Sverige utmärker sig ofta med en bror duktig image. I klimatpolitiken har vi en hel syskonskara med Per och Märta längst fram.
Nu i slutet av 2021 och början av 2022 har det blivit övertydligt vilken ekonomisk börda EU:s och inte minst svensk klimatpolitik drabbar medborgarna med. Putins makt över framförallt Tysklands elförsörjning har skyndat på utvecklingen, men den är i huvudsak självförvållad genom stängning av kärnkraft i en smittsam våg som drabbat framförallt Tyskland och Sverige
Att kostnader och tillgång till el samt drivmedelskostnader momentant ger utslag på inflationen borde inte förvåna någon.
Varför gör vi då på detta vis?
CO2 är förvisso en växthusgas som f.n. finns i atmosfären atmosfärshalt av ca 415 ppm, en ökning med ca 135 ppm från den nivå som anses vara den förindustriella nivån 280 ppm. Man kan också uttrycka sig som att halten har gått från ca 3 molekyler till drygt 4 molekyler av 10000. FN:s klimatpanels (IPCC) åsikt är att ökningen så gott som helt drivs av mänskligt genererade utsläpp av fossil CO2. Men av den globala kolcykeln för CO2 utgör den fossila andelen ca 4%. Kolcykeln omfattar även de delar som kommer från land och hav. De utgör den helt dominerande andelen , cirka 96%. Men denna mycket större andel, som dessutom är svårberäknad för att den varierar kraftigt och är temperaturberoende, nämns sällan av IPCC. Man bortser paradoxalt nog från den då man annars riskerar att sprida tvivel om det enbart är människan som förorsakar den ökande atmosfärshalten. Bevisen är dock tydliga om stor inverkan på atmosfärshalten framförallt, genom avgasning från varmare hav eller ökat upptag från kallare hav.
Historiska data (Isborrkärnor, Vostok) visar också att det är temperaturen som driver ökande CO2-halt med en tidsförskjutning av ca 800 år.
Den globala temperaturen har ökat med en dryg grad sedan Lilla Istidens (LIA) slut ca 1870. Ökningstakten har inte varit jämn utan i olika perioder har temperaturen både ökat och minskat. 1910-1940 ökade den och 1950 – 1975 minskade den. Förändringstakten sett över längre period sedan 1980 är ca 0,15 oC/decennium. Dock har ökningen i stort sett pausat sedan 2015 i sju år fram till nu i början av 2022. Även för de fossila utsläppen, som hela tiden ökat fram till ca 2015, visar verkligheten att de globala utsläppen under samma period inte ökat, vilket förklaras av minskningar av EU och USA och ökningar i Kina och Indien. Här syns ett tydligt avtryck av pandemiåret 2020 med en minskning på cirka sju procent. Paradoxen här är att atmosfärshalten (Keelingkurvan) oförtrutet trots detta har fortsatt att öka men att den globala temperaturen mätt med satellit har varit oförändrad i sju år. Dessa data stödjer inte att det enbart är CO2 som driver uppvärmningstrenden över längre sikt. Det måste finnas andra, naturliga förklaringar.
Klimatpåverkan av CO2 kan uttryckas som TCR, Transient Climate Response. Det anger förväntad ökning av den globala temperaturen efter en fördubblad CO2– halt från förindustriell nivå. Förindustriell nivå bedöms vara ca 280 ppm varför en fördubblad nivå är 560 ppm, som uppnås vid sekelskiftet om nuvarande ökningstakt inte förändras. Över tid har bedömningen av nivån på TCR minskats, vilket framgår av figuren respektive länken nedan.
Ledstjärnan är fortfarande koldioxidjakten och Parisöverenskommelsen lever om än vacklande efter COP 26.
Koldioxiden ska bort till vilket pris som helst
Grundidén med klimatpolitiken är att det ska kosta att släppa ut koldioxid. Det ska driva fram koldioxidsnålare industriprocesser och övriga utsläppskällor. Visionen är att ”skapa en marknad” för utsläppsfria produkter.
Ett stort risktagande för företag som satsar allt på produkter som förutsätter politiska regleringar för att vara säljbara.
Skapandet av dessa marknader har de tyngsta verktygen i lådan i form av systemet med handel med utsläppsrätter (EU ETS) och taxonomin.
Systemet för handel med utsläppsrätter omfattar cirka 750 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion. Totalt berörs cirka 13 000 anläggningar i hela EU. Det motsvarar cirka 45 procent av de totala utsläppen av växthusgaser inom unionen. (Naturvårdsverket)
Trots otaliga och övertygande bevis enligt ovan för en svagare klimatpåverkan av CO2, bedrivs inom EU ”häxjakten” på CO2 paradoxalt nog allt intensivare, på gränsen till besinningslöst i västvärlden generellt och särskilt inom EU. Principen verkar vara att när bevisningen är svag så höj rösten!! EU ETS är utformat för att utnyttja marknadskrafterna till att uppnå EU:s aggressiva mål för att minska utsläppen av koldioxid. Målet är satt till 55 % minskning till 2030 med 1990 som basår.
Här en enkel bild av EU ETS.
Ett tak förhandlas fram för hur mycket koldioxid som får släppas ut från anläggningarna som ingår i systemet. Utsläppsrätterna auktioneras sedan ut eller tilldelas gratis och kan sedan handlas i marknaden för utsläppsrätter. En utsläppsrätt motsvarar ett ton eCO2.
Anläggningarna måste övervaka och rapportera sina utsläpp och se till att de lämnar in tillräckligt med utsläppsrätter till myndigheterna, för att täcka sina utsläpp. Om utsläppen överstiger vad de har rätter till, måste en anläggning köpa utsläppsrätter av andra. Omvänt, om en anläggning har presterat bra på att minska sina utsläpp, kan den sälja sina överblivna rätter på den fria marknaden. Tanken är att systemet ska leda till de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläppen utan betydande statliga ingripanden.
Prisutvecklingen på utsläppsrätter har ökat dramatiskt. Sedan 2015 med ca 10 gånger.
Systemet är konstruerat för att utsläppen politiskt ska tvingas ner. Varje år minskas tillgången på utsläppsrätterna. Tillgång och efterfrågan avgör marknadspriset. Färre rätter i marknaden ökar priset och de som inte minskar sina utsläpp måste betala mer för varje år vilket ökar produktionskostnaderna. Så skall alla producenter tvingas att minska sina utsläpp. Den som släpper ut “för mycket” i år ska betala böter. Och ännu mer näst-nästa år . . .
Se Mats Zetterbergs utmärkta blogginlägg: Utsläppsrätter EU ETS – Klimatupplysningen
Men verkligheten kommer obevekligen ikapp de gröna drömmarna. Inom EU har kärnkraftverk avvecklats i rask takt. Två i Sverige (R1 och R2) och vid årsskiftet nyligen tre i Tyskland, som därefter stänger de tre sista vid slutet av 2022. Verkligheten har visat att nyckfull sol- och vindkraft inte klarar effektbehovet utan måste ha hjälp av “fossil” kraft så att utsläppen har ökat dramatiskt.
ETS är en förutsättning för svenska storsatsningar
Ökningen av priset på utsläppsrätter har varit lätt att förutse och detta har säkert varit med i grundkalkylen för och bidragit till initiering av projekten i Sverige som syftar till att producera fossilfritt stål, H2 Green Steel, Hybrit och LKAB:s jättesatsning. Men då handlar det om gambling med våra skattemedel på risknivåer som gör att det svartnar för ögonen för personer med förankring i den konservativa delen av stålbranschen i Sverige. Teknikrisker knutna till alltigenom oprövade tekniker i hela processkedjan och kommersiella risker knutna till att det bara inom EU kommer att finnas en marknad, som är beredda att betala de marknadspriser som blir resultatet av tillverkningskostnader som är 30-50% högre än stål tillverkat i den klassiska, fossilbaserade masugnsvägen.
Även om projekten skulle lyckas fullt ut är klimateffekten försumbar. Kan uppskattas (IPCC-matematik) till 0,0003 grader framme vid år 2100. Kan lika gärna sättas lika med noll.
Om EU skulle nå sitt utopiska mål 2030 enligt nedan så blir temperaturpåverkan fram till 2100 cirka 0,068 gr, sju hundradels grader, inte mätbart!! Men oändligt kostsamt för alla länder inom EU.
Vad säger då bror duktig?
Regeringen har annullerat 115 miljoner utsläppsrätter 2015 – 2021 istället för att sälja dem på den globala marknaden. 10,5 miljoner 2021. Bolund missade helt att göra någon kostnadskalkyl. Klimatgodheten tog total överhand.
– Hade vi sålt rätterna hade ju någon annan kunnat öka sina utsläpp. Det är jag övertygad om att svenska folket inte vill se, säger Per Bolund (MP). Svenska verksamheter har alltså gått bättre vad gäller koldioxidreduktion än vad som förväntas och behöver inte rätterna. Bolund igen. – Även andra länder har sparat och byggt upp den här typen av krediter, men Sverige sticker ut genom att vi annullerar våra. För att se till att de här utsläppsrätterna stannar på papper och inte leder till riktiga utsläpp.
Inte på något vis en oväntad kommentar, men ännu ett exempel på svensk och förre miljöministerns totala brist på verklighetsförankring. Garanterat ingen mätbar påverkan på utsläppsnivåerna kommer att inträffa globalt! Istället blev det den mest kostsamma förmodat goda gärningen. Med aktuellt pris i januari 2022 så kunde rätterna sålts på marknaden för 100 miljarder kronor.
Är 100 miljarder mycket?
- Försvarsbudgeten 77 miljarder
- Rättsväsendet 62 miljarder
- Hälsovård, sjukvård och social omsorg 112 miljarder
Eller några fräscha förslag.
- Sänk skatten på Europas högsta drivmedelspriser med 2 kronor litern i åtta år
- Bidraget till elnotorna på 7 miljarder förlängs i fjorton år.
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/sveriges-beslut-skrotar–miljontals-utslappsratter/
Klimatpolitiken och koldioxidjakten är fullständigt nerlusad med den här typen av åtgärder. Ingen helhetssyn. Inget perspektiv eller prioritering. Den här annulleringen av utsläppsrätter istället för att säljs dem hade vi säkert kunna få väldigt mycket koldioxidminskning för om man nu är så övertygad om att det är viktigast av allt.
Sverige må ha ordning på statsfinanserna, men vi är knappast ett rikt folk längre ens i europeisk jämförelse. Folket knäar under elpriser, drivmedelspriser, oroande hög skuldsättning i hushållen.
Med EU nya budskap att taxonomin ska se både kärnkraft och gaskraft som hållbara, verkar politiken har förlorat fotfästet som mönsterland.
Energipolitiken är den tyngsta delfrågan i klimatpolitiken. Det torde inte råda några tvivel om att den havererat. Den som innan partiledardebatten i TV4 suckade och uppfattade att det var riggat för vänstersidan med MP och C med halva upplägget rubricerades Klimatet, kunde åtminstone åtnjuta lite temporär skadeglädje. Något okunnigare och spretigare var det länge sedan något så tydligt visades i TV. Kristersson lag hade snackat ihop sig inför matchen och klarade sig OK.
Återstår att se om väljarna uppfattade samma sak och även kommer ihåg det i september. Hemska tanke – det kan vara det röda laget bakom ratten igen.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
I backspegeln hoppas jag att vi kommer se att det var de rusande priserna på energi som knäckte kamelens rygg (=Mp).
Deras rent framtidsfientliga politik på flera områden gick i stort obemärkt förbi för valmanskåren så länge som det inte påverkade folkets plånböcker allt för mycket. Men, el- och drivmedelräkningarna under denna vinter har på ett handfast sätt visat på vartåt Mp:s politik leder.
Vi ska vara tacksamma för detta uppvaknande bland väljarna. Må Mp aldrig komma tillbaka.
Tack, utmärkt att detta belyses!
Bara en detalj, ni länkar till ett blogginlägg på Cornucopia, där bloggaren hävdar att de utsläppsrätter som makulerats var värda 101 miljarder kronor.
Huvuddelen av dessa gäller inte rätter inom EU ETS-systemet, utan avser internationella utsläppsenheter under Kyotoprotokollet och utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut, dvs. sådana som handlas mellan nationer.
Dessa senare har ingen tydlig prisbildning, eftersom de handlas sällan.
Ja, man kan applicera ett så kallat skuggpris på dem, dvs. ta rådande marknadspris på ETS. Men för att göra jämförelsen rättvis bör man då ta varje års pris i ETS och åsätta det på Kyoto-rätterna samt rätterna under ansvarsfördelningsbeslutet år för år. En sådan skuggprisvärdering landar på betydligt lägre belopp än de 101 miljarderna, gissningsvis på neråt 30 miljarder. Så era jämförelser med andra budgetpostier blir inte särskilt relevanta.
Jag skrev lite om detta i en artikel i Bulletin 27 jan:
https://bulletin.nu/oxenstierna-regeringen-vaskar-utslappsratter-for-miljarder
En annan sak värd att belysa är att EU nu driver på för att minska tillgången på utsläppsrätter ännu snabbare, vilket kommer driva priserna på dessa allt högre.
EU-kommissionen föreslår att tillförseln av utsläppsrätter ska minska nästan dubbelt så snabbt som idag, med 4,2 procent per år jämfört med 2,2 procent idag. Detta för att snabba på utsläppsminskningarna fram till 2030.
Man kommer 2023-24 också att makulera ett mycket stort antal utsläppsrätter som finns i en central marknadsstabiliseringsreserv – detta kallas för ”the Swedish proposal”.
MP kallar detta för en ”framgångssaga”, och ja man får hålla med om att det blev guld till MP-laget i grenen miljöaktivism i EU.
Citerat från regeringens hemsida:
https://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/03/nu-skrotar-vi-ett-helt-ars-utslappsratter/
#2 Gabriel
Tack för synpunkterna. Dock kunde vi inte läsa vad du skrev i Bulletin då den artikeln ligger bakom betalvägg.
En slutsats för oss blir att vi i vårt blogginlägg inte var tillräckligt källkritiska till data i den refererade artikeln i länken. Vi insåg dock att den hade fel i att beräkna värdet på utsläppsrätterna med tre siffrors noggrannhet. Men som vi hoppas framgår för läsarna av vårt blogginlägg att huvudtemat egentligen är den meningslösa jakten på fossil CO2 som bakomliggande orsak till ”allt ont vad gäller inflation och energipriser.”
Eftersom din skrivning i Bulletin ligger bakom betalvägg är vi tacksamma om du kan kopiera valda delar i en kommentar här på KU
Utsläppsrätter för CO2 för att förhindra klimatförändringar.
Fel i två steg:
-CO2 kopplas till havstemperaturen.
-Klimatet har alltid varit i förändring.
Ta den lilla istiden som föregick vår. Den kom som en kontrast till medeltida värmeperioden.
Allt detta har IPCC suddat ut i sin senaste rapport med en ny hockeystick.
Vår påverkan genom fossila utsläpp kan kanske bedömas vara max 1 grad globalt.
Inte bara min åsikt: https://wattsupwiththat.com/2022/02/16/study-strong-association-between-solar-variation-and-century-scale-climate-shifts/
Lite mer om EUs utsläppsrätter
https://notrickszone.com/2022/02/16/main-reason-behind-europes-energy-price-explosion-is-green-policy-in-europe-and-germany/
Läste igår att en av svenska kraftnäts åtgärder kan bli att ändra prissättningen:
”Svenska kraftnät gör åtgärder som både på kort och lång sikt ökar tillgänglig handelskapacitet med bevarande av systemstabilitet. Bland de kortsiktiga åtgärderna kan nämnas byte av begränsande apparater, att systemvärn projekteras och att en ny modell för handel introduceras.”
#4
Min artikel var ganska kort och inte särskilt märkvärdig. Men alldeles för lång att kopiera in här i kommentarsfältet 🙂
Jag håller helt med i er syn på detta med den meningslösa jakten på CO2. Vi har dessutom bara sett början på eländet, om man ser på vad miljöaktivisterna planerar framöver. Inom EU och inte minst i Sverige. Mycket att ta upp och skriva om.
En sak till som jag studsade på, är rubriken där ni säger att det är ”enbart inom EU”.
Men handel med utsläppsrätter finns inom ytterligare ett 20-tal länder, se länk med interaktiv karta. Vissa länder har också regionala system för handeln med utsläppsrätter.
Ett av de mest aktiva systemen, förutom EUs ETS påstås vara Kinas.
https://carbonpricingdashboard.worldbank.org/map_data
Tack för inlägget!
foliehatt #1
Låt oss hoppas att det blir så med en titt i backspegeln.
Ett exempel är ju Skogsstyrelsens besked nyligen till skogsägare.
Varje fågel i skogen ska nu kartläggas, och tas hänsyn till och skogsägaren är också skyldig att ta hänsyn till en rad andra fridlysta växter och djur. En följd är att avverkningen måste ligga nere under fåglarnas häckningsperiod, vilket gör det svårt att tex bekämpa angrepp från granbarkborren etc.
Enligt Skogsindustrierna beräknas kostnaden de skärpta kraven bli runt fem miljarder per år eller mer.
Direktiven från Skogsstyrelsen har grundas på flera avgörande domar den senaste tiden.
#6 Lasse
Med de nya smarta elmätarna kan elleverantören koppla bort förbrukare när elproduktionen inte räcker till alla. Det blir krångligt och dyrt med väderberoende elproduktion.
#5 Lasse, tillägg till Din kommentar.
CO2 kopplas till dess koncentration i atmosfären,
1. utan upplysning om att dess verkan avtar ju mer CO2 som finns i atmosfären och nu är minimal och
2. utan några belägg för att koldioxidhypotesen fungerar i verkligheten, där ytterligare faktorer i atmosfären som till exempel ”störande” påverkan från vatten i olika former ännu inte klarlagts.
# 8 Fredrik S., både skogsbruk och användning av vindkraft i naturligt skogklädda områden måste enligt detta nya direktiv från skogsstyrelsen, läggas ner med omedelbar verkan.
Nu först då den aktivistiska klimatpolitiken börjar kännas rejält i folks plånböcker kommer protesterna. Det är så dags vill jag säga. Var det verkligen omöjligt att förutse?
# 11
Det har ju under de senaste dagarna fokuserats mycket på havsbaserad vindkraft, där produktion om upp till 120 TWh per år planeras.
Kan skogsstyrelsens beslut innebära att fokus helt läggs på havsbaserad vindkraft och hur hanteras det med löftet om billig elenergi i framtiden.
Det är ju välkänt att kostnadsskillnaden mellan ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft är marginell och till och med till nackdel för havsbaserad vindkraft om kostnaderna för nätanslutning räknas in. Då har inte ens lagring beaktats, vilket är en nödvändighet för att balansera den ojämna produktionen.
https://energiforsk.se/media/30970/el-fra-n-nya-anla-ggningar-energiforskrapport-2021-714.pdf
#7 Gabriel
Du må tycka att vår rubricering var missvisande men självklart vet vi att handeln med utsläppsrätter finns i en rad andra länder.
Men det vi provocerande påstår är att den i varje fall just nu upplevs som mest destruktiv ”enbart inom EU”. Se länken till diagram nedan.
https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_price#/media/File:ETS-allowance-prices.svg
Andra länder kanske kommer efter i prisökningstakt , men just nu har EU ledartröjan. Detta är naturligtvis den främsta drivkraften för plakatprojekten med vätestål i norr och skrotbas i stället för masugnsprocess exempelvis hos SSAB i Oxelösund. Att det sen (eller redan nu!) inte kommer att finnas tillräcklig effekt för att försörja processen med vätgasframställning via elektrolys av av vatten eller att driva de elektriska ljusbågsugnarna verkar projektansvariga närmast se som en bisak i sammanhanget. Jakten på CO2 har topprioritet. Att klimateffekten med IPCC-matte kan beräknas bli tre tiotusendels grader till år 2100 om projekten lyckas fullt ut ses också som som en bisak. CO2-jakten i sig har prio ett och detta ändamål helgar alla medel och gör konsekvensanalyser onödiga.
Som grädde på det svenska moset leder Sverige den globala ligan avseende nivån på total beskattning av CO2. Ca 30% högre än Kanada och därefter Finland, Norge och Frankrike. (Ecochain) Självgodheten bland alarmisterna bubblar över. Arma land….
Det är inte konstigt att man kan gå igång på detta inlägg. Men med kunskap om tidigare erfarenheter får man även associationer till Reinfeldts regering som sänkte skatterna med 140 miljarder vilket drabbade välfärd, vård, skola och omsorg. Deras saftiga förlustaffär på 97 miljarder när Vattenfall köpte det holländska företaget Nuon inte att förglömma. Som kan jämföras med Lövens regering som tvingades av MP att bränna upp utsläppsrätter för 100 miljarder.
Men ett litet virus slog ändå rekordet genom att tvinga Regeringen att bekosta bekämpningen av Corona till en kostnad nu på ca 400 miljarder. Samtidigt som Sverige vårdpersonal går på knäna och antal vårdplatser är minst i EU. Då kan man börja prata om nödläge och tipping points.
Slutligen, vad detta lilla virus har visat är att CO2 ökningen inte korrelerar med antropogena aktiviteter. Rätta mig om jag har fel 🙂
Mats Kälvemark
Du skriver: ”Bevisen är dock tydliga om stor inverkan på atmosfärshalten framförallt, genom avgasning från varmare hav eller ökat upptag från kallare hav.”
Det viktigaste drivkraften för inlösning eller avgasning av koldioxid är skillnaden mellan dess partilatryck i atmosfären och dess löslighet i vatten. En grads temperaturökning av vatten minskar lösligheten med en enstaka procent medan partialtrycket av koldioxid i atmosfären ökat med drygt 30 % sedan 50-talet. Varför skulle då nettotransporten av koldioxid gått från haven till atmosfären sedan 50-talet?
#Lars-Eric Bjerke
Frågan är hur mycket koldioxid som är löst i ytvattnet (som är det som jämnviktar med atmosfären).
Det sker hela tiden en cirkulation – d.v.s. ytvattnet ersätts med djupvatten och vice versa.
Jag tycker inte att det är en orimlig tanke att det kommer upp djupvatten till ytan med ett högre partialtryck (t.ex. från tiden då vi hade ”lilla istiden”).
Om det enda som bestämmer ytvattnets koldioxidhalt är atmosfärens koldioxidhalt så håller jag med, men ytvattnet kan tillföras löst koldioxid (underifrån) via den thermohalina cirkulationen.
#14
Ja, nu ser jag hur ni tänkte rubriken, jag läste den på ett helt annat sätt än avsett, sorry 🙁
Vilket svammel utsläppsrätterna är. Reducerar nog knappast koldioxidutsläppen. Men några får bättre samveten och några tjänar pengar på det. Och det skapar många meningslösa jobb. Har idag känt av koldioxidens ökade partialtryck. ( eller tvärtom). Har redan skottat snö två timmar idag. Och det kommer mera. Vi har snart en meter snö. Inget konstigt. Februari brukar vara snörik här i Luleå. Om det beror på mycket eller lite koldioxid i atmosfären och havet vet nog bara ”klimatöversteprästen” Rockström och klimatpredikanten Bolund.
#16 Lars-Eric
Svaret har du i andra bilden ovan i vårt inlägg.
Variationen i nettoökningen av atmosfärshalten mellan olika år är tydligt kopplad till nivån på den globala temperaturen.
El Ninjo åren 1998 respektive 2015-2016 är också år med en maximal nettoökning av atmosfärshalten på nästan 3 ppm. I bild tre ser du ju också att trots att fossila utsläppen under år 2020 minskade med knappt 7% så ger detta inget avtryck i Keelingkurvan. Däremot ger årstidsväxlingarna omedelbara och repetitiva avtryck. Slutsatsen blir att ökningen av atmosfärshalten inte enbart är kopplad till de fossila utsläppen utan att det också finns andra faktorer. Vi vet ju också att vi inte behöver vara så bekymrade över den ökande halten i sig då effekten av varje ökning är logaritmiskt avtagande. Även med fullt anammande av IPCC:s syn på klimatpåverkan blir temperatureffekten av alla åtgärder som pågår och planeras i Sverige inte mätbara. Kan helt enkelt sättas lika med noll.
Men följdeffekterna av jakten i form av monstruöst ökande levnadskostnader upplever alla i Sverige redan varje dag. Och det är ändå bara början på början.
#20 Mats K
Just att den fåfänga jakten på CO2 ger ökande levnadskostnader tycker säkert vissa är bra.
Anders Wikman har en debattartikel i SVD idag som avslöjar Romklubbens mål: Mindre av allt till dem som har det idag och mer av allt till dem som idag inte har det!
CO2 är livets gas vilket växter gör biomassa av. Den cirkulation som sker är ibland överraskande:
https://wattsupwiththat.com/2022/02/17/claim-city-trees-and-soil-are-sucking-more-carbon-out-of-the-atmosphere-than-previously-thought/
En liten kommentar om utsläppsrätter
— det handlar inte om koldioxid utan
om koldioxid från fossilt kol
blandar man i biobränslen är det såvitt jag förstår bara mängden fossilt kol som räknas
Det är skamligt att man gör sig beroende av Putin, för att man vill lägga ner kärnkraft och kol. Då bör man berövas all makt.
Det lustiga är att den hårt kritiserade Trump hade rätt när han kritiserade EU och deras små försvarsbudgetar.
Men numera handlar politik inte om vad man åstadkommer utan vad man uttrycker. Viktigast är att inte säga något som är ”fel”. Inte undra på att Putin föraktar väst.
L-E B #16,
”partialtrycket av koldioxid i atmosfären ökat med drygt 30 % sedan 50-talet.”
Förklara gärna hur orsakssambandet ser ut här. Jag är ingen kemist och heller ingen stor fan av att våra mänskliga utsläpp av CO2 inte spelar någon roll. (Tvärt om hoppas jag på att Kinas och andras koldioxidproduktion skall förbättra jordens klimat för växter och djur). Men just det här argumentet är väl tveksamt om det nu är så att havens utsöndring av koldioxid är det som är drivande för förändringen av patialavtrycket?
Se även Jonas W #17.
#20 Mats Kälvemark,
Den långsiktiga treden är att sedan 50-talet har både koldioxidhalten i atmosfären och upptaget i hav/växtlighet ökat.
Detta har varit den långsiktiga trenden. Överlagrat på den långsiktiga ökningen på grund av koleldningen finns ett ”brus” som beror på årstidseffekt, havscirkulationen (El Nino), vulkanutbrott och variationer i koleldning. Dessa effekter ger Keelingkurvan.
Roy Specer har visat detta elegant i sin enkla modell för koldioxidbudgeten i atmosfären.
https://www.drroyspencer.com/2019/04/a-simple-model-of-the-atmospheric-co2-budget/
Jag kan inte komma ifrån tanken på att CO2 har oerhört liten betydelse för klimatet (jordens medeltemperatur). Som Elsa Widding påpekar i ett av sina lärorika youtubeklipp kan inte jordens klimat mätas utan bara beräknas efter att en viss tid passerat.
Om vi nu har en temperaturökning på 0,15 grader Celsius på 10 år så undrar jag hur motsvarande beräkningar såg ut i början av 1900 talet med en topp omkring 1930 – 1940.
Och vad orsakade den uppvärmningen?
Vad vi känner till idag är att globala solinstrålningen har ökat mera med 0,3% per år vilket SMHI redovisar i sin kurva över ackumulerad globalstrålning sedan 1983. Detta ger att globalstrålningen ökat med 11.1 % fram till år 2020.
Ackumulerad globalstrålning är den samlade solenergin från hela himlen mot en horisontell yta. Instrålningen mäts i kWh/kvm och år
Att den ökade instrålningen måste innebära en ökad temperatur är för mig inget som helst märkligt och det borde det inte heller vara för någon som kommit ur skuggan in i den varma och sköna solen en vacker sommardag.
Solen är ju i princip den enda värmekällan till vår temperatur på jorden och det vore märkligt om en ökad instrålning inte skulle öka temperaturen.
Om vi inte får en ökning av temperaturen på jorden vid ökad global solinstrålning vad är det som i så fall motverkar denna temperaturökning?
#24 Ingemar Nordin,
Enligt Henrys Lag är drivkraften för inlösning av en gas i en vätska skillnaden mellan gasens partialtryck i atmosfären och mättnadstrycket för gasen i vätskan.
Partialtrycket är i detta fall det tryck som koldioxiden skulle ha i atmosfären om man tog bort resten av luften. (Man kan ”förenklat” säga att partialtrycket är detsamma som volymandelen eller andelen molekyler av en viss gas i en gasblandning.)
Vi har nu en 30 procentig ökning sedan 60-talet av koldioxiden partialtryck i atmosfären medan en temperaturhöjning av 1 grad endast ger en minskning av lösligheten av ca 1 %.
Detta bör netto ge en transport från atmosfär till hav. Nu finns det en hel del annat som påverkar transport av koldioxid t.ex. biologiskt liv och att upptag och avgasning sker på olika ställen, men Henrys lag borde dominera.
#27 Lars-Eric Bjerke
Jo, absolut. Henrys lag gäller, men jag uppfattar inte att någon har sagt något annat.
Om ytvattnets koldioxidhalt stiger (p.g.a. att koldioxidrikt djupvatten kommer upp till ytan) så säger Henrys lag att atmosfärens koldioxidhalt kommer att öka.
Detta är naturligtvis en hypotes (koldioxidrikt djupvatten), men inte helt orimlig tycker jag.
Lars-Erik Bjerke m fl
Nyligen har det förekommit nyheter om att havens syrehalt minskar p g a att vattnet blir varmare. Dessutom har det sagts att luftens syrehalt minskar (om än väldigt lite) p g a att CO2-halten ökar. Jag har svårt att förstå att det skulle kunna minska både i haven och i luften. I och med att vi har en grönare värld nu tack vare högre CO2 så borde växterna producera mera syre än för 60 år sedan. Finns det förklaringar som jag missar?
# 27 Lars-Eric B Mycket snack om koldioxidens partialtryck. Men vad har det för praktisk betydelse. Blir det varmare eller kallare i Luleå. Blir det mer eller mindre snö i Luleå. Jag ska snart ut och skotta igen, fjärde gången idag. Jag har skottat snö varje år i 65 år. Och mycket är sig likt. Även om koldioxidens partialtryck i atmosfären ökat med 30 procent under dessa 65 år. Så vad spelar det för roll om den ökar eller minskar. Ska fundera på det under tiden som jag skottar snö.
#24 Ingemar Nordin
”Men just det här argumentet är väl tveksamt om det nu är så att havens utsöndring av koldioxid är det som är drivande för förändringen av patialavtrycket?”
Men haven utsöndrar ju inte netto koldioxid, netto tar haven upp koldioxid och blir surare (mindre basiska). Vart skulle annars koldioxiden från vår koleldning tagit vägen, då bara ca hälften netto har blivit kvar i atmosfären sedan 50-talet.
#29 Karl Erik R
Lösligheten av gaser i vatten minskar med ökande temperatur (jämför en varm läsk med en kall).
Frågan är hur mycket varmare haven blivit. Som jag förstått så pekarmätningar med bojar (Argo) på ca 0.1 C de sista 50 åren. Andra källor säger 0.5 C.
Om man har en läsk vid 20C eller 20.1C är ingen direkt märkbar skillnad. Inte ens om man tar i och säger 20.5C så tvivlar jag på att man märker någon större skillnad. Teoretiskt så finns det en skillnad.
Att syrehalten minskar marginellt i atmosfären är inget konstigt. När vi eldar något så binds syre till kol eller väte (koldioxid eller vatten). Minskningen är dock extremt liten.
Min bild är att man gör en höna av en fjäder. Det är oerhört små variationer, och ingen skulle märka något om man inte gjorde ”rubriker” av detta.
#28 JonasW,
Viss avgasas havsvatten i varmare hav. Dock bara om koldioxidhalten har nått mättnadstrycket. Den 30-procentiga ökningen av partialtrycket av CO2 håller ju också emot avgasningen.
Inte heller har ju vattnet kring ekvatorn värmts nämnvärt sedan 50-talet. Det är ju mest artiska områden som blivit lite varmare.
Lars-Eric-Bjerke [16]; Beträffande partialtryck i vatten så gäller detta väl främst fasövergången mot vattenånga där vattnets temperatur har en avgörande roll för ångtrycket. Vi har ju partialtryck från bägge hållen vertikalt, där nettot är bestämmande för hastigheten i avdunstningen. Temperaturen i ytan påverkar ju alla molekyler samtidigt och inte bara CO2.
#33 Lars-Eric Bjerke
Jag håller med dig om att havens ökade temperatur (0.1-0.5C ?) inte kan förklara atmosfärens ökade koldioxidhalt.
Som jag ser det finns det tre möjliga förklaringar:
1. Människans utsläpp
2. Koldioxidrikt djupvatten har kommit upp till ytan
3. Vulkanisk aktivitet på havsbotten
Det finns kanske fler möjliga förklaringar från folk som har djupare kunskaper än jag.
Det jag menar är att det inte är bevisat att det är människans utsläpp. Enligt min åsikt är de för små för att kunna förklara hela ökningen. Jag tror absolut att vi bidrar men det är något mer som påverkar också.
Jag skulle välkomna en saklig debatt bland experter (den typen av debatter verkar tyvärr inte finnas längre). Idag påstår IPCC m.fl. att människan står för 100% (och håller man inte med så är man ,,,,)
Undrar hur jordens klimat var innan människorna fanns. Kanske som ett paradis. Inget koldioxidutsläpp pga mänskliga aktiviteter. Inga bilar, inga flygplan. Då var nog också partialtrycket mycket lägre. Rockström och Bolund kanske kommer fram till att jordens enda chans att överleva är att människorna lämnar planeten. Några kan få stanna kvar. Dom som cyklar isf att åka bil. Undantaget dom som kör elbil. Vilket paradis, bara dom goda människorna kvar. Dom som syndat/syndar får ge sig av till en annan planet. Varför inte Mars.
#16
”En grads temperaturökning av vatten minskar lösligheten med en enstaka procent medan partialtrycket av koldioxid i atmosfären ökat med drygt 30 % sedan 50-talet.”
Nu råkar det vara så att om en procent av koldioxiden i havet avgasar till atmosfären så kommer partialtrycket att öka med inte 30% utan 50%
#34 Björn,
Henrys lag gäller för gaser, som är en bit ifrån sina ångtryckskurvor. Koldioxid löses i vatten i gasform. Vatten däremot genomgår ju en fasövergång då det går från vätska till ånga.
(Sen bildar förstås en liten del av den lösta koldioxiden kolsyra m.fl. föreningar, men det är en annan sak.)
P.S. Jag är inte säker att jag förstod din fråga korrekt.
#37 tty
”Nu råkar det vara så att om en procent av koldioxiden i havet avgasar till atmosfären så kommer partialtrycket att öka med inte 30% utan 50%”
Men havet har ju netto tagit upp koldioxid inte netto avgasats.
För att avgasning ska ske måste normalt lösningen vara mättad och avgasningen ske vid en vattenyta. Transporten upp till ytan kan ske med diffusion till ytan eller med omblandning.
Spänningen är olidlig. Vem har rätt om partialtrycket. Har just skottat några cm. Ett tryck som jag känt av i vinter, det är snö trycket. Vi I Luleå har ju familjen Bohnsack som läst av temperaturen på Skurholmen I Luleå varje morgon sedan 1921. Där hittar du inga tecken på klimatkris. Trots det så satsar kommunen stora belopp på att få ner koldioxidutsläppen. För att bekämpa klimatkrisen. Nåt som inte finns, i varje fall inte i Luleå.
#32 JonasW,
Tack för svaret. Nyheten om havens lägre syrehalt sa ungefär att halten har på sina ställen blivit så låg att fiskar inte längre får tillräckligt med syre via gälarna. Allt givetvis pga havets uppvärmning. Men om löst CO2 i haven har ökat, enligt Lars-Erik Bjerke då kan väl inte syrehalten minskat så mycket att fisk dör av syrebrist. Måste väl vara andra faktorer som skapat syrebrist, t ex övergödning.
OT
Är det någon som har om Österrike där elverket i Wine gjorde man en studio härom året om en jätte stor incident i Europa ( som inte rapporterades av svensk media ) när hela Europas elnät klövs i två delar under ett par timmar och då var det nära en nedsläckning av hela kontinenten. Efter denna händelse så har det statliga elverket Wine gjort en undersökning där antal händelser av små förändringar i elsystemet till att gå åt skogen ökat från 15 till 240 %
Är det någon som har en länkt till rapporten? skulle vara intressant att läsa den
Man undrar ju hur norrmännen tänker om nuvarande situation. De importerar 325 MW och exporterar 341 MW från Sverige, men om vi tittar på SVK:s sida så exporterar de 1050 MW till GB, 730 MW till Nederländerna och 1020 MW till Tyskland på samma gång, 1600 MW från vindkraft i Danmark. Sverige exporterar 4300 MW samtidigt till andra. En undran blir ju – hur länge kan detta pågå utan att Ebberöds bank kommer ifråga?
Norge (utom de norska elhandlarna) står ju som den slutliga vinnaren, utom de norrmän som bor i NOK1,2 och 5.
D.v.s. Norska staten tjänar oerhört mycket på denna transmission från Sverige. Nu återbetalar ju staten en viss del till allmänheten för dessa övervinster så skadan blir ju inte så påtaglig i verkligheten. Vi i Sverige är alltså losers i denna handel. Vad annars kan vi förvänta oss av våra ”politiker”.
Men å andra sidan så får ju Danmark betala dyrt för sin el då det är vindstilla över Nordsjön och landbacken, så det kanske jämnar ut sig över tid.
Vi kan snacka om volatila elpriser. Tack och lov har jag bundit elpriset på 3 år men det kanske inte går att göra om 3 år.
OT, välkomnar kalkyler åtaganden (offerter) från industrin på lösningar som ger vårt behov av utökad kapacitet. Vad menas med det? tror vi på 24 månader från beställning till drift av ny kärnkraft?…finns många som beskriv det som omöjligt med . Vilka blir vinnare..global race
#39
Havet är inte någon homogen liten damm. Temperatur och kemisk sammansättning varierar kraftigt. Vissa områden absorberar koldioxid, andra områden avger den:
https://gml.noaa.gov/webdata/ccgg/CT2013/summary/dfo-glb.png
Generellt avger havet koldioxid i uppvällningsområden och absorberar i stormiga områden på mellanlatituderna. Temperaturen spelar faktiskt betydligt mindre roll. Notera det stora utflödet i den svala östra delen av tropiska Stilla Havet och det mycket mindre i ”the Warm Pool” i väster.
Uppgifterna är dock rätt osäkra. Jämför nedanstående karta som bara är några år äldre. Då hade man ännu inte upptäckt hur stor uppvällningen i Södra Ishavet norr om den antarktiska konvergensen är (den har uppvärderats ytterligare de senaste åren):
https://www.researchgate.net/publication/332859760_Role_des_foraminiferes_planctoniques_dans_le_cycle_du_carbone_marin_des_hautes_latitudes_Ocean_Indien_Austral/figures?lo=1
L-E B #31,
Men, som Ola Humlum ofta påpekar, så förändras hastigheten av utgasning och upptag i haven med ENSO-variationer. Så vi kan knappast tillskriva all ökning av CO2 i atmosfären den antropogena produktionen. Vi producerar för lite för att förklara hela ökningen, om jag förstår saken rätt.
#41
”Måste väl vara andra faktorer som skapat syrebrist, t ex övergödning.”
Ja. Hypoxi eller anoxi i havet uppträder i praktiken bara i två fall. Vid kraftig övergödning, då så stora mängder döda organismer sjunker att allt syre går åt för nedbrytning och vid stabil skiktning av havet, med lättare, utsötat vatten i ytskiktet som hindrar vertikal blandning av vatten.
I praktiken är båda mekanismerna nästan alltid inblandade.
Vi har ju en del syrefria djuphålor i Östersjön, och det är mycket troligt att ökad tillföring av närsalter har förvärrat situationen, men man skall ha klart för sig att det var syrebrist i Östersjön även under den förra mellanistiden, men det kanske vi kan skylla på neandertalarna:
https://www.academia.edu/12105891/Hypoxia_in_the_Eemian_mollusc_faunas_and_sediment_mineralogy_from_Cyprina_Clay_in_the_southern_Baltic_region
Svarta havet är helt syrefritt på djupet p g a att den stora sötvattentillförseln från floderna tillsammans med det trånga inloppet skapar stabil skiktning.
Östra Medelhavet har tidvis varit syrefritt på djupet då ökande tillflöde av både sötvatten och näring från främst Nilen leder till stabil skiktning. Senast hände det under den varmaste delen av den nuvarande mellanistiden för ca 10000 år sedan.
Ute i öppna havet är syrebrist i större skala troligen omöjligt under ett ishusklimat som det nuvarande efterom den termohalina cirkulationen hela tiden omsätter djupvattnet. Under tidigare varma epoker har dock delar av djuphavet tidvis varit syrefritt, s k ”Ocean anoxic events” (OAE). Det senaste var för ca 55 miljoner år sedan, och det verkar som om de bara kan inträffa när Jordens medeltemperatur är minst 10 grader varmare än nu.
#46 tty,
Tack för länkarna.
Det jag kritiserar i inlägget är att Mats Kälvemark påstår att det är framför allt temperaturen i haven som har ökat halten av koldioxid i atmosfären och inte vår fossileldning. Johan M. har vi flera tillfällen haft inlägg här på klimatupplysningen och försökt visa samma sak.
Jag har ibland då försökt visa varför detta inte är troligt.
Dina referenser, varav den första inte är ny för mig, visar, som du skriver, att ”Generellt avger havet koldioxid i uppvällningsområden och absorberar i stormiga områden på mellanlatituderna. Temperaturen spelar faktiskt betydligt mindre roll”.
Detta kanske snarare stödjer mitt påstående att den 30 procentiga ökningen av partialtrycket av koldioxid i atmosfären sedan 50-talet har haft mycket större betydelse för transporten av koldioxid mellan atmosfär och hav än den lilla temperaturöknig vi haft sedan dess.
Detta med utsläppsrätter för CO2 är helt befängt.
Utsläppsrätter har med giftiga för naturen utsläpp att göra; såsom kvicksilver, etc. Då handlar det i sammanhanget om miljövård i sund och god mening.
Att däremot göra CO2 till ett gift, fastän det är en växtnäring, är bortom allt vad förnuft heter.
Skrämmande, med tanke på uttrycket;
”Den som gudarna vill förgöra börjar de med att på denne ta bort förnuftet.”
(Euripides ?)
Men i detta fall har galenskapen gått ännu längre än att enbart mista förnuftet eftersom av något som egentligen är gott har något ondskefullt skapats.
Mao Sofokles uttryck; ”det onda görs till något gott för den gud vill förgöra”, har vänts ut och in, men har ändå samma ödesdigra konsekvens.
Västvärlden kollapsar pga av ren dumhet.
#49 Lars-Eric
Ber dig vänligen läsa vårt inlägg lite noggrannare och framförallt begrunda bilderna. Vi säger: ” Bevisen är dock tydliga om stor inverkan på atmosfärshalten framförallt, genom avgasning från varmare hav eller ökat upptag från kallare hav.” Observera, vi skriver stor inverkan, inte dominerande. För att ta exakta siffror El Ninjoåren 1998 respektive 2015-16 var nettoökningen 1998 2,97 ppm (”normalnivå” ca 1,5 ppm) 2015, 2016 2,90 ppm respektive 3,03 ppm (”normalnivå” ca 2,0 ppm. Se länk:
https://gml.noaa.gov/ccgg/trends/gr.html
Har du någon invändning mot denna faktaredovisning?
Så kan du också ta och spana in : bild nr 4 om kolcykeln.
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/12/Klimat-211213.pdf
Professor Gösta Pettersson klargör mängdförhållandena lagrade i olika CO2-reservoarer. Uttryckt i GtC finns i atmosfären ca 760 GtC som är ca 1,9% av totalen ca 41000 GtC varav hydrosfären dominerar med ca 38000 GtC, 93% av totalen. Där har du förklaringen till att även en i procent liten avgasning från havet kan få stor inverkan på atmosfärshalten.
Gösta påpekar att sett över lång tid kommer ny jämvikt att ställa in sig med en atmosfärshalt av ca 300 ppm. Inte mycket att oroa sig över och betonar från en annan vinkel det meningslösa med att jaga CO2.
#51 Mats K
Vet inte om du sett denna om Bernmodellen:
https://wattsupwiththat.com/2022/02/15/feeling-the-bern/
Willis E har gjort en anpassning så data stämmer.
Tydligen medför hans ansats att halveringstiden är 34 år 😉
Det kan löna sig att jaga koldioxiden. Läser i dagens kurir ” Miljonstöd till nya gröna stålverket”. ”H2GS i Boden får ett stöd på drygt 30 miljoner kr av Energimyndigheten för sin planerade fossilfria stålproduktion. Till 2045 ska Sverige inte ha några nettoursläpp av växthusgaser. Det har riksdagen bestämt. För att uppnå det fördelar regeringen ut 900 miljoner kr till näringslivet för att främja ny teknik och innovativa lösningar inom industrin”. Har hunnit skotta snö två timmar på morgonen. Snön är fortfarande vit. Men snön kommer nog som allt annat i den gröna omställningen att bli grön. Dessutom kommer nog snön att vara fossilfri, om den inte redan är det. Vi går mot en grön framtid.
Undra om man snart kan söka stöd för att man lovar att bara andas hälften så mycket.
Bra idé Simon, men farbror Sid och doktor Pork har testat och det gick inte så bra.
https://klimatupplysningen.se/ar-ernie-klimatskeptiker/
#55 Håkan
Tack, den ska jag skriva ut och hänga på väggen 🙂
#51 Mats Kälvemark
Du hänvisar till det ”brus” i Keelingkurvan som El Nino gör, men som jag skrev i #25 är den långsiktiga treden, att sedan 50-talet har nettoupptaget av koldioxid i haven från atmosfären ökat. Transporten har alltså netto gått från atmosfär till hav inte tvärtom.
# 57 Lars-Eric B Kan du berätta vilken praktisk betydelse det har att nettoupptaget av koldioxid i haven har ökat sen 50-talet. Om det nu har det. Jag har i varje fall bidragit till koldioxidutsläpp idag. Har skottat snö i två timmar och cyklat i 90 minuter. Ganska tungcyklat, andades lite extra då.
#50 instämmer 🙂
Man är dessutom väldigt angelägen att på riktigt fördärva ett fungerande samhälle så fort det bara går, utan någon som helst konsekvensanalys.
#51 Mats
Och i litosfären hur många Gton?
(Som ju en gång i tiden måste ha befunnit sig i atmosfären)
# 55
Bud Grace som ritar Ernie är doktor i fysik.
#57 Lars-Erik Bjerke
Som Gösta Pettersson så väl presenterar så ser kolcykelbudgeten för 90-talet ut ungefär så här:
Anthropogena utsläpp inkl ändrad markanvändning 8 GtC.
Av dessa så har:
Haven tagit upp 4,8 GtC
Biosfären 1,7 GtC
Kvar i luften 1,5 GtC
Totalt 8,0 GtC
Parallellt med detta så har termisk avgasning skett från hav till luft pga ökad temperatur. Enligt Gösta 2,3 GtC.
Nettoflödet är alltså 4,8 – 2,3 = 2,5 GtC till haven från luften.
Detta stämmer väl med hur Keelingkurvan har ökat under 90-talet samt nettoflödet till haven enligt tex IPCC!
Ju större anthropogena utsläpp desto högre hastighet och större upptag i havet
Såg just ett program på TV som heter ”Tänk om”. Det handlade om i fall man inte börjat med valfångst. För då skulle vi haft mindre koldioxid i atmosfären och Jorden hade mått mycket bättre menade man. Anledningen är att valkadavren sjunker till botten och lagrar in koldioxid i bottnen.
Man menade alltså att den nuvarande koldioxidhalten är för hög.
# 63 Sören G
”Tänk om” människor inte hade varit så galna som klimataktivister.
”Tänk om” makthavare inte hade varit så makthungriga och arroganta.
”Tänk om” media kunde ha uppmuntrat till sansade debatter istället för att sprida propaganda.
Då hade både vi och jorden sluppit de problem som klimathetsen nu orsakar.
Sören G #63
Var det SVT?
Tänk om tv-innehavet på 50-talet inte blivit licenspliktigt. Då hade alla och kanske tom jorden mått mycket bättre.
#62 TorbjörnR
Att verifiera hur mycket CO2 som trendmässigt netto årligen transporteras från atmosfär till hav/växtlighet är kan man göra mycket noggrannt. Det räcker ju att veta hur stor fossileldningen är och subtrahera halten CO2 enligt Mauna Loa kurvan. På 90-talet blir det enligt dina siffror 3,8 GtonC av utsläppta 8 GtonC.
Att däremot finna ut vilken extra avgasning av haven en temperaturhöjning ger är mycket svårare.
Roy Specer har i sin modell ingen netto avgasning som beror på temperaturen utan trenden i atmosfärshalten av CO2 beror enbart på koleldningen och partialtrycket av CO2 i atmosfären. Se också ttys kommentar i #46.
https://www.drroyspencer.com/2019/04/a-simple-model-of-the-atmospheric-co2-budget/
# 66 Lars-Eric B Du skriver ” Att verifiera hur mycket CO2 som trendmässigt netto årligen transporteras från atmosfär till hav/växtlighet är kan man göra mycket noggrant”. Vad har det för praktisk betydelse. Håller verkligen forskare på med att räkna ut det. Då måste man ha lite att göra. Mycket meningslös verksamhet som jakten på koldioxidutsläpp skapar.
#66 Det vet inte du eller någon annan. Hur mycket ”fossileldning” sker på havsbottnar vid förkastningar, naturliga oljeläckor eller vulkanutbrott?? Det finns ingen som har koll på det. Man har dock väldigt bestämda åsikter om mänsklig förbränning vilket skvallrar om brist på insikt och kompetens.
#66 Lars-Eric Bjerke
Tack för dina analyserande kommentarer 🙂
Du får en att tänka efter om det inte är alldeles självklart hur CO2 omsätts på vår planet.
Eller tror du att kolupptaget av land- och havssystem är på väg att försvagas p.g.a. mänskliga aktiviteter, vilket ökar risken för att planeten är på väg mot ett besvärligt drivhusklimat?
Själv tror jag att det snarare kan förhindra att vi hamnar i en besvärlig istid.
#69 Adepten,
Sedan 50-talet har kolupptaget varit direkt proportionellt mot (aktuell koldioxidhalt i atmosfären – 295 ppm). Hittills ser man ingen tendens till försvagning och jag kan inte bedöma när.
# 70 Lars-Eric B Du skriver att kolupptaget varit direkt proportionellt mot” . Vad har det för praktisk betydelse. Betyder der att jag får skotta mer snö eller mindre. Har nu skottat 7 timmar dom senaste tre dagarna. Har en meter nu. Betyder det att det blir kallare eller varmare. En alltid aktuell fråga. Eftersom evolutionen ännu inte upphört. Meningslöst att jaga koldioxiden. Människan har inte dominans över naturen. Även om såna som Rockström och Miljöpartiet tycker det.
Hej Lars-Eric B,
du har som alltid rätt — mängden koldioxid i atmosfären bestäms nog i huvudsak som en fysikalisk-kemisk jämvikt mellan atmosfär och ythav. Partialtrycket i atmosfären är nog ganska jämnt fördelat över hela klotet, men partialtrycket i ythavet lär ju bero på ett antal faktorer som varierar. En viktig faktor är temperaturen vid ytan, och den varierar stort mellan tropiska hav och de polnära. Vi kan därför anta att det finns en nettotransport av koldioxid, precis som av värme, från varma breddgrader till kalla.
Det som onekligen skett de senaste århundradena är ju att klimatsystemet tillförts mera kol, och eftersom tillskottet, såvitt vi vet, huvudsakligen kommit först till atmosfären så tar det en tid innan det nya kolet fördelas ”som det ska”. När det gäller fördelningen mellan atmosfär och biosfär finns det ganska mycket som påverkar, bränder såväl som ändrad landanvändning, vilket gör det svårt ”att räkna på”.
Även överföringen till haven är naturligtvis knepig eftersom även havet är föränderligt. Det tydligaste exemplet är naturligtvis när en stor del av Stilla Havets yta täcks av varmt vatten vid en El Niño.
Hur som helst, eftersom ”det nya kolet” först hamnar i atmosfären så blir det en nettotransport från atmosfär till hav.
# 72 Sten K Jag vill ha mer koldioxid. Just nu håller vi på att snöa över i Luleå. Det är vädret live, vädret via modeller bryr jag mig inte mycket om. Samma gäller partialtrycket. Men ni som skriver så mycket om partialtrycket, berätta vilken praktisk betydelse det har. Både på kort och lång, mycket lång, sikt. Hur påverkar det vädret och klimatet. För Luleå, Norrbotten och Sverige.
Här har det också skottats snö så det räcker och blir över, vilket är märkligt med tanke på att profeten väder-Pär förutspådde att det skulle vara snöfritt här 2022 . Det enda tryck jag oroar mig för nu är blodtrycket.
#66 Lars-Eric Bjerke
Håller med om man utgår från att den enda källan till ”extra” koldioxid är människans utsläpp.
En ökning i atmosfären måste då bero på källan, eftersom det är enda förklaringen.
Temperaturökningen i haven kan (rimligen) inte förklara ökningen.
Frågan är igen om det kan finnas fler ”källor”.
Det som talar emot att mänskliga utsläpp är huvudorsaken, är att de är för små för att kunna förklara hela ökningen. I alla fall om man tror på att ett tillskott fördelas som nuvarande jämnvikt.
Är det uteslutet att det finns fler källor ? (koldioxidrikt djupvatten, undervattensvulkaner, förändringar i landemission, … ??)
Jorden måste ha varit ett paradis innan människan kom och med sina koldioxidutsläpp förstörde planeten. Eller är det som PCR-uppfinnaren Kary Mullis skriver i sin bok ”Kemist utan skyddsdräkt”, ” I ljuset av världens klimathistoria är det meningslöst att prata om att katastrofala förändringar i vädret orsakas av människans aktiviteter”.
#72 Sten K.
Apropå Gösta Petterssons uppskattning av den temiska avgasningen av haven sedan 90-talet av 2,3 GtonC per år enligt #62. Atmosfärens koldioxidhalt då var ca 360 ppm (v) , att jämföra med halten idag som är ca 415 ppm (v). Den globala temperature har bara stigit med ca 0,3 C sedan dess.
Denna partialtrycksökning borde hålla emot avgasningen rejält idag.
# 77 Lars-Eric B Håller du med PCR-uppfinnaren och nobelpristagaren Kary Mullis om det han skrev i sin bok. Som jag citerade i # 76.
#66 Lars-Erik Bjerke
Förstår inte riktigt var du fick siffran 3,8 GtC ifrån? Berätta gärna.
Jag tror inte man kan bortse från termisk avgasning vad gäller co2 halt. Göstas temperaturberoende och storleksordningen av den har ju bekräftas av andra undersökningar också vad jag förstår.
Roys modell tar hänsyn till vattentemperaturen via Multivariate ENSO index. Så inte bara co2 halt och våra utsläpp.
Dock är ju modellen fysikalisk konstig då den förutsätter en slags normalnivå av co2 på 295 ppm. Det är ju en nivå som IPCC ”hittat på” och inte direkt okontroversiell.
Sen att ökat partialtryck påverkar hastigheten i upptaget av co2 i haven är fysikaliskt korrekt.
#77 Lars-Erik
Både Roy Spencer och Gösta Pettersson har uppskattat avgasningen till 100 PPM/grad.
0,3 graders ökning av vattentemperatur skulle alltså avgasa ca 30 ppm av ökningen 415-350 = 65 ppm.
Stämmer bra med att hälften av ökningen av co2 är antropogena och hälften termisk avgasning!
Global temperatur, vad är det. Varför mäta det, fullständigt meningslöst
#73 Daniel Wiklund
Du har nu i 3-4 inlägg upprepat ditt budskap om snöskottning i Luleå. Jag tror vi fattar efter det första.
Vad gäller dina kommentarer om partialtryck och att du tycker den diskussionen är ointressant för din snöskottning så är den ganska central för klimatfrågan. Bidra gärna om du har någon bra information istället för att förlöjliga oss andra.
#63
”Anledningen är att valkadavren sjunker till botten och lagrar in koldioxid i bottnen.”
Rent nonsens! De blir snabbt uppätna. Oceanografer använder ibland termen ”valoaser” eftersom valkadavren (”whale falls”) fungerar som oaser på den i övrigt ytterst näringsfattiga havsbottnen.
https://cdn.roaring.earth/wp-content/uploads/2019/11/cam1_20191016190248-whalefall.jpg
I det ishusklimat som råder nu är djuphavet rätt väl syrsatt och det finns gott om liv där som tar hand om allt organiskt material som sjunker. Det är bara när havsbottnarna är syrefria som stora mängder kol binds där. Men det händer bara när klimatet är mer än 10 grader varmare än nu.
Lars-Eric B och Sten k.
Ni verkar glömma bort mängdförhållandena mellan flödena i kolcykeln. Enligt IPCC Ar 4 är fossilt CO2 ca 4%, resten är hav och land som då representerar 96%. Vidare så klargör professor Gösta Pettersson mängdförhållandena lagrade i olika CO2-reservoarer. Uttryckt i GtC finns i atmosfären ca 760 GtC som är ca 1,9% av totalen ca 41000 GtC varav hydrosfären dominerar med ca 38000 GtC, 93% av totalen. Där finns förklaringen till att även en i procent liten avgasning från reservoaren i havet kan få stor inverkan på atmosfärshalten. Och återigen Gösta påpekar att sett över lång tid kommer ny jämvikt att ställa in sig med en atmosfärshalt av ca 300 ppm. Inte mycket att oroa sig över och betonar från en annan vinkel det meningslösa med att jaga CO2.
Och påverkan av temperatur vad gäller nettoökningen av atmosfärshalten visas tydligt i
https://gml.noaa.gov/ccgg/trends/gr.html
# 82 Torbjörn R Det var tydligen känsligt. Jag har citerat Kary Mullis, en sann vetenskskaps man. Han kallade IPCC för ”Internationella byråkratdjävlar” för 25 år sen. I sin mycket intressanta bok redogör han varför. I kapitlet Hybris redogör han för sin syn på klimatfrågan. En klockren beskrivning. Jag har träffat en som levde när Sverige hade den senaste klimatkatastrofen, nödåren på 1860-talet. Min farfar föddes den 28/6 1866 i en by utanför Piteå, det var kvar is på träsket, likadant 1867. Han blev 92 år. Har därför intresserat mig för klimatfrågan. Du kanske vet vad som orsakade dom uteblivna somrarna under nödåren. Då var det klimatkris, det är det inte nu. Jag är inte naturvetare, jag är pensionerad idrottslärare. Men intresserad av naturvetenskap. Du får gärna redogöra för vilken betydelse partialtrycket har för klimatet och vädret.
#85
”Du kanske vet vad som orsakade dom uteblivna somrarna under nödåren. ”
i korthet berodde den extrema våren 1867 på att sommar och höst 1866 hade varit kyliga, vilket innebar att havet var kallare än normalt. Sedan blev det ett låst väderläge med högtryck över Skandinavien och ett lågtryck över nordvästra Ryssland vilket innebar ihållande nordvindar. Dessutom var isutbredningen i Barents hav 1866/67 den största som någonsin registrerats vilket innebar att ishavsluften knappast hann värmas upp alls innan den kom in över Nordkalotten.
Det hela beskrivs mera detaljerat här:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.597.5677&rep=rep1&type=pdf
Och hur extrem våren 1867 var beskrivs här:
https://www.smhi.se/bloggar/vaderleken-2-3336/den-exceptionellt-kalla-majmanaden-1867-1.120298
Uppsala hade -12 grader den 13 maj!
# 86 tty Tack för det. Säg det du inte vet. Passar att citera Hamlet här. ”Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke aldrig himlen når”. Dina ord når alltid himlen.
#79 TorbjörnR
”Förstår inte riktigt var du fick siffran 3,8 GtC ifrån? ”
Utsläpp 8 GtC
Haven tagit upp 4,8 GtC
Biosfären 1,7 GtC
Haven avgasats med 2,3 GtC
Netto transport till haven/biosfären 8-4,8-1,7+2,3 =3,8 GtC
#84 Mats Kälvemark
”Ni verkar glömma bort mängdförhållandena mellan flödena i kolcykeln. ”
Jag är mycket väl medveten om den stora årliga omsättningen av kol mellan atmosfär och hav/växtlighet, och att den är många gånger större än den nettotransport av kol som sker mellan reservoirerna. Det är emellertid nettotransporten som avgör koldioxidhalten i atmosfären.
#80 TorjörnR
”Både Roy Spencer och Gösta Pettersson har uppskattat avgasningen till 100 PPM/grad.”
Jag kan inte hitta denna siffra i Roy Specers blog. Vore tacksam för referens.
Om man på historiska förändringar av temperatur och koldioxidhalt verkar 100 ppm/C hög.
https://www.drroyspencer.com/2020/02/nature-has-been-removing-excess-co2-4x-faster-than-ipcc-models/
#88 och #90 Lars-Erik
Du glömde ”kvar i luften 1,5 GtC” i din uträkning från min kalkyl.
Som jag skrev nettoupptagning i haven
4,8-2,3= 2,5 GtC vilket stämmer väl överens med IPCC vetenskapliga skattningar
Enligt Falskt alarm sid 129-130 så refererar Gösta till Roy Spencer och 100 ppm/grad
Senare i samma bok refereras också till klyvöppningsstudier.
Gösta kommer senare fram till samma slutsats. Tyvärr vet jag inte vart Roy har skrivit detta annat än på hemsidan…
#85 Daniel Wiklund
Tror inte alls att partialtrycket av co2 påverkar klimatet i någon väsentlig riktning. Är väl därför jag är här och vill lära mig mer från kompetenta personer utan någon annan bias än ”mot politiska Ipcc ”.
För att vinna debatten om klimatkrisen så måste vi slå hål på deras co2-hot! Därför är partialtrycket och hur länge co2 stannar i luften samt hur stor andel antropogena utsläpp
Som finns i luften är intressant.
Om du inte tycker det så är det tydligt redan efter ditt första inlägg. Att i övrigt förlöjliga andra som vill veta mer om klimatet är kontraproduktivt
# 92. TorbjörnR Jag delar Kary Mullis syn på människans roll i klimatförändringarna. Han var en mycket kompetent vetenskapsman. Hans PCR-uppfinning var genialisk. En av dom viktigaste någonsin. Hoffman-La Roche köpte patentet på PCR för 30 år sen från det labb (Cetus) i LA som Mullis jobbade på för 300 miljoner dollar, då det dyraste patent någonsin. Själv fick han 10000 dollar.
#91 TorbjörnR
”Du glömde ”kvar i luften 1,5 GtC” i din uträkning från min kalkyl.”
Jag har nog missförstått dina indata. Det som netto blir kvar i atmosfären har varit ca hälften av de mänskliga utsläppen sedan 60-talet. Det är ju bara att jämföra dessa ( 8 MtC/år) med Keelingkurvan. Med dina indata 4,2 MtC per år.
Det kan behöva påminnas vad den här tråden handlar om ”Utsläppsrätter-ett destruktivt påfund”. Den meningslösa och oerhört kostsamma jakten på koldioxid.
#80 TorbjörnR
”Både Roy Spencer och Gösta Pettersson har uppskattat avgasningen till 100 PPM/grad.”
T.ex. denna referens från NOAA visar att under lång tid tillbaka har koldioxid och temperatur samvarierat. Koldioxiden har då varierat med ca 100 ppm och temperaturen med ca 10 C. De skulle då tyda på en avgasning av 10 ppm per grad.
https://www.ncei.noaa.gov/sites/default/files/2021-11/8%20-%20Temperature%20Change%20and%20Carbon%20Dioxide%20Change%20-%20FINAL%20OCT%202021.pdf
I Klimater och människan visar Charpentier Ljungqvist att temperaturen har varierat 2 C de senaste 8000 åren, medan koldioxiden varierat med ca 40 ppm. Det skulle motsvara ca 20 ppm per grad.
https://klimatupplysningen.se/klimatet-och-manniskan-12000-ar/
Några kloka ord från Kary Mullis. ”För ungefär 11500 år sedan började jordens yttemperatur värmas upp. Istiden som hade varat i ungefär 100000 år var på väg att ta slut. Det hade varit ungefär 20 grader kallare. Den nuvarande interglacialperioden är en semester för homo sapiens. Vi kan sitta i en solstol på verandan utanför grottan och avnjuta solnedgången. Vi kan tom klippa gräset istället för att skotta snö. En annan interglacialperiod tog slut för ungefär 120000 år sedan. Att döma av årsringarna på träd som man har hittat och iskärnorna som borras i Antarktis verkar det också ha varit en trevlig omväxling i väderleken. Jag surfar förstås hellre än att jag åker skidor. Alla tillförlitliga tecken tyder på att turen inte längre står på min sida på 2000-talet. Vi är på väg in i en ny istid, vilket är ett vanligare klimattillstånd på jorden än den relativa värme vi kan njuta av nu. Vem är det då som gnäller om den globala uppvärmningen? Är det skidåkarna? Inte är det surfarna. De som håller på med den globala uppvärmningen-klimatsimuleringsprogrammerarna, de som gör modeller för den så kallade generella cirkulationen, datorknuttarna som knappt går utomhus ens när det är vackert-konstruerar programmen åt sina chefer på IPCC. De förutspår att den globala uppvärmningen är på väg och att det beror på våra utsläpp. De gör det för att vi ska fortsätta att oroa oss för vår roll i det hela. Är vi inte oroliga och inte heller har dåligt samvete vill vi kanske inte betala deras löner. Så enkelt är det. Om vi hade seglat hit på rymdskepp och klimatet alltid hade varit likadant, skulle vi förmodligen tro att det rådde en häpnadsväckande ömtålig balans på jorden som vi inte bör rubba, om så bara för att visa lite respekt. Vi skulle kanske kunna motivera att vi anlitade experter eller präster till hjälp. Men så har det inte gått till. Vi utvecklades här och vi utvecklades mitt i en del riktigt allvarliga klimatförändringar. De var så allvarliga att vi fortfarande, miljontals år och utrotningar senare, kan se effekterna av förändringarna och sätta namn på dom som ”karbonperioden” och ”kritperipden” på de helt olika klimatepokerna därför att de var helt olika varandra. Det finns ingen anledning att tro att allt kommer att förbli likadant nu, med eller utan oss.” ”Vi lever på en planet med många mysterier, däribland mönstren för det föränderliga klimatet. Vi är barn av dessa förändringar och har vår härkomst i dessa mysterier.” ” Den rätta inställningen för människor är att vara glada att de lever och ödmjuka inför all den värdighet och ta en öl. Spänn av. Välkommen till jorden. Det är lite förvirrande till att börja med. Det är därför du måste komma tillbaka gång på gång innan du lär dig att njuta av ett liv här. Himlen ramlar inte ner”. Tänkvärda ord från PCR-uppfinnaren Kary Mullis.
#94 Lars-Eric
Enligt Gösta så har ca 20% av våra totala mänskliga utsläpp sedan 1850 blivit kvar i luften. Enligt som gror ovan 1,5 GtC av 8 GtC. Inte hälften som jag förstår att du menar.
Däremot så har mänskliga utsläpp och avgasning stått för hälften var av ökningen av Keelingkurvan!
#96 Lars-Eric
Det jag tror dina 2 referenser har fel med är att man inte kan lita på co2 proxy mätningar från iskärnor. Isen läcker co2 så de mätningarna är inte att lita på.
Sen kan man också ifrågasätta NOAA då de haft en del alarmistiska chefer. Huruvida din referens är ok vet jag inte.
För mer tillförlitliga co2 proxy och riktiga mätningar skulle jag sätta större tilltro till Becks sammanfattningar som visar stora variationer i co2 även under 1850-1958.
Du kan tex se lite om den nedan. Du kan säkert hitta rapporten också någonstans.
https://www.frihetsportalen.se/2019/12/ernst-george-beck-och-koldioxidhalterna-avslojar-klimatlognen/
#99 TorbjörnR
Som jag har skrivit tidigare i #16 är drivkraften för inlösning eller avgasning av koldioxid skillnaden mellan dess partilatryck i atmosfären och dess löslighetstryck i vatten. En grads temperaturökning av vatten minskar lösligheten med en enstaka procent medan partialtrycket av koldioxid i atmosfären ökat med drygt 30 % sedan 50-talet.
Kraften som håller emot avgasning har alltså sedan 50-talet blivit många gånger större än kraften som vill avgasa haven.
Man kan ha olika åsikter om hur mycket en grads temperaturhöjning gav innan fossileldningen började på allvar, men samma förhållande gäller inte idag.
#100 Lars-Erik
Jag håller helt enkelt inte med utan tror Gösta och Revelle har bra koll på den termiska avgasningen.
Har du någon idé hur man ska förklara ”missing sink”?
#101 TorbjönR
Min bedömning är att före 60-talet var naturliga fluktuationer, som återhämtningen från lilla istiden helt dominerande för koldioxidhalten i atmosfären. Viss mänsklig påverkan t.ex. uppodlingen av Nordamerika hade också en liten påverkan. Det är efter kriget som koleldningen har ökat enormt.
Det som slår mig då jag bläddrar i Gösta P´s bok igen är att jag inte kan se att han har beaktat effekten av den stora partialtrycksökningen av CO2 vi haft sedan 60-talet. Han verkar bara studera temperaturens effekt (eller har jag missat något?), som fysikaliskt bör påverka mycket mindre än partialtrycket numera.
”The missind sink” visar väl bara att det är svårt att uppskatta nettotransporten till haven, växtligheten och marken. Finns den fortfarande i AR6?
#102 Lars-Eric Bjerke
Jag tänker även på att CO2 upptaget i havet kan ge havsförsurnings syndrom som påminner lite om människans reglering av blodgaser. CO2, en biprodukt av cellandning och ämnesomsättning, där den löses upp i blodet och omvandlas till kolsyra. Det mesta av kolsyran separerar sedan till bikarbonat- och vätejoner som normalt ger ett pH på 7,4. När pH understiger 7,2 eller överstiger 7,5 måste medicinska åtgärder sättas in.
När det gäller det årligen genomsnittliga globala ythavet ligger pH på ca 8,1. Som anses minska med ca 0,0018 pH-enheter per år vilket svarar mot ett antropogent CO2 utsläpp på ca 4 ppm/år eller 0,18 till 0,19 pH per 100 år med dagens utsläpp. Med tanke på att pH kan variera mellan 7,9 till 8,4 beroende på provtagningsplats så verkar det inte så allvarligt de närmaste 50 åren. T.ex. För den som har ett akvarium är acceptabla pH-värden 6,5 till 8,5 innan man måste vidta åtgärder.
Men det är naturligtvis bra att man följer läget på havsförsurning, CO2 i atmosfären och havstemperaturer eftersom de hänger ihop.
#91 TorbjörnR
”Enligt Falskt alarm sid 129-130 så refererar Gösta till Roy Spencer och 100 ppm/grad”.
Vilken referens ger Gösta Pettersson för detta? Det verkar konstigt att Roy Spencer skulle påstått detta då det, såvitt jag vet, inte går ihop med hans modell för koldioxidabsorption i havet.
100 ppm/grad får orimliga konsekvenser. Om yt-havets temperatur i stället för att ökat något hade minskat med t ex 3 grader, så skulle koldioxidhalten i atmosfären enligt detta gått ner till noll.
Man kan i och för sig tänka sig att antalet ppm/grad minskar något med kallare temperatur, men att den skulle minska kraftigt med någon grads sänkning av temperaturen verkar heller inte rimligt.
#102 Lars-Eric
Gösta tar fram relaxtionstiden på 14 år för upptag av co2 i haven från atmosfären via bombkurvan. Det är en process som skedde från 1963-2003.
Vad gäller temperaturkänsligheten för avgasning använder han den stora El-Nino effekten 1998 för att bestämma den parametern. 1998 var co2 halten ca 370 ppm så partialtrycket var ganska högt redan då.
Jag tror inte dagens partialtryck har någon större påverkan på den parametern!
Det viktiga i sammanhanget är att Göstas modell och dess slutsatser bygger helt på prövad vetenskap och observationer från verkligheten. Modellen efterliknar bombkurvan, Keelingkurvans långsiktiga trend och Keelingkurvans årsvariationer!
Dessutom kan en kolcykelbudget tas fram utan en ”missing sink”
Jag har inte hittat någon annan modell som kan göra det!
#105 TorbjörnR
De finns många sätt att försöka bedöma hur en viss temperaturhöjning eller ett visst partialtryck i atmosfären påverkar inlösning och avgasning. Vad gäller Gösta P.´s metod kan man invända att det kanske inte var temperaturhöjningen av El Nino som ökade avgasningen utan den förändrade cirkulationen. Se t.ex vad tty skrev i #46.
”Havet är inte någon homogen liten damm. Temperatur och kemisk sammansättning varierar kraftigt. Vissa områden absorberar koldioxid, andra områden avger den:
https://gml.noaa.gov/webdata/ccgg/CT2013/summary/dfo-glb.png
Generellt avger havet koldioxid i uppvällningsområden och absorberar i stormiga områden på mellanlatituderna. Temperaturen spelar faktiskt betydligt mindre roll.”
(Som jag läser Keelingkurvan var den ca 360 ppm år 1998.)
#106 Lars-Eric
Gösta visar klart och tydligt att ändringshastigheten på atmosfärens co2 korrelerar väl med temperaturen inte bara 1998 utan över lång period. Keeling, Spencer med flera upptäckte samma sak.
Revelle/Suess redan 1957 gjorde samma upptäckt!
Är helt med på att co2 inte är perfekt blandat i atmosfären som tty beskrev. Det är inte ens lika mellan norra o södra halvklotet.
#104 bength
Skulle nog ha sagt ”i storleksordningen” 100 ppm/grad. Det viktiga i sammanhanget var att det inte är runt 10 ppm/grad utan väsentligt högre.
Gösta refererar Roys modell och har för mig att jag läst något liknande där.
Har inte räknat på det men om vi gör det lite kort så kan vi titta på 1990-1999.
Under det decadet så gav termisk avgasning ca 11 ppm till atmosfärens co2 halt.
Om vi gissar att temperaturökningen var 0,15 grader över 10 år så ger det
11/0,15 = 73 ppm/grad
#107 TorbjörnR
”Gösta visar klart och tydligt att ändringshastigheten på atmosfärens co2 korrelerar väl med temperaturen inte bara 1998 utan över lång period. ”
Roy Spencer visar i sin ”Simple model” att ändringshastigheten på atmosfärens CO2 kollelerar väl med enbart partialtrycksökningen sedan 1960-talet utan att använda sig av temperaturen.
Om man tror att transporten av koldioxid har en stark koppling till Henrys lag tycker jag att man bör beakta båda de parametrar som styr löslighetshastigheten av gas i vätska. Att då bortse från den parameter som har förändrats överlägset mest, som skillnaden mellan partialtrycket och löslighetstrycket, verkar underligt.
#109 Lars-Erik
Du har fel om Spencers modell. Han tar hänsyn till El-Nino och därmed till havens temperaturändringar!
Bägge modellerna tar också hänsyn till partialtrycket av co2 i atmosfären. Gösta gör det med korrekta fysikaliska och kemisk kinetisk teori medan Spencer gör det genom att införa en ”artificiell” co2 nivå om 295 ppm som en referens. Är 295 ppm en naturlag?
Spencers ”Simple model” är en enkel modell vilket namnet antyder och säger att temperaturen påverkar co2 halten via ENSO samt att partialtrycket påverkar havets hastighet i att plocka upp co2!
Samma gör Göstas modell men han har också med relaxtionstiden som bevisas via bombkurvan. En fysikalisk/kemisk troligen korrekt modell medans Spencers är en kurvanpassad modell utan något större teoretiskt stöd.
Sen att Göstas modell är en förenkling av verkligheten är givet. Han diskuterar dock varför han tex inte har med någon försurning av ythavet etc.
Vad menar du med lösningstrycket?
#110 TorbjörnR
”Vad menar du med lösningstrycket?”(löslighetstrycket)
Jag menar det partialtryck i gasfas som motsvarar gasens löslighet i vatten. När detta tryck underskrids avgasas vattnet. Notera att om det finns gas djup ner i en vätska och partialtrycket sänks, vet inte denna gas om att partialtrycket har sänkts utan förbli i gasfas.
#110 TorbjörnR
”Spencer gör det genom att införa en ”artificiell” co2 nivå om 295 ppm som en referens. Är 295 ppm en naturlag?”
Spencer tar fram en kurva som visar att sen 60-talet är inlösningen av koldioxid i hav/växlighet proportionell mot partialtrycksökningen sedan en viss tidpunkt, som råkar bli just 295 ppm, vid de förhållanden som har varit rådande. Vid andra förhållanden t.ex. under lilla istiden hade denna siffra nog varit annorlunda.
Han använder inte temperaturen i sin modell med kan se påverkan av t.ex. ENSO, men det behöver ju inte vara från temperaturen.
#110 TorbjörnR
Jag förstår inte hur Göstas modell beaktar effekten av partialtrycksökningen sen 60-talet på gasinlösningen. Kan du hjälpa mig med referens till ett sidnummer? Han som är kemist borde ju ha bra koll på detta.
Bjerke 106. ”Generellt avger havet koldioxid i uppvällningsområden och absorberar i stormiga områden på mellanlatituderna.”
Sista halvan av påståendet tycker jag verkar märkligt. Som exempel: Golfströmmen kyls av. Är det inte då i Arktis utanför Grönland som den suger upp mest koldioxid innan den dyker och kommer upp 1000 år senare?
Enligt Henrys lag är ”uppsugningen” proportionell med temperaturen och Golfströmmen kyls av kontinuerligt på sin väg. Men avkylningen borde vara störst i Arktis.
#112 Lars-Eric
295 ppm gör precis som du säger modellen speciellt anpassad för en specifik period. Alltså inte en generell modell. Fortfarande en bra och ”simple” modell som ger, som han själv skriver. en del intressant information.
Vad skulle ENSO bidra till om inte temperaturändring som ger ändring i avgasning?
#113 Lars-Erik
Tror vi missförstod varandra. Gösta använder partialtryck för upptaget av co2 i haven.
Termen för avgasning använder han Arrhenius ekvation. Giltigheten för användande av den ekvationen har jag inte koll på.
Sidorna 128-130 beskriver väl bäst hur resonemanget ser ut.
#116 TorbjörnR
På sid 128-130 i nätversionen av boken hittar jag inget om påverkan från koldioxidens partialtryck på gastransporten. Jag kan inte heller hitta Arrhenius ekvation.
Däremot har han ett avsnitt om att gravitationen orsakar temperaturökningen på jorden.
Läser jag i fel version av boken?
https://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2019/04/Falskt-Alarm-20190209.pdf
#117 Lars-Eric
Jag ber dig söka själv i sin nätupplaga.
I boken heter kapitlet ”de årliga oscillationerna av luftens co2 halt”.
Det och framåt ger bra info.
Sen ger paper 3 och 4 som Gösta även publicerat här tror jag ännu mer detaljer!
Dessutom hänvisar jag till #105 där jag försöker sammanfatta varför enligt min mening Göstas modell hittills är den som bäst beskriver verkligheten.