Utsläppsrätter EU ETS

Del 1 – den polerade ytan

Inom EU är utsläppsrättssystemet ETS är viktig åtgärd för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen och påskynda den tekniska omställningen.

Del 2 – en analys av vad som finns under skalet

Fördelningen ska vara rättvis och begriplig (transparent), men också bidra till att syftet med EU ETS uppnås – sänkta utsläpp.

All indata kommer från Naturvårdsverket. Länk

Del 1 – den polerade ytan

Text från Vattenfalls hemsida:

”En utsläppsrätt är rätten att släppa ut ett ton koldioxid. Rätten gäller de företag som ingår i EU:s system för utsläppsrätter, runt 770 svenska företag inom el, industri och transport. Totalt, inom hela EU, står de företag som är med i systemet för 40 % av EU:s koldioxidutsläpp.

För varje ton koldioxid som ett företag i handelssystemet släpper ut måste en utsläppsrätt överlämnas. Om ett företag har högre utsläpp än det har utsläppsrätter kan det välja att antingen köpa fler utsläppsrätter på marknaden eller investera i åtgärder som minskar företagets utsläpp. Det är EU som bestämmer vilka företag som behöver utsläppsrätter.

Tanken är att utsläppen ska minska när priset på utsläppsrätter överstiger kostnaden för att minska utsläppen genom förändringar i produktion eller teknik vid det enskilda företaget. Därmed skapas ett marknadsstyrt sätt att kontrollera utsläppen av koldioxid och andra förorenande ämnen, där man minskar utsläppen i det land och den sektor där det kostar minst. De företag som har höga kostnader för att minska utsläppen kan köpa utsläppsrätter från företag med lägre åtgärdskostnader. Målet är att minska utsläppen med minsta möjliga påverkan på den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen inom EU.”

Naturvårdsverket skriver:

”Tillverkande industrier och anläggningar som producerar el och värme omfattas av EU ETS. Även flygtrafik ingår. Tillsammans står dessa verksamheter för ungefär 40 procent av EU:s totala klimatutsläpp.

EU ETS omfattar företag och verksamheter inom energi (produktion av el och värme), industri och flygtrafik. Det är obligatoriskt att delta i systemet för de verksamheter som omfattas.  I vissa fall är det dock bara verksamheter med en produktionskapacitet som överstiger en viss storlek som deltar.

Svenska deltagare i utsläppshandeln

I Sverige omfattar utsläppshandeln cirka 750 industri- och energianläggningar samt ett tiotal flygbolag. Industrianläggningarna står för den största andelen av utsläppen, vilket är en skillnad mot övriga EU där utsläpp från energianläggningar generellt sett dominerar. Järn- och stålindustri, oljeraffinaderier och cementtillverkning är de industrier som har störst utsläpp i Sverige.

Merparten av de svenska anläggningarna, cirka 400 av totalt 750, utgörs av små förbränningsanläggningar som levererar energi till fjärrvärmenät. Tillsammans står dessa anläggningar endast för någon enstaka procent av de totala svenska klimatutsläppen.

Resultat och effekter

Sedan 2005 har deltagarna i EU:s utsläppshandel minskat sina utsläpp med mer än en tredjedel. Försäljningen av utsläppsrätter ger dessutom stora intäkter. Många miljarder euro har genom åren förmedlats till olika klimatförbättrande åtgärder.

Huvudsyftet med utsläppshandeln är att få ner utsläppen. Fram till 2019 hade de totala utsläppen av växthusgaser från de som deltar i utsläppshandeln minskat med 35 procent (jämfört med starten 2005). Resultatet har överträffat EU:s målsättning till 2020: att deltagarna i utsläppshandeln ska minska sina utsläpp med i genomsnitt 21 procent (2005–2020).”

Sverige

Utsläppen från de anläggningar som ingår i handelssystemet står för cirka 37 procent av Sveriges nationella klimatutsläpp.

Utslapp NV 2

Bild från Naturvårdsverkets hemsida

Man kan se i bilden ovan att en minskning av den fria tilldelningen verkar påverka svenska utsläpp av koldioxid efter år 2018.

EU:s politiker ser också risker med detta genom koldioxidläckage.

 

Fri tilldelning – ska förhindra att utsläpp flyttar utanför EU:s gränser

Grundregeln för utsläppshandeln är alltså att företag betalar för utsläppsrätter. Men EU delar också ut utsläppsrätter gratis. En anledning är att man vill förhindra det som kallas koldioxidläckage.

Många av de europeiska företag som ingår i EU ETS säljer produkter på en global marknad och är utsatta för hård konkurrens. Att betala för utsläppsrätter skulle innebära en ökad kostnad för företagen. Risken finns då att de lägger ner sin verksamhet i EU och flyttar till ett land utanför EU med lägre miljökrav. På EU-språk kallas detta för koldioxidläckage (carbon leakage).

Nackdelarna med koldioxidläckage är flera. Dels är det negativt för såväl ekonomi som sysselsättning. Dessutom innebär koldioxidläckage att EU ETS inte fungerar som det är tänkt, eftersom de globala utsläppen av växthusgaser inte minskar utan bara flyttar utanför EU.

Risken för koldioxidläckage är en viktig faktor när den fria tilldelningen beräknas.

Så fördelas utsläppsrätter

Merparten av utsläppsrätterna köper deltagande företag varje år till marknadspris. EU delar också ut en viss andel av utsläppsrätterna gratis. Syftet är att minska risken att Europas industrier flyttar sin verksamhet till länder med lägre klimatkrav.

Varje år utfärdar EU omkring 1,5 miljarder nya utsläppsrätter. Att fördela dessa utsläppsrätter till de cirka 11.000 verksamheter, industrier och flygbolag som deltar i utsläppshandeln är en grannlaga uppgift.

Fördelningen ska vara rättvis och begriplig (transparent), men också bidra till att syftet med EU ETS uppnås – sänkta utsläpp. Frågan om hur utsläppsrätterna fördelas är en central och omdebatterad del av EU ETS.

Fri tilldelning – gynnar de mest utsläppseffektiva företagen

EU har tagit fram detaljerade regler för hur den fria tilldelningen ska gå till, det vill säga hur många gratis utsläppsrätter enskilda företag ska få.

 

Fri tilldelning

 

Ju mer utsläppseffektiv en anläggning är, desto fler gratis utsläppsrätter i förhållande till utsläppen får den.  På så vis gynnar regelverket de mest utsläppseffektiva anläggningarna inom varje bransch.

 

Fri tilldelning – tillverkande industri men inte elproducenter

Vissa branscher anses ha högre risk för koldioxidläckage än andra och finns med på den så kallade koldioxidläckagelistan. Tillverkningsindustrin bedöms generellt ha en hög sådan risk. När den fria tilldelningen räknas ut tar man hänsyn till hur stor risken är för koldioxidläckage, genom att anläggningar i branscher som inte är med på listan får ett avdrag från sin fria tilldelning.

Fri tilldelning – kan ibland behöva kompletteras med köp

Eftersom den fria tilldelningen beror på hur utsläppseffektiv anläggningen är och vilken risken för koldioxidläckage är, är det inte säkert att ett företag får så många utsläppsrätter att det motsvarar deras utsläpp. De kan därför behöva köpa kompletterande utsläppsrätter, antingen via auktioner eller på andrahandsmarknaden.

 

Del 2 – en analys av vad som finns under skalet

Det verkar som våra politiker anser att den största faran med EU ETS är att verksamheter flyttar utanför EU och därigenom skapar koldioxidläckage. Naturvårdsverket skriver visserligen att en minskning av den fria tilldelningen påverkar ekonomi och sysselsättning negativt, men hela stycket under rubriken: ”Fri tilldelning – ska förhindra att utsläpp flyttar utanför EU:s gränser” handlar i stort sett bara om risken för koldioxidläckage dvs att verksamheter flyttar utanför EU.

Data finns från år 2005

Handel med utsläppsrätter inom EU ETS började 2005, där 2005 och 2006 var provperioder. Antalet som är med har varierat från 722 st. år 2005 till 812 st år 2012. Mellan 2013 och 2020 har antalet varierat från 750 till 741. De större utsläpparna har varit 49 st. under den perioden. Det gör att det inte är meningsfullt att på totalen jämföra med perioder före 2013.

Man kan ändå se en stor minskning 2009 i spåren av finanskrisen. Hela minskningen kan förklaras med SSAB i Luleå och Oxelösund. 2010 ökade utsläppen med 5,2 Mton:

  • SSAB                            2,1
  • Energi                            1,1
  • Övriga                            2,0

Minskningen mellan 2018 och 2020 är 3,3 Mton:

  • SSAB, Slite och Preemraff Lysekil 1,0
  • Energi 1,3
  • Övriga 1,0

Efter den stora ökningen av gratis utsläppsrätter år 2013 har Sverige beslutat att minska den årliga tilldelningen.

Sverige ETS 2005 2020

Hur har man lyckats?

Bilden nedan avser EU totalt. Det är förbränningsanläggningarna som står för hela minskningen från år 2013. Övriga verksamheter har totalt sett inte påverkats av EU ETS.

Den grå linjen nedan är svenska utsläpp inom EU ETS.

EU ETS

Sverige

För svensk del är det övrig industri som står för de stora utsläppen c:a 75%. I gruppen förbränningsanläggningar är det fyra anläggningar som tillsammans verkar ha en bestående minskning av fossil förbränning. Totalt c:a 1 Mton om man jämför genomsnittet för åren 2013 till 2018 med 2020.

För övrig industri är det SSAB, Slite och Preemraff i Lysekil som har minskat med 1 Mton. Övriga 734 verksamheter har tillsammans minskat med 1,3 Mton.

Sverige ETS 2013 2020

Stora och små anläggningar

Jag har gjort en indelning i stora och små anläggningar. Med stora och små menar jag i ett svenskt perspektiv. Stora har under något år för perioden släppt ut mer än 100 Kton fossil CO2. De små har utsläpp som varit mindre än 100 Kton alla år. De stora (49 st. från 2013) släpper ut mer än 80% av totala utsläpp.

Av någon anledning har hela den extra tilldelningen år 2013 tillfallit de små anläggningarna.

Stora och sma

Av de stora är fyra i särklass. De är Slite, Preemraff i Lysekil, SSAB Oxelösund och SSAB Luleå (inkl. Lulekraft). Deras utsläpp är c:a 50% av utsläppen inom EU ETS för Sverige.

4 stora

Sett till tilldelning av gratis utsläppsrätter verkar det inte vara EU ETS som driver försöken med ”kolfritt stål” mm. Det är bara Slite som behöver köpa på sig flera.

Fyra verksamheter med olika förutsättningar

Korsta

Korsta är en sopförbränningsanläggning som ägs av Sundsvall Energi AB som är ett kommunalt bolag. År 2003 fick man miljötillstånd för att byta ut oljepannan mot att elda sopor. Den nya pannan togs i drift år 2007, vilket syns på den blå stapeln. Som tack blev man av med den fria tilldelningen av utsläppsrätter. De återkom vid den stora utdelningen år 2013. 2020 saknas 45 tusen utsläppsrätter.

Med dagens pris på 500 kr/ton blir det en extra kostnad på 22 miljoner kronor. Pengar som annars skulle ha används i den kommunala verksamheten. Det kan ju också vara så att det är kunderna som får betala med ett högre pris för fjärrvärme och sopor. Det man inte har med i redovisningen är alla de oljebrännare i kommunen som ersatts med fjärrvärme. Tekniska verken i Linköping skriver så här:

”Sverige (och Danmark) har nämligen ensidigt valt att tolka regelverket så att avfallsförbränning inkluderas i handelssystemet trots att det uttryckligen säger att ”municipal and hazardous waste” ska exkluderas.”

De skriver också att priset på utsläppsrätter inte spelar någon roll eftersom de inte har något alternativ till att elda sopor. 1/3 av soporna räknas som fossil. Länk.

Kubal är ett aluminiumsmältverk i Sundsvall. Kubal är en av Sveriges största elförbrukare. De är i behov av ett lågt elpris för att överleva. 2020 fattades 81 tusen utsläppsrätter vilket med dagens pris är 40 miljoner kronor. Man kan inte se att EU ETS har påverkat utsläppen. Tilldelningen kan jämföras med Ortviken (tidigare papper numera mekanisk massa) och BioNorr (träpellets) nedan.

BioNorr

Man kan fråga sig varför en pelletsfabrik som använder överblivet spån i torkningsprocessen överhuvudtaget ska få utsläppsrätter. Ortvikens tilldelning är också ett stort frågetecken. Men, det är värre.

Små förbränningsanläggningar – en lönsam affär

Vänstra bilden visar utsläpp för små respektive stora förbränningsanläggningar. I den högra bilden kan man se att små anläggningar har fått nästan tre gånger fler utsläppsrätter än vad de förbrukat.

Det är dessutom så att 83 förbränningsanläggningar har redovisat noll utsläpp för hela perioden. Trots detta har de fått 1 958 529 utsläppsrätter. Om de behållit dem är de idag värda 1 miljard kronor.

Forbranning

Ett av de företag som har små anläggningar är Vattenfall AB.

Vattenfall

Slutord

Vi får se vad som händer nu när den fria tilldelningen minskar och priset är 500 kr/ton. Industrin i Europa har hittills inte påverkats av EU ETS. Jag har uppfattat att det mest är Sverige som har en aggressiv minskning av den fria tilldelningen, men EU har börjat prata om att minska den totala tilldelningen av gratis utsläppsrätter som idag är 1500 miljoner utsläppsrätter.

Kommer lokal- och regionalpolitiker sitta still i båten och titta på när företagen läggs ner eller försvinner. Jag tror inte det.

Min uppfattning är att orsaken till att systemet inte har havererat är att den fria tilldelningen varit större än behovet och att priset varit relativt lågt.

Det känns också som ”biofamiljen” blivit otillbörligt gynnade medan övriga verksamheter fått ett erbjudande de inte kan motstå.

 

Kan detta vara en politisk drivkraft?

Merparten av intäkterna från auktioner tillfaller statskassan i de länder som deltar. Minst hälften av ländernas intäkter ska, enligt EU:s regler, användas för åtgärder som minskar klimatförändringarna. De senaste åren (2013–2018) har så mycket som 80 procent av dessa intäkter använts till olika klimat- och energirelaterade åtgärder.

I takt med att marknadspriset på utsläppsrätter ökar stiger intäkterna. Mellan 2012 och 2017 fördelades ungefär 3,5 miljarder euro årligen till de länder som deltar i utsläppshandeln. 2019 var summan 14 miljarder euro. Under 2019 gav Sveriges auktioner av utsläppsrätter intäkter till den svenska statskassan motsvarande 1,4 miljarder kronor.

Var kan vara bättre än dolda skatter?

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Gabriel Oxenstierna

    Tack Mats,
    mycket utförlig och intressant information!

    Jag försöker förstå hur priset på utsläppsrätter påverkar dels gaspriset (på kontinenten), dels elpriset. Att det finns ett samband är klart, men hur mycket av elpriset i Sverige består av kostnaden för utsläppsrätter?

    Här en länk till presentation av Energiföretagen, se bild 20 och 21. Där ser det ut som om över 25% av elpriset består av kostnaden för utsläppsrätter.
    Men enligt ansvarig på Energiföretagen räknar de bara med en enkel schablon, som förmodligen inte stämmer i nuläget när marknadsdynamiken blivit helt annorlunda.
    https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/statistik-i-bilder/elmarknadspriser/diagram-och-tabeller-konsument-elpriser-och-elskatter-i-sverige-och-norden.pdf

    Här är en länk till pdf med ACER:s beräkningar som är baserad på en modell av det europeiska elsystemet:
    https://extranet.acer.europa.eu/Media/News/Documents/20211004%20Eurogroup%20presentation%20-%20energy%20price%20developments%20-%20ACER%20-%20FINAL.pdf

    Bild 6 visar att sambanden finns där.
    Vore intressant att få fram mer om detta, eftersom priserna på utsläppsrätter lär fortsätta öka, samt då driva elpriserna uppåt. Kanske något för del 2, eller del 3 🙂

  2. Mats Zetterberg

    #1 Gabriel
    Kraftvärmeverk, typ Korsta, måste köpa utsläppsrätter. Det gäller säkert också för alla som inom EU producerar el genom fossil förbränning.

    Om man sätter priset utifrån produktionskostnaden (säljarens marknad) kommer en del av priset bero på utsläppsrätter. Ska titta på länk 2

  3. Koldioxidläckage, det låter ju farligt. Kanske dags för klimatblöjor. Skulle vara intressant att veta vem som uppfann utsläppsrätterna. Är det en människa eller är det en utomjordisk varelse. Uppfinnaren/uppfinnarna kanske väntar på att få ett nobelpris. Att människan äntligen fått dominans över hela jorden måste ju belönas.

  4. Gabriel Oxenstierna

    #2 Mats

    Ett utmärkt exempel på hur utsläppsrätterna driver kraftproduktion från kol mot naturgas har vi i Vattenfalls stenkolkraftverk Moorburg i Hamburg. Kostade 30 miljarder kr att bygga, bara 5 år gammalt, men körs numera på som mest halvfart pga de dyra utsläppsrätterna.

    Då får man ett bortfall av el, som kompenseras med gaseldade kraftverk.
    Vilket driver gaspriserna uppåt.
    Vilket sedan i sin tur driver elpriserna i Tyskland
    och därmed även i södra halvan av Sverige.

    Fiffigt system. Fast MP som gjort allt de kunnat för att bygga detta system har nog inte förstått marknadslogiken i det hela. Konsekvensanalys har genomgående saknats, vill jag påstå.

    Eller som det heter numera ”vi såg det inte komma”.

    Alternativt skyller man på Putin (ryssarna levererar dock all kontrakterad gas som de ska, så den gubben går inte.)

    https://sverigesradio.se/artikel/7384475

  5. Tack bra sammanfattning som är begriplig när underliggande teorier är obegripligt feltänkta.

    Bättre vore väl om varje utsläppsrätt delades upp i hundra miljarder tryckta pappersrätter. Då hade man ju något att elda med när temperaturen faller som en sten.

  6. foliehatt

    Gabriel Oxenstierna, #4,
    du underskattar miljöpartisterna. De uppgörelser på energiområdet som de har ett finger (eller fler) med i har samtliga underliggande effekter som driver utveckling i riktningar som följer MPs uttalade ambitioner, se exvis Tovatts snackande bredvid mun avseende kärnkraften – jämfört vad som sades när energiuppgörelsen slöts. Det finns all anledning att anta att gröna partier har räknat på detta med utsläppsrätter och kommit fram till att alla energipriser skulle öka såpass mycket att användandet minskade.
    Cykel, öppna eldar (biomassa) och ekologiskt barkbröd är deras yttersta mål. Fast det berättar de inte för sina väljare.

  7. L

    Vem eller till vilka går pengarna som man får betala för utsläppsrätterna och isåfall vad används pengarna till.

  8. Simon

    Instämmer med tidigare kommentarer. Mkt bra genomgång av något som inte är helt enkelt att begripa. Blev förhoppningsvis lite klokare nu. Helt klart enormt mycket pengar som ligger i detta. Bara det i sig är ett varningstecken.

  9. Sören G

    MP går tillbaka enligt senaste väljarundesökningen och får 3,2 %. Enligt P1 anses de ha den bästa miljöpolitken av flest tillfrågade och skulle därför kunna komma igen till valet.

  10. foliehatt

    Sören, #9
    P1s resultat angående vilket parti som väljarskaran anser bedriver bäst miljöpolitik kan ju mycket väl vara en i förväg bestämd story som man i efterhand har sökt data att konfirmera.

    Detta sker i alla fall hos systerföretaget SVT:

    https://twitter.com/JohanIngero/status/1486587459802734595

  11. Björn

    En fullständigt meningslös verksamhet. Vad kostar inte detta i form av meningslös administration och den hord av tjänstemän inom EU och på nationell nivå som skall bevaka denna pseudoverksamhet med utsläppsrätter? Dessutom kan man säga att marknaden inte längre är fri, för den måste i alla led ta hänsyn till emission av CO2. När skall denna galenskap upphöra? Marknaden konvergerar av sig självt mot effektiva och funktionella system på alla nivåer utan politikers inblandning.

  12. Utsläppsrättigheter verkar fungera som en extra valuta där Bryssel sitter på tryckpressen. Jag är dock inte helt klar över vem som plockar hem stålarna. Är det de företag som kan flytta utomlands som får bidrag/mutor för att stanna i Europa? Eller är det staten och EU? Eller både och?

    Vem som i slutändan får betala vet vi ju.

  13. Mats Zetterberg

    #12 Ingemar
    Det är statskassan som får pengarna för de utsläppsrätter som auktioneras ut till behövande. 2019 fick svenska statskassan 1,4 miljarder.

    Sedan är man rädd för att verksamheter som kan flytta, gör det om de inte får tillräckligt med gratisrätter. Vilket motverkar syftet att minska utsläppen.

    Det mest sjuka är att verksamheter som inte har några fossila utsläpp och per definition inte kan minska sina fossila utsläpp får gratis utsläppsrätter. De kan sedan sälja dem med god vinst.

  14. Lasse

    Tack Mats Z
    Tar fasta på denna:
    ”Sverige (och Danmark) har nämligen ensidigt valt att tolka regelverket så att avfallsförbränning inkluderas i handelssystemet trots att det uttryckligen säger att ”municipal and hazardous waste” ska exkluderas.”

    Vi hade ett fungerande system där avfall förbrändes och levererade värme till fjärrvärmenäten.
    När avfallet beläggs med skatt så är det lockande att kalla det en resurs och lägga det på hög för framtida sortering.
    Vi har sett vad som sker i Botkyrka kommun:
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/avfallsanlaggningens-vi-hade-ingen-aning-om-det-fanns-arseniktunnor-i-sopbergen

    Det måste finnas incitament att göra rätt i varje led annars blir det öppet för fifflare.
    Undrar om vi slutat importera avfall? Det var en win win för EU.

  15. Lasse

    Hur kan man följa priset på utsläppsrätterna?

  16. Mats Zetterberg

  17. Lennart Svanberg

    Till er på Dagens Nyheter som garanterat läser det här. Ni tar till storsläggan idag:

    ”- Bara tre procent av de forskare som inte går med på att våra utsläpp värmer upp jorden har kompetens och meriter inom klimatområdet, visar en stor kartläggning. De har dessutom kopplingar till fossilindustri och klimatskeptiska organisationer. Ändå hänvisar många ständigt till dem.

    – Samtliga i den undergruppen hade dessutom någon koppling till klimatskeptiska industrier eller organisationer.

    – Det här är inga experter. De är knutna till branscher där det finns ekonomiska anledningar att tvivla på klimatförändringarna.

    – Den typiska profilen för en klimatskeptiker är en man som är medelålders eller äldre, utan längre utbildning, som står klart till höger i politiken och har ett svagt intresse för miljöfrågor, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.”

    ————————————————–

    Till er på DN, första steget för att bemötas med respekt är att bemöta sina meningsmotståndare med respekt.

    Som så många gånger tidigare väljer ni att ej debattera sakfrågan, huruvida CO2 från människan driver temperaturen, utan väljer att ”hänga ut” de som ej tycker som ni.

    Ni skriver att vi i detta forumet och andra liknande forum är outbildade, sponsrade av fossilbranschen och politiskt tillhörande Sverigedemokrater vilket ej gäller för mig och i princip varje artikelförfattare i detta forumet.

    Att mobba minoriteter är populism och något som ni i andra frågor starkt tar avstånd ifrån oavsett om det handlar om samer, homosexuella eller religiös övertygelse.

    Den dagen ni börjar nämna Elsa Widding som Civilingenjör, Ingemar Nordin som Filosofie Doktor och Lennart Bengtsson som vår mest meriterade inom klimatfrågor då kan ni vinna vår respekt även om ni har en avvikande åsikt än oss i denna bloggen.

    Fy skäms på er i Dagens Nyheter som bedriver mobbning av oliktänkande. Ni borde veta att det är en ”slipping slope” när nästa åsiktsminoritet kommer i skottgluggen. Sluta med mobbingen och bidra till ett bättre samhällsklimat så kommer vi alla bli vinnare.

  18. Sören G

    #17
    Ställ frågan till DN: Vilka forskare anser att koldioxid inte är en växthusgas? D.v.s. inte skulle ha spekrallinjer i den infraröda delen av det elektromagnetiska spektrat.

  19. Lasse

    ”Sverige är det enda land i Europa som tilldelas fler utsläppsrätter än det gör av med, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på att Sverige redan har världens högsta skatt på koldioxid, 1 190 kronor per ton.” (Energi tidningen länk i #16)

    Så det blir dubbelbeskattning av utsläpp inom landet?

  20. Lennart Svanberg

    #18 Sören, du har så rätt. Nej, fram med statsvetare som bedriver åsiktsregistrering. Det är hur Dagens Nyheter viktar om vad som är väsentligt när det gäller klimatet.

  21. Brutus

    #17,+++
    Cancelkulturen i sin prydno: Bemöt ej en åsikt du ej gillar, brunsmeta istället för att argumentera emot, särskilt inte om du ej har starka argument. SVT:s variant : Vill ej ha ”falsk balans”.
    Fö tror jag att Bolund(?) har sett till att makulera utsläppsrätter för mer än en miljard SEK.
    Sorgligt att se ett land som man arbetat i och trott på chanserar så som sker. Eliten vill svenska folket illa.

  22. Bubo

    #13 Mats Z

    Anledningen till det till synes absurda har jag för mig är att man inte ville att de som var tidiga att minska sina utsläpp (dvs före införandet av EU ETS) skulle bli missgynnade.

    Ta svenska fjärrvärmeanläggningar, vi har ju en koldioxiskatt sen tidigt 90-tal så all olja var i princip borta redan. Men kanske inte så i Polen. Skulle man då tilldela efter faktiska utsläpp skulle ju de få tilldelning, byta till biobränsle och göra en stor vinst, men svenska skulle inte få det eftersom de gjort den åtgärden tidigare (innan EU ETS). Det man då gjorde var att tilldelningen gjordes utifrån benchmarking. Även om man själv inte hade utsläpp tilldelades man efter sin bransch benchmarking-tilldelning på EU-nivå. De som gått före och inte hade utsläpp drabbades inte då och det blev ingen taktik att ha höga utsläpp medvetet för att få ökad tilldelning i framtiden. Om det är mer eller mindre rättvist eller absurt än att gå efter historiska utsläpp man faktiskt haft vet jag inte.

  23. Det är egentligen otroligt att man utvecklat detta komplicerade system med utsläppsrättigheter. Allt pga av att man missuppfattat den den vetenskapliga frågan.

  24. Per

    De som under förra handelperioden hade 100% biogena utsläpp fick ingen gratis tilldelning för nuvarande handelperiod (2021-2030). Om de hade lyckats förbränna någon enstaka m3 fossil olja så hade de fått tilldelning baserad på den totala produktionen inkl biogena utsläpp. Ofta så ger de här systemen helt galna konsekvenser.

  25. Är det någon som är sugen på att skotta snö så säljer jag snöskottningsrätter. Med pensionärsrabatt. Skottade nästan 4 timmar i fredags. Och två timmar hittills idag. Och snön den bara vräker ner just nu.

  26. Bubo

    #13 Mats Z

    ”Sedan är man rädd för att verksamheter som kan flytta, gör det om de inte får tillräckligt med gratisrätter. Vilket motverkar syftet att minska utsläppen.”

    Nej, hur själva tilldelningen (auktion eller gratis) sker påverkar inte incitamentet att minska utsläppen.

    Man kan jämföra med två guldsmyckestillverkare A och B.
    Säg att själva guldet till smycket kostar 20 000 kr. För A kostar det 5000 i arbetskostnad att sedan göra ett smycke av guldet och för B kostar det 8000 kr. Smycket kan sedan säljas för 27 000 kr. Endast A kommer då att ha incitament att göra smycken av guldet, eftersom kostnaden för tillverkningen är 25000 och säljpriset är 27000. B kommer däremot göra förlust med 1000 på sin smyckestillverkning.

    Kan vi få B att också göra smycken om han får fri tilldelning av guld dvs får köpa det för 0 kr? Han har då en kostnad på bara 8000 kr i sin smyckestillverkning men kan sälja för 27 000 kr. Vinst 19000 kr/smycke. Ändå är svaret nej. Varför?

    Jo, han kan ju istället sälja själva guldet och strunta i att göra smycken och tjäna 20 000 kr som ju är mer än 19 000. Även fast han fått guldet gratis har det en alternativkostnad på 20 000 kr och incitamentet att tillverka smycken har inte ändrats. På samma sätt är det med utsläppsrätter, oavsett hur du fått dem har de en alternativ användning (att säljas) vilket är det som skapar incitamentet till utsläppsminskning.

  27. Bubo

    #13
    Oj, ursäkta! Såg nu att jag kanske missförstod syftningen i din mening. Om de flyttar motverkar det ju syftet att minska utsläppen, men inte att de får gratistilldelning. Ber om ursäkt om jag missförstod.

  28. Mats Zetterberg

    #25,26 Budbo

    Såg precis nr 26

    Såhär skriver Naturvårdsverket;
    ”Vissa branscher anses ha högre risk för koldioxidläckage än andra och finns med på den så kallade koldioxidläckagelistan. Tillverkningsindustrin bedöms generellt ha en hög sådan risk. När den fria tilldelningen räknas ut tar man hänsyn till hur stor risken är för koldioxidläckage, genom att anläggningar i branscher som inte är med på listan får ett avdrag från sin fria tilldelning.”

    Tror vi är överens.

  29. Sören G

    OT
    Såg ”One planet, one chance” på TV2. Det handlade bl.a. om havsskölpaddor på Zakynhtos. De påstods vara hotade av klimatörändringarna eftersom det kläcks övervägande honor när vattnet blir varmare. –Hur klarade de sig under tidigare perioder när det var betydligt varmare? Och hur mycket varmare har Medelhavet blivit?

  30. Gabriel Oxenstierna

    #23 Ingemar
    Systemet är de facto mycket effektivt när det gäller att styra om energisystemet, har det visat sig på senare år. De företag som är listade i systemet (13000 produktionsenheter i hela EU) kommer inte undan. De tvingas anpassa sig på ett eller annat sätt.
    Ett vanligt sätt till anpassning är att man helt enkelt flyttar produktion till sydostasien (Kina etc) för att komma undan. Så kan vi i Sverige brösta oss över vår ”framgångssaga”, som I.Lövin uttryckte det, ja, vi fick mindre utsläpp, men också mindre jobb, och utsläppen är desamma globalt sett.
    Hyckleriet satt i system.

    Det finns numera också i hyfsat många länder. Finns en enormt faktarik wikipedia-artikel om detta system, på engelska:

    https://en.wikipedia.org/wiki/European_Union_Emissions_Trading_System

  31. Gabriel Oxenstierna

    Någon upptråds efterlyste var man kan se marknadsdata för ETS.

    https://icapcarbonaction.com/en/ets-prices

    Tryck på Systems knappen och välj EU ETS

    Var visst redan uppe i 100 USD nyligen.

    Om man själv vill spekulera i detta instrument finns olika varianter på Avanza.
    OBS att dessa är med hävstång, dvs de har dubbel respektive femdubbel volatilitet jämfört med underliggande ETS. Således stor risk för förluster också. Har själv inte handlat med dessa, har bara noterat att de finns.

    https://www.avanza.se/borshandlade-produkter/certifikat-torg/om-certifikatet.html/1019881/bull-utslappsratter-x2-ava-10

    https://www.avanza.se/borshandlade-produkter/certifikat-torg/om-certifikatet.html/1019879/bull-utslappsratter-x5-ava-10

  32. Mats Zetterberg

    #30 Gabiel

    Jag kollade Wiki sidan. Där finns en redovisning av Sveriges utsläpp 2005 till 2007.
    År Mton CO2
    2005 19,4
    2006 19,9
    2007 15,3

    Naturvårdsverkets data
    År Mton CO2
    2005 19,4
    2006 19,9
    2007 19,0

    2005 fanns 722 verksamheter med, 2006 och 2007 var det 733 stycken. En skillnad på 11 st. Samtliga av dessa släppte ut minder än 0,1 Mton. De 45 största släppte ut 15,4 Mton år 2007.

    Det är något som inte stämmer.

  33. Munin

    Utsläppsrätter och reduktionsplikten-mer och mer uppenbaras ett missbruk, som leder landet längre och längre in i fördärvet.

    https://uvell.se/2022/02/11/aven-naturvardsverket-ar-inbladade-i-preem/

    Kan detta få passera utan konsekvenser för inblandade politiska partier? Var håller riksdagen hus?