och lite CO2
AGW, som en första approximation, bygger nästan helt på strålningsfysik och klimatmodeller. Klimatmodeller som sprider med åtminstone en faktor 3-4 ggr mellan enskilda klimatmodeller och som ofta matas med scenarior om koldioxidutsläpp, tex RCP 8.5, som ger helt orimliga resultat. Vi ser att medelvärdet av nuvarande CMIP6 modeller överskattar uppvärmningstrenden jämfört med satellitmätningar med en faktor runt 2 ggr. Exempelvis 0,3 grader C per dekad jämfört med 0,16 grader C per dekad som UAH visar.
Man skulle då kunna tänka sig att hypotesen om AGW är korrekt men att ECS/TCR inte är ca 3 grader utan istället kanske 1 grad. Man kan också tänka sig att denna låga TCR = 1 kompletteras med kända naturliga variationer i klimatsystemet för att skapa en enkel ny klimatmodell.
Generellt tar IPCC lite hänsyn till naturliga variationer som tex Atlantic Multidecadal Oscillation, AMO. AMO som vi vet kraftigt påverkar norra Europas temperaturer med en periodtid på ca 70 år.
Mitt förra inlägg på KU handlade bla om AMO och ökande solinstrålning ASR och hur de tillsammans kan förklara ökande temperaturer.
https://klimatupplysningen.se/fordelning-av-uppvarmning-mellan-1979-och-2010-pa-olika-orsaker/
Strax efter att jag skrev det så upptäckte jag Paul Burgess arbeten. Paul har skapat en ny klimatmodell eller rättare sagt ett index (enligt länk nedan) med följande parametrar som orsak till förändringar i global medeltemperatur:
- AMO, Atlantic Multidecadal Oscillation
- PDO, Pacific Decadal Oscillation
- IOD, Indian Ocean Dipole
- ENSO, El Nino och La Nina
- TSI, Total Solar Irradiance
- Koldioxidhalten i atmosfären motsvarande TCR = 1 (se analys av Happer&Wijngaarden)
I princip ett index som viktar kända naturliga variationer i haven resp solen med en långsamt ökande term där han lägger in koldioxiden med en låg klimatkänslighet. Denna term skulle kunna vara något annat än koldioxiden tex den/de faktorer som skapade och tog oss ur lilla istiden (LIA).
För att estimera relationen mellan dessa olika termer och vilken viktning man bör använda så använde Paul temperaturserien HadCrut4 och resp index för ingående parametrar från relevanta källor under perioden 1900-1980. Följande viktning blev resultatet:
- AMO = 36%
- PDO = 20%
- IOD = 15%
- ENSO = 10%
- TSI = 19%
Alltså en curve fitting av dessa parametrar till temperaturutvecklingen. Han har också tagit bort UHI (urban heat island) från HadCrut4 genom att använda bla Willie Soons slutsatser från rurala mätstationer jämfört med urbana på norra halvklotet. Enligt denna viktning så är AMO den parameter som är viktigast för temperaturutvecklingen på jorden. Lite kul att jag hade en liknande hypotes i mitt förra inlägg men där jag ansatte samma påverkan från AMO och ENSO.
Hallå tänker en del inklusive mig själv. Vart finns tex ändringar i solinstrålning pga ändringar i albedo? Det har ju visat sig kunna vara en väsentlig förklaring till dagens uppvärmning.
Här kommer en ny hypotes utifrån analys av olika mätningar. Paul anser att det är havens variationer med varma och kalla faser som styr molnbildningen. När havet blir varmt så minskar mängden låga moln varvid albedo minskar och mer solinstrålning absorberas av jorden (ASR ökar). När haven blir kallare så ökar mängden moln och mer solinstrålning reflekteras bort.
Det är alltså haven som styr molnbildningen enligt Paul och därmed hur mycket solinstrålning som når jordens yta. En hypotes som är ny för mig och som bör kollas upp men där vissa data faktiskt pekar i den riktningen. Paul arbetar därför med en rapport runt just detta dvs att försöka visa både korrelation (egentligen antikorrelation) och kausalitet.
Pauls index jämförs nu med UAH’s temperaturserie mellan 1983-2025. Viktigt att förstå är att viktningen enligt ovan är framtagen oberoende av UAH. Han har använt markmätningar enligt HadCrut4 mellan 1900-1980 för att sedan använda dessa för en helt annan tidsperiod 1983-2025 för en annan temperaturserie. Viktningen hålls helt konstant och parametrarna (AMO, PDO etc) tas från relevanta källor tex NOAA på årsbasis.
Slutsatser
Nedan graf visar hur Paul med sitt index av viktade naturliga variationer och lite koldioxid lyckas återskapa temperaturutvecklingen enligt UAH. Korrelationen är extremt hög vilket får en att tvivla. När något är för bra för att vara sant så är det oftast inte sant….
För egen del känns denna modell fullt rimlig. Jag har själv i min analys och kommunikation använt förändringar i AMO, PDO, ENSO, TSI och albedo kompletterat med koldioxid. Det nya för mig är IOD och Paul’s hypotes att molnbildningen och därmed albedo och ASR korrelerar med havens variation och dynamik. Om det stämmer eller inte återstår att bekräfta samt förstå hur det fysikaliska sambandet ser ut. Om detta inte kan bekräftas så kan modellen istället kompletteras med albedoförändringar direkt för att täcka in den aspekten. Problemet är då att det saknas bra mätningar av molnbildning före 1983 vilket gör att framtagningen av de olika parametrarnas viktning måste göras om.
Att AMO är oerhört viktig för jordens klimatvariationer visas i denna bloggpost. De 0,3 grader C påverkan jag använde i mitt förra inlägg under åren 1979-2010 känns högst relevant.
https://andymaypetrophysicist.com/2025/05/26/musings-on-the-amo/?amp=1
I övrigt finns påverkan av co2 med i modellen så då borde även anhängare av AGW känna sig hyfsat nöjda även fast effekten är så låg.
Bifogar ett avsnitt från Tom Nelson där Paul beskriver sitt arbete. Paul har även en egen youtubekanal där ni kan hitta en massa videos och också länkar till de rapporter han skrivit där han visar hur han tagit fram och försökt falsifiera sin hypotes.
https://youtu.be/w5HVtS_LbO8?si=olWCJ5AyG_clNO3H
https://www.youtube.com/@ClimateRealism
Det släpptes även en ny video hos Tom Nelson i dagarna,
https://youtu.be/JziUjnXLdJw?si=1Ck1NOCa4stXy8_v
Där visar Paul bla att han jobbar med en temperaturrekonstruktion med hjälp av sitt index för hela perioden 1900-2025.
Detta blir självstudier för er som är intresserade och alla som kan falsifiera och påvisa fel i hans index och hypotes får gärna kontakta Paul själv per mail.
Torbjörn Ripstrand Civilingenjör Teknisk Fysik och Elektroteknik
En del av den ökade solinstrålningen på grund av minskad molnbildning har under några decennier tillskrivits de minskade utsläppen av svaveloxider. Är det en faktor som då Paul anser är felaktig?
Tack Torbjörn! Mycket intressant. Länken nedan indikerar att TCR ligger i intervallet 1,1 – 1,3 grC jämfört med 1,8 grC , som är median enligt IPCC AR6.
https://wattsupwiththat.com/2026/03/03/stefani-on-the-sun-vs-co2-as-climate-drivers/
Allt det du skriver bygger upp en tydlig bild av att vi i många länder, ensidigt och med skygglappar, jagar ”myggan” CO2 men bortser från hela lössläppta kamelhjordar av andra naturliga faktorer som påverkar klimatet, om man nu har något emot lite välgörande global uppvärmning. Dessutom för de som fokuserar på CO2-jakten så är det ju korkat att EU med sina 6,5% av de globala utsläppen inte gör något åt Kinas utsläpp som är ca 33% av de globala. Ändå mer korkat att Sverige vill ta ledartröjan i CO2-jakten för sina 0,1% av de globala, som dessutom med vår skog som kolsänka leder till negativa utsläpp. Arma land Sverige. Arma länder i EU!
#1 Ceppi & Nowack 2021 indikerar att molntunnande ger 0,43 W/m² (OBS ± 0,35) mer energitillgång per grad Celsius uppvärmning. Med en global temperaturökning på 1,35 °C blir detta 0,58 W/m².
Den cirka 0,85 % molntunnande som har uppmätts har gett tillgång till cirka 2,9 W/m² mer energi. Slutsats: Om alls, är ⅘ av molntäckets tunnande inte en återkoppling av global uppvärmning.
Kan kurvornas samspel förklara den kommande istiden?
Kan man få in Solens position visavi Jorden och i Vintergatan?
I efterhand är det möjligt att statistiskt reproducera temperaturutvecklingen baserat på olika slag av index vilka i sin tur tidigare varit reproducerade med hjälp av temperaturutvecklingen. En sådan parameter är AMO.
Växthusgasernas ökning i atmosfären, globalstrålningen, större vulkanutbrott och ENSO är däremot oberoende parametrar.
3
Nej. Istidscyklerna bestäms av astronomiska parametrar. Dessa har alla tidsskalor på 10-tusentals år
4
A Bergér har genomfört astronomiska beräkningar av en trolig tidpunkt för nästa större nedisning. Tidsskalan ligger på ca 50 000 så vitt jag kan erinra mig. Du kan säkert kolla med AI
#1 Magma
Hav är 71% av jordens yta. Om haven styr molnbildningen där så har det nog större effekt på molnbildning än aerosoler som framförallt är ovan land.
Dock sprids ju allting med vindarna så logiken haltar något.
Men, modellen innehåller inga aerosoler så något gör att det inte verkar påverka de senaste 40 åren…..
#5 Lennart B
Sant.. Alla index historiska och nuvarande bygger på olika parametrar tex temperatur och luftfuktighet etc.
Så havsindex AMO ENSO etc bygger på temperaturdata i haven.
Så frågan blir då vad är det som driver dessa oscillerande havstemperaturer?
Är det
Solen
Aerosoler
Molnen
Koldioxiden
Planeters rörelse och varierande påverkan på jorden
Det mest rimliga är att vi människor har högst begränsad påverkan på tex AMO pga att den har identifierats några 100 år tillbaka i tiden.
Därav är oscillationer-i-havens påverkan på temperaturen högst intressant kompletterat med TSI och ev andra parametrar
Tack TorbjörnR
För bra för att vara sant.
Jag hade hoppats på en rejäl sågning där data från AMO baserats på temperaturer så resonemanget hade viss rundgång. Då hade man kunnat lägga detta index till handlingarna. Men globala temperaturen är kanske en sjödriven storhet som indexen speglar? Men det är inte indexen som ger den fysikaliska förändringen där kommer nog solen först, sen molnen eller havstemperaturen som ger molnen vatten.
Komplext!
Det som sker över inputområdena kring ekvatorn är väl beskrivet av Willis E där dygnets olika faser ger sol och sen moln som regnar ut och därmed svarar med en minskad instrålning vid varmare temperaturer.
Termostaten funkar!
#10 Lasse
Enligt Paul så är det en lagtime på minst 1 år mellan ökad värme enligt AMO och ökad solinstrålning via mindre moln.
AMO modulerar molnen med en viss fördröjning.
Förstår inte riktigt vad du menar med ”hade hoppats på rejäl sågning…”
#11 TorbjörnR
När något är för perfekt så anar jag ugglor i mossen.
Hade jag varit säker på att hans index innehöll en felaktighet, typ rundgång, som ger denna perfekta match så hade jag själv sågat 😉
Vi får kanske vänta på Alvar!
#12 Lasse
Om haven står för 90% av all lagring av energi och värme i systemet så är det rimligt att de har en stor påverkan. Om haven modulerar molnen som i sin tur bestämmer ASR så finns allt med i modellen förutom aerosoler som delvis är från människan.
Både AMO och PDO går mot sin negativa fas from ungefär nu. Innan 2030 kommer en El Nino som driver upp temperaturen kortsiktigt.
#7 Lennart
Beräknar man historiskt hur det sett ut,så sker nästa nedisning om cirka 11 000 år, men det finns en diskussion om hur ökningen av koldioxidhalten påverkar där olika forskare har en förskjutning om allt mellan 50 000 och 500 000 år.
https://www.livescience.com/planet-earth/next-ice-age-would-hit-earth-in-11-000-years-if-it-werent-for-climate-change-scientists-say
7
Tidigare mellanistider from Eemian och vidare bakåt har såvitt jag minns en period om 12-15000 år , holocene borde rimligen följa mönstret ?
Det är åtminstone riskfritt att spekulera om nästa istid. Ingen av oss lär ju kunna ställas till svars 🙂
9
Det är faktiskt inte korrekt då det såväl för ENSO som stora vulkanutbrott existerar verifierbara beräkningar. Såvitt jag känner till så finns inte detta för AMO. Därtill är tidsskalan, enligt figuren i texten) 10 -20 gånger längre än för ENSO.
Varför inte kolla på Chat GPT som är förvånansvärt bra som en första start
Det finns en betydande osäkerhet, anser jag själv, i dels refererade studier av Paul (inlägget), dels kommentarer (med bl.a. referens till Stefani) betr. orsak och verkan med särskild korrespondens till koldioxid som delvis klimat/temperatur-determinant. Detta sagt med särskilt vad avser globaltemperaturstegring/förändring. Min egen uppfattning är så här:
• Global temperaturförändringar kan alltid i olika tidsskalor härledas tillbaka till den enda energikällan solinstrålningen, med dess variationer över tid betr. TSI och spektral struktur som visar påverkan från varierande styrka av UV resp. synligt ljus och infraröd strålning.
• Vad gäller molnighet och dess påverkan på avläst ASR måste vi komma ihåg att en fasförändring av en vätska till gas tar upp mer energi än som behövs för att initiera processen; jmf. entalpi betr. avdunstning.
• Det betyder att all till havet inkommande infraröd strålning, främst från solen i det som vanligen benämnes TSI, ökar avdunstningen, med uteslutning att denna kan penetrera djupare i havet och åstadkomma uppvärmning därstädes. Detta sker med UV- strålning och icke att förglömma genom geotermisk påverkan av undervattensvulkaner och s.k. ’hydrothermal vents’, som är allestädes förekommande. De senares påverkan förbigår estimerad påverkan i dagsläget, icke ens noterat temperaturpåverkande av IPCC.
• När solenergiutstrålningen är särskilt intensiv (med stor andel extremenergi X-flares, därigenom större mängd dito CMEs och ökande genomsnittlig solvindspåverkan) som under perioden 1990-2010, ökar den spektrala verkan av UV med en motsvarande minskning av solens infraröda strålning. Sammanlagt ges flera effekter; a) mindre avdunstning (mindre mängd IR) från haven dvs. resulterande mindre molnighet; b) ökande djuphavs temperaturökning (ökande mängd UV); c) minskande ozonskikt i Stratosfären (ökande mängd UV) vilket ökar/ cementerar jordpåverkande temperaturökning från UV strålningen.
• Avdunstningens entalpi ökar vid högre atmosfäriskt tryck och minskar under mindre atmosfäriskt tryck, vilket kan härledas till ovan processer.
• Således blir det det atmosfäriska trycket, som bestämmer vid varje given tidpunkt den tillgängliga kinetiska energin hos haven/temperaturpåverkan, vid given solenergiutstrålning, som varierar.
• Koldioxidhalter har ingen del i denna påverkan.
Ett par kommentarer ytterligare kommentarer:
▪ ENSO är ingen oberoende variabel (#5). Dess variationer med olika mängd/intensitet kan härledas tillbaka till solens angulära momentums förändringar på ett tydligt sett.
▪ AMOs tidslag betr. dess värmeavgivning och ökande solinstrålning (#11) följer ovanstående resonemang.
▪ Paul’s modellanpassning liknar den som IPCC använder för att korrelera tempertur till koldioxidhalt i atmosfären. Den senare, alltså koldioxidhalten som en funktion av mänskliga utsläpp följer en liknande ’à priori’-beräkning, där atmosfärens relativa upptag långsiktigt av mänskliga utsläpp har ’baklängesberäknats’ till en procentsats som ger som resultat att de mänskliga utsläppen är determinant till atmosfärens sammanlagda koldioxidhalt. Det senare har bestämt kunnat tillbakavisas av modern forskning. Havens uppvärmning föregår atmosfärens koldioxidhalt, mm.
OT
Artikel på 100.se
”Vi bevittnar en pyspunka i klimatfrågan”
https://www.100.se/artiklar/debatt/bolling-nu-bevittnar-vi-klimathotets-pyspunka-164
Har en stor hög abborre att rensa…
Men jag konstaterar att stora delar av haven fortfarande är nedkylda efter Lilla Istiden – och det är hela grader Celsius kvar uppåt innan vi når havstemperaturerna under medeltida värmeperioden.
Sannolikt inträffar flera ytterligare köldperioder, likt Dalton, Spörer och Mauder – som vi sett dom senaste århundrandena.. innan vi når upp till Medeltidsvärmen.
Det är ett väldans tjat därute om våra varma hav – men dom – är – inte – varma.
Karaktären av temperaturvariationerna dom senaste 100 åren och 500 åren och 1000 åren – visar oss att det kommer att fortsätta variera rejält ( med dagens mått mätt…) även framöver.
#7
”A Bergér har genomfört astronomiska beräkningar av en trolig tidpunkt för nästa större nedisning. Tidsskalan ligger på ca 50 000 så vitt jag kan erinra mig. Du kan säkert kolla med AI”
Detta verkar mycket osannolikt. Det skulle innebära att den innevarande mellanistiden skulle bli flera gånger längre än någon av de ca 50 mellanistider som varit de senaste 2,6 miljoner åren. Det enda som det möjligen skulle kunna liknas med är MIS 31 + MIS 33 vilket var två mellanistider för ca 1 miljon år sedan som bara skiljdes åt av en kort kall period om några tusen år.
Intressant nog var det sista gången som det finns faktiska belägg för att isen i Antarktis var signifikant mindre än nu (allt tal om iskollapser under andra mellanistider är helt spekulativa).
’
Apropå variationer så minns ni kanske att det talades i media om hur varmt och torrt det var i Australien för en tid sedan. Sedan blev det plötsligt tyst.
Anledningen var en kallfront som parkerade över centrala Australien i flera veckor. Nu har den försvunnit och vi kan se resultatet. De normalt torra saltsjöarna i Sydaustralien äv vattenfyllda och floderna i Queensland svämmar över. Lake Torrens t ex var såvitt jag vet senast vattenfylld 1989 och 1897.
https://worldview.earthdata.nasa.gov/?v=127.73153409043434,-34.95568055594029,146.45665473624135,-25.98526935650919&l=MODIS_Aqua_CorrectedReflectance_Bands721&lg=false&t=2026-03-03-T22%3A04%3A15Z