Geologisk studie visar att de gröna energimålen är omöjliga att uppnå

metall

Professor Simon Michaux (Geologiska forskningscentralen GTK- Finland) visar nedan att jordens mineraltillgångar inte på långa vägar räcker till för en fullständigt avveckling av alla ”fossila” bränslen.

Studiens tabell som uppskattar åren för att producera de metaller som krävs vid nuvarande produktionshastigheter. Till exempel skulle litium ta nästan 10 årtusenden att uppnå. Dessutom måste dessa knappa mineraler brytas, transporteras och bearbetas, uteslutande förlitande sig på fossila bränslen, vilket skulle skapa mer koldioxidutsläpp och tömma kolvätereserverna.

tabell metaller

* Estimated from mining production. All other values are refining production values. Natural flake graphite and synthetic graphite was combined to estimate total production.

”Petrokemikalier från olja och naturgas gör över 6 000 vardagsprodukter oumbärliga för det moderna samhället”, påpekar amerikanen Robert A. Bishop också. – Det finns inga kända alternativa substitut för kolväten. Ändå ignorerar klimatförändringsfans katastrofalt petrokemikalier som tillhandahåller många oumbärliga varor.”

https://thenewamerican.com/geological-study-refutes-green-energy-agenda-not-enough-metals-to-replace-oil/?mc_cid=04ea8dda7e&mc_eid=a121797547

Världens efterfrågan på råolja 2021 var 94,5 miljoner b/d och efterfrågan på naturgas var 149 Tcf. Medan International Energy Agency (IEA) planerar ökad användning av förnybara energikällor, förbättrad energieffektivitet och en övergång till elfordon, kommer olja och naturgas att fortsätta att möta den ökande efterfrågan på petrokemikalier (som används för att tillverka vardagsprodukter från smartphones till löparskor) och att driva transporter till lands, till sjöss och i luften.

I IEA:s rapport för 2021 projekterar IEA Stated Policies Scenarios att den totala energibehovet ska öka med 21 % till 2040. Den globala efterfrågan på naturgas förväntas också öka med 28 % och den globala efterfrågan på olja kommer att öka med 17 % till 2050.

Claes-Erik Simonsbacka

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Arne Johansson

    Claes-Erik, tack för belysande sammanställning. Allt går tillbaks till gruvan och utvinning av nödvändiga mineraler.

    Från Energimyndighetens hemsida hämtar jag följande kloka insikt över hur vi bör tänka för att jordens samlade resurser av energi och övriga naturtillgångar skall räcka så länge som möjligt.

    ”Varje kilowattimme (kWh) räknas
    Energisituationen i Sverige och Europa har varit kraftigt ansträngd. Genom att hjälpas åt att minska elanvändningen förbättrar vi läget. Här hittar du information om varför vi behöver minska elanvändningen och hur du kan bidra.”

    https://www.energimyndigheten.se/varje-kilowattimme-raknas/

    Jag minns att vår pappa var noga med att släcka lampan när han lämnade ett rum. Idag finns det en ökad förståelse för det. När vi släcker en lampa eller sänker temperaturen i vårt hem med någon grad kan kanske en polsk familj, som ligger på samma elnät, höja komforten en aning för sig och de Ukrainska flyktingar många av dem tagit emot.

  2. Lars Cornell

    #1 Arne.
    Att man släckte lamporna förr berodde på att de inte höll så många timmar och var rätt dyra.

    Den goda tanken om att en polsk familj skall få det bättre om vi sänker temperaturen här är fel tänkt.
    Den kan fungera om du sänder de pangar du sprar dit så de får råd att betala för ökad energianvändning. Det är således inte en teknisk fråga utan en ekonomisk.

  3. Bim

    Lars Cornell # 2
    Helt rätt! Jag släcker också lampor när jag lämnar ett rum. Om jag inte ganska snart skall dit igen.
    Inte för att spara ström, utan för att spara pengar.
    Alltså en ekonomisk fråga.
    Exakt därför skulle jag heller aldrig köpa en elbil utan att den var försedd med katapultstol i alla säten. Dels är jag rädd om mina eventuella passagerare och för att den släpper ut massor av skit vid både tillverkning och under färd och är dessutom svindyr. Plus noll i andrahandsvärde.
    En ekonomisk fråga.

  4. pekke

    #1 Arne
    Hoppas du skämtar !
    Polska familjer får inte mer el för att du spar in några watt.

    Spar du på vattnet också så att några vattenfattiga länder i Afrika skall få mera vatten ?

    Tänk på barnen i Biafra fick man höra när man inte åt upp allt på tallriken när man var ung, vilket inte hjälpte barnen i Biafra !

    För övrigt är väl kolväten en av de vanligaste molekylerna i universum.

    Du får ursäkta Arne, men att spara några watt i Sverige hjälper nog inte polska familjer, möjligtvis så jublar danskarna eftersom deras elproduktion är som en jo-jo, upp å ner beroende på hur mycket det blåser.

  5. Håkan Bergman

    Åtminstone med dom gamla hederliga glödlamporna var det precis tvärtom, dom, precis som radiorör, höll längre om dom fick vara på konstant.

  6. Claes-Erik Simonsbacka

    Kan metaller ersätta fossila bränslen?

    https://mfame.guru/can-metals-replace-fossil-fuels/

    Mvh,

  7. Lasse

    Det är väl som vanligt.
    Vi skall gå före i en väg som ingen kan komma efter!

    Fast bristsituation brukar kompenseras av prisexpansion.
    Å alla fall om kapitalet är fritt.

    Litium kan ju alltid utvinnas ur havet till en kostnad.

    Fö så släcker vi lampor i vårt eluppvärmda hus. Helt utan effekt 😉

    Håller daglig koll på elförbrukning jämfört med yttertemperatur, där endast söndagssteken stör den räta linjens samband. (P=2-(0,14*T ute) ) med en luftvärmepump som enda värmekälla.

  8. Håkan Bergman

    Claes-Erik Simonsbacka #6
    Kung Diesel regerar fortfarande, men traktorn som röjer snön vi fått och fortsätter att få är åtminstone till övervägande del byggd av fossil-stål.

  9. Claes-Erik Simonsbacka

    Assoc Prof Simon Michaux – The quantity of metals required to manufacture just one generation of…

    https://www.youtube.com/watch?v=MBVmnKuBocc

    Mvh,

  10. Lars Kamél

    Klimatkrisen finns bara i de klimathotsreligiösas fantasivärld. Då är det föga förvånande att lösningar på den påstådda krisen också bara kan finnas i en fantasivärld.

  11. Claes-Erik Simonsbacka

    #9 fortsättning

    Rekommenderar alla, att lyssna till Assoc Prof Simon Michaux´s YouTube föredrag

    Mvh,

  12. Energimyndigheten hävdar att varje kWh räknas. Men tydligen inte TWh.

  13. UWB

    Problemet kanske löser sig själv. Med slopade subventioner och ökade räntekostnader skenar kostnaderna för att köra elbil.

    När dessutom elen ökar i pris blir det svårt att få ekvationen att gå ihop. De belyses i denna artikel (finns flera liknande). Nu verkar ju EU skjuta på stoppdatumet för att sälja bensin- och dieselbilar också. Kanske för att öppna upp för att andra bränslen kan komma i fråga (e-bränslen) – hur de nu ska kunna produceras på ett ekonomiskt och miljöstabilt sätt…

    https://carup.se/analys-vem-sjutton-ska-kopa-alla-dyra-bilar-blodbad-vantar/

  14. #12
    Ja men det ser du ju, ett k och ett T är inte samma bokstav…

  15. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    Mitt inlägg 230118 (”Varken råvaror eller el räcker för alla elfordon”) bygger på olika källor via Google. Enligt dem räcker varken litium- eller koboltreserver för att driva världens 1,5 miljarder bilar, lastbilar och bussar enbart med el. Nickel, aluminium och koppar skulle ta slut inom 6-20 år.

    Det gäller alltså för nu befintliga fordon. Men inte för fortsatt och fortlöpande produktion – än mindremed annan användning för elproduktion och annan teknik. Då räcker materialen förstås ännu mindre.

    Huvudinvändningen mot elfordon är dubbel: brist på el och brist på material – än mer i konkurrens med mat och andra behov. Detta hoppas jag ansvariga chefer i berörda bolag vet. Men de spelar ändå med för att på kort sikt få stöd och tillstånd. ”Après nous, de déluge” = efter oss syndafloden!

  16. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    #4, Pekka. Efter gaserna väte, helium och syre är kol det kända Universums fjärde vanligaste grundämne och det vanligaste fasta grundämnet före järn. När solsystemet och Jorden skapades för 4,5 miljarder år sedan kom grundämnen från tidigare exploderade stjärnor i kosmos – och kommer fortfarande.

    När Jorden fick en fast yta, bands de under skorpan. Men bl. a. vattenånga, koldioxid, svavel, kväve, metan kom ut i enorma vulkanutbrott och bildade ny atmosfär efter att väte och helium blåsts bort av solvind.

    Länge dominerade koldioxid atmosfären och blev näring för allt rikare växt-och djurliv. Men allt mer bands också i istiders kalla hav och med tiden i ökande växtlighet.

    Under större delen av livet på Jorden var atmosfären 5-10 grader högre än nu, medan CO2-halten de senaste 540 miljoner åren sjunkit från 7-8.000 ppm ned till dagens ca 420.

    Så låg var den också efter djup istid för ca 325-270 miljoner år sedan men ökade flera gånger under ny värmeperiod med bl. a. dinosaurier fram till meteornedslaget för 65-66 miljoner år sedan.

    Frånsett inledande värme är tendensen sedan dess mot kyligare klimat. Sedan 2,6 miljoner år har vi istid med fasta landisar i norr och särskilt söder. Längre nedisningar särskilt i norr växlar med kortare värmeperioder.

    Vi lever troligen i slutet av den senaste med ny nedisning som trolig nästa rätt på klimatmenyn. Svårsmält för världens klimatalarmister!

  17. Sven M Nilsson

    Den stora lögnen om elbilar att de är nollutsläppare måste vederläggs. Så länge som 85% av all el är fossiltillverkad så släpper elbilen ut, från ax till limpa, upp till två ggr mer CO2 än dieselbilen. Den lögnen är orsaken till att de får och har fått mycket stora bidrag. Bidragen kommer nog att försvinna och elpriserna öka. Ingen lysande framtid precis för elbilen!

  18. Bernt O

    Då man ser på vad den petrokemiska industrin kan åstdkomma och funderar in i en nästan oändlig mänsklig framtid kunde man förstå ivern och brådskan att ”fasa ut oljan” – det kan vara rena synden att elda upp något så värdefullt.
    Här lite på svenska om Professor Simon Michaux`s beräkningar; https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/611075
    Angående Lithium i framtidens batterier vill säkert en och annan kines ha ett ord med i laget, för att inte tala om Elon Musk som man alltid får ta på fullt allvar;
    https://www.youtube.com/watch?v=-YPuprTh334

  19. UWB

    #17
    Som ni känner till har elbilen ytterligare en subvention och det är att den i princip är skattebefriad. Tanken med bonus-malus var att den ökade skatten för bensin- och dieselbilar (malus) var att denna skulle betala för elbilsbonusen (bonus). Nu ökade försäljningen så mycket att Regeringen var tvungen att skjuta till pengar för att täcka underskottet.

    Lyckligtvis visade Regeringen viss handlingskraft genom att ta bort bonus/malus då det annars riskerade att dränera Statsfinanerna rejält.

    Med ökat antal elbilar minskar även intäkterna för Staten på två sätt:
    1. Lägre skatt på elbilar (som nämnts ovan)
    2. Lägre skatt från drivmedel, då mindre av detta säljs.

    Det finns ett förslag om att ersätta nuvarande skattesystem enligt 1+2 ovan med en kilometerskatt, som skulle vara differentierad mellan stad och landsbygd. I princip innebär det en skatteökning för elbilar och ett behållande av dagens nivå för bensin- och dieselbilar. Det börjar bli svårt att få ihop kalkylen för elbilar numera (höga räntor, höga elpriser och kilometerskatt runt hörnet).

    https://teknikensvarld.expressen.se/nyheter/bil-och-trafik/kilometerskatt-sa-dyr-blir-den-enligt-forslag/

  20. Lars Cornell

    Tack Claes-Erik för länkarna.
    Vind- och solkraft är således mycket slösaktiga med jordens resurser jämfört med kärnkraft-, kol- och gaskraft. Vind- och solkraft är som följd av det inte långsiktigt hållbart.

    Åtgång på kritiska mineraler
    Ej kritiska som järn, aluminium, plast och cement ingår således inte i siffrorna. Källa:
    [1] https://www.iea.org/reports/the-role-of-critical-minerals-in-clean-energy-transitions/mineral-requirements-for-clean-energy-transitions
    [2] https://www.youtube.com/watch?v=MBVmnKuBocc

    Det Tege #16 och Bernt O #18 säger om att jordens resurser inte räcker för det förnybara alternativet har stöd i ref [1].

    Elektrisk bil per styck 210 kg
    Konventionell bil per styck 30 kg

    Per MW effekt [1] (33 minuter in i programmet) och av mig beräknat per MWh energimängd.

    MW nyttjande MWh
    15 000..30%..50 000 kg Vindkraft havsbaserad
    10 000..30%..33 000 kg Vindkraft landbaserad
    ..7 000..10%..70 000 kg Solpaneler
    ..5 000..90%…5 500 kg Kärnkraft
    ..2 200..80%…2 700 kg Kolkraft
    ..1 200..80%…1 500 kg Naturgas

  21. Claes-Erik Simonsbacka

    MEERTALK October 2022 – Simon Michaux

    https://www.youtube.com/watch?v=DIg5CO0c2r0

    Mvh,

  22. tty

    #7

    ”Litium kan ju alltid utvinnas ur havet till en kostnad.”

    Enligt ovan behövs det ungefär 10^9 ton litium. Halten litium i havsvatten är ungefär 10^-7. Man måste alltså utvinna allt litium ur 10^16 ton havsvatten, eller ungefär två och ett halvt Medelhav.

  23. Lasse

    #22 tty
    Ok vi får väl leta lite till:
    https://wattsupwiththat.com/2023/03/05/huge-lithium-deposit-discovered-in-iran/
    8,5 10^6 ton.

  24. Arne Johansson

    #4 Pekke
    Nej jag skämtar inte, men min hyllning till Energimyndigheten visade sig vara lite tveksam då jag i dagens DN läste att deras generaldirektör är beredd att satsa miljarder i de satsningar som är ”nödvändiga” för att vi fortsatt skall ligga i framkant för klimatomställningen. Varje kWh är viktig att spara för att hejvilt kunna slösa TWh:ar blir min slutsats.

    Citat:” Gigantiska industriprojekt i Sverige riskerar att halka efter om inte staten skjuter till miljardbelopp. Det menar tungviktare som H2 Green Steel – och får medhåll av Energimyndigheten.

    – Pengarna finns där om politikerna vill, säger generaldirektören Robert Andrén till DN.”

  25. tty

    #23

    Inte alls oväntat. Avloppslösa saltsjöar i höglandsområden är de ställen där man kan vänta sig att hitta fyndigheter. Saltet där kommer från vittrande omgivande bergskedjor med, relativt sett, hög litiumhalt. Alltså Bolivia, Chile, Argentina, Kina. Andra potentiella länder är Afghanistan, Turkiet, USA, Mexiko och kanske Etiopien och Kazakstan.

  26. Claes-Erik Simonsbacka

    Where is the most lithium mined?

    https://www.volkswagenag.com/en/news/stories/2020/03/lithium-mining-what-you-should-know-about-the-contentious-issue.html

    Mvh,

  27. Grön politik syftar inte till att ersätta dagens fordonspark med EV. För att uppnå miljömålen förordas negativ tillväxt och lägre levnadsstandard, bl.a mycket färre fordon. Med andra ord, om råmaterialen till EV-fordon inte räcker ses det inte som ett problem. Lösningen är att producera färre fordon.

    I Frankrike pågår en lång serie av parlamentsutfrågningar med syfte att reda ut hur landet hamnat i en allvarlig elförsörjningssituation och vem som bär ansvaret. Man utfrågar de ministrar och statliga industrimän som fattade beslut långt tillbaka såväl som i nutid. Ett utmärkt intiativ! Parlamentet (LCP) publicerar de många och långa utfrågningarna på YouTube. Kommissionens frågor är ofta skarpa. Vittnesmålen ges under ed.

    Dominique Voynet, ledare 1984-2010 för EELV, Frankrikes största gröna parti, miljöminister 1997-2001, förklarar vid utfrågningen att hennes avsikt som minister inte var att ersätta varken kärnkraftsel med vindkraft, eller explosionsmotorfordon med EV. I stället skulle folk vänja sig att leva med en lägre levnadsstandard. Hela samhället skulle omdanas till en ekologisk livsstil. Det mest intressanta avsnittet börjar vid 01:55:50 min och varar några minuter framåt. Eftersom det är YouTube kan man få automattextning på olika språk. Bäst blir det till engelska och att man då saktar ner hastigheten till 0.75. Svenska blir närmast obegriplig.

    Dominique Voynet parlaments utfrågning. : https://www.youtube.com/watch?v=5n6yPxvMN08

  28. Håkan Bergman

    C-E S #26
    ”Volkswagen is creative – and innovative”
    Det visste vi redan.

  29. TB

    Claes-Erik Simonsbacka. Intressant tabell.Hur mycket litium skulle krävas om alla nuvarande antalet person- och lastbilar i världen med dagens teknik skulle vara elbilar?

  30. Hans H

    #16 Tegel Tornvall

    Du är inte utbildad inom geologi. Det är inte jag heller, men jag har i gengäld en hygglig akademisk utbildning i kemi.

    Jag försöker därför inte heller – vilket du gör – pracka på läsare på denna tråd geologiska historier.

    Ok, för mellan 4500 och 4000 var klotets yta så varm att någon fast jordskorpa inte fanns. Genom avsvalningen sjönk ytans temperatur tills den stelnade ungefär 500 miljarder år efter jordens bildande.

    De lägst smältande föreningarna i jordskorpan – typ blandade alkalimetallfältspater – stelnar vid runt 1100 grader. Temperaturen något närmare jordens kärna är då högre och tiden därförinnan.

    Du beskriver hur ovanför skorpan fanns väte och helium som blåstes bort av solvinden … Medan gaserna kväve, metan, koldioxid (och kanske svavel i form av gasen svaveldioxid?) hällt ill under Skorpan och sedan vällde ut genom våldsamma vulkanutbrott.

    Kan du förklara varför de nämnda faserna dvaldes i hettan under skorpan? Och inte redan innan stelnandet höll till utanför tillsammans med väte och helium?

    Vidare: det sker vulkanutbrott än i dag. Gaser väller ut. Plattor med olika sammansättning rör sig och en platta kan pressas ner under en annan och nå högre temperaturer. Olika fasta ämnen kan genom kontakt med varandra reagera.

    Vid sådan processer kan gaser FRIGÖRAS och med tiden bygga upp tryck som bryter igenom jordskorpan med mer eller mindre våldsmma utbrott. Eller pysa upp och kanske i viss .ån lösa sig i hav eller sjöar ovan.

    Det har med viss skärpa nämnts för dig att kalciumkarbonat, CaCO3, ganska lätt kan fås att avge CO2 därvid. Alltså den omvända processen mot när CO2 förs bort ur havsvattnet genom bildning av t ex skal på kräftdjur som efter in död sjunker till botten.

    Jag ställer mig som naturvetenskapligt kokad tvekan till dina ”predikningar” och undrar vilka källor du har. Här finns på tråden djupt geologiska kunniga. Kanske jag har fullkomligt fel – eller du? Lyssnar du på en utsaga av en dylik, t ex tty? Jag kommer att göra det och tystna om jag har helt fel …

  31. Hans H

    #30 forts.

    Autocorrect kan ställa till det rätt komiskt ibland för en synsvag!

    Jag är naturligtvis inte naturvetenskapligt kokad som står i slutet…. utan naturvetenskapligt skolad och därför tvekande…. till Teges geologiska historieskrivning. Som jag dessutom inte förstår vad den tillför till ämnet

  32. #16 tege
    ”När Jorden fick en fast yta, bands de under skorpan.”

    Nä! Där bands inga gaser, de hamnade alla i atmosfären. Vi utgår ifrån att vanliga gravitationsregler gällde även då.
    Detta gäller även all CO2.

  33. Tabellen ovan ger i alla fall en ljusglimt, allt kisel fixar vi på bara 6 år..

    Jag noterar att Platina och framförallt Iridium inte är med, nödvändiga för vätgassamhället. Men det blir lika knäppa siffror, om inte värre, för dem med.

  34. tty

    #32

    ”Nä! Där bands inga gaser, de hamnade alla i atmosfären.”

    Jodå, mycket hamnade i jordskorpan och t o m kärnan. Kanske inte så mycket som gaser, men som ingående i mineral eller lösta i vätskor, som vatten eller lava eller flytande järn.

    Att det finns stora mängder flyktiga ämnen som vatten, koldioxid, svavelväte, svaveldioxid o s v i jordskorpan är ju mycket tydligt vid vulkanutbrott. Explosiva vulkanutbrott orsakas just att lösta gaser plötsligt frigörs ur magman när trycket blir tillräckligt lågt. Vulkanaska är fradgad lava som uppstår när en magmakammare ”kokar över”.

    Nu har ju huvuddelen av dessa flyktiga beståndsdelar inte ”varit med från början” utan har transporterats ned från ytan av plattektoniken och sedan kommit tillbaka upp via vulkanism, men en del vid utbrott som kommer från mycket stort djup tycks av isotopsammansättningen ha ”varit med från början”.

  35. JonasW

    #tty

    Intressant. Hur vet man att dessa gaser hamnade i jordskorpan. Vilka gaser var det, och hur kom de in i jordskorpan.

    Har läst en massa artiklar om jordens bildande, men inte förstått att det var så tydligt bevisat som du skriver. Framförallt blir jag lite förvånad över hur tidiga gaser i atmosfären hamnar i jordens kärna. Måste vara någon hittills okänd process som transporterar gaser från atmosfären ned i jordens kärna. Mycket intressant teori som jag nog inte förstått.

    Tydligen har man fortfarande mycket att lära. Kul! Är intresserad av hur atmosfäriska gaser hamnar i jordens kärna.

  36. tty

    #35

    De flyktiga substanserna fanns redan i de mindre kroppar som byggde upp jorden och det blev aldrig någon komplett ”urkokning” när Jorden bildades, trots att Jorden troligen var till stor del flytande i ett tidigt skede varvid det mesta järn/nickel smälte och sjönk ned och bildade kärnan. Svavel t ex löser sig mycket lätt i smält järn och mycket svavel finns troligen nere i kärnan.

    Utan kärnan skulle Jorden inte ha något magnetfält, och utan magnetfältet skulle solvinden för länge sedan ha ”blåst bort” lätta molekyler som t ex vatten, som har skett på Mars som inte har något magnetfält. Den väte/heliumatmosfär som fanns från början förlorades troligen innan järnkärnan hade bildats.

  37. JonasW

    Hej tty

    Jo, Nickel/Järn ”sjönk” in i kärnan. Eller det är åtminstone vad vi anser idag. Jag har inga invändningar mot den teorin, även om den är obevisad.
    Lite mer tveksam till att atmosfäriska gaser skulle kunna nå in till kärnan.

    Har lite svårt att förstå vad jordens magnetfält har att göra med detta. Ja, alla vet att jordens magnetfält skyddar oss från solvinden. Det finns väl inget kontroversiellt i detta. Det är allmän kunskap att jordens atmosfär skyddas av magnetfältet.

    Det som inte är så känt är att gaser i jordens atmosfär har transporterats till jordens inre . Förklara gärna mer.

  38. Hans H

    #34, 36 tty

    Det är vissa delar som skaver i mig i din beskrivning. Att det finns gaser i jordskorpan idag säger i min värld inte något om att de ”inneslöts” under jordskorpan vid dess stelning för 4000 miljoner år sedan – eller finns bevis för detta ”att urkokningen inte var fullkomlig” trots hundratals miljoner år dessförinnan vid hög temperatur?

    Varför kokade väte och helium ur men inte – enligt Tege – kväve? Densitetskillnaden är inte så våldsam och inte heller kokpunktsskillnaden. Helium har visserligen omöjligt svårt bilda föreningar, men kväve har det inte så lätt heller även om nitrider med mycket hög smältpunkt ju finns.

    Visst håller jag med dig om att svavel kan tänkas förekomma som löst i metaller vid hög temperatur – men det var nu inte svavel jag sköt in mig på utan ämnen som redan vid rumstemperatur eller långt därunder är gaser.

    Jordskorpan av de senaste årmiljonerna är ju inte särskilt varm heller, så där har jag inga problem med att föreställa mig att där finns gaser lösta i fasta mineraler. Eller uppsugna i porösa bergarters håligheter. Men det säger i min värld inte att de härstammar från tiden före jordskorpans bildande då denna dels var oerhört mycket varmare och dels tiden ”närmast” före – då skorpan inte fanns – var ännu varmare.

    Att vatten kan bilda hydrater i kemiska föreningar är ju väl belagt. Men kan fri vattenånga undgå att kokas ur vid många tusen graders temperatur? Var ligger felet med att tro att den absoluta merparten av de gaser som åstadkommer vulkanutbrott har bildats – alltså frigjorts – genom kemiska reaktioner nere i värmen under jordskorpan? I likhet med karbonaters sönderfall?

    Jag har förstås som i första hand polymerkemist inte ägnat den oorganiska kemin något djupare studium vilket en geolog ju tvingas till. Är det vatten i plasmaform du tänker på vid mycket högt tryck och hög temperatur i jordens inre? Som har svårt att koka ur till skillnad från vätgas?

    Intressant att få en geologs inblick i detta!

  39. Kent

    “Det finns inga kända alternativa substitut för kolväten. Ändå ignorerar klimatförändringsfans katastrofalt petrokemikalier som tillhandahåller många oumbärliga varor.”

    En riktig halmgubbe. Ingen har sagt att vi ska sluta tillverka dessa kemikalier, dock ska vi inte elda upp dem.

  40. Daniel Wiklund

    # 39 Kent Hur är det där du bor. Har du varmare än i Luleå. Här är det minus 19 grader. På vilket sätt har du drabbats av klimatkrisen.

  41. peter

    Kent,
    Meningen är, som den franska vänsterblivna damen sade, att vi ska gå tillbaka till ett ”lyckligt samhälle” som använder mindre energi och mer liknar 1800-talet, lite innan industrialismen…
    Dessa våp har sett för många avsnitt av engelska serier om hur man kunde leva, dock gäller det 1 promille av folket.

  42. UWB

    Volkswagen hade tidigare aviserat att de skulle bygga en batterifabrik i Europa. Nu har de lagt ner dessa planer såg jag. Bra, den vikande efterfrågan på elbilar kanske ligger till grund för detta.

    Så fel jag hade, follow the money, tydligen så utlovar USA stora subventioner om batterifabriker byggs där så nu planerar VW att bygga fabriken där. Någon ska alltså betala företagen för att bygga det som egentligen inte behövs.

    Vi får se hur länge HYBRIT och andra initiativ inom stålnäringen håller ut. I teorin kan stålverk byggas i USA och malmen skeppas dit om subventionerna i USA är tillräckligt stora. Det var ju inte så många jobb som skulle skapas i slutändan och problemet med att få el skulle elimineras, kanske bästa sättet att riskminimera detta…

  43. pa

    De grönbruna idéerna är inte hållbara utan ruinerar miljön och klimatet.

  44. Nr 42 UWB.
    Även vårat northvolt hakar på vw, dom kom härom dagen med propåer till eu – ge oss mer miljarder, annars bygger vi i usa!
    Northvolt säger sig oxå vilja börsnoteras inom 12 månader och då till ett värde av flera hundra miljarder – hoppas någon politiker eller annan makthavare vaknar bums.
    Att northvolt vill ha ett börsvärde på flera hundra miljarder inom 1 år är helt fruktansvärt!!

    Northvolts ” flera hundra miljarder” är så oerhört orimligt i förhållande till värdet och var pengarna kommer ifrån att jag blir svimfärdig.
    Denna gröna omställning och dess låtsassiffror är direkt sprungna ur och lika vansinniga som klimathotsteorins hittepå modeller.
    Detta måste få ett slut – annars kokar hela europeiska unionen upp i inflationsatomer – låtsaspengar blir för eller senare döden för pensionssystem, samhällsfunktioner och allt vi känner som ett samhälle.

  45. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    # 32, Johannes. Gaser som enligt dig inte hamnade under den nybildade jordytan (skorpan) spyddes ändå ut genom enorma vulkanutbrott. Varifrån? Många bildar ju föreningar med olika ämnen och finns på så sätt under jordytan.

    Det omfattande forskningsprojektet DCO (Deep Carbon Observatory) visade klart att enorma mängder ursprungligt kol finns kvar i Jordens inre i olik föreningar.

  46. tty

    #37,38

    Den väte/heliumatmosfär som fanns när Jorden först bildades sveptes troligen snabbt bort av solvinden som var mycket starkare när solen var ung.
    Det magnetfält som skyddar atmosfären från solvinden drivs av konvektionsströmmar i järnkärnan och fanns alltså inte förrän den hade differentierats.
    En ny atmosfär bildades troligen just i samband med den differentieringen, då jorden tycks ha smält mer eller mindre helt.

    Men långt ifrån allt flyktigt material frigjordes. Ytterligare flyktiga beståndsdelar har fortsatt att utgasas via vulkanisk aktivitet i 4 miljarder år. Det är en process som t o m kan avläsas geologiskt. Då och då bildas s k LIP (large igneous provinces) när stora mängder material stiger upp från manteln och resulterar i stora områden med intensiv vulkanism som märkbart påverkar atmosfären och indirekt även geologin.

    Nu minskar nog i och för sig den vulkaniska aktiviteten på mycket lång sikt, allt eftersom den radioaktiva värmeutvecklingen avtar, och dessutom blir en allt större del av de gaser/vätskor som vulkanerna avger andra/tredje/… generationens material. Alltså material som förts ned i manteln genom subduktion och som kommer upp omigen.

  47. foliehatt

    Magnus, #44,
    köp guld och lägg i madrassen

  48. #41
    Ja, även adeln hade hög barnadödlighet och en massa obotliga vidriga sjukdomar. Jag vill inte byta, inte ens med solkungen i Versailles. Man dog av hål i tänderna och små sår. Ett steg till 1800 talet leder till att vi kommer tappa de kunskaper vi har lagt till oss med idag. Det blir till att bråka lin och ha tagelskjortor.

    Dagens tråd visar hur hopplöst det är med batterisamhällets metaller och utan traktor blir det plog framför den synnerlig dåliga verkningsgraden häst och fram med lien.

  49. #46 tty

    N2 och CO2 kan aldrig ha varit i skorpan. Inte ånga heller.
    Nu krockade vi med Theia tidigt och det komplicerar forskningen men gaserna kan bara ha varit i atmosfären.

    Gaser spottas främst ut ur vulkaner bortom subduktionszoner med fuktiga kalkrika sediment, relativt sett ytligt i skorpan.

    ” solvinden som var mycket starkare när solen var ung.”

    Var den det? Solen var svagare på den tiden. Hur kan då vinden vara mycket starkare?
    Wiki
    ”The Sun is gradually becoming hotter in its core, hotter at the surface, larger in radius, and more luminous during its time on the main sequence: since the beginning of its main sequence life, it has expanded in radius by 15% and the surface has increased in temperature from 5,620 K (5,350 °C; 9,660 °F) to 5,777 K (5,504 °C; 9,939 °F), resulting in a 48% increase in luminosity from 0.677 solar luminosities to its present-day 1.0 solar luminosity.”

  50. foliehatt

    Johannes, #48,
    men du får fröjdas av att liebladet är av grönt stål!!!

  51. #50, japp gjort av träkol och myrmalm i 5 kg portioner.

    #6 Claes
    Batterier till bilar och lastbilar, tåg, fartyg skall kan ha vätgas står det i länken.

    Hur mycket platina går det då åt till bara bränslecellerna?
    Hur mycket extra nickel till elektrolysen?

  52. tty

    ”N2 och CO2 kan aldrig ha varit i skorpan. Inte ånga heller.”

    N2, CO2 och H2O ÄR alla i skorpan idag, delvis lösta i vätskor, delvis bundna i föreningar.

    ”Gaser spottas främst ut ur vulkaner bortom subduktionszoner med fuktiga kalkrika sediment, relativt sett ytligt i skorpan.”

    De flesta vulkaner ja, men långtifrån alla. Det finns även ”intra-plate volcanism” långt från närmaste subduktionszon, t ex Tibesti, Air eller Yellowstone, och LIP-vulkanism som jag nämnde tidigare, kommer från stort djup, kanske ända från gränsen mellan manteln och kärnan, och tycks oftast uppstå i kanterna på två djupgående inhomogeniteter i manteln.

    https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2022GC010610#:~:text=Hot%20plumes%20rising%20from%20Earth%27s%20deep%20mantle%20are,but%20observational%20evidence%20on%20such%20flow%20is%20scarce.

    Ett annat bevis på att vulkaniskt material kan komma från mycket stort djup är ju diamanter, som primärt bara hittas i kimberlitvulkaner och som bara kan uppstå på flera hundra kilometers djup. De har inte heller något med plattgränser att göra.

    Kalkrika vulkaner är förresten mycket sällsynta och uppträder vad jag vet sällan eller aldrig i anslutning till subduktionszoner. Vi har faktiskt en i Sverige, mycket gammal förvisso, på Alnön.

    ”” solvinden som var mycket starkare när solen var ung.”
    Var den det? Solen var svagare på den tiden. Hur kan då vinden vara mycket starkare?”

    Ja, det var den. Vi kan se fenomenet idag kring unga stjärnor. Googla ”T-Tauri star”. Nästan alla lätta atomers sveptes bort ur det inre solsystemet och det är skälet till att de fyra inre planeterna nästan helt består av berg och inte är gasgiganter som de yttre.

  53. Hans H

    #45 Tege

    ”Många bildar ju föreningar av olika slag och finns på så sätt under jordytan”

    Ja, det är just det jag och andra som t ex Johannes försöker säga! Men då kanske du också förstår att ditt språkbruk om ”inneslutna gaser” är stötande?

  54. Hans H

    #52 try

    Kväve är rätt vanligt i universum, ca 1 promille.

    Pratar vi i jordklotet är förekomsten mycket lägre, ca 25 ppm vad jag vet. Få värmestabila föreningar och få mineral. Vad finns för bevis att inte all kvävgas som kan välja ut vid vilka utbrott inte tagit sig in i jordskorpan under senare årmiljoner? Då temperaturen gått ner från kring tusen grader till dagens under två hundra grader. Finns isotopbevis?

    Har inte också kväve kunnat blåsa bort av solvinden fast i lägre grad än de lättare gaserna vätgas och helium?

  55. Lars Cornell

    #52 tty
    ”vinden vara mycket starkare”
    Skall man med det förstå att det var många atomkärnor i vinden (typ Golfströmmen) eller att de färdades snabbare (typ Harsprånget)?

    Vad påverkar solvindens hastighet och hur accelereras den massan? Vart tar alltsammans vägen, för det kan väl inte försvinna i Vintergatans svarta hål?

    Jag förmodar att det inte kan jämföras med elektronmolnet i ett elektronrör för det är ju massasvaga elektroner.

  56. Hans H

    #55 Lars Cornell

    Solvindens massa lär väl så gott som helt kopplas till förekomsten av protoner. Innehållet av elektroner bidrar knappt alls vad jag förstår. Den lär befinna sig i plasmatillstånd

  57. Nr 47 foliehatt.
    Guld och inflation – Biden vill nu ge dom statligt anställda en lönehöjning på 5,2% och har ju just fått igenom ett rejält, grönt paket – Powell jublar nog inte åt Bidens bidrag till brasan.
    Och på tal om guld – jag brukar hobbyvaska småkorn i Skövdetrakten, dalsland och i norra värmland/dalarna längs gränsen till Norge…men efter att ha börjat läsa klimatupplysningen så önskade jag att man kunde ha fått några intressanta vaskuppslag av signaturen TTY…
    Bolidens gamla guldgruva ute på myren gav smått otroliga halter per ton, i perioder upp mot 30/40g per ton och jag tror att genomsnittet för gruvans livslängd blev runt 10 gram – otroliga siffror om man ser till dagens moderna gruvor världen över – deras guld var dock ej av den vaskbara typen utan bundet i malmen…

  58. På tal om gruvor – finansbröderna Lundin hyllar idag sin bortgångne far ” han var en brilljant man” säger dom om Lukas och jag och många andra småsparare kan bara hålla med – dom som hängt med från start i deras olika projekt har haft en otrolig utveckling på insatt kapital.

    Adam Lundin får idag frågan i Di om dom inte skämms över att också vara i oljebranschen, pga klimatet – nejdå, det är inte bara människan som ligger bakom uppvärmningen, svarar Lukas välutbildade son.

    Lundinarna har onekligen haft otroliga äventyr och framgångar med både gruvor och oljefält – inte minst byggde dom upp johan sverdrupfältet i norge med extra fokus på koldioxid och utvinning – norbaggarna köpte sedan ut Lundin för i runda slängar 100 miljarder..

    Kul att Adam Lundin idag tycks resonera som många av oss andra om co2 och uppvärmning – även om han i viss mån talar i egen sak…

  59. Hans H

    #52 tty

    Syrgas och kvävgas har närapå samma massa och samma låga kokpunkt.

    Jag antar att de bör kunna ha bildats i stjärnorna genom kärnreaktioneri till storleksordningen jämförbara mängder, dock med klart mer av syre.

    Ser vi däremot på halten i den fasta och flytande delen av vår jord så utgör syre sådär tiotusen gånger mer av vikten!

    Jag tolkar detta som beroende på syrets lätthet och kvävets svårighet att ingå i t ex mineraler! Finns ens någonstans exempel på att en kväveförening som ”kommer inifrån och kan ha funnits länge” upptäckts? Förutom några nitrider.

    Min slutsats är att kväve ”kokats ur” medan syre kunnat ”hållas kvar” till 99.99% beroende på den senares förmåga bindas i kemiska föreningar. Som kvarts. Och olika fältspat. För att nämna de största bindlarna!

    Och Tege: binder man ett grundämne som syre i t ex kvarts kan man inte kalla det gas….

  60. tty

    #54

    Kväve finns i gasinklusioner och som föroreningar i kristallgittret i diamanter, i rätt stora mängder dessutom, vilket är svårt att förklara på annat sätt än att kväve finns även i manteln.

    https://adsabs.harvard.edu/pdf/1989AREPS..17..361O

  61. #59 hans
    ””hållas kvar” till 99.99% beroende på den senares förmåga bindas i kemiska föreningar.”

    Vilket leder till frågan när kisel-syre, kol-syre, väte-syre mm förenades. I eller direkt efter supernovan, efteråt i tomma rymden ”gasmolnet” eller långt senare strax eller under solsystemets bildande?

  62. Hans H

    #60 tty

    Ja, visst kan små mängder kväve som ej är bundet i separat kemisk förening finnas i inklusioner eller rent av som ”utbytt” atom i kristallgittret på en diamant (bornitrid har diamantliknande struktur…).

    Men diamant är förekommande i påtagligt låga mängder på vår jord och kväve ”instängt” på av dig nämnt sätt rimligen i långt mindre mängd. Menar du på allvar att sådana inkluderade gaser skulle kunna ge väsentligt bidrag till vulkanutbrott? (Kväve i gitter är inte en gas och lämnar nog inte sin plats i första taget)

    Och vad är dina kommentarer kring den dramatiska skillnaden mellan syre och kväve? Är inte trots all min huvudförklaring med föreningar rimlig? Och finns något isotopstöd för andra mekanismer?

  63. Björn

    Lars Cornell [55]; Solvinden är som starkast vid solfläcksmaximum och som svagast vid minimum. Det är vid minimum som den kosmiska strålningen har lättare att tränga in i jordatmosfären, detta på grunda av att den magnetosfär som bildas på grund av solvindens interferens med jordens magnetfält, försvagas. Solvinden i sig är ett plasmaflöde som försvinner ut i världsrymden och därmed minskar också solens massa över tid.

  64. tty

    #62

    Diamanter uppstår nere i den övre manteln och innehåller alltså påtagligt höga kvävehalter vilket nog måste tolkas som att det finns kväve i manteln även mellan diamanterna. Och det är inte så säkert att det bara finns ”påtagligt låga” mängder diamant där nere heller.

    Och javisst, i princip allt syre gick säkert i förening med andra ämnen redan i molekylmolnet som så småningom bildade planeterna. Liksom bl a halogenerna och alkalimetallerna.

  65. Hans H

    #64 tty

    Jag håller med om att det är en spekulation från min sida att mängden diamanter i manteln är låg.

    Men motsatt ståndpunkt är väl också en spekulation? Eller finns något som kan styrka detta? Såvitt mig är bekant har vi väl ingenstans borrat oss ner ens till yttre manteln?

    Och: finns någon/några isotoper av kväve som kan åldersdatera kväve ”inifrån” och skilja ut det från atmosfärens kväve?

    Har du någon åsikt om Teges ofta framförda teser om stora kolmängder i manteln? Vad nu detta har för betydelse för jordens energiförsörjning kan man ju därtill fråga sig, det torde i så fall vara oerhört kostsamt att få upp och det framstår i mina ögon som solklart att kärnenergi är framtiden. Och att denna eventuella kolreservoir skulle vara ursprunget till våra petroleumfyndigheter känns osannolikt.

    För övrigt anser jag att geologer lyssnas för lite på! Varpå politiker gör massor av dumheter! Lägger tunneln genom Hallandsåsen på sämsta möjliga läge osv

  66. Claes-Erik Simonsbacka

    ”The Path to Carbon Neutrality is Flawed” Joe Mazumdar presents at the March Metals Investor

    https://www.youtube.com/watch?v=Hk59UgBUpTU&list=PLyDPcTo-mBNoFKmzNv0LWJrrMaDhKkUqx&index=3

    Mvh,

  67. Claes-Erik Simonsbacka

    Mark Mills: The energy transition delusion: inescapable mineral realities

    https://www.youtube.com/watch?v=Hk59UgBUpTU&list=PLyDPcTo-mBNoFKmzNv0LWJrrMaDhKkUqx&index=3

    Mvh,

  68. Claes-Erik Simonsbacka

    #67; länken till Mark Mills anförande är fel!

    Mark Mills: The energy transition delusion: inescapable mineral realities

    https://www.youtube.com/watch?v=sgOEGKDVvsg

    Mvh,