Thwaites-glaciären på västra Antarktis innehåller enorma mängder is. Den kallas ofta för domedagsglaciären. Om den helt smälter genom att kollapsa och rutscha ut i havet skulle den nämligen kunna höja havsnivån globalt med cirka 2/3 meter.
Figur 1. Thwaites glaciär, grundningslinje (brunt) och shelfis till vänster om grundningslinjen. Det röda strecket i iskanten avser en stoppande bergskedja under vattnet. Den röda stjärnan visar ett glaciärområde som detaljstuderats.
Thwaites består av några centrala delar. Till att börja med själva glaciären, inne över land. Utanför glaciären finns ett stort område med shelfis, alltså glaciäris som pressats ut i havet över kontinentalsockeln (shelfen) och därför flyter ovanpå havsvattnet. Mellan dessa två finns en grundningslinje, det är där som isen börjar flyta. På de flesta ställen finns förhöjningar i berggrunden, som håller glaciären på plats på grundningslinjen.
Men även shelfisen hjälper till att stötta glaciären genom att sakta ner isflödena på grund av sin stora massa, och utbredning. Shelfisen vid Thwaites hålls även på plats av en kort bergskedja under vattnet, se figur 1.
Figur 2. Grundningslinje i form av en klack i berggrunden. Övre bilden visar startläge där glaciärisen stöder mot klacken. Undre bilden visar hur kanten lyfts av högre havsvattennivå och att varmt bottenvatten då kan tränga in och smälta isen underifrån. Detta kan leda till ytterligare kalvning och få grundningslinjen att flytta sig uppåt land. Som framgår är dimensionerna från <1 meter fritt vatten i höjdled ovanför klacken, till <10 meter i längsled. Källa:[8] fig. 5
För Thwaites del har man konstaterat att shelfisen har blivit allt mindre och svagare under de senaste decennierna. Den förlorar is genom kalvning, vilket är en naturlig process för glaciärer. Eftersom det snöar en hel del i kustområdena i Västantarktis kommer den nederbörd som faller efter hand att förvandlas till glaciäris och sedan föras ut mot havet och försvinna genom kalvning. Men ismängderna som kalvas ut från Antarktis är små – storleksordningen 1000 Gton för ett helt års kalvande – i relation till hela Antarktis isvolym på 26,500,000 Gton. Dessutom är Antarktis totala ismängd stabil och något ökande, enligt aktuella forskningsresultat.[1][2]
“Försumbart liten” effekt av Thwaites enligt ny forskning
Alarmismen runt Thwaites handlar om att shelfisen rör sig snabbt och att det bildas sprickor i den, både horisontellt och vertikalt. Det innebär att det efter hand frigörs isberg, ibland mycket stora taffelisberg.
Efter kalvningen flyter isbergen västerut med den antarktiska kustströmmen. Men eftersom kalvningen sker från den flytande shelfisen har detta i sig ingen effekt på havsytan. Oron handlar i stället om att glaciären ovanför grundningslinjen ska börja röra sig allt snabbare ut mot havet när shelfisen försvagas.
Skrämselartiklarna om Thwaites i massmedia spekulerar i att isflödet kommer att öka i glaciären och att stora delar av landisen kommer att rutscha ut i havet när shelfisen kalvar. Detta kan man läsa om i massmedia ganska ofta, se exempel här, här, här, här.
Ett sådant skeende är dock bara en spekulation utan något stöd i data. Det kan lika väl bli så att shelfisen återbildas, eftersom isflödet kommer att hitta tillbaka till de olika grundningslinjer som finns. Ett större issläpp från Thwaites kommer att öppna upp ett större isflöde under en tid, men sedan hittar isen nya stödpunkter och bygger upp en stoppande vall av shelfis.
Nollhypotesen är därför att shelfisen byggs upp igen mot befintliga, eller nya grundningslinjer när tjockare sjok med landis pressas nedåt-utåt och efter hand bildar ny shelfis. Förhöjningarna i berggrunden finns kvar och kan därmed fungera som stoppklossar även för framtida isflöden.
Denna nollhypotes bekräftas fullt ut av ny forskning. Forskarna använder datorsimuleringar med strömningsmodeller för isflöden för att försöka ta reda på vad som händer när isen bryts av över ’klacken’.[3]
Forskarna finner att shelfisen inte nämnvärt motverkar flödet uppströms från glaciären. Hur mycket som kalvas från shelfisen är därför av mindre vikt och ett eventuellt sönderfall av Thwaites shelfis kommer inte att bidra till en betydande ökning av havsnivån.
Istället för 3 meters bidrag till havsnivån från en fullständig kollaps av Thwaites, bedömer forskarna att det snarare handlar om en ”försumbart liten” höjning på 1–2 millimeter under de kommande 50 till 100 åren.
Thwaitesglaciären har varierat kraftigt i omfång under hela holocenen (de senaste 11 700 åren). I en annan forskningsrapport har man detaljstuderat ett område som ligger strax söder om Thwaites, se den röda stjärnan i figur 1. Glaciären är numera cirka 40 meter tjock på den platsen, vilket är cirka 8 gånger tjockare än vad den varit under de senaste 8000 åren.[4] Under holocenoptimum var tjockleken bara mellan 2 och 7 meter. Dessa paleodata visar att Thwaites minskande omfång inte är irreversibelt.
Stabila glaciärer på Antarktis
Om vi sätter in Thwaites i sitt större Antarktiska sammanhang, ja då pratar vi om en generell utveckling som säger att läget är stabilt. Glaciärerna ökar på stora områden och är stabila eller minskar på andra områden. Enligt flera nya forskningsrapporter ökar glaciärerna på Antarktis totalt i massa.[1][2]
Det finns heller inga tecken på att glaciärerna har varit tjockare under de senaste 4000 åren, än vad de är nu.[7] Forskarna drar slutsatsen att glaciärerna på västra Antarktis genomgår naturliga cykler och att förändringar som sker är fullt reversibla.[4] Generellt sett är glaciärerna på västra Antarktis stabila.[5][6] Se även tidigare artikel på KU, här.
Människans utsläpp av CO2 under de senaste 150 åren har naturligtvis ingen roll alls i dessa historiska variationer och är inte heller avgörande för de förändringar vi ser nu. Havsforskaren professor Anna Wåhlin menar att människan bara har en mycket liten roll i Thwaites. Hon säger: ”De snabba förändringar vi ser just nu är dock framförallt orsakade av is- och oceandynamik.” (återgivet i en tidigare artikel här på KU)
Att Thwaites skulle vara en ’domedagsglaciär’ är snarare ett massmedialt påhitt, än ett reellt klimathot. På goda grunder kan vi säga till alarmisterna att ”Sorry, men domedagen är inställd”.
Referenser
[1] Change in Antarctic ice shelf area from 2009 to 2019, Andreasen och 2 medförfattare, 2023, https://doi.org/10.5194/tc-17-2059-2023
[2] Mass balance of the Antarctic ice sheet 1992–2016: reconciling results from GRACE gravimetry with ICESat, ERS1/2 and Envisat altimetry, Zwally et al, 2021, https://doi.org/10.1017/jog.2021.8
[3] Limited Impact of Thwaites Ice Shelf on Future Ice Loss From Antarctica, Gudmundsson och 3 medförfattare, 2023, https://doi.org/10.1029/2023GL102880
[4] Reversible ice sheet thinning in the Amundsen Sea Embayment during the Late Holocene, Balco och 12 medförfattare, 2023, https://doi.org/10.5194/tc-17-1787-2023
[5] A New 200-Year Spatial Reconstruction of West Antarctic Surface Mass Balance, Wang et al, 2019, https://doi.org/10.1029/2018JD029601
[6] Extensive retreat and re-advance of the West Antarctic ice sheet during the Holocene. Kingslake och 9 medförfattare, 2018, Nature. https://doi.org/10.1038/s41586-018-0208-x
[7] Rapid thinning of Pine Island Glacier in the early Holocene, Johnson och 8 medförfattare, Science, 2014, https://doi:10.1126/science.1247385
[8] Rapid retreat of Thwaites Glacier in the pre-satellite era, Graham och 11 medförfattare, Nature 2022, https://doi.org/10.1038/s41561-022-01019-9
Breaking news!
På tal om medial alarmism. Svt:s egen ”forskning” visar på att man nu har upptäckt att det finns något som kan kallas UHI, dvs det är varmare i tätbebyggda områden. Men detta gäller, på något magiskt vis, bara utsatta områden.
https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/varmare-i-utsatta-omraden
Tack för ännu en mycket fin artikel Gabriel!
Det man ofta möter i media gällande Antarktis är uttryck som – forskarna har hittat ett nytt oroande område i Antarktis.. men sedan ser man att forskarna har undersökt..just ett, för Dom, nytt område.
Ofta är ju forskningen och historiken i Arktis haltande – men Antarktis är ju verkligen underbart outforskat över stora områden.
Antarktis har ju haft kallt och rekord för havsisutbredning under 2000- talet, vilket stört det stora Koncensus åtskilligt – men sedan ett par år tycks den minska lite igen.. Vi som försökt följa polernas havsisförändringar har nog ibland undrat om Antarktis måste sluta öka innan Arktis börjar växa – lite intressant är ju att det är det som skett dom senaste åren…slump eller inte men det är lite spännande att följa den utvecklingen. Antarktis havsis är väl dock kanske ingen bra klimatindikator..den tycks handla mer om vädret just det året..
Oavsett får vi nog läsa mer i media om Antarktis framöver – om Arktis fortsätter sin trend och om allt fler isbjörnar jagar polarforskare..
Antarktis otillgänglighet och dess storlek är ett perfekt tuggben för kvällstidningar och Svt:s klimatreportrar.
Bra därför om dessa granskas!
Tack Gabriel
Jag är lättad!
Tydligen är det kallt där, kallare än normalt.
Gissar att du i referenserna fick med att massan ökar på Antarktis.
Kallare vatten runt Antarktis också:
https://climatereanalyzer.org/wx/todays-weather/?var_id=t2max&ortho=7&wt=2
1 Karl Eider
Det förklarar ju allt om gängkriminaliteten… Det är så varmt i de utsatta områdena (Kvarteren runt Selma Lagerlöfs torg, Hisings Backa, Göteborg tas som exempel…) att allt vett kokat bort i dessa barns hjärnor… 😉 Tyckasyndomismen på nya korståg…
Karl #1
/Staffan, du hann före mig 🙂
Ja, detta såg vi inte komma!
Först nu förstår vi att gängkriminaliteten såklart beror på uppvärmningen. Smågangstrarna kan inte hålla huvudet kallt.
Glasklar logik, och givna slutsatser.
5 Gabriel Oxenstierna
Från SVT Nyheter:
”Varmare i utsatta områden
Uppdaterad idag 07:33Publicerad idag 06:59
Det är varmare i socioekonomiskt utsatta områden än i andra områden på somrarna, enligt en kartläggning som SVT har gjort. Mediantemperaturen är i snitt 1-2 grader högre.
Tät bebyggelse, stora områden med asfalt och stora tak gör att ytorna blir varmare – den så kallade yttemperaturen blir högre. Selma Lagerlöfs torg i Hisings Backa i Göteborg har en av de högsta sommarmedianyttemperaturerna, 34 grader.
Kartläggningen bygger på temperatur-uppgifter från MSB och SCB:s socioekonomiska index för över 3 000 så kallade lokalområden i Sverige.”
Jag tror inte MSB menar samma sak med yttemperatur här än den globala yttemperaturen som NASA-GISS mfl mäter med mer eller mindre lyckat resultat…
SMHI kommer nu att ha speciella väderleksrapporter för socionomiskt utsatta områden. Kan tydligen bli så varmt att bomber självexploderar. Väntar mig att man också redovisar områden där det är kallare. Kanske området där SVT finns också tillhör ett varmt område. Så varmt att man kan drabbas av värmeslag.
Magnus #2
Tack Magnus.
Ingen bryr sig särdeles mycket om havsisen runt Antarktis. Den smälter bort nästan helt varje år och återbildas lika regelbundet. Men hur stor den är ett visst år, eller som trend, påverkar inte klimatet i någon nämnvärd grad. Antarktis är klimatologiskt ganska isolerat från resten av klimatsystemet.
Att den har varit så liten denna säsong antas bero på en negativ Southern Annular Mode (SAM, eller AAO), som driver ut isen längre ut i havet där den smälter ut snabbare. Detta har i sin tur att göra med omslaget i ENSO från La Niña. Annars är SAM nuförtiden mer starkt positivt än det varit de senaste 1000 åren.
Fokus i Antarktis är helt på glaciärernas utveckling, inte på havsisen.
Tack Gabriel för en intressant och informativt artikel. Alltid lika intressant att läsa.
Hur många domedagar har vi upplevt sedan 1950?
Den första domedagen var en religiös sekt som trodde på. De byggde ett skyddsrum som var så uselt att risken för ras var betydande. Alla skrattade åt de religiösa dårarna. Men ”vetenskapsmännen” idag är inte mycket klokare än en religiös sekt.
Tack Gabriel,
Puh. Skönt att veta att domedagen inte är nära förestående.
Vet du något om de där ”klackarna”, hur de har uppstått osv. Har de bildats av isen och grus eller är det berggrund?
Tyvärr verkar inte klimatisterna förstå att det inte är någon kris. SVT kör med alarmtema hela sommaren (på Twitter blir Erika Bjerström helt överhopad med negtiva kommentarer) och Emma Wiesner, som ska vara någon slags energiexpert inom C, ser helt manisk ut när hon utropar att inga fossila bränslen får förekomma om 17 år, men förklarar (naturligtvis) inte hur det ska gå till.
https://twitter.com/emmawiesner/status/1670015493955018752?ref_src=twsrc%5Egoogle%7Ctwcamp%5Eserp%7Ctwgr%5Etweet
Det intressanta är att hon fått 66 likes och 325 kommentarer (så fort det är fler kommentarer än likes är det en indikation på att detta inte faller i god jord) och
Jessica Stegerud som kommenterar har 896 likes (och 25 kommentarer), så vem har högst gillande? Naturligtvis inget svar från Emma, för hon har inget…
Skönt med riktiga forskare som bryr sig om hypoteser andra än katastrof-scenarier. Anna W är väl just en sådan forskare.
Halvt Off Topic:
SVT har precis haft chatt med experter om klimatförändringarna i Sverige.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/chatt-med-experter-om-klimatforandringarna-i-sverige
Fick där tips om några intressanta rapporter, tex:
https://fof.se/artikel/2014/4/nar-gronland-var-gronare-medeltidens-markliga-varmeperiod/
https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/observerad-klimatforandring-i-sverige-1860-2021-1.189738
https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/downloads/faqs/IPCC_AR6_WGI_FAQ_Chapter_09.pdf
#14
Rapporten från SMHI om observerad klimatförändring i Sverige 1860-2021 är ganska intressant. I sammanfattningen konstateras fem punkter som har förändrats över olika tidsperioder: årsmedeltemp sedan 1861, årsnederbörd sedan 1930, antal dagar med snötäcke sedan 1950, globalstrålning sedan 1980-talet. Den femte punkten konstaterar att ingen förändring av vind kan fastslås.
Jag drar slutsatsen att det som inte nämns i sammanfattningen helt enkelt inte går att belägga statistiskt. Faktorer som fler värmeböljor, högre sommartemperaturer, längre torrperioder etc.
Så alla hysteriska undersökningar från SVT och SMHI om att sommardagarna har blivit fler (=värre) och varningar för höga temperaturer kan helt enkelt inte beläggas över längre tidsperioder.
Ingemar #11
Det är berggrund. Vilket man kan förstå när man betänker de enorma krafter som tynger och gnager mot dessa stödpunkter. Finns även otaliga exempel i Sveriges natur på glaciärslipade bergknallar som låg långt under dagens vattenyta när inlandsisen drog sig tillbaka för ca 10000 år sedan.
I artikeln med ref.nr. 4 skriver de en del om detta.
[4] Reversible ice sheet thinning in the Amundsen Sea Embayment during the Late Holocene, Balco och 12 medförfattare, 2023, https://doi.org/10.5194/tc-17-1787-2023
Från dagens chatt på SVT.
På frågan : Fick lära mig i skolan att det inte går att påverka vädret. Hur kan då klimatet förändras?
Svarade SVT:s meteorolog så här,
Forskning har visat att din lärare hade fel. Det går att påverka klimatet genom att förändra mängden växthusgaser, vilket i sin tur också ger en väderpåverkan.
Enligt honom så styr vi vädret genom klimatet, hur går det till?
Är inte klimatet en beräkning av hur vädret varit de senaste 30 åren, någon som kallar sig expert verkar ha missat något kunskapsmässigt, man kan möjligen ge honom rätt att man i efterskott kan påverka hur vädret och därigenom klimatet varit genom att selektivt välja parametrar för beräkningen men man kan inte påverka dagens väder eller framtidens väder med ”klimatet”.
OT :
https://bulletin.nu/debatt-hur-gron-ar-den-grona-omstallningen-till-vindkraft
Jag hörde något på 16:45 ekot på radion att det varit ovanligt många värmeböljor i Europa i år. Man undrar var då någonstans. Dessutom ökar vattentemperaturen 3 gånger fortare än normalt i Medelhavet. Att dom får sända sådan info i ett nyhetsprogram.
Dagens eko kvart i fem. Ulrika Björksten meddelar att fantastiska 22% av elen framställts via vind-och sol i år, vilket är rekord. Ingen motfråga om var de övriga 78% producerats.
Vidare, rekordtemperaturer i Europa men inget om temperaturer i övriga världen – som vanligt.
SR fortsätter med påverkan utan motstånd, dvs journalisterna sover i sina klimatmoln.
#20 Lars i H
Men det som Ulrika också sade var att orsaken till värmen var renare luft!
Det börjar bli svårt att undvika solen 😉
https://sverigesradio.se/avsnitt/2182258
7:57 min in
#21 Lasse
Men ändå, var kommer resterande 78% ifrån?
Var har det varit ovanligt kallt?
No comments.
Lars #22
Damen kan nog inte läsa av såna där komplicerade tårtdiagram. Det var i stort sett dött lopp mellan fossilt och förnybart.
https://www.consilium.europa.eu/en/infographics/how-is-eu-electricity-produced-and-sold/
Inte undra på att elen blev så dyr förra året.
https://drive.google.com/file/d/1E9r6eRUWpVkW_8tNyS-hqsy23EpPzwbF/view?usp=sharing
Priser i EURO per MWh.
”Om den helt smälter genom att kollapsa och rutscha ut i havet skulle den nämligen kunna höja havsnivån globalt med cirka tre meter.”
Ingalunda. Om inlandsisen i hela Västantarktis skulle smälta kommer isen att stiga ca 3 meter
https://www.science.org/doi/10.1126/science.1169335
Att effekten blir så pass liten (mindre än hälften av Grönlandsisen) beror på att isen till större delen befinner sig under havsytans nivå, så det mesta smältvattnet går åt att fylla ut hålet efter sig självt, allra helst som havsvattnets täthet är drygt 10 % större än glaciäris.
Och hela teorin om att shelfis är viktig för bakomliggande glaciärers stabilitet är mycket dubiös. Det motstånd en flytande ismassa utövar är mycket litet relaterat till glaciärens massa. Teoretiskt bör glaciärer ”uppströms” röra sig snabbare efter en stor kalvning, men det har visat sig mycket svårt att faktiskt påvisa det i verkligheten.
10: Ivar
Det finns många domedagar kvar;)
https://extinctionclock.org/
”Kartläggningen bygger på temperatur-uppgifter från MSB och SCB:s socioekonomiska index för över 3 000 så kallade lokalområden i Sverige.”
Och hur många av dessa lokalområden har en väderstation? Har MSB ett eget stationsnät, mycket tätare än SMHI?
Och om inte hur vet man temperaturerna? Antar att det är de allsmäktiga klimatmodellerna som varit framme igen.
#25 ty
Är inte tanken på att is på Antarktis fastland skulle ”kollapsa och rutscha ut i havet” absurd?
En hög med snö på fast mark som över tid omvandlas till is i botten kommer väl ändå inte att förflytta sig genom något annat än smältning?
#28
”Är inte tanken på att is på Antarktis fastland skulle ”kollapsa och rutscha ut i havet” absurd?”
Inte helt. Hypotesen bygger på förutsättningen att de centrala delarna av isen ligger på berggrund under havets yta och att djupet kontinuerligt ökar inåt från iskanten. Då kan man tänka sig en process där iskanten lättar från botten och isen flyter ut till en (relativt) tunn shelfis. Detta leder till ett snabbare isflöde vilket gör isen tunnare så att den fortsätter att lätta från botten och så vidare.
Detta kräver naturligtvis mycket speciella förhållanden, nämligen att berggrunden kontinuerligt sjunker inåt från iskanten, och dessutom sjunker fortare än isens tjocklek ökar, att detta gäller över ett brett område, utan några ”flaskhalsar”, att det inte finns några uppstickande berghöjder som fungerar som ”ankarpunkter” samt att den elastiska återhämtningen av berggrunden då isen lättar från botten inte heller ”återförankrar” den.
Detta är anledningen till det intensiva intresset för Thwaitesglaciären, det är nämligen den enda glaciären i hela Antarktis där allt detta (kanske) är uppfyllt.
Man skall dock notera att ”rutscha” inte precis är rätt ord. Hela processen måste ske genom inre plastisk deformation av ismassan, och is är inte särskilt lättflytande. Processen skulle ta årtusenden.
Det är också påfallande att det visat sig väldigt svårt att hitta faktiska exempel på att detta faktiskt har hänt någonstans någonsin, och vid det här laget vet vi rätt mycket om hur inlandsisar bildas och smälter. Vi har gott om exempel på hur shelfisar kan kollapsa snabbt från det nordatlantiska området (Heinrich events, med en tidsskala på något århundrade), men inget liknande när det gäller inlandsisar, där rör det sig alltid om avsmältning och årtusenden.
Heinrich events är lätta att identifiera genom att stora mängder IRD avlagras över ett stort område av havsbottnen på kort tid. IRD (ice-rafted debris) är sten, grus och sand som följer med isberg och som sjunker till botten när isbergen smälter. En kollaps av en hel inlandsis skulle ge upphov till ett ”super-Heinrich event”, men inget sådant finns vare sig i Nordatlanten eller Södra Ishavet.
John Michael Crichton var en framstående spänningsförfattare som gärna skrev berättelser med vetenskapligt och medicinskt tema. Han är förmodligen mest känd för Jurassic Park.
Han skev en spännande klimatkritisk bok, State of fear 2004, vilket byggde på att klimatterrorister (Environmental Liberation Front) fokuserade på att åstadkomma ”natur”katastrofer i samband med olika klimatmöten. Helst skulle många människor dö så att media skulle varna för klimatkatastrofer.. Ett exempel var att gruppen aktivister försökte spränga loss en bit av shelfisen i Antarktis för att åstadkomma en tsunami i Kalifornien. Kanske lite väl fantasifullt kanske, men inte mer än Jurassic Park.
https://en.wikipedia.org/wiki/State_of_Fear
Crichton var en av de första – och mycket sällsynta – författarna som var skeptisk till klimatalarmismen. Jag minns att boken var svår att få tag på på våra bibliotek. Inget förlag hade väl vågat översätta den till svenska.
#30
Fungerar inte. Spränga shelfis har ingen effekt alls, eftersom den redan flyter, och att spränga loss ett isberg från en isbräcka ger på sin höjd en lokal svallvåg (men gå inte för nära en isbräcka med en båt!). När de riktigt stora antarktiska platåisbergen om tusentals kvadratkilometer lossnar sker det synnerligen stillsamt.
En isbräcka kan f ö inte bli högre än ca 50 m p g a hållfasthetsskäl, vilket i sin tur innebär att en glaciär inte kan gå längre ut än till ca 500 meters djup. Det är detta som främst begränsar Antarktisisen.
Såvitt vi vet finns det tre mekanismer som kan orsaka riktigt stora tsunamis:
Stora undervattensskred
Flankkollaps av en vulkanö
Asteroidnedslag
Alla tre har inträffat åtskilliga gånger i det förflutna, men inte i historisk tid.
tty #25
Tack, jag har korrigerat siffran om havsytans höjning.
Märkligt nog figurerar den felaktiga siffran 3 meter för bara Thwaites i ledande massmedia, t ex här:
https://www.cbsnews.com/news/antarctica-doomsday-glacier-global-sea-levels-holding-on-by-fingernails/
tty #25
”Och hela teorin om att shelfis är viktig för bakomliggande glaciärers stabilitet är mycket dubiös. Det motstånd en flytande ismassa utövar är mycket litet relaterat till glaciärens massa. Teoretiskt bör glaciärer ”uppströms” röra sig snabbare efter en stor kalvning, men det har visat sig mycket svårt att faktiskt påvisa det i verkligheten.”
Det är exakt detta som visas teoretiskt och med olika flödesmodeller för isströmning i forskningsrapporten, som jag refererar till med nr 3. Även evidensen från paleodata stöder att utvecklingen på Thwaites inte är irreversibel, utan att vi under holocenen sett både upp och nedgångar, vilket referens nr 4 handlar om.
[3] Limited Impact of Thwaites Ice Shelf on Future Ice Loss From Antarctica, Gudmundsson och 3 medförfattare, 2023, https://doi.org/10.1029/2023GL102880
[4] Reversible ice sheet thinning in the Amundsen Sea Embayment during the Late Holocene, Balco och 12 medförfattare, 2023, https://doi.org/10.5194/tc-17-1787-2023
tty #29
Tack för utmärkt komplettering!
Det är också svårt att förstå hur hela glaciären ska kunna lätta på det viset, när angreppszonen för något varmare bottenvatten bara är upp till 10 meter lång, enligt figur 2.
Ingemar #11 samt #16
Ang. ’klackar’ finns en annan bra referens till forskning som Anna Wåhlin är en av huvudförf. till. De undersöker en ’bump’ som tidigare varit en del av grundningslinjen, men som nu är i fritt vatten på 650 meters djup.
De beskriver väl de enorma krafter som är i rörelse. ”Three former grounding-zone fronts are identifiable, traceable as tortuous, steep, 0.5–2 m-high ramps that can be mapped west to east, in some cases for approximately 2 km (Fig. 2a). The ramps are leading edges of till sheets laid down by grounded ice in contact with the sea floor”
Figur 2 ovan är från figur 5 i den artikeln.
https://www.nature.com/articles/s41561-022-01019-9
En fin sommardag i Luleå idag. Men på rapport och text-tv dök den stora kometen upp igen. Vi ska äta mindre rött kött för hälsan och klimatet. Ett annat stående inslag är skjutningar. Nu mot en fastighet i Göteborg. Kanske I ett område där det är mycket varmt. Är nog dags för mera istid till folket.
Varje dag återupplivar man tydligen gamla klimatlarm ”för att hålla grytan kokande”. I dag smälter åter igen glaciärerna i Himalaya ”enligt en ny forskarrapport”. Miljarder människor hotas av vattenbrist enligt rapporten.
Glaciärer är i balans om nederbörden i form av snö i tillväxtområdet är lika stor som avsmältningen.
Den kan temporärt rubbas åt ena eller andra hållet. Ökar temperaturen uppnås balans när isranden slutar på något högre höjd och drar sig neråt om det blir kallare. Snömängden kan också variera.
Hur mycket vatten som tillförs floderna nedanför bestäms av hur mycket nederbörd som faller under året i form av snö eller regn.
Vad har det med att göra om smältzonen flyttas uppåt?
#37
”Vad har det med att göra om smältzonen flyttas uppåt?”
När en glaciär krymper är ju faktiskt det enda tillfälle som den ökar vattentillgången nedströms. Annars omfördelar den bara vattenflödet över året och/eller minskar det (när den växer i volym).
#34
Det är inte frågan om smältning, utan om mekanisk uppflytning när isen blir så tunn att den inte ”bottnar”.
Man hör ofta liknande spådomar om Grönland, där processen är definitivt omöjlig eftersom grönlandsisen ligger i en grop omgiven av berg på alla sidor. Is ”rutschar” inte uppåt.
https://vividmaps.com/topographic-map-of-greenland/
Det är f ö säkert detta som gör att grönlandsisen överlever mellanistider, när den dragit sig tillbaka från kontinentalsockeln skärs den av från havet och kan bara kalva via ett antal smala fjordar, eller som i sydväst bara via ytavsmältning.
Fjorden vid Ilulissat, mål för otaliga ”klimatresor” är så pampig just för att en tiondel av hela inlandsisen måste klämmas ut genom en enda smal fjord.
Enligt Greta så går jorden under imorgon. Den 21 juni 2023. Det sa hon för 5 år sedan. Då har man några timmar på sig. Får väl ta en extra cykeltur ikväll. I det fina vädret.
Daniel W. #40
Det ligger nåt i det, solen börjar vända bort från oss här i norr efter i morgon. 16.57 säger google att den vänder, vi får vara på hugget då.
Dagen till ära så fortsätter text-tv att larma. ”Värmebölja kan skapa massdöd i hav”. Och det beror främst på ”klimatupphettningen”. Nog snäppet värre än uppvärmning. Bäst att skynda sig ut på en cykeltur. Idag skulle det ju inte bara bli massdöd i hav, utan jorden skulle utplånas.
Är det inte dags att media intervjuar Greta (klimatoraklet) nu när hennes spådom gjord för 5 år sedan har nått sitt slut datum, hon kanske har några nya spådomar om vad som nu kommer att hända då mänskligheten fortsätter använda fossila energibärare som tidigare kanske till och med ökar användningen.
Så vad är det för hemskt som vi har att vänta oss de närmaste åren?
Daniel W.
Klockan har passerat 16.57 med råge, jag börjar undra vad det är som ska trigga undergången. Vi vet att vi fr.o.m. nu går mot mörkare tider men frågan är om allt hopp är ute om nya ljusare tider efter det kommande mörkermaximat. Fantastiskt att vi människor ändå står ut med dom här årligen återkommande klimatförändringarna, varför gör vi inget åt dom? Charter till Kanarieholmarna och Thailand är väl det bästa vi kan komma på hittills.