Blir det varmare?

Sedan industrialismens begynnelse vid lilla istidens slut, 1850-1880 har den globala medeltemperaturen, den vi kallar global, stigit med cirka 1,2 grader. Det är ungefär 0,09 grader per decennium. https://crudata.uea.ac.uk/cru/data/te…

Elsa Widding

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

  2. Sören G

    Det verkar vara de låga temperaturerna som inte är lika låga, medan värmerekorden slogs tidigt under 1900-talet.
    Det är alltså inte lika kalla nätter och vintrar, vilket gör att vintrarna blivit något kortare.
    Vi ska alltså betala hundra eller tusentals miljarder för att slippa att vintrarna blir kortare.

  3. Benny

    Det mest galna är ju att klimatdårarna tror att värme är dåligt för djur och natur? Det är bara att titta på bilder från norra och södra Sverige för att inse att värme ger fördelar. Och oavsett detta så var skulle denna energi komma ifrån som skulle ge så katastrofala konsekvenser för livet på jorden? Solens energiutstrålning är ganska jämn och någon katastrofal ökning är inte att vänta förrän om ca 4 miljarder år! Tamboras utbrott 1815 visar väl att det är kylan som orsakas av stoft i atmosfären som är skadlig inte värme! De flesta som var med på 1980-talet kommer väl ihåg köldvintrarna som följde på det förhållandevis lilla utbrottet Mount St: Helens?

  4. johannes

    Sören, det är värre, det har nämts 25% av BNP.

  5. Håkan Bergman

    #2,4
    Oroa er inte Greta betalar!

  6. Brutus

    #5 : Bonus Malenus!

  7. Sören G

    #3 Benny
    Jo jag minns vintrarna på 80-talet. Jag var insnöad vid flera tillfällen, kunde inte komma till jobbet respektive hem.
    Vid ett tillfälle kunde jag inte komma hem på tre dygn. Det vill jag inte ha tillbaka.

  8. Håkan Bergman

    Brutus #6
    Där satt den!

  9. Karl Erik R

    Jag har inga direkta data att luta mig mot, däremot ett än så länge bra minne. Under 60-70-80 talen kunde vi i övre Norrland varje vinter ha långa perioder med stabila högtryck och temperaturer mellan 20-30 minusgrader. Ibland flera sammanhängande veckor.

    Vi har givetvis låga temperaturer fortfarande, men nu är det oftast bara några dagar. Sen vänder det uppåt igen. Senaste längre kallperioden var januari 2010 då det var -20 eller kallare mest hela månaden.

    På 70-talet hade vi oftast kvarliggande snötäcke från två sista veckorna i oktober. Nu är det långt in i november och inte ens då. Däremot tycker jag att snötäcket försvinner ungefär vid samma tid, nu som förr.

  10. #3 Benny
    Du har rätt ang. vulkanutbrottens verkan på atmosfärens opacitet, stoffspridning och begränsning av solinstrålningens effekt. Du glömmer Krakatau 1883, el Chichón 1982 och Pinatubo 1991. Dessa tre orsakade förändringar i tau, förändring i opaciteten, i Stratosfären uppgående till 0,175 resp 0,111 och 0,116 tau. Värdet 0,1 tau motsvarar en solinstrålningsminskning om ca 2,5 W/m^2. Kylningen momentant är stor.
    Du har dock inte rätt vad gäller solinstrålningens förändring, räknat som SMO (Solar Magnetic Output), ett mer korrekt mått än TSI, använt av IPCC eftersom detta värde varierar just endast lite över tid. SMO, solens totala elektromagnetiska utstrålning, skattat som solfläcksvariation över tid, visar 50 % ökning från 1937 till 1991, och betydligt högre procenttal räknat från 1900-talets början.
    Det är dessa förhållanden, tillsammans med tidsvariation hos havsströmmars värme/kyla perioder inräknat havens inertia som främst bestämmer den ovan mätta temperaturens förändring.
    Koldioxidökning kan radiativt inte ge någon som helst värmedrivning av jordytan eller atmosfären.

  11. Fredrik S

    Först energi- och bränslepriser. Nu kommer ölpriset öka rejält enligt prognoser.

    Kan det vara det trigger point hemma i stugorna?

  12. jensen

    Intressant att höra hur oerhört viktigt det är med perspektiv för att värdera klimatförändringar.
    Egentligen skulle dylika endast bedömas av ärliga vetenskapspersoner.
    Professor Kullman redogjorde helt trovärdigt om sin uppfattning om just Neoglacial-situationen.
    Att den aktuella Neoglacialen inleddes för ca 3 000 år sedan, i samband med den negativa anomalin för 65 N insolationen, ter sig korrekt.

    Reflexion: I jämförelse med tidigare interglacialer är det väl troligt att nästa glacial kan manifestera sig om ca 3 000-5 000 år.

    http://carbon-sense.com/wp-content/uploads/2018/07/waves-and-tides.pdf

  13. Håkan Bergman

    Fredrik S #11
    Det kan det säkert bli, men mycket värre är att bakom ligger en global brist på konstgödsel, höjda bränslepriser bl.a. och som redan nu har lett till svält i delar av världen. Vi kommer säkert att få höra att det är orsakat av ”klimatkrisen” när det i själva verket är orsakat av vår galna klimat- och energi-politik. Jag kan bära om bärsen skulle vara lite dyrare redan till hockeyn på fredag, sen kan jag bara hoppas att handlarn fyllt på med mina favoritchips. Men som sagt det finns dom som har mycket värre problem.

  14. Argus

    #11
    Ölpriser!?

    Brygg själv!

    Gör man det själv får man riktigt öl, tex ’Nach dem Reinheitsgebot’ etc. En utmärkt slogan från 1513.

    Under det senaste dryga kvartsseklet har jag bara sporadiskt tvingats köpa/använda kommersiellt.

    Det senaste decenniet har jag också lagt märke till att det uppstått en hype som består i att överträffa hur mycket humle man kan proppa i India Pale Ale.
    Gör man det själv lägger man i precis lagom.

  15. Fredrik S

    Håkan Bergman #13

    Visst är det så. Läste att FN’s WFP, world food programme, angående ökad svält och höga matpriser angav klimatkris och pandemi som främsta orsaker.

    Snart kan de kanske stryka pandemi från den listan men misstänker att klimatkris är beslutat som evig orsak där trots att det borde bytas ut mot klimatpolitik.

    Argus #14

    Du har nog helt rätt. Föreslog det till en bekant som då och då åker 120 mil tor för att fylla bilen med extra billig tysk blasköl.

  16. Benny

    Funderade lite på det här med vindkraftverk! Hur mycket energi går det att att bygga ett vindkraftverk och hur länge måste den leverera el innan den kompenserar sitt eget s k klimatavtryck! Bara fundamentet kräver mellan 500 till 1500 ton betong och armeringsjärn, sedan tornen, vingarna och till slut generatorn, växellådan, elektronik, kablar, anslutningsvägar m.m. Det rör sig ju om avsevärda mängder energi som går åt till att tillverka allt detta. Är det verkligen någon vett med vindsnurror med tanke på den korta livslängden till på köpet?

  17. Benny #16,

    Detta är lite OT, men vindkraft är dyrare och mindre miljövänligt än kärnkraft. Kärnkraft har den överlägset största energitätheten per kilo och arealmässigt. I en framtid med fabrikstillverkade små kärnkraftverk så kommer priset för dessa att sjunka drastiskt.

    Vindkraftsenergin är våldsamt utspridd och kräver stora arealer skog och mark. Det här är ren fysik. Därtill kommer saker som uppkoppling och nödvändigheten av att lagra i batterier för stora summor. Därtill kommer degraderingen av naturvärden såsom fåglar, insekter och fredat bete för skogens djur. Därtill kommer hälsoeffekter på människor som bor i närheten, samt ekonomiska förluster i boendet.

  18. Benny

    Ingemar, ja man undrar ju om ”våra” politiker inte kan räkna? I Frankrike, Ungern, Ryssland, Finland satsar man på kärnkraft och har tydligen bättre kunskaper i matte och fysik än politiker i Sverige!