Allt liv på Jorden utgår från Solens värme. Men hur mycket av solstrålningen når oss här nere på ytan? En stor del av strålningen reflekteras ju bort av moln, växtlighet, snötäckt mark, hav, is, ja allt reflekterar mer eller mindre. Frågan om hur mycket som reflekteras bort är högintressant, eftersom reflekteringen minskar över tid, vilket förklarar större delen av den uppvärmning vi haft under de senaste decennierna.
Om vi börjar uppifrån, har vi en i stort sett konstant solinstrålning. Så fort strålningen kommer in i atmosfären börjar fotoner att reflekteras av moln, vattenånga och aerosoler (mikropartiklar som svävar i luften, såsom rök, mineraler, vulkaniska utsläpp). Hur mycket som reflekteras varierar storligen och beror på årstid, temperatur, höjd, geografisk plats samt inte minst vädret på platsen.
Av den återstående solstrålning som når Jordens yta kommer ytterligare en del att reflekteras bort. Hur mycket varierar storligen och beror på årstid, temperatur, höjd, geografisk plats, om det är hav eller land, vattnets fas (ånga, vätska, is, snö) samt inte minst vädret på platsen.
Reflexionsförmågan mäts med albedo (det betyder vithet och kommer av latinets alba=vit). Albedo mäter den andel av solstrålningen som återkastas mot rymden, antingen vid marken eller i atmosfären. Albedot kan ändras dramatiskt på kort tid, då till exempel marken torkar efter en regnskur, löven rasar från träd på hösten, det snöar, eller vid stark vind som påverkar havets yta. Albedot påverkas sammanfattningsvis av förändringar i molntäcket, särskilt dess utbredning, av mängden aerosoler, av förändrad vegetation samt av hur stort snö- och istäcket är.
Om albedo är 100 procent reflekteras allt ljus och 0 procent betyder att inget ljus reflekteras. Albedo är mycket olika för olika material, pursnö kan ha så högt värde som >90%, smutsig snö kan gå så lågt som 20%. Vatten har albedo <10% (beroende på reflektionsvinkel).[1] Moln varierar stort och ligger mellan 30% och 80% beroende på vilken typ av moln det är. Jordens albedo är i genomsnitt 29%.
Figur 1. Albedo för olika substanser. (Jordens albedo anges till 31%, men det korrekta värdet ska vara 29%).
Albedo är alltså högst varierande i tid och rum. Ändå finns där en stor stabilitet i global skala. I figur 2 framgår utvecklingen separat för Norra halvklotet (NH) respektive Södra halvklotet (SH). De ligger mycket nära varandra, skillnaden är stabil och mestadels mindre än 0,5 procentenheter. SH har den något lägre nivån, vilket förklaras av att det domineras av hav med hela 80 procent av ytan, jämfört med NH:s 60 procent. Om vi bara ser till jordytans beskaffenhet borde skillnaden vara väsentligt högre – men då har vi ännu inte tagit reflektionen från molnen med i beräkningen.
Figur 2. Albedo för perioden mars 2000 – februari 2021, beräknad som reflekterad kortvågig strålning mätt vid TOA i förhållande till inkommande solstrålning. Säsongsrensade månadsgenomsnitt. Data: CERES EBAF.
Vi har en signifikant negativ trend. Detta betyder att mer solstrålning kommer in och värmer Jorden. Att albedotrenden är negativ har påvisats med olika metoder, dels med CERES satellitdata, dels genom att mäta Jordens återstrålning mot Månen.[2][3][4]
Albedot fungerar som en regulator för hur mycket solstrålning som når ytan. I figur 3 visas hur mycket som netto flödar in: det är solstrålning vid atmosfärens högsta höjd (TOA), cirka 340 W/m2, minus reflekterad kortvågig strålning på cirka 99 W/m2. Netto cirka 241 W/m2. Solstrålningen minskar trendmässigt med cirka 0,2 W/m2 under perioden 2000–2021, medan den reflekterade strålningen minskar med 1,5 W/m2.
Figur 3. Solinstrålning netto, watt/m2, beräknad som inkommande solstrålning minus reflekterad kortvågig strålning. Månadsgenomsnitt. Data: CERES EBAF.
Vi har därmed netto haft en ökande kortvågig instrålning de senaste 22 åren på ungefär 1,3 W/m2, eller 0,27 procent per decennium. Trenden har bekräftats vara klimatologiskt signifikant, dvs. långsiktig och pågå åtminstone sedan 1983 (med andra data).[5] Denna positiva trend motsvaras av att albedot minskar, enligt figur 2, så att mer solstrålning når ytan.
Klimatet är mycket känsligt för ett minskat albedo. Forskare på NASA anger att ett minskat albedo med 1 procentenhet ger en värmande effekt som är lika stor som en fördubbling av halten CO2 i atmosfären.[6] Den albedominskning vi haft de senaste 21 åren motsvarar enligt NASA:s metod 1,5 W/m². Ökningen i CO2 motsvarar bara 0,67 W/m². Se uträkning nedan.
Albedominskningen har alltså givit mer än dubbelt så stor värmande effekt de senaste decennierna som forcingen från CO2.
Uträkning
Forcing från CO2. IPCC anger 3,7 W/m2 ökad forcing av en dubbling av CO2.
Finner att värdet 5,35 ger 3,7 av en fördubbling, uttryckt som ln(2/1):
3,7 = 5,35 *ln(2/1)
Vi kan nu sätta in start- och slutvärden på CO2 i stället för ’2’ och ’1’. År 2000 hade vi cirka 370 ppm och 2021 cirka 419 ppm. Den teoretiska forcingen från CO2 sedan 2000 till idag skulle då vara:
5,35 *ln(419/370) = 0,67 W/m²
Albedominskningen från mars 2000 till februari 2021 räknad i procentenheter är:
0,2933 – 0,2891 = 0,0042, dvs 0,42 procent.
En enkel överslagsberäkning ger vid handen att ett minskat albedo med 0,42 procent skulle betyda ett ökat solinflöde på 0,0042 * 340 W/m2 = 1,43 W/m2.
Alternativt uträknat enligt NASA-forskarnas metod ovan är den teoretiska forcingen av albedominskningen sedan 2000 till idag:
3,7 * 0,0042/0,01 = 1,55 W/m²
I båda sätten att räkna på forcingen från albedominskningen är den alltså mer än dubbelt så stor som forcingen från CO2. Uträkningen har inte tagit hänsyn till den svagt minskande solstrålningen över tid, men det påverkar resultatet bara marginellt.
Referenser
Data från CERES EBAF level 4 är framräknade som ytviktade månadsvärden och avser globala genomsnitt, samt värden för respektive halvklot. https://ceres.larc.nasa.gov/data/
[1] Vattens albedo beräknas enligt Fresnelsambanden, se artiklar i Wikipedia:
https://en.wikipedia.org/wiki/Albedo#Water
https://en.wikipedia.org/wiki/Fresnel_equations
[2] The albedo of Earth, Stephens och 5 medförfattare, 2015, https://doi:10.1002/2014RG000449
[3] The changing nature of Earth’s reflected sunlight, Stephens och 8 medförfattare, 2022, https://doi.org/10.1098/rspa.2022.0053
[4] Earth’s Albedo 1998–2017 as Measured from Earthshine, Goode och 5 medförfattare, 2021, https://doi.org/10.1029/2021GL094888
[5] Do Satellites Detect Trends in Surface Solar Radiation?, Pinker och 2 medförfattare, Science 2005, https://doi.org/10.1126/science.1103159
[6] Changes in Earth’s Albedo Measured by Satellite, Wielicki och 5 medförfattare, Science 2005, https://doi.org/10.1126/science.1106484
Gabriel Oxenstierna
Länk till artiklar här på KU
En person iförd ”foliehatt”, eller ännu hellre en fotsid heltäckande utstyrsel med reflekterande aluminiumfolie, kommer då (lokalt) att uppnå ett albedo på runt 100%.
”Lysande” sa ”sickan” ,som ju genast förstod att vi människor på jorden kan ”lura” termostaten allt efter behov.
Men allvarligt; människans förmåga att påverka/förändra jordens klimat finns beskrivet, men bara i sagoböcker med ett stort inslag av sience-fiktion.
Surrealismen breder ut sig.
Då blir frågan vad som klimathotsalarmisterna har för recept för att styra albedot … ?
Nu är jag fullständig amatör när det gäller albedo-making och klimatreglering, men är det inte så att sot är utmärkta kondensationskärnor för fukt som i sin tur skapar moln, som i sin tur ökar albedot …
Tyskarna kanske ändå vet vad de gör när de eldar kol … (?)
Stefan, #1,
Ja?? och?
Detta är helt riktigt och stöds av re-analysdata som visar att ändringen i den totala växthuseffekten är cirka 3x större än den direkta effekten av växthusgaserna.
Vad som är viktigt att klarlägga är vilka albedoändringar som beror på växthusgasuppvärmningen ( som smältning av snö och is) och vad som är oberoende eller naturliga ändringar av albedo som t ex alla nya eller förändrade odlingsytor som tillkommit.
Detta visar också nödvändighet att begripa vad som verkligen händer och varför i klimatsystemet innan man sätter igång diverse åtgärdsprogram.
#3 foliehatt
Och….. fiktiva ”hittepåtankar” skall beivras och i de fall där fria fantasier tillreds status som beslutsunderlag där andra människor än mig själv påverkas, skall,, förbjudas.
Lennart, tack för dina kommentarer.
Jag menar dock att det är tveksamt om vi kan hänföra albedominskningen till ”ändringen i den totala växthuseffekten”
Det kommer ytterligare artiklar här på KU om albedot som belyser detta.
Närmast en artikel där jag tittar på molnutbredningens roll för albedos variationer.
Därefter en artikel om andra faktorers inverkan, som vegetationen (global greening, GG) och även snö+is-utbredningen som du nämner. Det senare visar sig inte påverka det globala albedot, i motsats till vad många tror.
GG bidrar till att sänka albedot, särskilt på norra halvklotet, vilket är en negativ feedback till CO2-ökningen.
Utmärkt Gabriel O
Molnbildningen är kanske svaret på albedot.
Ser fram emot din nästa analys!
Mer moln ger högre albedo och mindre ger lägre.
Vad har vi sett sen 1983-solen allt fler timmar. 😉
Sen finns det annat som påverkar, grönare mark och renare snö.
Clean air act!
Så vi behöver vara bekymrade över att glaciärer och havsis minskar världen över.
#9
Nej, inget att oroa sig över, så är det att leva i en mellanistid. Det är tvärtom när glaciärer och havsis ökar klimatet blir bistrare.
”Jordens albedo är i genomsnitt 29%.”
Gäller det specifikt solens strålar (solens riktning) eller är det ett genomsnitt i alla riktningar lika? Se även #7.
#9
Förklara vad du menar, Kent. Varför ska vi vara bekymrade över minskad havsis och minskande glaciärer? Försök att vara lite mer pedagogisk och förklarande, och inte så insinuant.
# 7 Albedominskning ger värme skriver Du, ger det negativ feedback till CO2 ökningen?
# 9 Kent. Kent har samlat nya krafter, naturligtvis fossilfria. Förhoppningsvis också fossilfria kommentarer.
Ann,
bra fråga.
Albedominskningen sker i huvudsak genom förändringar i molntäcket. Detta minskar, vilket minskar albedot, vilket ökar uppvärmningen. Men vad driver ändringen i molnutbredningen? Inte CO2… Mer om det i nästa artikel!
Jag anser dock inte att det är meningsfullt att sätta CO2 i centrum och resonera om albedo i termer av feedback till CO2. Det är en tankefälla som IPCC hela tiden gillrar för oss, de vill hänga upp alla klimatförändringar på CO2.
Global greening är också signifikant, dvs CO2 ökar och vegetationen ökar eftersom de mår bättre och växer bättre. Detta gör Jorden grönare, vilket gör att albedo minskar. Där har vi en positiv återkoppling, men det är inte i termer av en ’växthuseffekt’.
Min syn är att klimatet är stabilt och självreglerande i förhållande till naturliga variationer. Den uppvärmning vi ser är till största delen en sådan. CO2 har bara en marginell roll.
#9 Kent
Vi väntar fortfarande på källor till att vi lever i en klimatkris.
I veckan drar jag norröver på E6. Jag brukar stoppa till vid Femstenaberg och se på grönlandsvalen som ligger där i en monter på +72 meter. Den dog och sjönk när havet var 90 meter högre. Men det är väl bara en av alla mina ”fönsterobservationer” och hitte på.
Var och en som bosätter sig invid havet måste förstå att nivån är allt annat än stabil.
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10959/RelatedFiles/100171_e6_i_bohuslan_motorvag_delen_lugnet_skee.pdf
Tycker att titeln är missvisande:
”Ändrat albedo värmer Jorden dubbelt så mycket som CO2”
Ja, albedo ändras men Gabriel skriver i #15 att det i huvudsak beror på ändrat molntäcke. Mindre moln => lägre albedo men också ökad utstrålning från jordytan. Därmed är titeln fel tycker jag. Ändrat albedo genom mindre moln värmer inte jorden så mycket som anges då avkylningen också ökar.
I en annan tråd skrev Gabriel att effekten av ändrat molntäcke är en svag uppvärmning, möjligen, långt ifrån dubbla effekten av koldioxiden
”Solstrålningen minskar trendmässigt med cirka 0,2 W/m2 under perioden 2000–2021..”
Varför minskar solstrålningen?
Ja, om reflektansen minskar, då ökar svartkroppsstrålningen. Men det blir lite suspekt om man påstår att albedo minskar, men inte har någon aning om varför. Men som sagt, detta med albedo verkar vara en räddningsplanka för, eller en förstärkningsfaktor till CO2. Klimatforskningen har från början gjort fel, när man har betraktat solen som en konstant. Nu vet man genom satellitmätningar att så inte är fallet, på grund av ny kunskap om våglängdsförändringar i solens elektromagnetiska spektrum. Så, albedot är bara ett sidospår i brist på kunskap och förståelse av solens variabla instrålning, både vad som gäller TSI och dess spektrala innehåll.
Nr 9, Kent.
Kul att du är tillbaka.
Ang minskande havsis och dito glaciärer så tycker jag att En skön oroslindring är att läsa och betrakta hur nordostpassagen och nordvästpassagen faktiskt utforskades redan under lilla istiden och åren 1500 – 1900.
Att Vega tog sig igenom nordostpassagen under slutklämmen på lilla istiden ger ett utmärkt tillfälle till lindrad oro över den historiska isutbredningen i Arktis.
Dagens situation är i både 500 och 1000 årsperspektivet helt under kontroll.
Flera på denna sidan har påpekat att hotet från klimatet vore om vi världen över fick en tillväxt av glaciärer och om nordost och nordvästpassagen stängdes igen, vilket vissa år fortfarande är på tapeten – bortsett från atomisbrytare.
En stadig nedgång i globala yttemperaturen vore verkligen ångestframkallande och som vi alla vet så ändras globaltemperaturen ständigt i världhistorien – just nu lutar kurvorna lite uppåt i ett hundraårsperspektiv men den långsiktiga trenden är avkylning och en hotande istid och mot det kan ökande antropogen Co2 inte skydda oss.
Jordaxeln närmar sig maximum, sedan går det utför.
Vi som upplevde 1900-talets kallaste vintrar här i norden vet hur oerhört jobbigt det var med långa perioder av dåligt väder över hela året, blåst och regn och svinkallt.
– Jag minns fortfarande året då vänerisen i tjocka block trängde fram i trollhätte kanal den 17 maj…jag undrade själv om vi såg ett klimathot just där och då.
Kylan är hotet som skapar extremväder.
#18 Sören
Solstrålningen har lite variationer men är väldigt stabil över längre perioder. Den i inlägget angivna trenden verkar tillfällig på sin höjd.
https://www.swsc-journal.org/articles/swsc/full_html/2021/01/swsc200108/swsc200108-fig2.jpg
18, 21
Vi går från ett ’grand solar maximum’ under 1900-talets andra hälft och har haft svagare solfläckscykler sedan dess. Alltså nu en period av allt svagare långsiktig solaktivitet. Se bilden här:
https://en.wikipedia.org/wiki/Modern_Maximum
#21 Kent
Den kurvan är väl variationerna mellan solfläcksmaxima och solfläcksminima.
Men vad beror minskningen av 0,2 W/m2 på 20 år?
Den långsiktiga trenden i solaktiviteten?
Hur mycket spelar förändringen av milalnkowitchcyklerna in?
#22 Gabriel Oxenstierna
Jag svarade Kent innan jag såg din kommentar.
17 Kent
Artikeln handlar bara om kortvågsstrålningen från solen och hur mycket av den som når Jorden, netto efter albedot. Påståendet i rubriken är helt korrekt, eftersom albedot bara avser kortvågsdelen, per definition.
Det du nämner handlar om långvågsstrålning (IR) och atmosfärseffekten, det är en helt annan dimension.
Du har iofs helt rätt i att molnen är inblandade i både SW och LW-delarna.
Gabriel
Har du någon tanke om kvalitén på satellitmätningen?
Från CERES_EBAF_Ed4.1 Data Quality Summary
”Despite recent improvements in satellite instrument calibration and the algorithms used to determine SW and LW outgoing top-of-atmosphere (TOA) radiative fluxes, a sizeable imbalance persists in the average global net radiation at the TOA from CERES satellite observations. With the most recent CERES Instrument calibration improvements, the SYN1deg_Edition4 net imbalance is ~4.3 W m-2 , much larger than the expected observed ocean heating rate ~0.71 W m-2 (Johnson et al. 2016). This imbalance is problematic in applications that use Earth Radiation Budget (ERB) data for climate model evaluation, estimations of the Earth’s annual global mean energy budget, and studies that infer meridional heat transports. The EBAF dataset uses an objective constrainment algorithm to adjust SW and LW TOA fluxes within their ranges of uncertainty to remove the inconsistency between average global net TOA flux and heat storage in the Earth-atmosphere system.”
19 Björn
”Ja, om reflektansen minskar, då ökar svartkroppsstrålningen. Men det blir lite suspekt om man påstår att albedo minskar, men inte har någon aning om varför.”
Korrekt, men artikeln handlar bara om SW-delens utveckling. Det kommer fler artiklar som tar upp frågan om varför albedot minskar.
”Men som sagt, detta med albedo verkar vara en räddningsplanka för, eller en förstärkningsfaktor till CO2.”
För vem? IPCC talar väldigt tyst om detta. Kanske just för att det inte har med CO2 att göra.
”Klimatforskningen har från början gjort fel, när man har betraktat solen som en konstant. Nu vet man genom satellitmätningar att så inte är fallet, på grund av ny kunskap om våglängdsförändringar i solens elektromagnetiska spektrum.”
Korrekt. Särskilt kopplingen från ändringar i solens extrema UV via ozenet i stratosfären till omslag i ENSO är numera väl belagt.
”Så, albedot är bara ett sidospår i brist på kunskap och förståelse av solens variabla instrålning, både vad som gäller TSI och dess spektrala innehåll.”
Jag håller inte med om att det är ett sidospår. Frågan landar i att naturliga variationer är viktigare än forcing från CO2, och att klimatsystemet är självreglerande enligt Gaia-principen. Regleringen sker via molnen, som både styr insläpp av energi, meridional transport av energi, och utsläpp av energi.
Här är en annan formulering från Loeb et al. angående korrigeringar
Från: Toward Optimal Closure of the Earth’s Top-of-Atmosphere Radiation Budget 2008
”The question of whether the solar irradiance is 1361 W/m2 or is closer to 1365 W/m2 is a topic of much
recent debate within the solar radiation community”
Där de förklarar att äldre instrument mäter fel, men att
”While these explanations do not account for the entire 4 W/m2 difference in solar irradiance, they do suggest
that measurements from several older instruments are too high and that they get closer to TIM when the appropriate corrections are made.”
För att senare diskutera TOA flux adjustments
We assume the ‘‘true’’ global net flux imbalance during the CERES period considered is +0.85 W/m2, based on Hansen et al. (2005). The optimal adjustments are applied to SRBAVG-GEO to produce all-sky CERESEBAF
TOA fluxes.
Är vi säkra på att alla justeringar bidrar till ett mer korrekt värde?
Varför inte lyssna lite på Svensmark?
https://www.youtube.com/watch?v=PhdsZHHNy8k
En månad gammal kunskap.
Han inte bara tar upp molnen han förklarar också deras uppkomst-och ja det är omstritt men outforskat.
26 o 28 Torbjörn
Ja, välkänt problem som man trots mycken möda inte lyckats få kläm på. Historiskt har man legat ca 4 W för högt på mätningen av solinstrålningen, vilket Kopp kom på 2005. Det man gör är alltså att kalibrera nivån på satellitmätningarna av energibalansen mot uppvärmningen i haven, där den senare anses mer tillförlitlig än satellitdata.
Som de skriver: ”The EBAF dataset uses an objective constrainment algorithm to adjust SW and LW TOA fluxes within their ranges of uncertainty to remove the inconsistency between average global net TOA flux and heat storage in the Earth-atmosphere system.”
Problematiskt för energibalansstudier, men i fallet med trender för albedo och SW saknar det betydelse om nivån skulle ligga lite fel. Om något, har CERES justerat NED nivån för SW-flödet med hela 7 W (man mäter eg. 106 W, men rapporterar 99 W), man säger att justeringen är inom ramen för felmarginalen man har på mätningen. Även LW justeras ned, men med 5 W. Här är länk till paper av Loeb m.fl. som utförligt diskuterar problemet, från 2009.
https://journals.ametsoc.org/view/journals/clim/22/3/2008jcli2637.1.xml
Det finns också alternativa mätmetoder, t ex Moonshine, som bekräftar de trender vi ser i CERES data.
Nr 28.
Vi kan nog vara säkra på att alla justeringar minskar chansen till historiska jämförelsevärden – som så många andra mätningar av klimatparametrar.
Att ex v jämföra pegelmätningar av havsnivåförändringar med satellit dito kan påverka slutsatserna om ev förändringar.
Mitt generella intryck är att det tycks svårt för vetenskapen att förstå egenskaperna hos det som mäts och att hundradelar och tusendelar, eller miljondelar för den delen, riskerar att mjuka upp förhållningssättet till faktiska förändringar och därmed kasta in den vetenskapliga slutsatsen i en gråzon.
30 Gabriel
Det blir väl ett cirkelresonemang, då havets energiinnehåll beräknas från (osäkra) satellitmätningar?
Havsis förekommer nära polerna, där det är ont om solstrålning, speciellt när det är vinter på respektive hemisfär. Så minskning av havsis betyder nästan ingenting för absorption av solljus.
Viktigare är det att öppet vatten lättare kyls av, jämfört med istäckt hav. Vilket bland annat leder till mer nederbörd, när avkylningen sker med avdunstning. Även konvektion och strålning blir lättare. Detta är en effekt som motverkar uppvärmning.
Före satelliteran, är det väldigt osäkert hur inkommande solstrålning varierade. Det behövs då rekonstruktioner, baserade på vad som är indikatorer på solaktivitet. Studier över sådant ger helt olika resultat, till exempel på hur inkommande solstrålning har ändrats sedan 1600-talet. Somliga studier ger nästan ingen förändring alls fram till nu. Andra ger att solstrålningen har ökat med flera W/m2. Tidigare har IPCC avfärdat alla de senare, men i den senaste vetenskapliga sammanfattningen, från hösten 2021, öppnar man för att de kan ge rätt resultat. Vilket då skulle minska den klimatpåverkan som växthusgasutsläpp kan ha haft.
Jag förstår inte poängen. Är det inte förändrad albedo som är en av de starkaste förstärkningseffekterna som alarmisterna varnar för?
Lars Kamél [33]; Beträffande solinstrålning från 1600-talet, så kan du se i nedanstående länk en rekonstruktion av TSI från 1610 till 2018.
https://lasp.colorado.edu/lisird/data/historical_tsi/
#33 Lars
Självklart är det sommarisen som är viktig för albedo. Och sommartid är polerna belysta dygnet runt så det har betydelse.
#34 Björn-Ola
Det varnas absolut för minskande albedo på jordytan. Vi kanske får se i kommande inlägg av Gabriel om det går att särskilja den från molnen.
Lars K #33,
Enligt Shaviv kan man mäta solaktiviteten tusentals år tillbaka genom att jämföra 14C (trädringar och temp) med ration 18O/16O (galaktisk strålning). Dessa mätningar korrelerar väl med varandra. Se vidare exempelvis http://www.sciencebits.com/NothingNewUnderTheSun-II
Jag tror att kanske människan påverkar klimatet mer genom mark användning än våran ökning av koldioxid.
Skulle människa hade försvunnit för 1000 år sedan skulle mark sett annorlunda ut. Mera skog och djungel.
När man flyger och se ner se man alltid rutor över odlad mark. I thailand är det risfält över allt.
Just nu i Luleå värmer inte solen mycket. Den kommer knappt ovanför horisonten. Ingen risk att vi brinner upp, inte på några månader i varje fall. För att slippa den sk globala uppvärmningen så får man väl utveckla en teknik för att flytta på solen, eller jorden, så att man får solen på det avstånd som gör klimatet bra över hela jorden. Det vore värt en nobelpris.
Daniel, det är tufft just nu i Indien också. Fast där har inte folk kläder för rekordkylan.
Så Kent, på vinter när det inte är just något solljus norr om polcirkeln så kommer en brist på havis att generera en stor värmestrålning mot rymden, dvs. Vi kommer att få en kraftig avkylning. Så, varför ska vi vara bekymrade över en avsättning av havsisen norr om polcirkeln?
32 Torbjörn
Havens temperatur och entalpi mäts inte med satellit, utan med direkta mätningar.
Främst Argo-bojar, 4000 st har man igång.
Eftersom >90% av solenergin hamnar i haven anses det vara en bra metod att kalibrera satelliterna mot.
https://en.wikipedia.org/wiki/Ocean_heat_content
#15 Gabriel Oxenstierna
Jag anser dock inte att det är meningsfullt att sätta CO2 i centrum och resonera om albedo i termer av feedback till CO2. Det är en tankefälla som IPCC hela tiden gillrar för oss, de vill hänga upp alla klimatförändringar på CO2.
Detta är inte korrekt. Så här skriver dom: ”It is virtually certain that land cover changes affect regional and global climate through changes to albedo, evapotranspiration and roughness (very high confidence) (Perugini et al., 2017)” Såvitt jag vet har man i CMIP6 ett finmaskigt nät över allt land där man anger vegetationstyp mm och då måste man ta hänsyn till att albedo i Sahara är mycket högre än i Kongo t.ex.
Table 2.4 ecosystem feedbacks which affect the Earth’s climate system dynamics, according to (Prăvălie, 2018). Implications for warming/feedback mechanism: Increased primary productivity and plant growth with CO2 fertilisation; increasing growing season length; reduced diurnal temperature range through evapotranspiration (mid latitudes) and albedo (high latitudes) caused by vegetation greening; increased CO2 storage in biomass (cooling); reduced albedo in snow-covered regions as canopies become taller and darker (warming); increased evapotranspiration, a key component of the global water cycle and energy balance which influences global rainfall, temperature and atmospheric motion
Tabellen är lång och fantasifull. Finns på sidan 275 i AR6.
Global greening är också signifikant, dvs CO2 ökar och vegetationen ökar eftersom de mår bättre och växer bättre. Detta gör Jorden grönare, vilket gör att albedo minskar. Där har vi en positiv återkoppling, men det är inte i termer av en ’växthuseffekt’.
Jag tror situationen är mycket besvärligare. IPCC AR6 handlar om ”anthropogenic warming” Dom hävdar inte alls att allt är koldioxidens fel. Däremot är den del av global greening som beror på CO2 givetvis, enligt IPCC:s sätt att se, en konsekvens av våra utsläpp och den utgör därför en positiv återkoppling. T.ex: ”Climate-induced shifts towards forests in what is currently tundra would be expected to reduce regional albedo especially in spring, but also during parts of winter when trees are snow-free (whereas tundra vegetation would be covered in snow), which amplifies warming regionally (high confidence)” Positiv feedback i modellernas värld som påverkar ECS med lång tidskonstant.
IPCC kan inte se några okända fenomen som skulle kunna bidra med mer än ±0,1 grader. Följaktligen är mellan 1,1 och 1,3 graders uppvärmning förorsakat av mänsklig aktivitet. Storskalig skogsplantering i Kina och stora bevattningsprojekt måste ha bidragit till ändrat albedo. Antagligen kan man läsa om det i någon av de många skrifter IPCC refererar till. Om/hur sådant påverkar modellresultaten har jag inte sett något om, men jag har nog inte läst ens en procent av hela textmassan och jag har inte kollat vad som egentligen står i de skrifter som refereras.
Som Lennart Bengtsson påpekar i #4
ändringen i den totala växthuseffekten är cirka 3x större än den direkta effekten av växthusgaserna. Vad som är viktigt att klarlägga är vilka albedoändringar som beror på växthusgasuppvärmningen ( som smältning av snö och is) och vad som är oberoende eller naturliga ändringar av albedo som t ex alla nya eller förändrade odlingsytor som tillkommit.
Alltså: Somliga antropogena albedoförändringar är oberoende av temperatur och CO2-halt. Deras bidrag skall räknas bort när man skall bestämma återkopplingsfaktorn för växthusgaserna.
Som jag ser saken är det av ringa betydelse ifall IPCC:s modeller är ännu lite mer osäkra än vad IPCC anger. Vårt västerländska samhälle är hotat av ett energisammanbrott på grund av förd politik. Det enda rimliga nu är den position som Elsa Widding, Björn Lomborg, m.fl. intar och som går ut på att acceptera IPCC:s slutsatser om den fysiska verkligheten som en god sammanfattning av vetenskapens nuvarande kunskap. Att begränsa utsläppen framstår då som nödvändigt, men att till stora kostnader försöka nå utsläpp förenliga med 1,5-gradersmålet i EU framstår som irrationellt självskadebeteende.
Hur kan vi få Kent, Rockström, Greta och andra som anser att läget i dag är en katastrof att peka på konkreta påståenden i AR6 WG1 som visar på katastrofala förändringar som kan kopplas till gjorda utsläpp av växthusgaser? Frågor att seriöst diskutera.
Antropogena katastrofer har inträffat. Aralsjöregionen t.ex. Finns det något som kan tänkas komma i närheten och som kan hänföras till växthusgasutsläpp? Vilka andra antropogena katastrofer pågår just nu? Industrifiske kanske?
43 Gabriel
Ja, havens energiinnehåll beräknas, men vilket värde jämför de med när de får fram +0,85W/m2 i energibalansen?
Jo, de använder satellitmätningar av inkommande strålning och utgående kort- och långvågig strålning.
Det blir som sagt ett cirkelresonemang, då de bestämt sig att ALLA andra parametrar är korrekta, alltså måste satellitmätningarna av strålningen vara felaktig.
Precis som Leif Åsbrink skriver i sista st #44 ang Antropogena självskadebeteenden.
När ska beslutsfattarna ta till sig vad Lomborg’s et al tydligt klargör.
Försiktighetsprincipen (beslut under osäkerhet) måste också värderas enligt proportionalitetsprincipen så att vi inte tillfogar oss uppenbara skador, kanske oreparerbara i relation till risken för långsiktiga (=framtida) negativa utfall vilkas effekt idag ännu är okvantifierabara (bara modellerade).
Hur få politiker och byråkrater att ens diskutera dessa frågor i ett offentligt och demokratiskts rum? Är det omöjligt för att alltför många investerat så mycket i nuvarande plan (EU och FN t.ex).
Norrmännen beslöt trots EU-kritik att införa eget torskfiske-stopp och under 5 år återhämtade sig deras i praktiken 0-bestånd till fullo. Det visar hur majoriteten ofta har fel eftersom dessa ofta innefattar flera olika intressen (s.k dåliga kompromisser styr). Fisket i världen är en katastrof där ekonomiska zoner till skillnad från territorialvatten många ggr minskar nationers rätt att skydda sina bestånd på eget bevåg. I Norges fall gick det bra.
Leif, #44,
IPCC och proselyter av klimatkatastrofism driver tesen att all mänsklig aktivitet som orsakar en högre global medeltemperatur är av ondo – potentiellt orsakande katastrof.
Men, för att dra ut en del av ditt resonemang i tangentens riktning så har människan gått ifrån att ha varit del i ökande albedo genom ökenspridning till att vara en del av global förgröning. Eller, från ökande till minskande albedo.
Men, den underliggande faktorn bakom minskningen av albedo (och den temperaturökning som följer) beror ju på en ökad mängd levande biomassa.
På slutraden så består IPCCs/proselyternas oro av att ekosystem ska kollapsa med negativa konsekvenser för mänskligheten – men, allt annat lika så är ekosystem med större mängd levande biomassa mer robusta än de med mindre mängd.
Ergo – det som orsakar, i alla fall en del, av uppvärmningen är i grunden en positiv sak, för allt levande.
Är det inte så att hotet om avsmältningen av Grönland och Antarktis i sig med stigande havsnivåer är det som främst framförs för att vi röstberättigade ska kunna (psykologiskt) identifiera oss med en framtida katastrof? Handlar det om liv eller material? Måste vi inte bara flytta på oss eller bygga om? Vi har gott om tid.
Vad annars utöver lite mer värme och nederbörd och grönska är hotet? Man säger dock att våtare områden blir ännu mer våta (översvämningar) och då tvärtom för torra områden. Finns det redan statistik på detta? I övrigt visar statistiken ingen direkt negativ utveckling trots 140 år av ökad temperatur!
45 Torbjörn
Det finns olika sätt att mäta och resonera runt detta med EEI. Ett klargörande resonemang har vi i ett välskrivet och färskt paper ”The changing nature of Earth’s reflected sunlight” av Graeme L. Stephens m fl.
På sid 4-5 listar de 6 argument som stöd för att CERES EBAF level4 data är trovärdiga. De går igenom 6 olika alternativa metoder och data. Ett av de ’bästa’ argumenten är nr 2:
”Loeb et al. [31] furthermore find almost the exact same significant interannual variability and trend in the CERES EEI compared with that derived from in situ ocean temperature data”
Deras slutsats: ”Although these threads of evidence individually do not prove the realism of the CERES trends, collectively they support the case for believing the EBAF record.”
https://doi.org/10.1098/rspa.2022.0053
Jag har själv inga problem med att det finns en liten EEI och en global uppvärmning, däremot tror jag inte den förklaras mer än till liten del av CO2.
Stephens har en sund syn på klimatet, vilket framgår av hur hon beskriver det i inledningen av sitt paper. Hon går heller inte in på orsakerna till uppvärmningen, de nämner inte ens CO2 och växthusgaser nämns bara i förbigående.
44 Leif
Jag fick en rak och bra fråga av Ann i #13:
”Albedominskning ger värme skriver Du, ger det negativ feedback till CO2 ökningen?”
Jag svarade på den frågan i # 15 genom att framhålla att ”Albedominskningen sker i huvudsak genom förändringar i molntäcket. Detta minskar, vilket minskar albedot, vilket ökar uppvärmningen.”
Jag skrev också ang. global greening ”Global greening är också signifikant, dvs CO2 ökar och vegetationen ökar eftersom de mår bättre och växer bättre. Detta gör Jorden grönare, vilket gör att albedo minskar. Där har vi en positiv återkoppling, men det är inte i termer av en ’växthuseffekt’.”
Det du skriver i #44 är förstås helt korrekt, och jag menar precis som du att GG inte ryms i definitionen på växthuseffekt.
I Climate of the Past, Present and Future framgår vetenskapliga bevis för Modern Global Warming is consistant with Holocene climatic cycles. MGW is within Holocene variability. Coincides with an increase in solar activity.
MGW is one of several multicentennial warming periods that have taken place in the last 3 000 years.
Solar activity points as the main cause of MGW.
34 Björn-Ola
”Jag förstår inte poängen. Är det inte förändrad albedo som är en av de starkaste förstärkningseffekterna som alarmisterna varnar för?”
Jag antar att du menar den så kallade arktiska förstärkningen? Dvs att Arktis värms mer och då smälter snö och is och vi får lägre albedo och därav mer instrålning.
Det finns data sedan 1967 för snötäckningen på NH. Men den visar ingen trend.
https://climate.rutgers.edu/snowcover/images/rutgers-sce-anom-2021.jpg
Globalt finns dock ingen tydlig minskning av snö- och istäckningen. Även volymdata är stabila eller till och med positiva.
https://phzoe.files.wordpress.com/2021/11/snow-3.png
#49 Gabriel
Jag har inte heller något problem med att det finns/funnits en uppvärmning sedan Lilla Istiden, den ska vi vara tacksamma för.
Det jag stör mig på är att de ignorerar vissa fakta och justerar godtyckligt så det ska passa annan data.
Det gäller såväl temperaturmätningar, där problem med UHI finns, som övergången till Argo-bojar i haven.
Eller de många olika dataset som förändrar historiska mätningar/beräkningar, troligtvis för att passa mot ökningen av koldioxid.
Bara NOAA har använt sig av fem olika versioner där bl.a. anamolin för år 2010 ökat från 0,62C till 0,72C på bara 10år. Redan 2011 hade anamolin ökat med 0,02C och bara två 2r senare hade den ökat ytterligare 0,02C. 2015 hade anamolin ökat till 0,08C.
Tittar man dessutom längre tillbaka ”The global average temperature of 62.45 degrees Fahrenheit for 1997 was the warmest year on record, surpassing the previous record set in 1995 by 0.15 degrees Fahrenheit” 62,45F är ca 16,9C
Men även satellitmätningar (samtliga) där osäkerheten är många gånger större än själva obalansen.
Det gäller även själva jordytan som mottar energin, som är större när jordens lutning avviker från 0 grader, visserligen inte mycket, men det är en skillnad.
Min åsikt är att de underskattar solinstrålningen och därmed får ett för högt värde på andra forcings, inklusive CO2
# 13 och # 15 Gabriel, jag förstod inte Ditt svar, men hoppas att det klarnar i kommande inlägg.
Att världen blir grönare, kan bidra till att jordytan absorberar mer solstrålning. Till exempel är grönska mörkare än sand, så grönskande öknar leder till uppvärmning.
Vilket i så fall skulle vara den enda värmande effekt som hittills har gått att bevisa för koldioxidutsläppen.
Lars, #55,
men, då resonemanget från de som hävdar att varmare = katastrof på grund av olika konsekvenser av uppvärmningen – så är ökad värme på grund av förgröning något som går tvärs emot den delen av katastrofismen som menar att jordens ekosystem inte kan tåla den ökade värmen.
Här har koldioxiden gödslat ekosystemen så att de innehåller mer levande biomassa – vilket allt annat lika ger mer robusta ekosystem.
#55, #56:
Hittills har vi en förgröning, men det är ju för att klimatet inte har ändrats så mycket än.
Det stora hotet är mot jordbruket. Hur många säsonger med dålig skörd klarar världen? Max en?
#56 Kent
Ytterligare en floskel från din sida.
Skördarna ökar i ett varmare klimat mer högre koldioxidhalt
Kent, #57,
Du ser en ökande trend av koldioxid – och argumenterar att den kommer att fortsätta.
Du ser en trend av ökande värme – och argumenterar att trenden kommer att fortsätta.
Du ser en trend av ökning av levande biomassa – och argumenterar att detta kommer abrupt att vända till det motsatta. Snabbt.
Motsägelsefullt?
Vet du att jordbruk bygger på förmering av levande biomassa?
Visste du att det varma året 2022 var ett av de bästa vad gäller produktion inom jordbrukssektorn? Globalt sett.
Tror du att det finns ett globalt klimat? att hela jordklotets alla jordbruk skulle drabbas av missväxt samtidigt på grund av koldioxiden?
Men, visst. Jordbruket ÄR kritiskt viktigt. Så, låt oss undersöka och utarbeta planer för hur vi ska kunna bedriva jordbruk om förutsättningarna skulle försämras radikalt. Kanske inte så mycket på grund av antropogen koldioxid, men en kärnkvapenvinter sticker ut som en inte alltför orimlig framtida möjlighet
foliehatt
Väl talat!
#57 Kent
Största hotet mot jordbruket (exkl kärnvapenvinter) är förstås kyla och därnäst torka varefter följer långsiktiga problem med monojordbruk och utarmning av jordarnas näring.
Jag är säker på att du i fallet kyla och torka (vilka går hand i hand) skulle hävda koldioxiden som orsak pga resulterande ”extremklimat”. Inte pga cykliska mer naturliga fenomen. Har jag inte rätt?
De klimathotsreligiösa brukar hävda att klimatförändringarna går oerhört snabbt nu. Fast nu påstår en av dem att klimatet inte har ändrats så mycket än?
#57 Kent
Sju svåra år drabbade Egypten under den gammaltestamentliga tiden, sju år med svår missväxt och hungersnöd och lidande för befolkningen både i och utanför landet. Dessa svåra år hade föregåtts av sju goda år med rika skördar och allmänt välstånd.
Vem kan tro på att detta berodde på förändringar av CO2 eller global uppvärmning?
#62 Lars
Globala uppvärmningen går snabbt, klimatet har bara börjat ändras.
Den globala uppvärmningen går inte alls snabbt, eftersom den slutade för 8 år sedan. Före det gick den heller inte snabbt, jämfört med vad som har hänt många gånger tidigare i världshistorien.