Grafen här ovan visar den totala massbalansen på Grönland sedan 1987 publicerad i Carbon Brief.
Förklaring:
”TMB = SMB + MMB + BMB
Here, MMB is the “marine” mass balance, consisting of the breaking off – or “calving” – of icebergs and the melting of the front of glaciers where they meet the warm sea water. BMB is the “basal” mass balance, which refers to ice losses from the base of the ice sheet. This makes a small, but non-zero, contribution to the TMB and mainly consists of frictional effects and the ground heat flux.”
Som ni ser var det inte så stor förlust av massa som flera tidigare år men man betonar i artikeln att det är det 28 året i rad med förlust istället för en ökning och att det senast året med en nettoökning var 1996. Årets nettoförlust var 367 Gt som kan jämföras med medelvärdet 1981 – 2010 som var 348 Gt.
Förklaringen till att denna säsong inte hade så stor nettoförlust som vissa andra år är helt enkelt vädrets makter. Det var snöfall i både juni och augusti som både fyllde på massan och nysnön ger också en större albedoeffekt än gammal snö och is. Det var också ett blockerat väderläge över Grönland med kallare temperaturer än i Nordamerika och Europa.
Sedan 2002 har avsmältningen på Grönland bidragit med 14 mm totalt till den globala havsnivåhöjningen, dvs ca 0,6 mm per år i genomsnitt. Måtta 0,6 mm och håll det framför dig.
Jag undrar om vårt kära Public Service och inte minst SVT skulle kunna redovisa de siffrorna istället för simbassänger eller vad de nu brukar använda.
Tack Lena – viktiga siffror!
Antagligen tror mer än 97% av alla människor att Grönland toksmälter och att isen snart är borta – det pga mördande propaganda från SVT, EU, FN och alla deras tillhörande institut.
Det kokande klotet – kokar inte på Grönland.
Ser man till temperaturerna uppe på det grönländska istaket- når knappt aldrig ens 0 grader, ens på sommaren.
Det är hav och poler som håller klimatsystemet i balans – att knäcka den balansen med antropogen CO2 är omöjligt – sol och lutning på jordaxeln är det som fortsatt kommer att styra klimatsystemet över tid – och – det lackar så sakteliga mot en ny istid.
Tack Lena
Det är alltid nyttigt att uppdateras med långa tidsserier som trots brister i metodik (mäta volym/massa) kan säga en del om tillståndet.
Denna bild säger väl en del om sambandet mellan Grönlands temperatur och historiska klimatet:
https://i0.wp.com/andymaypetrophysicist.com/wp-content/uploads/2024/12/Climate-Change-over-the-past-4000-years.png?ssl=1
Ibland smälter det och ibland accumuleras snön.
Direkta mätningar av flödet ut från isen har tyvärr inte uppdaterats sen 2018, men massbalansen PÅ isen redovisas av DMI
Detta kan följas här: https://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/surface/SMB_curves_LA_DK_20241218.png
Hej Lena
Jag tror att du får läsa artikeln en gång till. De siffror du nämner (348 Gton och 367 Gton) är inte massförluster utan massöverskottet på Grönlands landmassa (det som kallas Surface Mass Balance, eller SMB) dvs det föll mer snö än det som smälte bort. Till det så kommer massförluster i form av kalvning av glaciärer som man mäter med hjälp av GRACE-satetliterna. Dessa mäter förändringar i gravitationfält med relativt god noggrannhet, men kan inte skilja på om dessa förändringar beror på t.ex. isförluster eller om det beror på en landsänkning.
Det finns andra satelliter som mäter inlandsisen över Grönland med hjälp av radar och med lasermätningar som uppskattar att massändringen via kalvning är omkring en femtedel av uppskattningen via GRACE-systemet.
På polarportaen (
https://polarportal.dk/en/greenland/mass-and-height-change/) står det lite om GRACE-mätningarna, och se då gärna sista stycket där man resonerar lite om felkällor.
Som jag nämnt flera gånger tidigare så gör dessutom egengravitationseffekten att isavsmältning på Grönland praktiskt taget inte påverkar havsnivån i Sverige. Nedan tre kartor som visar effekten av avsmältning av is i Västantarktis, Grönland respektive alla andra mindre glaciärer (den sista är f ö rätt försumbar i vilket fall som helst).
https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-319-16006-1_14/figures/2
Avsmältning av is i Västantarktis ger alltså 1,04-1,06 gånger den ”nominella” nivåhöjningen, Grönland mellan 0,1 och -0,1 av den ”nominella” höjningen och ”alla andra” 0,15-0,55 av den ”nominella” höjningen.
En av dom bättre mätningarna av hur mycket som smälter från den grönländska inlandsisen – är mätningarna av flödet i Watson floden.
Mätserien finns från omkring 1950 och sträcker sig till 2020, dom senaste årens mätningar har jag inte lyckats hitta ( mätningarna sköts av danska geologiska undersökningar ).
DEN mätserien visar tydligt på det jag brukar babbla om : som den naturliga variationen I klimatet.
Avflödet i Watson har normalt ett flöde på ca 5 kubikkilometer, sedan 50/60- talet – MEN plötsligt steg det mycket brant från 1990 – talet till ca 2010 – då flödet toppade på 10 – 12 kubikkilometer.
Efter 2010 har så avflödet tokminskat till omkring 4 kubikkilometer.
Dessa siffror följer också utmärkt temperaturutvecklingen på Grönland och även dess glaciärers smälttakt.
Precis som 1920/30 – talets värmevåg i norr var den senaste 1990/ 2010 mycket plötslig – och kom från havscirkulationen.
Vilka slutsatser som kan dras av dessa tvillingar till uppvärmningsperioder vet jag ej – men risken får nog ses som mycket stor att utvecklingen för Watsonflödet kommer att smitta av sig på skandinaviska klimatet inom kort.
Att vi nu kanske upplever vårat klimat som lite oroligt – beror förmodligen på att vi närmar oss ett skifte, precis som Grönland och Island redan upplevt i 10 år.
1990 – talet syns som början på värmeperioden och valet av 30 års perioder inom klimatvetenskapen är nog ingen slump – runt 2025 är det 30 år sedan värmeperiden inleddes….
Vi såg samma värmeuppgång i djupvattnet i skagerrak och det har sedan 2005 planat ut och ser väl nu snarast ut att vara på väg ner.
Sannolikt vet vi väldigt mycket mer om det skandinaviska klimatet inom 10 år – och dess naturliga variationer.
Motionera, ät bra, drick lagom – njut av livet – så får vi nog alla lära oss mer om hav, natur, klimat och samhälle…över tid.
Woke och alarmism har nog inte särskilt lång tid kvar som förvillare och styrelseskick.
#4 tty
Så en avsmältning på Grönland skulle höja landet så långt bort som till Sverige.
Men mest under själva Grönland.
Är detta välkänt och ingår det i den beräkning av avsmältningen som utförs?
Tydligen så ger avsmältningen större landhöjning vid Grönland.
Här Svalbard:https://psmsl.org/data/obtaining/map.html#plotTab
Kulturhuset Najaden kanske inte behöver överges (Halmstad SVT)
Havsnivån ökar allt snabbare. För 20 år sedan låg ökningen på ca 3 mm/år, nu är den ca 4 mm/år.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Sea_level_rise#/media/File%3A1880-_Global_average_sea_level_rise_(SLR)_-_annually.svg
#1. Magnus. 2-3 km upp på de grönländska isvidderna är årsmedeltemperaturen 20-30 minusgrader. Isen växer med nederbörd. Återvändande forskare finner sina läger täckta med snö och is. Nyligen återfann NASA-forskare den amerikanska raketbasen Camp Century, använd 1959-67 men nu täckt av 30 meter is och snö. Det blir 53 cm tillväxt per år sedan 1967. Ovedersäglig observation. Sommartid smälter randis mot havet i söder men fryser igen vintertid. Varmare hav och värme underifrån smälter havs- och randis sommartid, men ingalunda i den takt Kent tror. Växande landis putter ut randis (kalvar), medan smältande isar drar sig bakåt.
#7 Kent Jag bor granne med Mjölkuddsberget i Luleå. Det började titta upp ur havet för 6000 år sedan. Jag har åkt mycket skidor där. Och plockat blåbär och hallon. Är nu 60 meter över havet. Och höjer sig fortfarande. Den senaste istiden har satt sina spår. Men du ser bara att havsnivån ökar allt snabbare. Tala om att vara enögd.
Under 70-80-talet ökade ismassan på Grönland efter lång period av minskning. 1987 började väl satelliter användas för mätningar vilket resulterade i att statistiken alltid utelämnar den period då isen växte.
Undersökningar visar att Grönland höjer sig från havsbotten i takt med avsmältning (tyngden minskar). Forskning visar (såvitt jag minns) att en teoretisk plötslig massiv avsmältning innebär att vattenmängderna pga bl.a coriolis-krafterna skulle flyttas till södra halvklotet medan det omvända skulle hända i fallet Antarktis.
#9 Daniel
Jag pratar om globala mätningar, och du om en lokal händelse som påverkas mycket av landhöjning. Är det jämförbart tycker du?
#7 Kent
Enligt satellit-mätningar ja men inte enligt peglings-data. Går det ens att utan stor osäkerhet globalt mäta volymen vatten eller dess yta (mot botten)? Varför kan inte satellit-mätningsdata bekräftas mot hamn-peglar?
# 9 Kent När jag cyklar ( om cykelvägen är plogad) förbi berget imorgon så ska jag tänka globalt. Den senaste istiden var allt annat än lokal. Den var drygt 2 km tjock och sträckte sig till Tyskland. Och varade i 100000 år. Det var istid nummer 46 på dom senaste 5 miljoner åren.
Globala pegel-mätare finns här för de som är intresserade, såvitt jag vet så skall de vara rådata.
https://psmsl.org/data/obtaining/map.html
Lite kuriosa efter jordbävningen utanför Japans östkust 2011 då delar av kusten sjönk drygt 1 meter, syns i den här ploten.
https://psmsl.org/data/obtaining/stations/1345.php
Lasse #6
Tror inte Halmstad behöver vara oroliga för nån ökning av havsnivån, det var nog snarare att byggnaden låg i en försänkning och stora regnmängder kunde bli ett problem.
Havsnivån i västra Skåne verkar inte vara nått problem.
https://psmsl.org/data/obtaining/stations/2110.php
Lena
Är det fel i denna mening?
”Årets nettoförlust var 367 Gt som kan jämföras med medelvärdet 1981 – 2010 som var 348 Gt.”
Ska 367 bytas mot något kring 60-80?
Svar 7,
Enligt Nasa ligger den på 3,4 mm per år men med felmarginalen +-0,4 mm. Så egentligen är mätningarna så pass osäkra att de t o m kan vara 3 mm fortfarande. Detta gäller alltså senaste 30 åren. Med sådan osäkerhet och troligen en jättelik felmarginal innan satellit mätningarna är det inte mycket bevänt med den statistiken. För övrigt använd inte wikipedia.
#6
Nej, det är inte landet som höjer sig i Sveriges fall utan havsytan som sjunker. En inlandsis fungerar som en bergskedja och attraherar vattnet i sin närhet och ”drar upp” havsytan så mycket som några tiotal meter. När isen smälter försvinner denna effekt.
På själva Grönland och i närheten förstärks denna effekt av att landet höjer sig när isen smälter, men Sverige är för långt bort för att påverkas av detta.
https://www.researchgate.net/figure/A-schematic-representation-of-the-gravitational-interaction-between-ice-sheets-the-solid_fig1_317252686
#7 Kent. Du och tty pratar om olika saker.
Du pratar om att Grönlands landmassa höjs som en effekt av att isen blir lättare. I princip är det så, men det finns en stor tröghet i det. Där Daniel Wiklund bor höjer sig landet fortfarande trots att det var länge sedan som inlandsisen försvann.
tty pratar om att det vatten som bildas inte flyter ut jämt över oceanerna utan det mesta hamnar på klotets andra sida. Nära Grönland stannar nästan inget av det vatten som smälter kvar. Det har inget med coriolis att göra utan är en följd av att jordens masscentrum flyttas, men obetydligt litet. Det i sin tur får ekvipotentialytan att ändras något.
Nr 7 Kent
Enligt GEUS blev årets bidrag till havsnivåhöjningen 0,2mm, från grönland – det är hälften av ökningstakten på 0,4mm från Grönland- sedan mätningarna startade 1986.
Sedan 1986 har Grönland bidragit med 15,9mm enl GEUS.
Tar vi årets tillskott på 0,2mm × 100 år eller × 1000 – så blir det ändå Väldigt små siffror.
Jordklotets bekymmer är sålunda Inte Uppvärmningen – utan risken för nedkylning och mindre Co2 till våran matproduktion.
Ett kallare klimat kan mycket snabbt leda till massvält – vi oras av fel saker i dagens samhälle – i Sverige dör mängder av människor varje år pga kyla.
# 7,11
Det är ganska meningslöst att tala om en global siffra. Nivåförändringarna varierar våldsamt geografiskt
https://mynasadata.larc.nasa.gov/sites/default/files/2020-10/185.jpeg
Och till detta kommer att marken antingen höjer eller sänker sig nästan överallt av isostatiska eller tektoniska skäl, ofta lika snabbt eller snabbare än havsytan förändras.
https://www.sonel.org/-Vertical-land-movements-.html?lang=en
Den relativa havsnivån är alltså summan av de två kartorna ovan. Plus kortsiktiga förändringar på typ +-1 meter beroende på vind och lufttryck, plus tidvattnet som också förändras över tiden:
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/cms/asset/1824dcfe-fa93-4fb7-a83e-84ef0d3a930a/jgrc25198-fig-0004-m.jpg
Slutresultatet när man faktiskt mäter havsnivån kommer att se ut ungefär såhär:
https://psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/70_high.png
Detta är alltså månadsmedelvärden för havsnivån vid Kungsholmsfortet i Karlskrona 1887-2023. Kanske inte helt lätt att räkna ut trendförändringar på tiondels millimeter per år.
Nr 15 TorbjörnR
80 gt enl GEUS I år, bidraget till havsnivåhöjningen i år blev sålunda 0,2mm – mot 0,4 som genomsnitt sedan 1986, då mätningarna startade.
Vi får se hur länge det dröjer innan forskningen, EU, FN och andra alarmister upptäcker att Grönland SAKNAR problem med snabb avsmältning.
En sak vet jag iaf att på SVT – lär dom inte basunera ut 0,2mm för 2024!
#18
”I princip är det så, men det finns en stor tröghet i det. Där Daniel Wiklund bor höjer sig landet fortfarande trots att det var länge sedan som inlandsisen försvann.”
Detta är bara delvis sant. Landhöjningen när en inlandsis smälter består av två komponenter, en elastisk och en oelastisk. Den elastiska beror på att berggrunden helt enkelt komprimeras av vikten av isen, och den förändras i samma takt som isens vikt ändras utan någon tröghet. Den oelastiska beror på att berggrunden under isen ”flyter ut”, det bildas i princip en ”grop” under isen och en ”valk” utanför iskanten. Denna del har en stor tröghet p g a att berggrunden är mycket trögflytande. Här i Sverige pågår den fortfarande för fullt 12 000 år efter istidens slut, och troligen hinner aldrig jämvikt att uppnås under en mellanistid.
Trögheten påverkas dock av geologin. På Island där berggrunden är betydligt mera lättflytande var landhöjningen över efter ca 2000 år.
En intressant slutsats är att en stor del av landhöjningen sker redan innan isen hunnit smälta bort helt på en given plats och alltså är ”osynlig”
. Den största landhöjning som konstaterats här i Sverige i postglacial tid är ca 300 meter, men troligen är den totala landhöjningen sedan istidsmaximum bortåt 1000 meter i delar av Norrland.
Det är osäkerheten i dessa processer som sker under isen som gör att GRACE-mätningarna inte alls är så säkra som det ofta hävdas (d v s de är mycket exakta, men svårtolkade). I synnerhet i Antarktis där det inte finns någon berggrund att placera GPS-mätare på i nästan hela Östantarktis. På Grönland kan man åtminstone mäta runt kanten på isen.
Intressant om olika syn på havsnivåändringen.
Kent har gått i den fälla som Nasa inte skämdes för att gillra!
Pegelmätning och satellitmätningar blandades för att få en förändrad takt. #7
Vill man få lite perspektiv så är de kurvor där 50 års värden jämförs som här:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012
Cuxhafen mäter Nordsjöns förändringar.
Vad är det som ger så tydligt periodiska ändringar?
Varför är ökningstakten högre under en tidigare period?
Är dagens situation annorlunda?
Knappast!
#22 tty Alltid lika välinformerad tack!
#22 tty. Tack för den informationen.
På kartan
https://mynasadata.larc.nasa.gov/sites/default/files/2020-10/185.jpeg
finns det områden med röda och blå små fält nästan som pärlband. Ett sådant sträcker sig från S Afrikas spets och österut. Öst om Newfoundland är ett annat. Har du någon förklaring till de fenomenen?
#23 Lasse. ”Vad är det som ger så tydligt periodiska ändringar?”
Ämnet diskuteras här,
https://klimatupplysningen.se/amo-atlantic-multidecedal-oscillation/
#23 Lasse
Variationen styrs troligen av tex AMO.
Det finns mätningar av relativ havsnivå på många ställen i världen. Jag har tittat på många av mätserierna. Någon enstaka har en acceleration, men då beror det på någon lokal händelse, som en jordbävning eller att det har uppförts många tunga byggnader.
Det är utifrån dessa många mätserier lätt att konstatera att det inte finns någon acceleration av havsnivåhöjningen vid någon kust vid något världshav.
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_global.html
#7 och Kent
Du kan förvara dina data om satellitmätningar på havsnivå något mörkt ställe där de bättre passar!
Jag tar gärna fasta på Annas Wåhlins ord om Golfströmmen, Citat från Jans blogg: ”Jag hade särskilt bett Anna Wåhlin att kommentera den mediala debatten om riskerna för att Golfströmen ska försvagas, stanna eller vända.
Hon avfärdade detta helt och menade att i princip alla oceanografer är överens om att den risken är obefintlig.”
Vad gäller havsnivåförändring är dock den redovisade informationen lite förvillande. Siffror som redovisas i mm/år är: 1,5, 2, 3,2 respektive 3,5 mm/år.
De två sistnämnda baserat på satellitmätning från långt (remote) avstånd. Hur långt avstånd då kan man fråga sig. Jo, länken ger svaret:
Technology | Missions – Ocean Surface Topography from Space (nasa.gov)
Jadon 2 mäter på ett avstånd på ca 130 mil ovanför havet. Det är 1,3 miljarder mm. Det kan mot den bakgrunden inte finnas någon möjlighet att
från den höjden över havet uppnå en noggrannhet på tiondels mm när är min uppfattning. 13 miljarddelar av mätavståndet. Dessutom en havsyta i ständig rörelse
på grund av vågor och tidvatten.
Och varför anger man ungefär dubbla hastigheten jämfört med den gängse metoden sedan 1800-taltas slut att mäta mot fasta peglar?
Verkar riggat av NASA med flera för att uppnå större skrämseleffekt. Jag har ställt frågan till Anna om mätnoggrannheten och varför dubbla värden jämfört med mätning mot peglar.
På nätet har SMHI en bra interaktiv sida som sammanfattar svenska mätningar mot fasta peglar sedan slutet av 1800-talet.
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-havsniva-1.2260
Exempel för två mätstationer, rensade för påverkan av landhöjningen, mätningar sedan 1889 fram till 2023, dvs 134 år. (glidande medelvärden, ca 10 år)
Skeppsholmen, Stockholm: 1,4 mm/år; Kungsholmsfort, nära Karlskrona: 1,3 mm/år.
#28 Mats
” Det kan mot den bakgrunden inte finnas någon möjlighet att
från den höjden över havet uppnå en noggrannhet på tiondels mm när är min uppfattning.”
Osäkerheten uppges till 0,5 mm/år och blir lägre för längre serier av data.
#3
Tack för länken. Har letat efter den länge och trodde att Polar Portal ev tagit bort den pga vad den visar.
Enligt den graf som visas i länken har minskningen av massabalansen varit ca 5 000 Gt på 22 år. Det ger ett snitt på minus 227 Gt per år, inkl kalvning.
Ställ det i relation till den totala massabalansen som uppskattas till 2 900 000 Gt.
#29
”Osäkerheten uppges till 0,5 mm/år och blir lägre för längre serier av data.”
Det lustiga är att i princip samma typ av mätningar (radarhöjdmätare) används för att bestämma tjockleken på havsis och inlandsisar, och där anges osäkerheten till 10-15 cm:
https://sci-hub.ru/https://doi.org/10.1016/j.asr.2005.07.027
Det har alltid förefallit mig märkligt att man kan mäta en ständigt rörlig havsyta på tiondels millimeter när, medan det är omöjligt för en inlandsis. Jag har en del erfarenhet av glaciärer och de förändras betydligt långsammare än en vattenyta för att uttrycka sig försiktigt.
#24
Det rör sig om områden där varma (Golfströmmen, Agulhasströmmen) och kalla havsströmmar möts och det uppstår kraftiga och tämligen stabila virvelbildningar:
https://ethz.ch/en/news-and-events/eth-news/news/2018/07/gulf-stream-eddies-as-source-of-iron/_jcr_content/news_content/textimage_1936195619/image.imageformat.text50percent.398902298.jpg
https://www.geomar.de/news/article/whirls-kleine-ozeanwirbel-mit-grossen-auswirkungen
#31 (och #29)
Jag brukar ibland tänka att jag vill mäta hur fort mina naglar växer.
Två rimliga alternativ:
1. En snubbe som dyker upp med en finkalibrig linjal och faktiskt mäter förändringen över tid.
2. Annan snubbe hävdar att han från en satellit som hänger 40 000 km ovan jord kan göra det bättre.
Tjena!
#33 Rossmore
Att inte veta hur satellitmätningar går till är fullt normalt, men det betyder inte att de måste vara dåliga.
Att använda satellitmätningar kan endast vara ett komplement till riktiga mätningar med peglar vilket också visas av verkliga förhållanden? Att klimatalarmisterna så envist refererar till osäkra satellitmätningar är för att de resultaten anses stödja deras sak! Tyvärr är det en lika usel metod som att använda satelliter för mätning temperaturen i haven då resultaten har blivit totalt missvisande men passat alarmisternas agenda.
#7 Kent
Sedan när har Wikipedia blivit ett sanningsvittne?
”Havsnivån ökar allt snabbare. För 20 år sedan låg ökningen på ca 3 mm/år, nu är den ca 4 mm/år.”
Så här skriver Steven E. Koonin i Unsettled?, 8 Sea Level Scares:
”While the rate in more recent decades is indeed higher than the average rate over the twentieth century, it had to be viewed in context with the substantial variability over past decades …. As the IPCC put it:
It is very likely that the mean rate of global average sea level rise was 1.7 [1.5 to 1.9] mm/year between1901 and 2010 … and 3.2 [2.8 to 3.6] mm/year between 1993 and 2010. It is likely that similarly high rates occurred between 1920 and 1950.
In fact, the rate of rise between 1925 and 1940 – a period almost as long as the eighteen-year satellite record then available – was almost the same as that recent satellite value, about 3mm (0.12 inches) per year.
[…]
Sea Level Rise – 2024 Update
As I explained earlier in this chapter, the past variability in sea level rise is important in assessing recent trends. Unfortunately, AR6 hides that variability. The summary for policymakers of its Working Group I report reads:
Global mean sea levels increased by 0.20 [0.15 to 0.25] m between 1901 and 2018. The average rate of sea level was 1.3 [0.6 to 2.1] mm yr-1 between 1901 and 1971, increasing to 1.9 [0.8 to 2.9] mm yr-1 between 1971 and 2006, and further increasing to 3,7 [3.2 to 4.2] mm yr-1 between 2006 and 2018 (high confidence).
This is a particularly devious obscuration of past variability over shorter periods, since the seventy-year period (1901-1971) contains as much variability over shorter periods cited (e.g. the earlier twentieth century peak …). And given the variability … it’s hard toto draw any conclusion from a twelve year period.”
Avslutningsvis skriver Koonin:
“Much climate reporting highlights short-term changes when they fit the narrative of a broken climate but then ignores or plays down changes when they don’t, often dismissing them as “just weather.”
#36 BG
Grafen på Wikipedia kommer från forskningen och säger samma sak som det citat du refererar till.
#36 Tack för en bra sammanställning. Noterar att IPCC även uppmärksammar perioden 1920-1940 då havsnivån ökade lika mycket som på senare tid.
#33 Rossmore
Angående naglars tillväxt.
Grisbönderna drog ett streck med kniven längst in på tumnageln när galten och suggan mötts. Drygt 3 månaders dräktighet (114 dar) och tumnagelns utväxt sammanföll, dax för grisning!
Check Kanske korta tumnaglar hos bönder förr-tillväxt ca 3 mm per månad 😉
#33 Rossmore
”Jag brukar ibland tänka att jag vill mäta hur fort mina naglar växer.”
1 – ”en finkalibrig linjal och faktiskt mäter förändringen över tid.”
NEJ ! Linjalen mäter det absoluta avståndet – inget annat.
Noggrannheten är någon tiondels mm.
2 – ”satellit som hänger 40 000 km ovan jord kan göra det bättre”
JA! Satelliten kan beräkna skillnaden mellan många mätningar så att absoluta avståndet saknar betydelse.
Om man har en mätyta på en eller några kvadratkilometer av havet jämnas effekten av vågor bort.
Om man gör någon miljon mätningar över en tid av ett år jämnas effekten av ebb och flod samt hög- och lågtryck bort.
Skall man beräkna absoluta avståndet måste man ta hänsyn till så många faktorer som ljushastighet mellan radar och mål, löptider i förstärkare, vinkelförändringar mm. Så det går inte. Jag tror inte att man ens kan klara av en meter noggrannhet med sådana metoder. Om du tar skillnaden mellan två på varandra följande radarpulser på någon millisekund, då satelliten hinner förflytta sig minst 11 meter om den skall ha fart som ger hygglig livslängd, kan du inte få mer än meternoggrannhet. Du bör överge den metoden och det sättet att tänka.
”Tjena!”
Egentligen vet jag inget om detta, förutom att jag är expert på radar och rätt bra på att räkna. Men jag sitter på min lila kammare och tänker och då kommer jag till helt andra slutsatser än du. På vilket sätt anser du att jag har fel?
Den här diskussionen var uppe för 3 år sedan. Då laddade jag ner data för alla världens tidvattenmätare och gjorde en noggrann statistisk analys. Titta på denna video: https://www.youtube.com/watch?v=b1xIAtwBxkA
Havet stiger när det blir varmare. stigningshastigheten speglar den globala temperaturen med cirka 15 års fördröjnig.Se också figur 4.13.1 på sidan 126 i Elsa Widdings bok Sunt förnuft om Energi & Klimat
#18 Lars Cornell
”Det har inget med coriolis att göra utan är en följd av att jordens masscentrum flyttas, men obetydligt litet. Det i sin tur får ekvipotentialytan att ändras något.”
Tack för att du rättar min kommentar enl #10 om vattenförflyttning och coriolis. Kan du eller ngn annan tipsa om var man kan läsa om detta utan att det blir för svårbegripligt?
#39 Lars Cornell
Kan man verkligen bortse från absolutvärdet? Vad jag kan läsa mig till från diverse källor så medelvärdesbildar man 50 mätningar vilket sker under 350 m förflyttning. Det tar 10 dygn innan man kommer tillbaka till samma position då har ju förutsättningarna ändrats även om havet skulle ligga spegelblankt . Satelliten har inte samma höjd (+/- 3 cm), och gångtiden för radarsignalen i atmosfären har ändrats (+/- 2-3 cm). Då måste man väl använda absolutvärdet?
Satellitens position mäts in på några ställen på jorden med en laseravståndsmätare (om vädret tillåter). Gångtiden justeras dels genom att använda ytterligare en frekvens vid avståndsmätningen (samma antenn) för att kompensera för ändringar i jonosfären. Med mikrovågssensorer mäter man fuktigheten i troposfären. Utan kompensering i troposfären kan felet uppgå till över metern. Det blir många kompenseringar.
I ”Coastal Sea Level rise at Senetosa (Corsica)
during the Jason altimetry missions” så ser man i figur 3 att värdena varierar +/- 6-7 cm mellan månatliga mätningar. Syftet med rapporten är att förklara varför havsnivåhöjningen är så stor nära land (9.9 mm/år) jämfört med 1,5 mm/år 15 km från land. Jag vet inte om de lyckas, mera forskning krävs.
#39
Mitt inlägg var lite raljant formulerat. Medges.
Dock, vad jag vet har ingen lyckats förklara avvikelserna mellan peglar/linjaler och satellitmätningar. Eftersom satellitmätningarna passar bättre i det klimatalarmistiska narrativet är intrycket att de anses mer sanna än andra mätningar.
Om linjalen visar att mina naglar växer med X mm på Y dagar och satelliten säger 2X på Y dagar så vet åtminstone jag vilken metod som får min tillit.
#23
Om journalister och andra vanliga intresserade sig för fakta så visar den avbildade grafen för Cuxhaven vid Nordsjön följande:
Den visar ökande trender från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet från cirka 1 mm/år till ungefär 3–4 mm/år.
Sen blir det stabilisering och viss avmattning efter mitten av 1900-talet med lite upp och ner runt 2–3 mm/år.
Det är således variation på havsnivåökningen men absolut inga extremvärden och ingen dramatisk acceleration eller minskning av trenderna under de senaste 50-åriga perioderna.