absorberar både i IR och i UV, så det blir en dubbel effekt av att ozonhalten minskar.
Dessutom har vi det faktum mer solstrålning tar sig igenom en klarare atmosfär, medan mindre reflekteras tillbaka till rymden. Det som reflekteras tillbaka från moln och jordytan måste passera stratosfären på väg ut i rymden. Om vi antar att minskningen i reflekterat ljus gäller både för synligt ljus och UV, så har en del av den strålning som kan absorberas av ozon minskat.
Mängden utgående långvågig strålning har faktiskt ökat under 2000-talet, enligt data från CERES. Det borde ge en uppvärmning av stratosfären, inte en avkylning.
Det behövs alltså ingen spekulation om en ökande växthuseffekt i troposfären för att förklara varför stratosfären har kylts.
#15
Om temperaturminskningen i stratosfären berodde på mindre o<on skulle man vänta sig den största minskningen i själva ozonskiktet som ju värms av ozonets absorption av uv-strålning, inte i den undre stratosfären.
Det verkar därför mycket troligt att den beror på ökad utstrålning från den ökade mängden CO2 där. Ovanför tropopausen sker ju mycket litet värmetillförsel genom konvektion utan de radiativa effekterna dominerar.
Funderar ibland …
Att CO2 påverkar strålningsbalansen har jag uppfattat som helt okontroversiellt.
Eftersom CO2 är (relativt) jämnt fördelat i atmosfären så kommer man få en ”strypt” strålningstransport genom troposfären och en ”ökad” utstrålning i stratosfären.
I Happer/Wiijngaardens utmärkta arbete så går de i detalj igenom hur strålningstransporten påverkas av de olika växthusgaserna.
Jag kan inte se att det skulle finnas något fel eller något kontroversiellt i deras arbete. Idag finns många liknande arbeten. Det är Schwartzschild rakt upp och ner.
De anger en forcing vid TOA (mesopausen) på 3 W/m2 vid dubbel CO2. Forcingen vid tropopausen anges till 5.5 W/m2, d.v.s. utstrålning från stratosfären har ökat med 1.5 W/m2.
Inom parentes så räknar IPCC (AR6) med att stratosfären når momentan ”radiativ jämvikt” – d.v.s. de låter stratosfären svalna vilket leder till att de får en forcing vid TOA närmare 4W/m2.
3-4 W/m2 ger ca 1 C extra om man bara räknar med Planck feedback (och molnfritt).
Sen kan det väl finns fler mekanismer (Solens UV varierar, ozonhalter, eventuell vatten i stratosfären..). Att CO2 ökning kyler stratosfären borde inte vara speciellt kontroversiellt …..
OT
Hälften av alla projekt med koldioxidinfångning har pausats. Anledningen beror på uteblivet statsbidrag.
# Sören 18
Det hade känts tryggare om ”pausen” byggt på insikt om hur tokig ”infångningen” är och om det gått från ”paus” till stopp av tokigheterna …
Utan andras pengar så framstår CCS (och andra stolleprov) precis så ekonomiskt galna som de i verkligheten är. Självklart avstår man från ”investering” i sådant, när det står klart i all sin nakenhet att det är garranterad förlust att lägga pengarna där.
Det är inte uppenbart att det finns någon trend för temperatur i lägre stratosfären efter att effekten av Pinatubos utbrott hade klingat av. I de högre lagren av stratosfären har temperaturerna däremot sjunkit.
Jag vet inte hur ozonet fördelar sig i stratosfären, men andra här har säkert kunskaper om det.