För att undvika kolbaserad energi försöker stat, myndigheter och flera företag att föra in vätgas som energibärare och energilager. De förbiser att vätgas inte finns i naturen utan måste tillverkas (frigöras) i flera ytterst energikrävande steg – och sedan hanteras och lagras antingen under minst 200 bars tryck som gas eller vid 253 minusgrader som vätska – båda ytterst energikrävande.
LKAB
Statsägd järnmalmsproducent med gruvor i Kiruna och Gällivare. Styrelsen utses av en årlig bolagsstämma med representanter för staten som enda ägare.
Ordf. Göran Persson, har läst sociologi och statsvetenskap, tidigare statsminister
Ledamot Eva Hamilton, journalisthögskola, nationalekonomi, tidigare chef SVT
Ledamot Catrin Fransson, civ. ek., ex VD Svensk Exportkredit
VD Jan Moström, Gruvingenjör Bergsskolan, tidigare Boliden
Dir. järnmalm, Michael Palo, civ. ing., bus. adm.
Dir. specialprodukter, Leif Boström, civ. ek.
Dir. hållbarhet, Pia Lindström, fil. kand. miljö- och hälsoskydd, industrial mgmt
Dir. kommunikation och klimat Niklas Johansson, civ. ek.
SSAB
Börsnoterad producent av kvalitetsstål, särskilt höghållfast för högre påfrestning. Bildat ur statsägda Svenskt Stål, men staten är nu åter delägare med starkast inflytande. Driver projektet Hybrit för framställning av stål genom reduktion av järnmalm med vätgas.
Ordf. Lennart Evrell, civ. ing. maskinteknik, MBA
Ledamot & VD, Martin Lindqvist, civ. ek.
Ledamot Bo Annvik, MBA
Ledamot Petra Einarsson, Civ. ek.
Ledamot Bernard Fontana, fransk civ.ing.
Ledamot Marie Grönborg, M. Sc. kemi,
Ledamot Mikael Mäkinen, M Sc skeppsbyggnad
Ledamot Maija Strandberg, Master ekonomi
H2Green Steel
Privatägt industriprojekt för framställning av stål genom reduktion av järnmalm med vätgas. Kräver mycket energi och säkra malmleveranser. Grundat av privata riskkapitalister som Harald Mix (Altor), Daniel Ek (Spotify) med flera. Flera emissioner för mer kapital
Ordf. Harald Mix, MBA och Bachelor of Science, riskkapitalist Altor
Vice ordf. Carl-Erik Lagercrantz, affärsman Vargas Holding,
Ledamot Susanna Campbell, civ. ek.
VD Henrik Henriksson, civ. ek.
Teknik Maria Persson Gulda, dr. fysik, ekonom
Hållbarhet Lina Håkansdotter, civ. ing. KTH
Vätgas Kajsa Ryttberg-Wallgren, MBA, bus. adm.
HYBRIT Development
Utvecklingsföretag för framställning av stål genom reduktion av järnmalm med vätgas. Gemensamt grundat och ägt av SSAB, LKAB och Vattenfall. Projektet kräver produktion och lagring av vätgas med energi från vindkraft i stor skala. De tre bolagen växlar odförandeskap, men SSAB och Vattenfall tycks drivande.
Ordf. Lars Ydreskog, MBA, M. Sc. ingenjör
Ledamot Martin Pei, teknisk chef SSAB, tekn. dr. KTH
Ledamot Andreas Regnell, strategisk utvecklingschef Vattenfall. Civ. ek.
VD Ulf Spolander, MBA ekonomi
+ + + +
Mycket önsketänkande ligger även i detta. Flera har adekvat och relevant utbildning. Men flera är också ekonomer, stats- och beteendevetare och administratörer inkl. en journalist. I sig fullt hedervärt, men knappast vad som behövs för att förstå och behärska vätgasens begränsningar som möjlig energikälla.
Utan statligt stöd kommer knappast dessa projekt långt. Även med statligt stöd lär de kapsejsa på vägen. De förutsätter imaginära pengar, som ännu inte finns. Inflationsdrivande inteckning av framtiden! Tusentals bostäder i norr riskerar att stå tomma. Jag växlar till fordon och transporter i tredje och avslutande granskning.
Tege Tornvall
Tja, varför fråga någon som vet? Risken är ju stor att de ideer och drömmar som finns, sågas eller iaf. kraftigt reduceras/förminskas av erfarenhet och kunskap? Så länge projekten inte efterfrågar erfarenhet och kunskap, kommer tydligen fina skatte- och EU-pengar regelbundet till, så piloter och svepande berättelser om förträffligheten kan jobba på. Blir frågorna lite för närgångna och rent av obehagliga, kan man alltid säga att ”det måste gå”, med en underförstådd hänvisning till grundbulten att ”vi är i ett klimatnödläge”. Det är strängeligen förbjudet att ifrågasätta grundbulten, för då kommer hela klimathotsförsamlingen till undsättande, och nåde den som ens försöker viska att Kejsaren är naken………
I Berlin var det delstatsval i dagarna. Berlin är en kulturstad och en förhållandevis stor andel av invånarna har inte bil till exempel och bilpooler finns det många av så generellt klarar man sig med vanliga kommunikationer, bilpooler och taxi i nödfall.
Jag har flera välbetalda kollegor som bor i Berlin och som inte har bil av just det skälet. Därför är det inte konstigt att Die Grunen får 18 % där. Samtidigt har jag andra kollegor som bor utanför storstäderna där irritationen är stor över kostnaderna och hur mycket de ökat och att det inte finns någon förståelse för hur ”vanliga” människor har det – det enda som betyder något är att följa narrativet, oavsett vad det kostar befolkningen.
Vad har det med ovanstående att göra – jo det är en elit som inte har tid eller tar sig tid att sätta sig in i alla aspekter av t.ex. produktion av el med olika metoder, hur den ska flyttas, om den kan lagras och under vilka betingelser, livslängd på produkter etc.
Kommer befolkningen i olika länder att så småningom få nog och hitta andra vägar att stoppa detta eller vad är lösningen?
Tack Tege! För gemene man är nog detta en enda röra och ju mer vi kan reda ut de olika fantasiprojekten, ägarskap och syften desto bättre. Man inser som skattebetalare att det bästa vore att lägga ner malmproduktion och ståltillverkningen i Sverige. Då blev kanske även klimathotarna nöjda och vi slipper framförallt den framtida kostnaden på skattsedeln. Att förvandla vinstgivande industriföretag till skattesubventionerade dito verkar kunna ske med ett penndrag. Huvva!
Chefen för världsbanken avgår i förtid.
Han ville inte kalla klimatet i kris.
För det fick han epitetet klimatförnekare.
Nu öppna även denna pengakran till klimatinvesteringar.
Vänder kurvan nu?
https://ourworldindata.org/explorers/natural-disasters?facet=none&Disaster+Type=All+disasters&Impact=Deaths&Timespan=Decadal+average&Per+capita=false&country=~OWID_WRL
SVD är idag intressant för en vidare kritik av galenskaperna.
Bla får Harald Mix som satsar på grönt stål uttala sig.
Samt energiföretagens uppgifter om elbehovet . 330 TWh inom 22 år upp från 140 TWh. Vi måste börja nu. 😉 och vind.
Hybrit verkar inte ha lockat privata investerare i motsats till H2Green Steel som är ett privatägt industriprojekt grundat av privata riskkapitalister.
Privata riskkapitalister satsar egna pengar i H2GS men inte i Hybrit.
#5 Ivar Andersson
Hybrit har mig veterligt inte bjudit in andra investerare. De nuvarande ägarna LKAB, SSAB och Vattenfall räknar med att det räcker med egna vinster och de bidrag man kan få från Sverige och EU.
H2GS är i ett helt annat läge. De har nästan inget eget kapital, i alla fall räknat som andel av hur mycket som behövs. De har heller inga vinster i företaget. Det har ju inte ens startat. Därför behöver H2GS massor av riskkapital och bidrag. Enligt egna planer ska de sälja sitt första ton stål under 2025. Högst osäkert tror jag.
SVD fick nyss in en debattartikel om Hybrit med Henrekson som författare:
”Enorma investeringar i elproduktion krävs i Norrland om Hybrit ska blir verklighet. Om detta ska vara lönsamt krävs att projekten blir framgångsrika, skriver Magnus Henrekson med flera i en slutreplik. ”
330 TWH före 2045 är Energiföretagarnas VD ute och förvarnar om.
#6 I Sandviken har Wallenberg redan gjort stål med gas-grönt? 40 000 Ton.
Den huvudsakliga sakkunskapen finner man inte i företagens ledningar. Det handlar mer om dessas bakomliggande motiv för verksamheten. Här ser vi en massiv statlig inblandning, där knappast fri företagsamhet är mottot. Tvärtom, med den långa tid bakåt, har den gröna ideologin infiltrerat de redovisade företagen. Vi ser inte längre en rationell utveckling i järnmalms- och stålindustrin. En rationell utveckling måste vara optimerat kring teknik, lönsamhet och marknad. Vi ser istället något som liknar planekonomi.
Nu är du allt orättvis mot Göran P, (som blåste folket på Telia samt fixade så 65% av egenavgifterna gick från pension till social)
Han är minsann doktor också:https://www.expressen.se/nyheter/professorns-attack-mot-perssons-utnamning-pinsamt/
#6 Karl
”Enligt egna planer ska de sälja sitt första ton stål under 2025”
Jag kan också snyta fram ett ton fossilfritt stål till 2025 i en grop i trädgården med fossilfritt träkol och myrmalm.
Några som vill investera några miljarder?
#10 johannes
Haha….det där var spot-on. Men jag vågar inte initialt investera mer än en guldpeng, dvs 10 kr. Men prova att få bidrag från EU. Om du kan slänga in lite vätgas och fossilfritt i rubriken i ansökan så öppnas kranarna för pengaregn över dig. Jag kan väl få någon procent för tipset?? Typ 51% ??
Jag är helt ny här och undrar vem som kan svara på följande fråga.
I den traditionella masugnsmetoden används också en hel del kalk, kanske främst för att få slaggen hanterbar. Möjligen är jag nu ute och cyklar, men hur får dom ordning på slaggen i Hybritmetoden?
Kanske används kalk och i så fall var tar all CO2 vägen.
Håhå jaja, utan statssubventioner ingen vindkraf enligt Vattenfalls VD Anna Borg:
”Det är klart att det förändrar kalkylen. Om man inte får stamnätsanslutningen betald som det har sagts blir det svårare att få lönsamhet. Om det innebär att det blir av kan jag inte svara på i dag. Vi måste analysera detta mer ingående.”
https://www.dn.se/ekonomi/hans-strandberg-gront-ljus-till-havsvind-men-oklart-om-det-blir-lonsamt/
#13 Lars,
Håhå jaja, ständigt denna historierevisionism. Det är möjligen konstigt att projektet överhuvudtaget påbörjades år 2002 med billig el från 10 reaktorer. Hur såg lönsamhetskalkylen ut då? Och ständigt denna jämförelsen mellan äpplen och päron. Man påstår att Sverige är mycket sämre på vindkraft än Danmark och Tyskland. Förutsättningarna för Danmark och Tyskland är att de inte har så många andra alternativ. De reglerar sin vindkraft med kraftvärme och gas – som möjligen sänker koldioxiden jämfört med att reglera med kolkraft. Det enda bidraget som svensk vindkraft skulle tillföra är möjligen att trycka bort fossil kraft i dessa länder när det blåser – men hur ska den regleras?
akje,
normalt i klassisk process binder kolet i koksen med syret i malmen och bildar CO2, kvar blir järn och slagg, malm består av FeO2, järndioxid, men också annat som blir slagg.
vid produktion med vätgas, H2, kommer syret stället för CO2 bilda vatten H2O och järn samt slagg.
Det stora problemet som kostar enorma pengar är att skapa vätgasen genom elektrolys, man drar en ström genom vatten som delar sig i vätgas och syre…
kol och koks är betydligt billigare att bryta och har därför använts, och kommer att fortsätta att användas…
Springande frågan är om CO2 är farligt för klimatet…?
Eftersom svaret är nej så r detta århundradets dyraste bluff…
Mattisa #14,
Det ”bidrag” som vindkraften tillför är att det gör det olönsamt att investera i kärnkraft eftersom den måste köras jämt och under lång tid. Inte upp och ned för att backa upp när vinden inte blåser. Mer vindkraft -> ingen kärnkraft. Men var det inte kärnkraft som den nya regeringen ville ha?
Det verkar inte som Hybritentusiasterna i regeringen riktigt tänkt igenom det här….
#16
Just precis. Vindkraft och kärnkraft är en dysfunktionell kombination. Därför bör svenska förhållanden inte jämföras med Danmark och Tyskland. Danmark och Tyskland vill inte själva ha kärnkraft, men de importerar tacksamt ”fossilfri” el från Sverige.
Klimatledande företag missar klimatmålen. Oväntat?
https://www.di.se/hallbart-naringsliv/varldens-klimatledande-foretag-misslyckas-na-klimatmal-h-m-far-kritik/
Företagen kan ju naturligtvis inte trolla med knäna, så det är nog ingen överraskning för de flesta, åtminstone utanför Söders gränser.
Men de penningstinna flummiga NGO’erna, I detta fall New Climate Institute, kritiserar utan lösningar och får all uppmärksamhet i pressen.
https://newclimate.org/about-us
Genial affärsidé att klaga på företagen och utan att ge förslag. Bara att säga till dem att ”sluta jiddra börja trolla”.
Målen klaras inte, ideer verkar saknas hos dem alla.
Akje # 12
Är ingen specialist på direktreduktion men föreslår följande korta förklaring av skillnader mellan masugnsreduktion och direktreduktion.
Masugnsprocessen och direktreduktionsprocessen skiljer sig åt på flera vis. Masugnsprocessen chargeras uppifrån i huvudsak med järnmalm i form av sinter eller masugnspellets plus koks och kalk. (Masugnspellets påminner om svarta spelkulor i storlek och form, liknande för direktreduktionspellets.) Från nedre delen av masugnen blåses het luft genom formor in och upp i masugnen. Olika reaktioner i gasfas och med olika oxidationsgrader av järmalmen reduceras järnmalmen till flytande råjärn med ungefär 4% kolhalt, Si, Mn, P, S. Produkten är flytande råjärn och slagg som bildats av kalk samt andra gångarter från järnmalmspellets. Allt samlas tillsammans med råjärnet som slagg vid tappning från masugnen i transportkärl som kallas torpeder. Den största delen av slaggen skiljs av i tapprännan och slaggen tas om hand i slagg-grytor. Slaggen kan återvinnas, ex.vis. som vägfyllnadsmaterial.
Vid direktreduktion sker reduktionen idag med reformerad (vätgasanrikad) naturgas av direktreduktionspellets i fast fast. Ingen extra kalk chargeras i processen. I Hybritprocessen skall ren vätgas användas för reduktionen. Direktreduktionspellets chargeras uppifrån i en schaktugn och gas blåses in underifrån i direktreduktionsschaktet. Vätgasen, i Hybrit, reagerar med syret i järnmalmen och avgår som vattenånga. Pellets övergår till i huvudsak järn, s.k. järnsvamp. Temperaturen är hög men pellets smälter inte.
I både masugnprocessen och direktreduktionsprocessen är principen motström-plugflow central. Varm luft eller gas möter järnbärande pellets eller sinter i ugnsschakten.
Vid transport av direktreducerade pellets till ljusbågsugnar för smältning riskerar man reoxidation eller utbytestapp i form av sönderfall och stoft. För att underlätta transport eller minimera sönderfall briketteras järnsvampspellets till större fastare produkter, s.k. HBI.
Produkten från Hybrit i framtiden blir HBI (het-brikketerad järnsvamp fritt översatt från engelska) som tillsammans med skrot smältas till stål i ljusbågsugnar.
#15 Peter
En liten komplettering till din i övrigt korrekta information. Det finns ett antal olika järnoxider. Den i särklass vanligaste i världen är hematit, Fe2O3. LKAB bryter huvudsakligen magnetit, Fe3O4. När man tillverkar pellets av magnetit så oxideras den till hematit.
Kalk tillsätts i masugnen för att binda föroreningar i marken, främst svavel. Kalken och föroreningarna kommer att hamna i masugnsslaggen. I Hybrit-processen ingår ingen masugn. Jag antar att en mindre mängd kalk kommer att tillsättas i den sinterprodukt som ska bli järnsvamp. Kalken kommer sen ut i slaggen när järnsvampen smälts i elektrostålugnen.
Ingemar Nordin, mattias # 16,17
Ja, olika förutsättningar har vi men vi har inte sluppit ideologiskt korkade politiker.
I Sverige har ju vindkraften utsläppsmässigt inte bidragit till något, i princip mestadels bara ersatt kärnkraft och fördyrat priserna.
De senaste 20 åren ser ut så här enligt Ekonomifakta.
År 2001 såg elproduktionen ut enligt följande:
Totalt: 157,8 TWh
Vattenkraft: 78,5 TWh
Vindkraft: 0,5 TWh
Kärnkraft: 69,2 TWh
Kraftvärme i industrin: 4,4 TWh
Kraftvärme: 5,3 TWh
Övrig värmekraft: 0,0TWh
2021 enligt följande:
Totalt: 165,5 TWh
Vattenkraft: 70,6 TWh
Vindkraft: 27,4 TWh
Solkraft: 1,1 TWh
Kärnkraft: 51,0 TWh
Kraftvärme i industrin: 6,5 TWh
Kraftvärme: 9,0 TWh
Övrig värmekraft 0,0 TWh
Tittar de någonsin på statistiken?
https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/energibalans-i-sverige/elproduktion/?graph=/15330/1,2,3,4,5,6,7/all/
#21 Fredrik S
Oj, här kommer en vindkraftskramare med destabiliserande fakta om vindkraftens stabiliserande inverkan på nätets frekvensstabilitet.
Forskare har (mig veterligt) sagt att 10% vindkraft är vad vårt svenska kraftnät ”pallar med”. 17% är alltså redan för mycket för att vi kan kalla nätet för stabilt.
Jag kanske har fel – rätta mig om så är faller.
Det handlar om synkrona och asynkrona generatorer.
Mer om detta kan läsas i Jan Blomgrens inlägg i ärendet.
Eller har jag missförstått #21 hela inlägg?
https://www.epochtimes.se/Jan-Blomgren-Antiintellektuellt-tankande-om-energi-275107
Lars i Huddinge #22
?
Jag replikerade på inläggen om kärnkraftens förhållande till vindkraft och visade med siffror hur vi i Sverige, med helt andra förutsättningar, likt andra länder lagt ner planerbar produktion och ersatt med icke planerbar. I Sveriges fall har vindkraft fått ersätta kärnkraft.
Inte har jag väl förtjänat titeln vindkraftskramare för det?
#23
ok, jag missförstod ditt inlägg. Det jag menade var bara att mer än 10% vindkraft är osunt för vårt el-system. Titta på Tyskland = nattsvart.
16% är redan för mycket vindkraft i svärje.
Vi borde titta på annan elproduktion för att lösa vårt problem med elnäts-stabiliteten. Vi har redan tillräckligt med vindproduktion. Nu gäller det att fixa annan elproduktion – kärnkraft – gaskraft -vattenkraft som inte är väderberoende.
Lars i Huddinge #24
Jag håller med helt och hållet. Vi är ju som du skriver redan över gränsen för vad näten tål av väderberoende elproduktion.
Vindkraften är ju närmast helt onödig i Sverige utsläppsmässigt hittills och bidrar mest till ostabilitet i nätet och förstör fauna och naturvärden.
Statistiken finns ju där som jag länkade men vår ansvariga politiker håller på med annat än studera den, de verkar mest hänga på Twitter etc och lyssna på aktivister.
Sedan pratar de om mer icke planerbar produktion vilket ska lösas med ”smarta nätverk” och annat luddigt.
Fortsätter det kommer dagens skolungdomar behöva jobba när det blåser och vara lediga när det inte gör det. Låter idylliskt men vem fanken vill cykla till jobbet, vilket ingår i kalkylen, när det böjar blåsa?
Men det är det ingen som frågar dem om de vill ha det så.
Fredrik S #25
Vad tror du seglarna skulle tycka? Annars tycker jag mig se en viss desperation i vindkraftsbranschen just nu, hela EU, med undantag av Tyskland, talar om ny kärnkraft idag. Hur länge kommer Tyskland hålla emot? Vår klimatminister sa alldeles bestämt i DN idag att alla kraftslag ska bära sina egna kostnader, artikeln är låst nu tyvärr. Hon verkar ju starkt troende, sannolikt har hon köpt tugget om hur billig vindkraften är, snacka om blåsning. I Sverige håller vi på med ett nytt regelverk där elproducenter som levererar systemtjänster ska ersättas för det. Okey det lär hamna på våra elräkningar men det får vi ta om det på sikt leder till att vindkraften dör sotdöden och därigenom lägre elpriser.
#19,20 mm
All kalk som tillsätts blir CO2 och ”CaO” i form med andra föroreningar till diverse slagg så Hybrit kommer ändå att spotta ut sig en del CO2 utifall kalk används och hettas upp.
#21
Eller också börjar sakkunskapen sakta men säkert komma till insikt hos fler politiker och näringslivschefer. Allt prat om ”smarta elnät” och ”vätgassamhället” kanske beror på insikten att ytterligare installerad vindkraft inte tillför något om man inte kan lösa frågan om intermittens. Bra tabell för övrigt om elproduktion – tydligare kan det inte bli.
Lars Thorén, 👍
Vadå, jag dyster?
Peter, Lennart Ringsjö och Johannes
Tack för beskrivningen av skillnaderna mellan masugn och Hybritmetoden. Då flyttas helt enkelt en hel del av genererad CO2 till ljusbågsugnen då man smälter järnsvampen.
En intressant diskussion i YLE, där varken artikeln eller kommentarerna visar någon större kärlek för vätgas. Problematiskt med planekonomiideer…
https://svenska.yle.fi/a/7-10028839
#30 akje
Nja, inte ”en hel del” om vi ska vara ärliga. Mängden kalk, eller oftare dolomit är nästan obetydlig jämfört med mängden koks man tar bort när masugnsprocessen försvinner. Om vi ska leka med ord så räknas väl inte dolomit till ”fossilt”, så stålet blir ”fossilfritt” även om ett mindre utsläpp av CO2 uppstår.
Alla människor andas ju ut ca 4 % CO2 i utandningsluften. Betyder det då att ingen människa kan någonsin bli ”fossilfri”?
Kalk/marmor och kalkvarianten dolomit mm grävs upp ur jorden och är av biologiskt ursprung. Mer fossilt än så blir det inte.
All kalk-CO2 har en gång befunnit sig i atmosfären.