Den annalkande nya bränslekrisen kommer att drabba den icke-kinesiska bilindustrin ännu hårdare än det förra arabiska oljeembargot.
Naturresurserna är produktionsbegränsade. De är inte organiska, självreplikerande resurser. De metaller och metalloider som är avgörande för produktionen av nyckelkomponenterna i batterier, kraftelektronik, kretskort (processorer och chips) och de mest effektiva elmotorerna är få. För produktion är kapital och kapitalallokering inte heller oändliga resurser
Den kontrollerade produktionen, distributionen och lagringen av el som är nödvändig för att ”bränsle” batteridrivna elfordon övervägdes aldrig av de som beslutade och byggde dessa system. Det är en inbilning av de okunniga om elektroteknik att bara anta att systemen kan ta emot ett massivt inflöde av oregelbunden efterfrågan utan extra kostnader, om alls. Det går inte att tro att någon antar att utvecklingsländerna kommer att prioritera elfordon framför elektriska lampor när de bygger sina inhemska produktions- och distributionssystem för elkraft, så det är klart att elfordon kommer att förbli en agendapunkt endast för, de så kallade, utvecklade länderna och sedan bara så länge som elen är överkomlig.
Dagens ”Original Equipment Manufacturers” (OEM) fordonsindustri skulle sannolikt inte överväga att konvertera bort från fossila bränslen om det inte vore för politiska beslut, själva baserade på en tvivelaktig klimatförändringsagenda, vilket även gör tillverkning och försäljning av fossildrivna fordon dyrare. Men paradoxalt nog blir framöver bara genom den fortsatta försäljningen av de största fossildrivna fordonen, stadsjeepar, pickupbilar och lastbilar som OEM-bilindustrin kommer att kunna fortsätta att fungera.
Men, tillbaka till bränsleproduktion och distribution. De icke-valda byråkraterna och sektorsmyndigheterna med flera som genomför den politik som föreskrivits av de valda politikerna är tysta när det bland annat gäller uppbyggnaden och förnyelsen av det elektriska distributionsnätet som är nödvändigt för att tillgodose tillskottet av de elfordon som behöver laddas vid slumpmässiga tidpunkter. Detta kan bero på att ländernas ekonomier inte kommer att ha förmågan att finansiera ett så massivt åtagande, trots detta fortsätter man bara på den utstakade klimatkrisagendan, utan minsta eftertanke.
Att ladda en elbil kräver höga strömstyrkor över längre tid. Elbilen introducerar ett nytt elförbrukningsmönster och det är därför viktigt att elsystemet är korrekt dimensionerat och i gott skick för att klara laddningen av elbilen..
I motsats till vad klimatförändringarnas prästadöme predikar, finns det ingen oändlig resurs av kritiska mineraler och till och med bearbetningen av vad vi kan producera eller erhålla av dem är inte längre möjlig. Oorganiserade regeringar och OEM-industrin har inte kapitalet, än mindre expertisen, för att ta itu med en långsam, icke-katastrofal kollaps av den bil-energibaserade ekonomin. Att trycka pengar har bara påskyndat nedgången för tillverkning eftersom okunniga uttalanden från bland annat EU-parlamentet och medlemsstaternas regeringar ersätter marknadsbaserad ekonomi.
Endast de OEM-tillverkare som väljer klokt kommer att överleva, och det kommer bara att vara de som slutligen väljer att tillverkar en blandning av fordon som använder båda typerna av bränslen, fossilt och elektriskt. I övrigt kommer övriga OEM-tillverkares osålda lager av dyra elbilar att auktioneras ut av deras konkursförvaltare.
Personbilstillverkning år 2022
– EU 9,7 miljoner enheter (14,3 %)
– Nordamerika10,4 miljoner enheter (15,3 %)
– Kina 23,2 miljoner enheter (34,2 %)
– Indien 4,3 miljoner enheter (6,3 %)
Totalt tillverkades mer än 68 miljoner personbilar världen över
Källa: ACEA’s Economic and Market Report covers the full year of 2022,
År 2022, såldes globalt 10,522 miljoner plug-in elbilar och nådde en marknadsandel på cirka 13 %.
BloombergNEF förutspår att 2023 levereras 13,6 miljoner plug-in elbilar.
Cirka 29,6 % av världens produktion 2022 av personbilar tillverkas i EU och Nordamerika. Ändå, som diagrammet nedan visar, har EU och Nordamerika bara 14 % respektive 5 % av den globala batteritillverkningskapaciteten 2022 av totalt 1 163 GWh.
Teslas Master Plan 3 släpptes i detalj den 5 april 2023. Musks Master Plan 3 föreslår att vi behöver enorma 240 TWh energilagring globalt för att stödja både energiproduktion och elbilar. För att få lite perspektiv på denna siffra producerade världen 2022 bara cirka 700 GWh litiumjonbatterier. 240 TWh är lika med 240 000 GWh, vilket är 342x dagens 700 GWh. Naturligtvis kan annan energilagringsteknologi förutom litiumjon användas, men visst kommer eltransportsektorn att förlita sig på litiumjonbatterier och den beräknas behöva 112 TWh av de totala 240 TWh som behövs.
Källor:
How Much Energy Will the World Need?
https://www.youtube.com/watch?v=wDOI-uLvTnY
Mark Mills: The energy transition delusion: inescapable mineral realities
https://www.youtube.com/watch?v=sgOEGKDVvsg0
Geologisk studie visar att de gröna energimålen är omöjliga att uppnå
https://klimatupplysningen.se/geologisk-studie-visar-att-de-grona-energimalen-ar-omojliga-att-uppna/
Om Litium-Jonbatteriers farlighet
https://klimatupplysningen.se/om-litium-jonbatteriers-farlighet/
Claes-Erik Simonsbacka
Tack Claes-Erik.
Dessutom känns det helt uppåt väggarna fel att lägga allas våra ägg i Kinas korg!
Visste du att regeringar över hela världen har spenderat över 5 biljoner US-dollar under de senaste två decennierna för att subventionera vind, sol och andra så kallade förnybara energikällor 5 biljoner dollar är en nästan outgrundlig summa pengar.
Men även med det astronomiska ekonomiska stödet är världen fortfarande beroende av kolväten för 84 % av sitt energibehov – en minskning med endast 2 % sedan regeringar började spendera mycket på förnybar energi för 20 år sedan.
Det är allt enligt Mark Mills i en rapport från Manhattan Institute som, översatt till svenska, drar slutsatsen att:
”Lektionerna från det senaste decenniet gör det klart att sol-, vind- och batteriteknologier inte kan öka i tider av nöd, varken är i sig ”rena” eller ens oberoende av kolväten, och är inte billiga.”
Med allt detta i åtanke borde det stå klart för var och en att så kallade förnybara energikällor – mer exakt, opålitliga – har varit och är en jätteflopp. De är inte lönsamma för baslastkraft – även med 5 biljoner dollar i subventioner och två decennier av försök. Idag är att använda vind och sol för masskraftproduktion en konstgjord politisk lösning som inte skulle ha valts på en verkligt fri marknad för energi.
Vind- och solenergi kan vara användbart i specifika situationer. Ändå är det löjligt att tro att de kan tillhandahålla pålitlig baskraft för en avancerad industriell ekonomi. Det är som att försöka tvinga in en fyrkantig pinne i ett runt hål.
Icke desto mindre driver regeringar, media, akademin och kändisar flitigt för en nära förestående energi-”övergång” som om den var förutbestämd.
Det är chockerande och deprimerande att så många vuxna tror, att de på ett magiskt sätt kan förändra den underliggande ekonomin, kemin, tekniska begränsningarna och fysik för energiproduktion för att passa deras barnsliga fantasier och politiska agendor.
Otillförlitliga – det vill säga förnybara – kommer inte att ersätta kolväten inom överskådlig framtid och kommer säkerligen inte att åstadkomma energisäkerhet… trots vad många människor tror.
Mvh,
Ja, vad säger man – samtidigt hör man M’s företrädare i EU, Christofer Fjellner, uttala sig om att han inte har några problem att förbjuda utsläpp av koldioxid.
Och en annan som trodde att det var MP och deras stödpartier S och C som var värst. Det känns som att Uffe har svårt att hålla ihop sin skara och forma en politik för Sverige som medger fortsatt utveckling.
Nästa steg bör bli en Swexit.
Norrköpings kommunalråd debatterade kort och koncist kring vindkraft i P1 i morse. Suveränt! Utan förskönande omskrivning radade han upp de generande negativa konsekvenserna kring verken. Hans motsvarighet, en troende kvinna från skogsbygden drog sitt och avslutade med att hon hoppades på kompensation. Det korta svaret från Norrköping var kompensation till kommunen kanske men inte till markägarna och de som berörs.
Tackar, tackar!
Och! Stort tack till C-E Simonsbacka och alla kommentatorer för allt värdefull information kring den katastrofala gröna energiomställningen. Ämnet är så spretigt och omfattande att det är omöjligt för var och en att sätta sig in i varje område.
Varför ”Alla ägg i Kinas korg” 😇. Svexit, javisst och dessutom som Trump (!) försökte med USA, efter bland annat upplysning från W. Happer – ut ur FN och the Global Governance.
Tack, Claes- Erik.
Summorna i omställningen är förskräckande!
Gröna företag och regeringar tycks ha obegränsade lånetillgångar i detta träsk.
Det är väldigt lätt att ta ett lån – men att förvalta det och att ta ansvar för det är något helt annat.
Den gröna omställningen domineras av ohållbara tekniker och material – hållbart är ett okänt begrepp för dessa.
Jättelika havs och landvindkraftparker hinner knappt sättas upp förrän dom får byta rotorer och sedan står nedmontering och återställning runt hörnet – markåtgången slår dubbelt när råvarorna först skall utvinnas och industrierna sedan skall byggas med tungvägar, diken och sprängningar.
Den enda återställning vi kommer att få se efter landbaserad vindkraft – är nästa istid.
Bland de största bilproducenterna finns också Japan (8-10 milj.) och Sydkorea (4-5 milj.).
För en gångs skull lite goda nyheter:
”Skåne kan inför nästa vinter få reservkraft från Öresundsverket i Malmö. I så fall elimineras risken för planerade strömavbrott.
Enligt vad HD och Sydsvenskan erfar pågår förhandlingar mellan ägarbolaget Uniper och Svenska kraftnät.
– Jag kan inte säga åt Svenska kraftnät vilket enskilt verk som ska upphandlas. Men alternativen är inte så många, säger energiminister Ebba Busch (KD).”
https://www.hd.se/2023-04-27/ebba-busch-kom-till-skane-med-loften-om-elkraft-till-nasta-vinter?utm_source=local_newsletters&utm_medium=email&utm_content=&utm_campaign=HD_Morgonens_Nyheter_2023-04-27
Ebba B gillar heller inte systemet med ständiga elprisstöd:
”Hon har fått mycket kritik för hur regeringen hanterat det statliga elprisstödet. Och hon säger att hon själv är ytterst kritisk till hela stödsystemet.
– De här elstöden som vi håller på med är inte värdigt ett modernt välfärdsland som Sverige. Det är ett plåster på en benbrott där man inte har vårdat det energisystem vi har.”
I mars registrerades 12511 elbilar. Totalt registrerades 30261 bilar. Elbilarna utgör 40% men privatpersoner som köpte elbil uppgick bara till 4140 registreringar (13%). Inte många som vill äga elbil pga pris och osäkerheter.
#9
Är det inte EU kraven på bilproducenterna som tvingar dem att trycka ut elbilar till konsumenterna.
Leasing tycks vara populärt. För vem vill sitta med en dyr bil utan fungerande batterier?
#6
Det är vi, alla vanliga knegare i planekonomiprojektet EU, som är borgenärer till alla dessa lån, vare sig vi vill eller inte. Det är rent bedrägeri.
Från avdelningen för det är värre än vi trott.
https://second-opinion.se/skandalost-agerande-av-energimyndigheten/
#8 Ingemar Nordin
Har varit kritisk till att Svenaka kraftnät inte säkerställt genom avtal att Öresundsverket, i elområde 4, inte står i beredskap som effektreserv och störningsresrv, Framför allt behövs de snabbstartande gasturbinrtna nu och senare, med en sammanlagd effekt på cirka 500 MW, för att upprätthålla kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning av el i i det svenska elsystemet.
#13 forts.
Lennart Söders argumentation håller inte
https://second-opinion.se/lennart-s%c3%b6ders-argumentation-h%c3%a5ller-inte/
Mvh,
#13
Var det inte Öresundsverket som var på väg till Vietnam?
Mer om el ändet:
Vattenfall ökar sin vinst:
”Omsättningen steg 62,5 procent till 96 788 miljoner kronor (59 579).
Resultatet efter skatt blev 11 818 miljoner kronor (6 064), en ökning med 94,9 procent mot föregående år.
Elproduktionen var 28,2 TWh (30,9) och elförsäljningen 45,7 TWh (44,6).” (Affärsvärlden idag)
Bra jobbat men vem betalar?
Var det inte Öresundsverket som var på väg till Vietnam?/ #15 Lasse
2022. Nedmontering av kraftverket påbörjas.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/kraftverk-i-sverige/oresundsverket
Mvh,
Det är ibland extremt svårt att förstå den negativa syn på teknikutveckling som ibland förekommer här. Jag minns för 10-15 år sedan de som här skulle köpa upp stora lager av glödlampor för att ha pga av alla problem och brister med lågenergilampor och LED-lampor och hur otäckt EU var som ville förbjuda glödlampor. Hur många är det idag som saknar glödlampor?
Vad man anser om allvaret i klimatfrågan är ju egentligen helt frikopplat från om elbilar eller solceller är en bra teknik. Visst, subventioner och sådant grundas ofta på klimatargument men att ny teknik kan behöva subventioner är inget konstigt när de i början måste slåss mot tekniker som haft hundra år på sig att utvecklas och förfinas.
Det är viktigt att belysa svårigheter och hinder för elbilar som materialbrist (det gjordes ju redan för 25-30 år sedan) och kapacitetsbrist i lokala elnät men i grunden måste man väl ändå anse att elmotorer och batteri i grunden är ett bättre system för transport av mindre fordon än förbränningsmotorer.
Få rörliga delar, inget behov av komplicerade insprutningssystem, värmebortförsel, avgasrening etc. Inget behov av växellåda. Elmotorer kan enkelt göras i flera olika storlek. El finns ju distribuerat över hela landet, även hemma och ute i obygden. Man kan tanka hemma även om det tar litet tid. Själv har jag bytt både motorsågen (den för hemmabruk, inte för skogen) till eldriven och båtmotorn (liten båt)
Nackdelar finns idag i form av vikt och kostnad men just bristen på tillit till alla de 100 000-tals ingenjörer inom bilindustrin och kemi och elektroindustrin som kommer att arbeta med dessa frågor framöver är litet förvånande. Särskilt som det sker mycket inom nanoteknik som kan ge genomslag på mängder av områden och kanske att man i princip kan ”3D-skriva på molekylnivå” för att få önskade egenskaper hos ett material.
Ibland får man känslan att man här ofta per automatik inte tror på någon utveckling alls inom teknik som miljörörelsen ser positivt på medan man däremot är väldigt optimistik när det gäller kärnkraft som miljörörelsen är emot. Där kan varje litet framsteg i en liten forskargrupp som får fram något i ett lab tolkas som att snart har vi fantastisk kärnkraft, medan man inte tror att de mängder av ingenjörer som arbetar med solceller eller elbilar kommer klara av någonting utan vi kommer vara där vi är idag även om 10 år.
Det är klart att detta litet märkliga kluster av åsikter, syn på klimatfrågan och syn på teknikutveckling, intresserar de som arbetar med teknik ur samhällsvetenskaplig synvinkel som det var på Chalmers för några år sedan.
Kan tillägga att jag fortfarande kör bensinbil, men när 30-40% av fjällturisterna från gbg/sthlm laddar el på ICA istället för tankar bensin på macken så tror jag det blir läge att byta för att kunna ”tanka” hemma. Möjligen att man kommer kunna tanka bensin i storstäderna men på landsbygden gäller det nog att inte förlita sig på att man har nära till en mack utan att man kan se till att ”tanka” hemma.
Håkan Bergman #12
Second opinion: ”Det är inte förbjudet att tänka fel, men det är absolut klandervärt att inte tänka alls, fortsätter Gustav Boëthius”
Bubo, #17,
de känslor som du får när du läser den här bloggen har du ju full rätt till. Du äger känslorna.
Själv får jag den motsatta känslan, ofta, när jag hör teknikpositivism långt förbi vad som är ekonomiskt rationellt.
Jan Moströms ”Det måste gå”, etanolbilar, Stålverk 80, Itera hör alla till den kategorin där det hade varit bra med några djävulens advokater högt upp i beslutskedjan. Det finns förstås hur många sådana exempel som helst.
Kritiker behövs, vi har mer än nog av konsensustänk i vårt land. Kritiska röster undertrycks ofta, till men för projekten de har kritik mot.
Claes-Erik Simonsbacka
07:12, 2023-04-27
👍👍👍
Jag har följt Mark Mills i över 3 år nu och har hela tiden imponerats av hans kunskap, insikt och pedagogik men tror inte det finns en enda politiker i västvärlden som har hört eller läst ett enda ord av honom. Men ju längre tid politikerna hämtar sin information från WEF desto längre ner i gyttjan lär vi västvärlden hamna.
Robust energisystem utan vindkraft.
https://www.youtube.com/watch?v=2nLOVK_XVPQ
Jessica Stegrud SD gör ett inlägg om vindkraftssatsningen.
(Riksdagen igår)
Kan ju alltid läsas tillsammans med Vattenfalls Kvartalsvinst.
(Se #15 -En intjäning på 2,1 SEK per KWh)
Energi har varit avgörande för de mänskliga framsteg vi har sett under de senaste århundradena. Bristen på tillgång till energi leder majoriteten av världens människor till ett liv i fattigdom och däliga förhållanden. Ingen elektricitet betyder t.ex. ingen kylning av mat; ingen tvättmaskin eller diskmaskin; och inget ljus på natten. Du kanske har sett bilder på barn som sitter under gatlyktan på kvällen/natten för att göra sina läxor. Alltså världens energiproblem är problemet med energifattigdom – de som inte har tillräcklig tillgång till moderna energikällor lider av dåliga levnadsvillkor som ett resultat.
Nyckeln till att göra framsteg är energikällan och dess pris. De som lever i energifattigdom har inte råd med tillräckligt med energi och de som lämnat den värsta fattigdomen bakom sig är fortfarande beroende av fossila bränslen för att möta sina energibehov.
När vi tittar på det på det här sättet blir det tydligt att energiproblemen verkligen är två sidor av ett stort problem. Vi saknar alltså storskaliga energialternativ till fossila bränslen och dess flexibilitet som är billiga, säkra och hållbara.
Mvh,
#21 Paul Håkansson
Instämmer!
Mvh,
#8,13,15,16
Det måste vara svårt att upphandla el från ett kraftvärmeverk som är avställt sedan 2017, sålt 2021 och därefter delvis nedmonterat.
”Jag kan inte säga åt Svenska kraftnät vilket enskilt verk som ska upphandlas. Men alternativen är inte så många, säger energiminister Ebba Busch (KD).”
Nej och Öresundsverket är alltså inte tillgängligt.
Märkligt att vår energiminister inte vet detta.
Claes-Erik Simonsbacka #23
När unga tjejer drömmer om ett framtida lågenergiliv brukar jag dra historien om tvättmaskinen. Jag växte upp nära Indalsälven och där hade vi tvättstället. Varje höst, innan isläggningen tvättade mamma och farmor allt linne och alla kläder i en vedeldad tvättgryta, sköljningen, den enda lyxen jämfört med grannarna, skötte älven om. Sen kom undret, tvättmaskinen och man kunde tvätta året runt. Vi hade nog kunnat ta inträde för att se den. Man kanske skulle ställa upp en gammal tvättgryta och låta dagens unga pröva på det arbetet.
SatSapiente #25
Jag undrar om gasturbinerna man byggde i början av 70-talet, 2 gånger 70 MW om jag minns rätt, finns kvar? Men dom borde väl redan finnas i balansreserven.
Bubo,
Det var kvicksilverlamporna som många av oss protesterade emot. Som EU försökte pracka på oss med maktmedel. Man skulle ha väntat på den naturliga utvecklingen och LED lamporna som redan då var i kommande. Grön klåfingrighet leder alltid till kontraproduktiva resultat.
Håkan, #26,
https://www.youtube.com/watch?v=6sqnptxlCcw
R.I.P Hans Rosling
#21 Paul
’Men ju längre tid politikerna hämtar sin information från WEF desto längre ner i gyttjan lär vi västvärlden hamna.’
Många + på den. /P
foliehatt #29
Jo jag minns igenkännandet när jag såg den videon första gången. Men Roslings maskin såg väldigt modern ut, farmors och mammas var mera som en emaljerad gryta på tre ben, med en sån där pulsator som gick fram och tillbaka under tvätten. Först fyllde man den med vatten, kallt så klart det var det enda vi hade, sen värmdes vattnet av elspiraler i botten på maskinen och sen i med tvätt och tvättmedel , sen var det bara att köra.
#28 Istvan
Du hann före med att påminna Bubo om att det var kvicksilverlamporna som var onödiga eftersom LED-lamporna var på gång.
#17 och 18 Bubo
Det är uppenbart att du inte tidgare läst alla inlägg på KU (minst 10 st?) som visar på det bisarrt naiva tanken med batteribilar som bl.a. direkt stupar påden starkt begränsade tillgången på batteriråvaror och att ingen vill köpa dem utan häftiga subventioner med skattemedel. Eller har du en annan uppfattning? Antar att du bor på Östermalm och har gångavstånd till bussar och tunnelbana vilket isf förklarar att du förnekar de fakta du kan läsa dig till här på KU om du bara besvärar dig lite grand med det. Bubo förresten? Bubo bubo är ju berguv på latin, så det leder tankarna till en fågel som bevisligen har en mycket liten hjärna i förhållande till den imponerande kroppsvolymen. Bara en fundering.
Nyheterna fortsätter att komma om nya investeringar i batterigigafabriker i Nordamerika när företag inser att regeringar är villiga att strö pengar på dem i form av bidrag, subventioner och lån för att förverkliga denna dröm. Ledaren av paketet är den amerikanska Inflation Reduction Act (IRA), som undertecknades i lag i augusti förra året och erbjuder 369 miljarder USD i subventioner för elfordon och annan ren teknik. Lagen uppmuntrar också elbilstillverkare att tillverka fler fordon i Nordamerika och säkra nyckelmineralerna för dem utanför Kina.
Mvh,
Visst var det mest kring lågenergilamporna men även led. Priset, ljuset, dimring etc. Men hänvisning till naturlig utveckling visar på en syn på teknikutveckling som liknar ekonomers där ny teknik faller ner från himlen bara man väntar. Att eu satte en utfasning av glödlampor medförde ju att man fick ökad försäljning av led/lågenergi trots att de var dyra i början, fick därför inkomster o signal om var framtiden fanns, kunde anställa folk som utvecklade o kunde förbättra tekniken, fick ner priset o förbättrade tekniken.
Biden-administrationen förväntas allmänt föreslå stränga krav på kraftverk för att minska koldioxidutsläppen från fossileldade kraftverk, enligt olika publicerade rapporter i USA. Biden-administrationen har som mål att halvera landets utsläpp av växthusgaser i slutet av decenniet och att ha en utsläppsfri kraftsektor till 2035.
Förslagen skulle vara i form av en transformerande strategi av den amerikanska miljöskyddsmyndigheten och skulle införa de strängaste utsläppsreglerna för produktionsanläggningar i USA:s historia. Kraven skulle fokusera på utsläppskontroll genom användning av teknik för avskiljning, användning och lagring av kol.
Flytten förväntas kasta Biden-administrationen in i politiska och juridiska strider som kan ta sig till USA:s högsta domstol. Domstolen beslutade i juni 2022 att EPA inte kunde sätta gränser på stats nivå för CO2 genom att styra stater bort från koldioxidutsläppande bränslekällor som kol och naturgas. Det direktivet måste komma från centralregeringen, det vill säga från kongressen.
EPA förväntas släppa de två kraftverksreglerna under de närmaste veckorna, enligt en rapport från nyhetsbyrån Politico. En regel skulle inriktas på befintliga kol- och naturgaseldade anläggningar, och den andra skulle gälla nya gasanläggningar.
Mvh,
Lasse #15,
Det nämns även andra kraftvärmeverk i artikeln, Limhamnsverket och Heleneholmsverket. Men Öresundsverken sägs stå beredda att omvandlas till elleverantörer.
Artikeln går tyvärr inte in på konkreta detaljer. Det hela är väl också en fråga om pris eftersom Ö-verken har en annan ägare. Kanske behövs också en uppgraderad inredning. Å andra sidan så verkar ju Vattenfall ha gott om pengar om de överhuvudtaget är intresserade av att leverera el till svenska konsumenter. E4 har ju befunnit sig i kris i ett par år nu och massor med industrier och företag har redan gått i konkurs tack vare Vattenfall och SKV.
Helt o t.
Enligt DN sätts nu ett rekord gällande havstemperaturen. Det handlar väl om temperaturen i de översta delarna av haven och det tidigare rekordet var från 2016.
Då var det ju en kraftig El Nino, så det var väl inte så konstigt. Men vad är det som händer nu?
https://www.dn.se/varlden/rekordhog-varme-i-varldens-hav/
”Håkan Bergman 26”
OT.
Min mor hade också en vedeldad tvättgryta. Du kan lägga till, speciellt när du talar med tonåriga flickor, att tvättgrytan också användes till att värma badvattnet. Badkaret var en stor zinkbalja. Badade gjorde vi en gång i veckan vare sig det behövdes eller ej. Perfekt koldioxidavtryck; biobränsle, lokala råvaror och minimal vattenåtgång. Oljepanna, rinnande varmvatten och badkar fick vi sent på kvällen den 23 november 1963, dagen JFK mördades, tvättmaskin 1968.
O T Det verkar vara rekordvärme överallt just nu. Inte för att jag känner av det när jag går ut. Hade täckbyxor och täckjacka ( och regnkläder) på min cykeltur idag. Dom är fantastiska på att hitta rekordvärme. Ju kallare det är, i varje fall i Luleå, ju fler värmerekord slås. Det har nog aldrig varit så varmt som nu på 2000000 år. Roger Moore har ingen chans här.
#35 Bubo
”…fick ner priset o förbättrade tekniken.”
Viss har ljusutbytet blivit avsevärt förbättrat, dock drivs de flesta LED-lampor väldigt hårt och det som tar död på dem är värmen. Men vissa går at reparera, åtminstone de med plastglob, de är lätta att plocka isär. På den senaste jag reparerade hade en ytmonterad likriktarbrygga gett upp, alla rektangulära lysdioder var dock hela. Tittade i mitt förråd av elektronikkomponenter och fann att jag hade en likriktarbrygga med snarlika värden och storlek. Dock var den avsedd för hålmontering men det lösta jag. Efter byte så fungerade lampan. För att förbättra värmeavledningen så borrade jag ett antal 3 mm hål nära globens bas.
Ingemar N. #37
Sen finns det ju ett nytt verk alldeles i närheten av Öresundsverket, Spillepengsverket.
https://www.energinyheter.se/20221212/28036/sysav-gor-omstallning-i-kraftvarmeverket-att-maximera-elproduktionen
Men rörigt verkar det vara, även om det skulle finnas några gamla pannor och turbiner kvar i den gamla delen så finns det inga skorstenar kvar. Det enda jag kan tänka mig är gasturbinerna.
Gasturbinerna syns i bakgrunden,gamla verket är huset i förgrunden.
https://www.google.com/maps/@55.6250513,13.0375398,3a,71.1y,48.83h,91.11t/data=!3m6!1e1!3m4!1s5bYZZ2oMFlR0I8vMsE6AiA!2e0!7i16384!8i8192
Lars M. #39
Då hade vi det lyxigare, zinkbalja förvisso men vi värmde vattnet på elspisen, vi hade fri kraft för del i fallhöjdsrätterna. 1953 började jag skolan, skolan var ny, tror vi var andra årskullen som började där och det fanns bastu och duschar med varmvatten.
Tillägg till #42
Jag tror Google behagar skämta, det står tillfälligt stängt på Öresundsverket.
https://www.google.com/maps/place/%C3%96resundsverket/@55.6257286,13.03995,183m/data=!3m1!1e3!4m6!3m5!1s0x4653a3be9226251d:0xaa4a8720b080c3b5!8m2!3d55.6256972!4d13.0395167!16s%2Fg%2F11csbpp4gq
#8, #42
Apropå att Öresundsverket ska föras in i vinterns kraftreserven, är det någon som vet om man även kan gör det med Stenungssundsverket?
Detta måste vara mycket billigare och gå mycket snabbare än att bygga nya vind- och andra kraftverk.
Om alla fyra generatorerna kan användas skulle de tillsammans ge 860 ME; dessutom i Västsverige där det uppstod ett ”hål” i vårt elsystem 1.600 MW när Ringhals 1&2 stängdes i förtid.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenungsunds_kraftverk
”Endast de OEM-tillverkare som väljer klokt kommer att överleva,”
Toyota!!
#17 Bubo
”Det är ibland extremt svårt att förstå den negativa syn på teknikutveckling som ibland förekommer här.”
Det beror på att vi på forumet i stor utsträckning är mycket kunniga och realister. Vi är mest äldre med mycket teknik i bagaget och kunskap om vad som fungerar.
Jag själv tex är elektrokemist med stora kunskaper inom el och eldesign. Jag är även amatörgeolog och teknikhistoriker.
Jag är övertygad om att de flesta här har minst tre kunskapsområden också.
Vi är inte teknikfientliga men vi förstår vad som är möjligt och framförallt vettigt.
# Johannes
Du skriver att ni på forumet är mycket kunniga och realister. Att ni har kunskap om teknik och vad som fungerar. Men hur kan ni rimligtvis veta mer och bättre än experter på IPCC:s klimatetpanel och andra professorer och experter på området? Ni verkar förneka det uppenbara, att jordens medeltemperatur ökar i en aldrig tidigare skådad hastighet och att det riskerar hela den mänskliga civilisationen. Även om ni själva inte kommer att påverkas av klimatförändringarna i någon större utsträckning så måste ni väl tänka på era barn och barnbarn i vart fall?
#33 Mats K
Du behöver inte vara oförskämd. Det är absolut viktigt att lyfta fram svårigheter med en storskalig utveckling mot elbilar. Det skrev jag ju. Samtidigt ska man inte vara för mycket malthusian heller. Batteriutvecklingen är knappast i slutet, blir det brist på vissa ämnen kommer mängder av människor arbeta för att hitta andra alternativ.
Nej, jag bor inte på Östermalm, men jag tror det kommer att vara enklare att driva bensinmack där än i Rätansbyn när hälften av bilarna laddar hemma eller vid McDonalds. Hur lätt kommer det vara att hitta bensinmack på landsbygden tror du? Men det är inte dig eller mig som ska övertygas. De äldre som håller fast vid gammal teknik är snart döda och för de nya generationer som växer upp kommer elbil vara helt naturligt (om man ska tro Max Planck)
Man läser om rekordvärme i Thailand på 40C och mer. Men om man går in på SMHI:s hemsida och väljer Bangkok så är det maximalt 34 C. Är SMHI:s siffror felaktiga? Det är något skumt med dessa värmerekord.
# 48 Bubo Jag håller fast vid min gamla (2001) Honda CRV. Jag har haft den i 17 år. Har inte råd att köpa en ny bil. Är pensionerad lärare, änkeman. ( min fru är inte bara snart död, det har hon varit i 15 år) Men jag har betalat min bil alldeles själv, utan bidrag. Ibland är vi gamla mer vidsynta än dom yngre. Erfarenhet är mycket värdefull.
#47 och #50
#47 Absolut och just om man är äldre och kan titta tillbaka på den enorma teknikutveckling som skett under de senaste 70 åren så borde man ju ha en viss ödmjukhet och inte tro att historien slutar här och nu utan att den kommer fortsätta ske. Men givetvis med identifierande av möjligheter och hinder så man kan ta kloka val. Men det är en enorm kraft som sätts igång när hundratusentals människor världen över arbetar med att utveckla något. Det var väl mest det jag ville få fram.
#50 Vilka val man själv tycker är rationella utifrån den situation man är i är givetvis helt individuellt. Jag avstår från mycket ny teknik för att jag inte tycker det passar mig. Men det innebär inte att jag är emot det generellt utan jag kan inse deras värde för andra människor och framförallt inse att detta är något som kommer. Nu senast är det väl detta med chatGPT. Jag undervisar en del. Kommer jag använda det i min undervisning? Nej. Tror jag att det kommer få en stor påverkan på utbildning och lärande? ja. Tror jag utvecklingen inom AI kommer fortsätta? ja.
#48 Bubo
Att driva bensinmack på Östermalm kommer att vara dödfött. För de som inte promenerar, cyklar eller åker kollektivt så är det en svindyr elbil som står på agendan. Vi som bor på ”vischan” har ju inte det lika förspänt, om jag uttrycker mig milt. Nåja min 35 år gamla Volvo is still going strong och den räcker säkert min livstid ut. Sedan så ska du nog inte fästa alltför stor tilltro till Max Planck, han har framtiden långt bakom sig.
tompas #52
En gammal Volvo går säkert att konvertera till gengas, den blir ju fossilfri så länge man inte använder kol eller koks i grytan.
#53 Håkan Bergman
Ja det går säkert och jag som arbetat med fordon hela mitt liv, dels som fordonstekniker och dels som fordonslärare på gymnasienivå, kan säkert fixa detta. Det är inget som jag prioriterar eller avser att genomföra, det finns betydligt intressantare saker att ägna sin fritid åt. Även vid gengasdrift och som vid all förbränning bilda det koldioxid, så jag är inte övertygad om fördelen även om det anses vara fossilfritt, vilket jag betecknar som en skär lögn. Dock står det var och en fritt att prova detta.
¤51 Bubo
Ja chatGPT kommer tyvärr säkerligen att få en stor påverkan på utbildning och lärande. Frågan är dock om det är positivt eller negativt? Jag lutar åt det negativa och tänker osökt på Orwells bok 1984 där staten eller i detta fallet chatGPT/openAI sätter agendan.
När det infördes att alla elever på gymnasiet skulle ha en egen dator så sjönk utbildningsnivån markant. Som lärare och pedagog skulle man nu inte bara undervisa utan också ha koll på vad varje enskild elev hade på datorskärmen och det var för det mesta inget som hade med utbildningen att göra. Likaså att läroböcker slopas och all undervisning ska digitalt är ett katastrofalt misstag enligt mig som pedagog. Men nu är det beslutat att så ska ske och det var en av anledningarna till att jag avslutade min lärarkarriär vid 62 års ålder för att i stället ägna mig åt vettigare saker och göromål.
Sedan politiken och aktivismen klampade in i vetenskapens rum har den gamla tidens kreativa tänkare och vetare, som besatte en gedigen evidensbaserad kunskap ersatts med hållbarhetsivrare, dagdrömmare och sciensfictionönskare som oftast tycker matte, siffror och naturlagar är tråkigt och förlegat. Om man önskar att det funkar och flera önskar samtidigt så måste det gå är deras motto.
#49
”Batteriutvecklingen är knappast i slutet, blir det brist på vissa ämnen kommer mängder av människor arbeta för att hitta andra alternativ.”
Tyvärr är nog batteriutvecklingen rätt nära slutet, åtminstone när det gäller energitäthet. För ca femtielfte gången: det finns inget bättre grundämne i universum för batterer än litium. Och inte ens det teoretiskt bästa tänkbara batteriet (litium-syre) kommer i närheten av bensins energitäthet.
Nu är det tydligen natriumjonbatterier som haussas som det nya mirakelbatteriet. Vi som har följt batteriutvecklingen några årtionden minns att natriumjonbatterier var hett även på 80-90-talet, men att konceptet sedan dog eftersom litiumjonbatterier hade mycket bättre prestanda. Nu återupplivas det då priserna på litiumbatterier går i höjden.
#Bubo
Jag tror inte att någon på det här forumet är teknikfientliga, det handlar helt och hållet om sans och balans.
Själv tror jag enormt på teknik – men teknik fungerar inte bättre för att någon fattat ett politiskt beslut – det behövs teknisk kompetens för att forma och utvärdera tekniken, och en smula naturvetenskap à la ”tty” här ovan. Just när det gäller att utvärdera potentialen i framtida batteriteknik är förmågan att utläsa den information som återfinns i det ”periodiska systemet” förmodligen den absolut viktigaste kompetensen … det räcker i vart fall betydligt längre än förmågan att fatta politiskt betingade beslut.
# Camilla 48
Två saker att fundera på – varför skiljer sig budskapen avseende klimatet markant från IPCC Working Group 1, som innehåller fysiker och andra forskare, från det som kommer ut från övriga delar av IPCC, framförallt från den del där politiker sätter agendan och som skriver Summary for Policymakers … baserat på ofullständiga digitala ”klimatmodeller” samt politisk och ekonomisk vilja …
Fundera även på om en politiskt utnämnd ”klimatproffessor” med akademisk utbildning som agronom nödvändigtvis är ”expert” inom ”klimatvetenskapen” … hur många av hans alarmistiska uttalanden har hittills inträffat?
#48 Camilla.
Se dig om i verkligheten och bakåt i historien. Du behöver inte oroa dig för barn och barnbarn för vi har ingen klimatkris. Ingenstans har du bevis för att någon av de apokalyptiska spådomar som Gore, Rockström, Greta m. fl. har levererat slår in. Till och med temperaturrekorden från 30-talet och några decennier framåt står sig. De var opåverkade av fossil CO2. Och hastigheten i uppvärmningen var exakt densamma som vi upplever idag, ca 0,15 gr/decennium. För Klimatkyrkans schamaner finns bara en enda orsak till uppvärmningen, våra utsläpp av fossil CO2 trots att de bara är 4% av jordens totala CO2-budget. 96% kommer från hav och land. Klimatet är ett icke linjärt, kaotiskt mångfaktors system och verkligheten just nu visar att vi har haft en temperaturpaus i snart 9 (UAH m. fl.) år trots oavbruten ökning av atmosfärshalten av CO2. USA:s landtempertur visar 17 års paus. (NOAA) Däremot finns det alltid väderhändelser med extrem värme att leta upp någonstans på vår jord, som ger braskande katastrofrubriker. Motsvarande för extrem köld, som är lika vanligt förekommande, tigs alltid ihjäl, för de spräcker Klimatkyrkans narrativ.
#48 Camilla
Att jordens medeltemperatur ökat sedan slutet av lilla istiden är otvistigt, från cirka 1850 till nu, cirka 0,13 grader per decennium. För tillfället har dock jordens medeltemperatur inte ökat alls sedan 2016.
Egentligen har ju medeltemperatur ökat de senaste 350 åren, sedan kallaste tiden under lilla istiden, när Karl x Gustav tågade över bälten. Annars är den mer långsiktiga trenden att det tvärtom blivit kallare de senaste 6000 åren, sedan kulmen av det holocena värmeoptimat, då vi hade medelhavsklimat i Norden.
Att jordens medeltemperatur ”uppenbart”….”skulle öka i aldrig tidigare skådad ” är en utsaga som inte stämmer.
Och att civilisationen skulle vara hotad på grund av klimatförändringar stämmer inte heller, däremot utgör klimatpolitiken ett hot mot den västerländska civilisationen.
# 48 Camilla
Du skulle kunna titta och lyssna på denna video med Dr Steven Koonin. Du skulle även kunna köpa hans bok ”Unsettled? ”.
https://youtu.be/6Tz1MiX1p5I
Camilla, #48,
många av de som debatterar här har en bakgrund i forskning och/eller utveckling. Det framgår klart av hur de debatterar. Så, erfarenhet och kunskap finns.
Vidare, vetenskaplig kunskap är ingen gren av demokratiskt styrelseskick. Att rösta om vetenskapliga paradigm är en dålig idé. Även om 97,2% av aktiva inom ett ett visst fält anser att en vetenskaplig fråga är löst med ett visst svar så betyder detta ingenting om teorin inte visar sig hålla för experimentella data. Exemplen är många, här får du två.
Lysenko hette en genetiker i Sovjetunionen. Han övertygade den politiska ledningen om att hans tolkning av genetik var korrekt och vred så genetiska studier och praktik åt detta håll i landet. Han och hans chefer hade fel – med påföljden att miljontals människor dog och Sovjet hamnade decennier efter väst vad gäller genetikkunskap.
Innan Robin Warren och Barry J. Marshall demonstrerade att bakterien H. pylori var orsaken till magsår så visste läkarvetenskapen att det var dålig kost, stress, alkohol och rökning som låg bakom alla magsår. Läkarkåren hade helt fel, med andra ord.
Slutligen blir jag riktigt förbannad. när jag läser dina anklagelser om att vi som skriver här inte bryr oss om våra barn och barnbarn.
Hur förmätet är inte det? Sicken arrogans!
Jag tänker inte lägga ord i andras munnar, men kan meddela dig att för min del så är en stor drivkraft för mig att bry mig om klimatpolitiken – mina barn och deras födda och ofödda barn. Om man tror på det man säger – att vi endast har begränsat med resurser så är det otroligt viktigt hur vi använder dessa. Jag önskar så klart att mina barn, etc ska ha så goda förutsättningar som möjligt att kunna leva goda liv. Helst bättre än de som gäller idag. Men, som det verkar idag, så arbetar starka krafter för att vi ska förslösa en stor del av de begränsade resurser som vi har på att jaga idiologiska hjärnspöken.
Vi har upplevt en uppvärmning sedan den lilla istidens slut. Det är otvistigt. Istället för att till sista kronan jaga koldioxid vore det bättre att investera en del av pengarna till att få en bättre förståelse för hur klimatet ändrar sig (det är INTE så enkelt som Miljöpartiet och Greenpeace påstår), och en del pengar på att anpassa samhället till de förändringar som sker.
Jag läser ditt ifrågasättande som ett ”Vet hut! Tyst i klassen!”
Men tystnad leder sällan till några framsteg.
#48 Camilla
IPCC är inte helt klara på vad som orsakar värmen.
Att det finns annat än CO2 som styr är uppenbart.
Nyttan med fossila bränslen är oomtvistad.
Svårigheter att ersätta den enorma.
Frågan är om det är värt att utsätta globen för detta experiment?
Med tanke på oss men också med omtanke om andra!
Den frågan är väl värd en debatt.
Empati och konsekvenstänkande är välkommet.
Fanatism och fördömande är inte vägen fram!
Vi kan ju börja med att sluta förneka solen och molnens betydelse 😉
Enligt SVT ska en riksdagsdebatt om klimatet övervakas av forskare… fast inte klimat- eller väderforskare tydligen.
Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå säger:
”Vad händer med förtroendet om vi forskare inte höjer våra röster, trots att vi vet att vi är inne på en mycket farlig väg?”
Min fråga blir: Hur vet de det, när de forskar på helt andra saker?
#Camilla 48
Det kan ju faktiskt vara så att just därför att många av oss är erfarna och välutbildade så har vi förmågan att se bortom tidningsrubriker, löpsedlar, soundsbites och svepande formuleringar om världens förestående undergång.
En del av oss har läst vad IPCC working group 1 har skrivit och då får man en lite annorlunda syn på vad hur allvarligt problemen är och hur lång tid vi har på oss att fixa problemen.
Det är kanske just för våra barnbarns skull som vi inte vill låta politikerna begränsa vår möjlighet att ge dem det förmånliga liv som vi och du har haft.
Nr 48 Camilla.
Enklaste sättet att lära sig om uppvärmningen är att googla – ”global uppvärmning wikipedia”.
Där finns uppvärmningskurvan och där syns att uppvärmningen gick snabbast 1910 – 1945.
Om du lägger en linjal mellan dessa årtal så ser du att vi borde ha haft högre temperaturer idag – men olika faktorer, som hav och solaktivitet har begränsat uppvärmningen.
Våra barn och barnbarn skulle dessutom knappt kunna märka om temperaturen ökade med ytterligare 1 grad.
Sedan 2011 gick norra atlanten i kallfas och sommartemperaturerna på island har därefter minskat, vilket gör att glaciärernas avsmältning minskat med 50%.
Djurlivet i Arktis frodas och bestånden av djur har ökat kraftigt under dom senaste 100 åren.
Det är svårt som lekman idag att förstå klimatutvecklingen eftersom nyheterna söker bekräftelse på uppvärmningen – men alla kan ta en titt på Wikipedia och se att tesen om att uppvärmningen aldrig tidigare gått så fort är fel.
#68 Magnus Blomgren
Vi kan alltid mäta den globala temperaturen-men måttet är meningslöst.
Här finns ett försök: https://temperature.global/
Kallt!
Körsbärsträden blommar tydligen i Kungsparken mitt i Stockholm.
Vi kan dock se detta med lite fördröjning i Bergianska nån km utanför centrala staden. Några veckor efter eftersom värmen där är lägre. Urbana Heat island.
Vad gör SMHI för korrektion för UHI?
#48
”Ni verkar förneka det uppenbara, att jordens medeltemperatur ökar i en aldrig tidigare skådad hastighet”
Det är inte alls uppenbart, och förändringshastigheten är inte på något sätt ovanlig. Det har varit mycket större och tvärare kast i klimatet många gånger i det förflutna, t ex varje Dansgaard-Oeschger event:
https://www.greenworldtrust.org.uk/Science/Images/ice-HS/byrdGISP.jpg
Detta är f ö ett diagram som är väl värt att studera i detalj. Lägg märke till att temperaturerna i Antarktis stiger först, följt av CO2-halten. Sedan kommer en abrupt uppvärmning på norra halvklotet, och samtidigt stiger även CH4-halten abrupt. Därefter börjar temperaturerna att sjunka både i norr och söder, men CO2-halten fortsätter att stiga ytterligare ett antal hundra år, samtidigt som temperaturerna sjunker.
Och det är inte bara under istiderna som det blir abrupta klimatförändringar, det kalla ”8.2 KA event” och det kalla (men framför allt torra) ”4.2 KA event” är exempel på sådana tvära omslag under den nuvarande mellanistiden. Torrperioden för 4200 år sedan krossade imperier och utplånade riken och kulturer från Atlanten till Stilla Havet. Vare sig Indien eller Kina skulle existera utan ”the 4.2 KA event”. De kulturer som fortfarande dominerar Indien och Kina (den hinduiska respektive kinesiska) är bokstavligen byggda på ruinerna av civilisationer som gick under då.
Kopierat från SVT:s website:
<Ett drygt 20-tal forskare från en rad lärosäten sitter på läktaren som ett ”vetenskapligt samvete” när riksdagen debatterar klimatet under fredagen. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) avbröts flera gånger när hon skulle tala.
– Jag ber vakterna att snarast avlägsna åhörare, säger Kerstin Lundgren (C), tredje vice talman.
Manifestationen från forskarna genomförs under en en särskild debatt i riksdagen under fredagen om hur Sverige ska nå de nationella klimatmålen. IPCC:s senaste rapport beskrivs som en sista varningsklocka från klimatforskarna.
Debatten avbröts direkt när klimat- och miljöministern intog talarstolen.
”Utsläppen ökar” hördes från läktaren och talmannen uppmanade vakter att avlägsna personerna som ”stör ordningen”.
Vissa varnar för att aktivistiska inslag kan sätta den vetenskapliga trovärdigheten på spel, men Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå, ser forskaraktivism som nödvändigt när politikerna agerar ”stick i stäv med det som krävs”.>
#68
”Våra barn och barnbarn skulle dessutom knappt kunna märka om temperaturen ökade med ytterligare 1 grad.”
Jo, det skulle nog märkas. Det motsvarar ungefär skillnaden i klimat mellan Stockholm och Malmö, vilken ju är fullt märkbar, och det skulle innebära att trädgränsen flyttas upp 100-150 m i höjdled, också märkbart. Men det skulle fortfarande inte vara lika varmt som under det tidigholocena klimatoptimat, för att inte tala om den förra mellanistiden.
Sören G, #71,
kanske var de en falang ur Scientist Rebellion (https://scientistrebellion.com/). Du vet – de där snillena som bl.a limmade fast sig i VWs utställningshall men hade glömt att ta med en potta.
De kanske inte är i sådan nära kontakt med naturen och dess processer som de påstår sig vara?
Utdrag ur min artikel: POLITIK OCH INTE VETENSKAP DRIVER KLIMATFÖRÄNDRINGS MANIN!
2017-02-05
Temperaturmätstationer
Antalet stationer på jorden, som mäter temperaturen, har minskat kraftigt sen början av 1990-talet. 1970 fanns det cirka 12 000 mätstationer på jorden. År 2000 hade antalet sjunkit till drygt 5 000. Under samma period har jordens medeltemperatur stigit dramatiskt. Detta enligt en rapport till Europaparlamentet från november 2009. Den stora nedgången i antalet mätstationer inleddes, när Sovjetunionen kollapsade år 1991. Då stängdes tusentals mätstationer, bland annat i Sibirien och andra kallare delar av Sovjetunionen. Och när temperaturen inte längre mäts inom kalla och vidsträckta områden av jordklotet, som till exempel i Alaska USA och i det jättelika Sibirien, ja då påverkar detta naturligtvis den globala medeltemperaturen. Försvinner låga temperaturer ur statistiken, så är det naturligtvis självklart, även för allmänheten, att jordens medeltemperatur stiger!
Under senaste tid, har som framgår ovan, en ny skandal över integriteten av temperaturdata uppmärksammats, denna gång i Amerika, där det nu har visat sig att för så mycket som 40 procent av temperaturindata inte finns eller baserats på verkliga termometer avläsningar.
Mvh,
Camilla, #48,
Jag blev först arg när jag läste ditt inlägg. Men, det har lagt sig nu.
Jag inser att du (kanske) är något så sällsynt på den här bloggen som en person som verkligen tror att vi lever i en klimatkris.
Om det är så, så skulle jag vara MYCKET intresserad av att du skriver här igen och förklarar hur du menar att vi har en klimatkris. Vi saknar verkligen en sådan röst här.
Jag lovar att jag kommer att hålla en civiliserad ton i mina svar till dig – skulle du anta min uppmaning.
#48 Camilla
Det finns två rapporter. Den som publicerats är IPCC-AR6-SPM, Summary for PolicyMakers, som skrivs av FNs politiker. Den vetenskapliga rapporten är vetenskapligt mycket tung och ej så lätt att läsa. Den heter IPCC-AR6-WG1 och skrivs av vetenskapsmän.
Den vetenskapliga rapporten ger inget stöd för tal om klimatkris varken nu eller i framtiden.
Det som finns är det politiska dokumentet SPM. Om man söker efter den vetenskapliga delen WG1 får man till svar ”commming soon”. Den är således ännu ej publicerad.
En elit av världens vetenskapsmän har analyserat skillnaden mellan de två dokumenten. Resultatet finns här,
’Öppet brev till världens ledare: Allvarliga fel i IPCCs SPM’
https://clintel.org/oppet-brev-till-varldens-ledare-allvarliga-fel-i-ipccs-spm/
1800-talets klimatnödläge har vi inte längre. Fast du och många verkar längta tillbaka dit. En trolig global temperaturökning till 2100 på en grad indikerar inte heller någon ”klimatkris”.
72 tty
Naa, det är bara ordentligt naturintresserade som noterar sådant – vanligt folk får nog ytterst subtila vibbar om eventuella förändringar.
Jag interagerar ganska tajt med naturen och framförallt med vinteraktiviteter men det är faktiskt inte någon jätteskillnad därute under dom senaste 50 årens utveckling – några fågelarter har utvecklats lite bättre och några sämre pga uppvärmningen men förändringarna hos fiskar och däggdjur beror nog mer på mänskliga aktiviter och naturliga variationer.
Jag tillbringar mycket tid i fjällmiljö men några stora förändringar syns inte i mina områden, det går väldigt långsamt och dramtiken under 50 års ” aldrig tidigare så snabb uppvärmning” är förvånandsvärt subtil.
När det gäller trädgränsernas spridning uppåt så varierar det mycket stort mellan olika områden och man får vara rejält observant som ” svensson” för att märka detta.
När det gäller trädgränsen tycker jag själv att denna liksom övriga förändringar i naturen tagit alldeles för lite hänsyn till nedfallet av bl a kväve och annan gödning från mänsklig förbränning av fossilt – gödningen och dom kemiska förändringarna har verkligen påverkat näringsbasen och dom känsliga områdena här i norr och då särskilt fjällmiljöerna.
Förändringarna i näringstillförsel och kemi har påverkat natur och ekosystem minst lika mycket som uppvärmningen – när dom magra fjällhedarna tillförs näring som ger kringflygande frön en bättre tillväxt och ökar då plantornas första överlevnadsår.
Utsläpp av kemi och skogsvårdspolitik ger mer observerbara förändringar hos folk och natur i norden än temperaturökningen – visst kan man räkna på bredgradsförändringar men sett till årstidsförändringar handlar det om några få veckor hit och dit och det är svårt att registrera för en vanlig statsbo.
Ser man till senare års ( extremt) tidiga isläggningsdatum i västra götaland och dom sena vårarna och lägger ihop det med rejält sena lekdatum för våra insjöfiskar så får jag nog säga att dom senaste 50 årens snabba temperaturhöjningar märks mer i nyhetssändningarna än i naturen.
Vanligt folk borde märka av uppvärmningen på att däckbytardagen flyttas några veckor bakåt eller att badsjön är behagligt varm några veckor tidigare…,men.. 20 graderstemperaturen i mina insjöar i västergötland kommer knappt märkbart tidigare – trots alla larm.
Camilla [48]; Vad säger detta citat?: ”Ni verkar förneka det uppenbara, att jordens medeltemperatur ökar i en aldrig tidigare skådad hastighet och att det riskerar hela den mänskliga civilisationen”. Detta uttalande kan väl knappast vara uttalat med saklighet, för det verkar mera vara något känslomässigt. Det som riskerar mänsklighetens civilisationer, är istället när aktivism, frångående från rationellt tänkande etc, smyger sig in i världens nationers politiska ledningsfunktioner.
Lite fredagsmys med Rickard Lindzen:
https://wattsupwiththat.com/2023/04/27/dr-richard-lindzen-exposes-climate-change-as-a-politicised-power-play-motivated-by-malice-and-profit/
Uppträdandet i Sveriges Riksdag är kanske mer upphetsande.
Men R L har en högre trovärdighet!
#58 tty och #59 magma
Om jag tillåts vara litet sarkastisk så ser jag framför mig hur Elon Musk springer in och lägger ner hela batteriutvecklingsavdelningen ” Grabbar, lägg ner allt arbete, det finns ingen utvecklingspotential i detta. Nån svensk kille har upptäckt att det finns nåt som heter periodiska systemet.”
# 80 Bubo
Om du tänker efter kommer du väl också fram till att enda orsaken till elbilar är att de ska ge mindre utsläpp av CO2 än bränslebilar. Men det är ju en myt att de gör det, vilket vi visat här på KU i ett stort antal inlägg. Du måste väga in belastningen från batteritilverkningen och att du i normalfallet inom EU laddar med till en stor del fossilbaserad el. Men elbilar belastas dessutom tungt av sin 20-30% högre vikt som leder till högre utsläpp av cancerogena partiklar från däck och asfalt. Politiken tiger om detta. Och de belastas tungt av att de är sämre än bränslebilar ur alla andra synpunkter som är viktiga för användaren. Så det var ingen slump att Farmor Anka skrotade sin elbil när T-Forden lanserades 1908 och sopade elbilarna av banan. Det enda en elbil kan stoltsera med är acceleratioen upp till 100 km/tim är bättre.
Det gillar däckfabrikanterna. Maximalt vrid från 0 km/tim och 30% högre vikt älskar dom.
Dock, lagstifting med IPCC- och EU-förtecken ser nog tyvärr till att det kommer att ta några decennier innan verkligheten kommer ikapp och elbilarna förvisas till historeins museala kyrkogård
# 48 Camilla. Jag tänker på mina barnbarn varje dag. Jag har tre barn och nio barnbarn, sju tjejer och två killar. Från 1 till 21 år. Ett barnbarn fyller 18 idag. På min oroslista över mina barn och barnbarn finns knappt klimatet med. Däremot tror jag att min farfarsfar och farfarsmor var oroliga över klimatet. Dom bodde i en by utanför Piteå. Dom fick tvillingar 1864 och min farfar 1866. Sen fick dom sju barn till. I en oerhört tuff tid. Nödåren, den senaste klimatkrisen i Sverige. Farfar blev, trots den tuffa starten, 92 år. Jag fick börja dagen med att skotta en dm tung blöt snö. På min cykeltur fick jag ta min reserv cykel, har kvar dubbdäcken på den. Det är stekheta 4 grader just nu.
#80
Det finns väl fortfarande en viss utvecklingspotential för batterier. Livslängden och tillförlitlighetem kan säkert förbättras, liksom laddningshastigheten, men den maximala energitätheten begränsas tyvärr av grundläggande naturlagar som vare sig Musk eller Bubo kan göra något åt.
En batterityp som potentiellt skulle kunna bli avsevärt bättre är flödesbatterier. De har f n en mycket låg energitäthet, men har många andra goda egenskaper, t ex potentiellt mycket snabb och enkel laddning och lång livslängd. Där finns det inga uppenbara fysikaliska hinder för att betydligt bättre laddningsbärare skulle kunna finnas (därmed inte sagt att de verkligen finns). Lika bra som ett litium-syrebatteri kan de dock aldrig bli.
Polymerbaserade batterier kan möjligen också bli praktiskt användbara i framtiden. Det ligger dock ganska långt bort, och eftersom de är begränsade till en eller möjligen två laddningsbärare per monomer lär de aldrig nå upp till litiumbatteriernas energitäthet.
#81 Mats K
Jo, men problemet är att du utvärderar en teknik för framtiden men antar att det är dagens omgivande system. Troligen kommer ju det omgivande systemet också ändra sig framöver. Om man antar att elsystemet består av kolkraft (stämmer idag) så är det klart att allt som drar el (batteritillverkning, elbilar, värmepumpar) kommer ut dåligt i en jämförelse mot sådant som gör av med mindre el. Det behöver man inte vara Sherlock för att förstå. Men hur blir det i framtiden? Om nu, som du säger, koldioxidutsläpp är en drivkraft för elbilar från politikers sida, blir det ju knepigt att anta att kol kommer dominera på elsidan i framtiden (men troligen ett bra tag till). Politikerna vill ju då rimligtvis även få bort kolkraften.
Man bör ha ett konsekvent tänkande, om man tvingar fram elbilar pga koldioxidfrågan är det även rimligt att anta att man tvingar fram annat än kolkraft inom elproduktion. Sedan vad man själv tycker om politikernas försök att tvinga fram det är en annan fråga. Men det blir litet inkonsekvent att anta att elbilar kommer i stor skala (så vi får problem med brist på bl.a. ämnen till batterier) för att politikerna tvingar fram elbilar pga klimatfrågan och samtidigt anta att samma politiker inte gör något åt elsektorn.
Diskussionen kring detta med miljövärdering av el och marginalel förekom ju mycket för 20-25 år sedan och får väl betraktas som gammal skåpmat. De flesta har nog en rätt nyanserad syn på det idag och det är väl inga nyheter som lyfts fram eller myter som krossats inom det området på dessa sidor om man varit litet insatt inom området se senaste 25-30 åren.
Jag kör som nämnts tidigare bensinbil men har kompisar med elbil som nämner flera fördelar med dem utöver ev koldioxidutsläpp. Bland annat de jag tidigare nämnt. Själv, som mestadels boende litet avsides ser jag en stor fördel av att kunna ”tanka” hemma och som litet ”gör-det-självare” så skulle det nog kunna bli färre sönderrostade avgassystem, kamremsbyten, etc att göra.
Jo, 1908 hade jag själv inte heller skaffat elbil. På den tiden var ju el tillgängligt väldigt lokalt, varken Älvkarleby eller Trollhättan fanns väl då? I varje fall var det inget ihopbyggt nationellt elnät. Men som utvecklingen av elsystemet under 1900-talet visar så kan man inte anta att det omgivande elsystemet ser likadant ut om 30 år som idag.
Idag i riksdagen satt ett tjugotal forskare på läktaren som ett ”vetenskapligt samvete”. Vilket dravel. Är det dom som ska styra framtidens teknik så är framtiden mörk, i dubbel bemärkelse.
En liten undran…
När man pratar om elfordon så är det nästan alltid batteridrivna sådana. Vi hade i Stockholm före högertrafikomläggningen ett antal trådbusslinjer. De var tysta, utsläppsfria, med samma lastkapacitet som dieselbussar och kunde köras kontinuerligt utan pauser för laddning. Vid ett ev fel kunde strömavtagarna tas ned och efterföljande trådbussar enkelt passera. Något som spårbundna fordon inte klarar (spårvagnar t.ex).
De hade även ett mindre batteri som gjorde att de kunde nödköras några 100 meter.
Varför föreslår man aldrig trådbussar som en lösning i stadstrafik istället för komplicerade batteribussar med invecklade snabbladdningsanordningar?
Är det måhända ”öststatsvibrationer” som är orsaken?
SatSapiente #86,
Trådbussar är ett trevligt inslag i stadsbilden. I Landskrona så har man en trådbusslinjen från centrum till järnvägsstationen i ytterkanten av staden sedan 2003. De sägs vara pålitliga och effektiva. De har, som du säger, också ett litet batteri som hela tiden hålls laddad och kan användas när det står stilla på tråden av olika anledningar. Inga spår i vägen och flyter jämt tillsammans med övrig trafik. Nästan lika bra som diesel. 🙂
#84 Bubo
Sorry men tankevurpan du gör är att du tror på att CO2 är den enda kontrollknappen som styr klimatet, dvs det som IPCC:s narrativ postulerar. Hade du en längre tid följt KU så hade du fått lära dig att det är en falsifierat hypotes och eftersom denna hypotes är drivkraften för elbilar, fossilfritt sttål, CCS och all annan extremt kostnadskrävande omställning så kommer den att implodera när verklgheten kommer ikapp och får ”sjunka in”. Tar tid, men nuvarande tidens elbilar är dömda att gå i graven förvisade till något historiskt museum.
Fyndigheterna av olja och kol räcker med nuvarande förbrukningstakt 100-200 år så det behöver du inte bekymra dig om. Därefter kan kanske el producerat ekonomiskt försvarbart genom kärnkraft ta över som den framtida tekniken. Och vilka fördelar med elbilar pratar du om? Suveränt bra i svenskt vinterklimat?
En fördel som ofta nämns är att elbilen kan ”tankas” hemma. Det kan man även göra med bensin/dieselbilar också om man varit lite förutseende och försett sig med ett förråd av bränsle. Då har man även möjlighet att tanka hemma då ett elavbrott råder, vilket blir svårt med en elbil, såvida man inte har ett dieseldrivet elverk till förfogande…
Camilla,
Underskatta inte detta forums kunskaper.
Att tro att människan har eller kan ändra klimatet i någon större utsträckning är naivt.
Att vi har och fortfarande förstör våran miljö med allehanda skapade kemikalier är då ett betydligt ner relevant problem som har kommit i skymundan.
Energiprincipen
energi varken kan skapas eller förstöras och att värme är en form av energitransport.
Energi kan inte förstöras, bara omvandlas.
Detta betyder att patetiska uttryck som förnybar energi eller grön energi eller hållbar energi bara är fabler och totalt saknar vetenskaplig relevans. Vidare så är i princip alla nya ideer om hur vi ska bli klimatsmarta och spara energi, endast pinsamma försök att i olika långa kedjor med avtagande verkningsgrad omvandla energi.
Det som kännetecknar dessa nya ”teknologier” är att man sätter ideologi framför vetenskap när man många gånger vet att de fysikaliska lagarna talar emot. Exempelvis att batteriers energitäthet aldrig kommer att kunna bli högre än fossila bränslen.
Vidare är energitätheten mellan mekanisk/kemisk/nukleär energi helt enorm, i storleksordningen 1/100/10.000.000.
Att inte fullt it exploatera kärnkraften är idiotiskt, atomåldern är framtiden. Att Sverige som på 70 talet var världsledande på området har helt förstört detta försprång är klandervärt och de människor och tankar som förstörde detta borde straffas och spärras in.
Fusionskraft är dock en deadend, vi kommer inte se någon fusionsreaktor som levererar energi kommersiellt till elnätet under detta århundrade.
#88 Mats K
Läs igen! Vad jag tror är om CO2 är ointressant och jag har aldrig nämnt vad jag tror så det kan du inte ha en aning om. Vad jag skrev var att GIVET att politikerna vill införa elbilar pga klimatet är det rimligt att anta att de även vill förändra elsektorn bort från kol. Tycker du inte det? Oavsett om du tycker att de har fel i att vilja inför elbilar. Sedan kan politiker vara inkonsekventa men normalt bör inte det vara ett första antagande.
Givet A så troligen B. Sedan om politikerna har fel i sin motivering av elbilar är en helt separat fråga. Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och även hålla isär dem. GIVET att elbilar kommer framöver (oavsett om grunden för det är fel eller inte) anser jag däremot att de har en hel del fördelar mot bensinbilar.
Vilka fördelar? Läs igen!
Men det är precis din åsikt som är så intressant. Eftersom du tycker politikerna har fel i sin grund för att vilja öka antalet elbilar så blir du även emot elbilar. Likadant förekommer här när det gäller solceller. Man klustrar ihop till synes separata frågor, vad man tycker om vindkraft, solceller, elbilar med sin åsikt i klimatfrågan. Det finns väl även forskning på att man även klustrar ihop vad man tycker i andra andra frågor med vad man tycker om klimatfrågan.
#89 tompas
Jo, jag har möjlighet till 2 kubik hemma (diesel) men dels är det en del pengar att ligga ute med och dels är det inget man kan förväntas ha om man bor i vanlig villa. El har dock de flesta i villan. Sen kan det bildas kondensvatten i tanken.
#86 #87 Ja, trådbussar fungerade överraskande väl så som jag minns från det jag var ung och bodde i Stockholm. Sannolikt berodde det på det enkla konceptet.
Trådbussar borde få en rejäl chans i konkurrens med batteribussar.
Vilken spänning använder de? Likström?
#88 igen
Däremot kan jag ju förstå att om du anser att det finns 0 grund för elbilar så är du emot att elbilar suventioneras.
Jag tycker själv så kring att vi har nåt hälsobidrag på jobbet. Jag gillar skidåkning, men är emot att det ska subventioneras och jag tror att syftet med hälsobidraget (att man ska få bättre hälsa) har mycket svag koppling till att folk rör sig litet mer. Självklart blir jag inte emot skidåkningen för att några har bestämt sig för att subventionera det, men jag är emot subventionen. Men GIVET att den finns har jag spenderat den på spårkort för skidåkning för jag gillar det.
#87 #92
Mer om trådbussar.
http://www.pege.nu/Lk-tradbuss-SlideIn-Finish.htm
#93 Bubo
Och fördelarna, speciellt om vintern och i Sverige?
Du kan söka på ”elbilar” här på KU så får du upp ett tiotal inlägg alla negativa till elbilar eller så visar de på de utopiska planerna om tillväxt. Men du har kanske inte förstått den brist på råvaror som redan begränsar tillväxten och då är antalet elbilar kanse bara 2% av antalet bilar globalt? Vad tänker du göra åt det?
Litium-Jonbatteriers farlighet; Gällande säkerhetskriterier beaktar inte litium-jonbatteriernas potentiella brand och explosionsrisk
Restriktioner för transport av litium-jon-batterier vid inrikes och internationella transporter på land, till sjöss och luft enligt FN-rekommendationerna för transport av farligt gods.
Batterierna ska vara testade och uppfylla kriterier enligt kapitel 38.3, section 32, i FN:s testhandbok ST/SG/AC.10/11/Rev. 6. MSBFS 2016:8 kapitel 2.2.3 Klass 3, Brandfarliga vätskor.
Standardisering: El- och hybridfordon – Provningsmetod för litium-jonbatterier för fordonsdrift –
Del 3: Säkerhetskrav SS-ISO 12405-3:2014 (ISO 12405-3:2014, IDT), utgåva 1.
Beträffande vilka lagstiftningar som gäller för litium/litiumjonbatterier, se informationen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, (MSB.s) hemsida.
FN-rekommendationerna för transport av farligt gods.
Restriktioner för litium innehåll, för flygresor.
Flygresenärer ska ställa frågan, ”Hur mycket litium i ett batteri får jag ta ombord?” Vi skiljer mellan två batterityper: Litium-metall och litium-jon. De flesta litiummetall-batterier är icke-laddningsbara och används i filmkameror. Litium-jon förpackningar är uppladdningsbara och används bl.a. i bärbara datorer, mobiltelefoner och videokameror. Båda batterityper, inklusive reserv förpackningar, är tillåtna som handbagage men får inte överstiga följande litium innehåll:
– 2 gram för litium metall eller litiumlegering i batterier.
– 8 gram för litium-jon-batterier. Litium-jon-batterier som överstiger 8 gram men inte mer än 25 gram får transporteras i handbagaget om individuellt skyddade för att förhindra kortslutning och är begränsade till två reservbatterier per person. Hur vet jag halten litium av ett litium-jon-batteri? Ur ett teoretiskt perspektiv, finns det ingen metalliskt litium i en typisk litium-jon-batteri. Det finns dock, motsvarande litium-halt som måste beaktas. För ett litium-joncell, beräknas detta till 0,3 gånger den nominella kapaciteten (i amperetimmar).
Exempel: En 2Ah 18.650 Li-ion cell har 0,6 gram litium-innehåll. På en typisk 60 Wh laptop batteri med 8 celler (4 i serien och 2 parallellt) uppgår litium-innehållet till 4,8 g. Att stanna under åtta gram FN gräns, den största batteri du få transportera är 96 Wh. Detta paket kan omfatta 2.2 Ah´s celler i en 12 celler arrangemang (4 i serie och 3 parallella).Om 2.4 Ah cellen användes i stället, skulle packen behöva begränsas till 9 celler (3 i serie och 3 parallella)
Restriktioner för transport av litium-jon-batterier vid inrikes och internationella transporter på land, till sjöss och luft.
– Litium-jon-celler vars motsvarande litium-halt överstiger 1,5 gram eller 8 gram per batteri måste transporteras som ”Klass 9 diverse farligt material.” Cellkapaciteten och antalet celler i en förpackning bestämma litium-innehållet.
– Undantag ges till förpackningar som innehåller mindre än 8 gram litium-innehåll. Om däremot en transport innehåller mer än 24 litium-celler eller 12 litium-jon-batterier, kommer särskilda markeringar och transportdokument att krävas. Varje förpackning skall märkas att det innehåller litium-batterier.
– Alla litium-jon-batterier måste testas i enlighet med specifikationer som anges i FN: s 3090 oavsett litium innehåll (FN: s handbok för provning och kriterier, del III, avsnitt 38.3). Denna försiktighetsåtgärd skydd mot transporten av bristfälliga batterier.
– Celler och batterier måste separeras för att undvika kortslutning och förpackas i starka lådor.
Mvh,
#95 Mats K
Inte tid att upprepa fördelar men tror inte det ger så mycket heller. Hänvisar till Plancks princip som troligen tillämpas på marknadsavdelningen på Tesla också:
A new scientific truth (eller elbilar vs bensinbilar) does not triumph by convincing its opponents and making them see the light, but rather because its opponents eventually die and a new generation grows up that is familiar with it …
Fördelen med en batteribil är att den är bra för miljön.
https://petterssonsblogg.se/wp-content/uploads/2023/04/Elbil-16-pang.mp4
#97 Bubo
Googlade du elbilar på KU? Se Henrik Jönsson idag och du får klart för dig vad som drivit övergången till elbilar så här långt. Religiös CO2-fanatism men man glömde bort batteriernas bealstning. Tänkte inte på det elller ville inte tänka på det. Tycker du att 1-2% av den globala fordonsflottan, trots alla häftiga subventioner, är något att skryta med?
Varför tror du det är rekordrea på alla elbilar nu?
Ingen vill ha dem utan subventioner i någon form och verkligheten är ju att råvarubrist dessutom kommer att stoppa den tänkta expansionen som klimatfantikerna har med i sin gröna bubbla.
#91 Bubo
”Givet att politikerna vill införa elbilar på grund av klimatet är det rimligt att anta att de vill ändra energiförsörjningen bort från kol. ”
Det kan förefalla som ett högst rimligt antagande, men dessvärre är och har politiken inte varit logisk och sammanhängande de senaste decennierna, så i nuläget verkar det långtifrån ett rimligt antagande. I Tyskland stängde man sina sista kärnkraftverk förra helgen, och man ökar på sin koleldning. Så där är man fortfarande långtifrån rationellt tänkande.
Och globalt, tja, det öppnas ett nytt kolkraftverk i Indien och Kina var eller varannan vecka, så så långt man blicka in i framtiden globalt finns det väl ingenting som talar för något annat än fortsatt ökade koldioxidutsläpp.
Möjligen kan det skönjas steg i rätt riktning i Sverige, kraftbolagen ger uttryck för att det kan bli aktuellt med ny kärnkraft. Fortfarande finns det dock i Sverige allt för många politiker som inte förstår hur ett elsystem fungerar, och som därför tror att mer vindkraft är en del av lösningen på energikrisen när det tvärtom är den myckna vindkraften som är en del av problemet.
Finland är dock föregångsland i sammanhanget, här har det Gröna partiet förstått att vill man minska koldioxidutsläppen så är det kärnkraft som är det man ska satsa på.
tompas #98
Se det var en rekorderlig majbrasa. Och jag tror inga igelkottar fick sätta livet till, mera sånt.
#99 Mats K
Jag läser ibland på KU men det finns även andra ställen att få kunskap om. Jag har ju skrivit att det är viktigt att belysa bland annat råvarubrist, belastning på lokala elnät etc. Har du inte läst mina inlägg? Det är ju inga nyheter och om du tror att enda stället där de sakerna belyses är KU så är du fel ute.
Men anledningen till mina inlägg i denna tråd var just den misstro som finns mot att teknisk utveckling åtminstone delvis kan hantera dessa problem. Man kan väl säga att jag tror att man kommer att kunna hantera det med teknisk utveckling men du verkar tro att man inte kan det.
1-2 % är väl bra, eller? Bilar håller ju ett antal år så omsättningen av fordonsflottan tar ett tag och det är ju bara i början av utvecklingen. Visst, subventioner behövs idag men jag tror även där på att de 100.000-tals som arbetar i bilindustrin efterhand kommer att kunna få ner kostnaden. Mobiler idag kostar väl runt 5000 kr men ca 25 000 kr (i dåtidens penningvärde) på 80-talet. Men man måste börja nånstans. Sedan kan man vara emot subventioner.
Men jag googlade på KU och fann denna däremot:
https://klimatupplysningen.se/pa-second-opinion-om-reglerkraften/
Råkar ju vara artikelförfattaren till även denna artikel. Det går inte att integrera 30 TWh vindkraft i systemet påstås det. Maxgränsen är 10 TWh och hänvisar till KVA. Men ingenjörerna satt inte händerna utan på något sätt så hade vi 27,5 TWh år 2020. Så kan det va!!
5000 spänn för en mobil? Det låter inte klokt i mina öron. Jag har två stycken, den ena köpte jag i januari 2022 för 2300 kr och den andra, som är den som jag mestadels använder, kostade 299 kr för mer 10 år sedan.
Sedan skulle jag vilja se den batteribil som fortfarande används och fungerar efter 35 år, som min bensinbil.
#102 Bubo
Det finns ingen metall i periodiska sytemet med bättre batteriegenskaper än litium. Det handlar om antalet valenselektroner i förhållande till atomvikten.
Så därför sätter tillgången på litium stopp för utveckling av nya, bättre batteirer. Och du behöver bryta upp mer än 200 ton ur jordskorpan för varje batteri, en miljövidrig hantering som du inte ser för det ligger långt bort i andra länder. Då tror du att den inte finns. Du pratar om: ”misstro som finns mot att teknisk utveckling åtminstone delvis kan hantera dessa problem.” Mina invändningar är inte misstro, det är overdersägliga fakta. Övergången till elbilar så här långt har drivits av religiös CO2-fanatism men man glömde bort batteriernas bealstning. Och fossilandelarna i de elnätt som de laddas ifrån. Logiska tankevurpor för att inte säga dubbla saltomrtaler.
Och återigen, berätta om fördelarna med EV i svenskt vinterklimat.
#48 Camilla. Du skriver ”Men hur kan ni rimligtvis veta mer och bättre än experter på IPCC:s klimatetpanel och andra professorer och experter på området? Ni verkar förneka det uppenbara, att jordens medeltemperatur ökar i en aldrig tidigare skådad hastighet och att det riskerar hela den mänskliga civilisationen.”
Nja, nu är det ju så att (som Calle Bildt brukade säga) att det som sannolikt utmärker oss på KU mest av allt är att vi kan analysera stora datamaterial alldeles själva plus att vi inte bryr oss om att efterfråga vilken konsensus som råder i kollektivet runt om oss. Vi värdesätter inte modellutfall alls lika högt som uppmätta verkliga data. Sedan är vi öppna för att ta in naturens och arternas tysta språk. Med detta i bagaget blir man lugn förstår Du! Du borde själv lära Dig räkna, analysera och reflektera över proportioner istället för att lita på IPCC:s politiska SPM och därefter leverera osmakliga tarvligheter mot oss. Det kallas diskriminering!
Vill precis som ”foliehatt” (#75) att Du berättar för oss exakt vari klimatkrisen består i valfri specifik region, typ Grönland, Sverige, Spanien, Sudan, Kanada eller Chile.
Sedan får Du gärna leverera ett diagram som visar miljondelarna CO2 i luften vid Manua Loa 1979-2022 och den globala medeltemperaturen.
På återhörande 😉
tompas #103
Köpte min senaste för 2500 för runt ett och ett halvt år sen, billigaste Samsungen med 5G, inte främst för 5G utan främst för att få senaste operativet vilket gör den mera hållbar. På måndag får jag 5G på mitt billiga hallonabonnemang, funkar det bra kanske jag slänger ut bredbandet och sparar en bra slant, jag har redan bestämt mig för att säga upp mitt cmoreabbonemang eftersom det ändå inte längre görs några mål i hockey, fan ta dom där målvaktstränarna, och skitiga fotbollsspelare eller vuxna karlar som spelar korgboll eller fjolliga tv-serier har jag noll intresse av, dom mål som görs i dagens hockey kan jag se i highlightsen efteråt. Mobiler har blivit alldeles för billiga, i slutet på senaste matchen MoDo-DIF i Ö-vik kastades en mobil in på isen, snusdosor duger inte längre.
#98
Den filmen är dock en bil som transporterade gasolflaskor, vilket man lätt ser om man tittar noga (man ser gastuberna flyga omkring).
Så här ser det ut (och låter) när man får en ”thermal runaway”:
https://www.youtube.com/watch?v=Le6KNI9YsH0
”Det går inte att integrera 30 TWh vindkraft i systemet påstås det”/ #102 Bubo
Undertecknad har inte påstått att det inte går, att integrera 30 TWh vindkrafts-el till det svenska elnätet!
https://second-opinion.se/lennart-s%c3%b6ders-argumentation-h%c3%a5ller-inte/
Tål elnätet mer vindkraft?
https://fof.se/artikel/2012/7/tal-elnatet-mer-vindkraft/
Mvh,
#107 tty
Ja du har såklart rätt, det borde även jag ha förstått. Ber vördsamt om ursäkt för min fadäs.
#108 komplettering
Svenska Kraftnät: Storskalig utbyggnad av vindkraft
Konsekvenser för stamnätet och behovet av reglerkraft
Samhällsekonomiska konsekvenser
”De samhällsekonomiska konsekvenser som identifierats i ett stamnätsperspektiv utgörs av ökade investeringskostnader och ökade kostnader för balanshållning och reglering. Vid det ur stamnätssynpunkt oförmånligaste alternativet – d v s att merparten av vindkraftsutbyggnaden sker i Norrland – bedöms dessa ökade kostnader uppgå till ca 25 miljarder kronor kapitaliserat vid en utbyggnad av 30 TWh vindkraft. Det kan jämföras med den investeringskostnad som uppskattats för utbyggnad av 30 TWh vindkraft vilken uppgår till ca 150 miljarder kr. Till detta kommer också kostnader för ökade överföringsförluster i näten.”
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2015-och-aldre/080601_bilaga_vindkraftrapport_2008.pdf
Vi har nu i Sverige samtidigt både elöverskott och elbrist!
2020-11-09
https://klimatupplysningen.se/vi-har-nu-i-sverige-samtidigt-bade-eloverskott-och-elbrist/
Mvh,
Claes-Erik, #110.
”Vi har nu i Sverige samtidigt både elöverskott och elbrist!”
Och de visa summerar dessa två poster och kommer fram till att så länge som summan är i svarta siffror så har vi inga problem….
Syntetisk svängmassa och samverkan med vattenkraft, Martin Fregelius
12 okt. 2020
https://www.youtube.com/watch?v=oPnTs8AeT2o
Mvh,
CES #112
Svaret på sista frågan
”Don’t it always seem to go
That you don’t know what you got ’til it’s gone?”
https://www.youtube.com/watch?v=94bdMSCdw20
På Svenska kraftnäts (Svk:s) bord ligger nu ansökningar om att ansluta ny elförbrukning på totalt 22 000 MW, varav 10 000 MW i norra Sverige (där dagens eleffekt ligger på 2 000 MW). Samtidigt finns det många som vill producera ny el: totalt har SvK ansökningar på 170 GW (170 000 MW) i ny elproduktion, varav cirka 116 GW i havsbaserad vindkraft. Detta innebär mycket stora nya utmaningar till följd av elkraftsystemets förändring med öka andel kraftelektronikomriktare i vind, sol och batterisystem .
Ökad andel kraftelektronikomriktare innebär att elkraftsystemets stabilitetsfenomen förändras. Det är inte längre tillräckligt att bara analysera frekvens-, spännings- och rotorvinkelstabillitet utan flera typer av stabilitetsfenomen behöver beaktas. Risken för oönskade resonanser ökar också till följd av bl.a. en ökad användning av växelströmskablar i transmissionsnätet eftersom kablar har en annan elektrisk karakteristik än luftledningar. Även introduktionen av produktionsanläggningar på eller i närheten av seriekompenserade ledningar som ökar risken för oönskade interaktioner och resonanser. SvK uppger bl.a. i sin ”SYSTEMUTVECKLINGSPLAN 2022–2031” att man ska utreda hur låg andel roterande maskiner jämfört med andelen kraftelektronikomriktare, med dagens standarddesign, som kraftsystemet kan hantera utan att driftsäkerheten äventyras, t.ex. under timmar med mycket hög vindkraftsproduktion. Notera även att SvK och övriga aktörer på marknaden inte ännu ens ställt krav på kraftelektronikomriktares egenskaper och förmågor i tillräckligt hög grad för att säkerställa, att de har de egenskaper och förmågor som kraftsystemet behöver. Utan krav på viss funktionalitet hos kraftelektronikomriktarna kan stabilitetsmarginalerna i elkraftsystemet minska och allvarligt försämra elkvaliteten, leveranssäkerheten och tillgängligheten, som vi i Sverige tidigare tagit för givet och som vi uteslutande erhållit från planerbara baskraftsanläggningar.
Kommer t.ex. balanshållningen att kunna säkerställa stabiliteten och säkerheten inom hela det integrerade europeiska elkraftsystemet?
Det absolut största utmaningen blir nog, liksom nu, effekten!!
Mvh,
#92 Lars Cornell
Trådbussarna i Stockholm drevs med likström. Man har provkört en gammal trådbuss mha en ”adapter-släpvagn” för att mata den från Djurgårdslinjens (spårväg) kontaktledning som har 750 V DC.
http://www.tugboatlars.se/ScaniaVabisTradbuss.htm