Sveriges Lantbruksuniversitet har, som jag skrivit om i mitt förra inlägg, en mätstation för snö och men även temperatur i Siljansfors utanför Mora:
SLU: Snödjupet stabilt i Vasaloppsspåret under 100 år
Jag har har varit i kontakt med de som driver denna mätstation (Sveriges lantbruksuniversitet, Enheten för skoglig fältforskning) och de har varit hjälpsamma med att dela med sig av temperaturdatat. SMHI hade på den här platsen en mätstation fram till mitten av 1991, och SLU började med automatiska mätningar från början av 1990 på en plats c:a 500m därifrån. Eftersom det finns ett överlapp i tiden kan man se hur den gamla och nya platsen skiljer sig åt i mätvärden. Slutsatsen är att den nya placeringen är några tiondels grader varmare på vintern men några tiondels grader kallare på sommaren. På årsbasis är skillnaden försumbar.
Det som är intressant med den här platsen är att den ligger ute i skogen långt från större samhällen och att miljön inte har ändrats nämnvärt runt den. Om man därför slår ihop de båda mätserierna, justerar för den lilla skillnaden, och sedan jämför med Uppsalas långa officiella temperaturserie, får man följande resultat:
Som ni vet har jag skapat en justerad Uppsalaserie där jag tagit hänsyn till att Uppsala universitet numera, helt felaktigt, mäter temperaturen mitt inne i staden. Nedan visas en jämförelse med denna justerade Uppsalaserie och Siljansfors:
Notera att bara dagar där det finns mätningar från båda mätserierna som är inkluderade i figurerna.
Det är tydligt att Uppsalas officiella temperaturserie har ökat mycket mer än Siljansfors, och att min justerade Uppsala-serie förefaller ligga ungefär lika i trend. Detta ger ytterligare bevis för att Uppsalas officiella temperaturserie inte ger en rättvisande bild.
På hundra år har temperaturen alltså ökat i storleksordningen 1 grad, vilket är långt från de siffror man ofta får höra om hur mycket temperaturen har ökat i Sverige. Kom ihåg att enligt teorin ska temperaturen öka mycket mer uppe hos oss i norr än närmare ekvatorn.
Datakällor:
Klimatdata från Sveriges lantbruksuniversitet, Enheten för skoglig fältforskning, klimatstationen vid Banvaktstugan i Siljansfors, Dalarna.
Siljansfors temperaturmätningar SMHI
Uppsalas justerade temperaturserie
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Snyggt jobbat Magnus.
Schack matt! skulle jag säga.
Men – för diskussionens skull – hur motiverar SMHI att Uppsalaserien skulle gälla, oredigerad?
”numera mäter inne i staden”
Är mätstationen flyttad?
Hur många mätstationer är flyttade på för att ”få rätt”?
I riket? Globalt?
Bra jobbat!
Uppsala temperaturserie är framför allt en gedigen genomgång av de mätdata som fanns från 1700-talet och framåt och hur dessa skulle kunna sammanfogas till en serie. Påverkan från den urbana miljön är däremot högst schematiskt. Från ca 1960 till 1980 kompenserades det gradvis för den urbana effekten men sedan dess har ingen korrigering skett.
För några år sedan så stod det så här på SMHI:s sidor om uppsalserien:
””Preliminära jämförelser med mätningar i Marsta 8 km norr om staden antyder att korrektionen för den urbana värmeön 2015 är ca 0,3-0,5 grader för liten.”
Detta har sedan plockats bort och nu står det en annan brasklapp.
I dag står det följande på SMHIs infosida om Uppsala temperaturserie:
”Jämförelser med mätningar i Marsta på landsbygden 9 km norr om Uppsala visar att värmeön under åren 2000-2010 ökade på platsen där temperaturen mäts idag till en nivå jämförbar med nivån i Observatorieparken 1981-1997. Årsmedeltemperaturen i Uppsala ligger sedan 2010 nästan 0,6 °C högre än den skulle gjort på samma plats i avsaknad av Uppsalas stadsvärmeö.”
Så – du har helt rätt i din korrigering av seriens data, Magnus. Även SMHI håller med dig i din tolkning.
Intressant är att om man drar bort dessa 0,6 grader från 30-årsmedelvärdet som presenteras i serien, och sedan extrapolerar den av naturliga orsaker ökade medeltemperaturen mellan 1880 – 1940….
så landar man på en 0,2-0,3⁰C ökad temperatur som kan tillskrivas andra faktorer. Eventuellt beroende på 80 års utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.
PS. SMHI har alltså både justerat upp UHI-effekten, samt flyttat Marsta, eller Uppsala, en km, sedan den äldre Brasklappen skrevs.
Lyssnar ibland på SMHIs väderrapport och jämför med min temperatur.
I morse hade vi -5 grader kl 6
SMHIs Observatorielund anger +-0 för kl 6
https://www.smhi.se/vader/observationer/observationer#ws=wpt-a,proxy=wpt-a,tab=vader,param=t,stationid=98230,type=weather
UHI!
För övrigt har senaste tiden visat på stor avkylning under natten med cm tjock nyis som dagligen bryts ner över dagen men bildas på nytt varje natt.
Hade vi haft is hela tiden hade vattnet inte kylts lika mycket! (Arktis tippingpoint bluff)
#4 foliehatt
”Även SMHI håller med dig i din tolkning.”
Inte riktigt. Det SMHI säger är att 1/ att platsen vid SGU nu har kommit i kapp Observatorielunden (när de flyttade så fick de räkna upp temperaturerna från SGU eftersom den platsen var lite kallare). 2/ Att temperaturen idag är 0.6 grader högre än vad den skulle vara utan urban effekt – men serien är kompenserad för detta med 0.53 grader.
Den graf som SMHI visar är där de tycker den skall ligga med de kompensationer som skall göras. Det Magnus visar är att den kompenserade serien ligger bra mycket över dess troliga värden om man jämför med närliggande stationer.
Intressant Magnus.
I första figuren så slutar mätserien år 2020. I nästa figur ser det ut som att mätserien fortsätter till 2021 och då slutar på ett mycket lägre värde. Det verkar inte som att det har påverkar regressionskoefficienten för Siljansfors, men det skulle vara bra med en förklaring till detta.
#2 Johannes:
Ja man har flyttat mätstationen från Observatorielunden till Geocentrum mitt bland husen. Det finns faktiskt ingen databas som innehåller information om hur mätstationerna är placerade varken i Sverige eller i övriga världen. Därför är globala mätserier baserade på data där man inte känner till placeringen tämligen värdelösa (läs GISS, HadCRUT etc)
Johan Montelius o Foliehatt:
Det verkar som att SMHI har ändrat texten sen förut. På nåt sätt måste de då vara medvetna om att serien inte är korrekt.
Johan: Var läser du att serien är kompenserad med 0,53 grader för detta?
#9 Mattias:
Den officiella Uppsala-serien är bara publicerad fram till 2020, men min justerade serie använder data från Uppsala flygfält och där finns data till 2021. Trenderna är anpassade efter detta.
Går det att kompensera för UHI genom ett tillägg?
Är det inte svårt?
På nätter behåller staden värmen.
På dagen är torra miljöer varmare men skugga kan sänka temperaturen. Tak med olika färger kan reflektera olika och hushöjder varierar och påverkar vind mm.
Ny asfalt eller gammal, vita eller svarta hus mm.
Varför skulle detta gå att justera rakt av?
Lite om olika mätningar:
https://wattsupwiththat.com/2022/03/15/satellite-and-surface-temperatures/
Att planen och narrativet är viktigare än verkligheten slår en varje dag sedan Ukraina attackerades. I Public Service har den ena experten efter den andra fått uttala sig om att ’nu faller Kiev’. Efter tre veckor åker fortfarande Premiärministrar (självklart inte Magda) tåg till Zelensky och har möten i Kievs Presidentpalats där allt fungerar som vanligt.
#4 Foliehatt
När jag kollar SMHI´s sida
https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/uppsalas-temperaturserie-1.2855
så skriver de att värmeöeffekten är +0.6 C.
Såvitt jag kan se så är grafen på deras sida densamma som Magnus C´s okorrigerade kurva.
Om jag ser rätt så är det inte helt Ok att skriva som de gör. Man ger intrycket av att grafen är den korrigerade kurvan.
#9 Magnus Cederlof
Laddar man ner temperaturserien så finns det kolumner dels för uppmätta värden och för justerade värden. Tar man diffen så ser man de justeringar som gjorts för UHI, flytt av station mm. När jag tittade på dessa data för ngra år sedan så såg jag den siffran. Skall se om jag hittar mina uträkningar.
11 Lasse
När Bergström och Moberg tog fram serien så jämförde de temperaturökningen med närliggande stationer för att komma fram till ett medeltal för varje månad. Den studie de gjorde är dock från 2002 och korrigeringen de använder är fram tom 1981 och ingen ytterligare kompensation görs (förutom när stationen flyttades)
https://link.springer.com/article/10.1023/A:1014983229213
För ett par år sedan konstaterade jag att Stockholms temperaturserie från 1756 vid Obseervatoriekullen hade korrigerats kontinuerligt fram till 1966 beroende på UHI-effekten och andra förändringar i omgivningen. Från mitten av 1800-talet och fram till 1960-talet ökade befolkningen från ca 100 000 till över 800 000 och är idag över en miljon. Regionens befolkning är mer än 2 miljoner. Därför ter sig det abrupta stoppet i korrigeringar för urban heat islandfenomenet 1966 som märkligt. Jag ställde då frågan till SMHI om orsaken till att justeringarna upphört trots att staden fortsatt att växa och förtätas. SMHI hänvisade till Anders Moberg vid Stockholms universitet, som hade jobbat med homogeniseringen av dataserien. Han höll med mig om att min fråga var relevant. Moberg hade påfört korrektioner baserade på sin forskning, som byggde på jämförelser med andra väderstationer runtomkring Stockholm inom en radie av ca 20 mil. Någon senare forskning av detta slag har inte gjorts, i varje fall inte publicerats, men borde förstås göras. Annars kan man inte lita på Stockholms långa serie heller för de senaste decennierna.
#16 Göran Johnson:
Stockholms temperaturserie är också uppenbart felaktig om man jämför med omgivande lantliga stationer. Men det finns ingen vilja att rätta till detta.
#17 Magnus C
Anders Moberg har sökt, men inte beviljats forskningsmedel för detta.
Märsta ligger 30km söder om Uppsala!
#19 Thomas Morrison:
Uppsala universitet har haft en mätstation i byn Marsta utanför Uppsala. Alltså utan prickar.
Det där med att man inte korrigerar temperaturerna i Uppsala för värmeöeffekten; är det det som kallas för ”Uppsalainitiativet”? 🙂
#19 Thomas Morrison
och Marsta ligger norr om
https://sv.wikipedia.org/wiki/Marsta
#18 Göran Johnson. Alarmerande att en sanningssökande forskare som vill skärskåda tolkningar av uppmätta data nekas medel. Detta förklaras av den vänstervridning (alarmisterna är ju vänster) som skett inom forskningen som diskuterats nyligen.
#23 Anders
Jag tror att det beror på att alarmisterna inte vill veta sanningen. Men jag tycker att det är konstigt att inte SMHI tar eget ansvar för att deras data är korrekta.
De första temperaturmätningarna i Uppsala gjordes antagligen i ett ouppvärmt rum i Gustavianum, universitetets dåvarande huvudbyggnad.
När Celsius blev professor, började han att mäta med en oskärmad termometer fäst utanför den byggnad i centrum där han hade inrättat sitt observatorium. Eftersom staden var liten då, fanns det antagligen inte mycket till UHI-effekt.
I mitten av 1800-talet, flyttades termometern till parken vid det nybyggda observatoriet, som då låg strax utanför staden. Med tiden, växte staden ut och runt om Observatorieparken. Väderstationen flyttades ett par gånger i parken, men det spelade förmodligen ingen större roll.
Den senaste flytten skedde från Observatorieparken till en gräsplätt vid det då nya Geocentrum, som ligger minst lika centralt, och alltså egentligen är olämpligt för temperaturmätningar som ska användas för klimatstudier.
OT men kanske ett tema för framtida inlägg.
Hur kan det komma sig att kärnkraftnedläggning har noll effekt på elpriset (enligt Regering, Farmanbar, etc) samtidigt som Finlands uppstart av Olkiluoto 3 uppenbart har inneburit att elpriset i Finland sjunkit med två tredjedelar jämfört med, säg, en månad sedan? Då var Finlands elpris samma som i Sveriges Elområde 3.
https://www.nyteknik.se/premium/jatteforsenade-finska-reaktorn-olkiluoto-3-ansluten-till-elnatet-7030169
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
Någon är oss svaret skyldig!
#25 Lars Kamel
”Väderstationen flyttades ett par gånger i parken, men det spelade förmodligen ingen större roll.”
Det är skillnader på en tiondels grad vi pratar om, små förändringar har stor betydelse. Jag har läst studier som försöker räkna in när man målad om väderlådan och vilken nyans av vit färg man använde för att försöka jämföra längre serier. Det räcker med att en kortare person får anställning som väderobservatör så förändras ”temperaturen” i området.
Bergströms arbete med Uppsalaserien är rena detektivarbetet och spännande läsning, det är synd att den serien skall misshandlas av SMHI.
Det är tragiskt att det inte går att använda två av världens längsta temperaturserier på grund av ovilja, hos de ansvariga, att seriöst granska hur mätningarna blivit kontaminerade med växande värmeöeffekter=falska temperaturökningar. För Uppsala räcker det med lokalkännedom och att titta på flygfoton över mätplatsen 2000-2021 och se hur byggnader, hårdgjorda ytor tillkommit runt mätstationen. Större och större ”värmegryta” är en passande beskrivning. För Stockholm räcker det med att konstatera att korrigeringarna upphörde 1966 och att ännu har ingen framträtt med någon vettig förklaring till varför korrigeringsbehovet därefter skulle vara oförändrat.
SMHI, som genom statistikprogram, gör s.k. homogenisering av temperaturserier, ger heller inga besked om var de står. Stöder de Uppsala universitets och Bolincentrets uppgifter? De måste givetvis ha en bild av hur mycket falsk temperaturökning det finns i de båda serierna. Varför kommer de inte fram med sin ståndpunkt?
Ofattbart att man kan bygga en ny mätstation på den platsen. Bara huskroppar, parkeringar och gator så långt ögat når runt den.
Nedan en satellitbild:
https://www.google.se/maps/@59.8470473,17.6320139,78m/data=!3m1!1e3?hl=sv
En Street View bild:
https://www.google.se/maps/@59.8466704,17.6322946,3a,75y,311.2h,76.08t/data=!3m6!1e1!3m4!1s4oe1IRvkLuUWZ5gKDVYe9A!2e0!7i16384!8i8192?hl=sv
Men det är nog bra för agendan.
Egentligen otroligt att Sveriges värmerekord +38,0 grader är satt på landsbygden (Ultuna) utanför Uppsala 1933. Snart 90 år sedan och endast en gång tangerad och det är för 75 år sedan. Sedan dess har vi inte varit i närheten av dessa grader.
Tillfälligheter, ja kanske.
Men för hur det än är så får ju SMHI mycket draghjälp av hur stationerna är belägna nu för tiden…
#26 Rossmore
”Hur kan det komma sig att kärnkraftnedläggning har noll effekt på elpriset (enligt Regering, Farmanbar, etc) samtidigt som Finlands uppstart av Olkiluoto 3 uppenbart har inneburit att elpriset i Finland sjunkit med två tredjedelar jämfört med, säg, en månad sedan?”
Beror nog mest på att de – Regering, Farmanbar, etc
är bra drillade att fara med osanning. Så klart det har haft en enorm påverkan på elpriset. Bara att se vad elpriset var innan nedläggningarna.
#30, #26
Givetvis är det som ni påstår. Till råga på allt så ’hotar’ H2 Green Steel och LKAB/SSAB att ”flytta utomlands” för att de inte får tillräckligt med el till sina framtida grönt-stål-anläggningar. Vi får väl önska dem lycka till med det. Kina kanske är en bra lokalisering?
Stålverk 80???
https://www.industrinyheter.se/20220316/33267/grona-industrier-kan-flyttas-utomlands
#30 Robert Norling
Eniga om slutsatsen. Framtida tema månne?
#28/29
SMHI:s ”hemmastation” i Norrköping är nästan lika kass. Ursprungligen låg den på ett öppet fält ca 100 m från närmsta bebyggelse, men så byggde Norrköpings kommun ett nytt bostadsområde och en LIdl-lada med tillhörande asfalterad parkering där, så då fick SMHI klämma in mätstationen alldeles intill den egna huvudbyggnaden:
https://www.google.se/maps/@58.5826646,16.1474452,97m/data=!3m1!1e3
Eftersom jag passerar området regelbundet vet jag från temperaturkännaren i bilen att det fanns en märkbar UHI-effekt redan på den första platsen, men nu måste den vara rejält mycket större.
#29
”Ofattbart att man kan bygga en ny mätstation på den platsen. Bara huskroppar, parkeringar och gator så långt ögat når runt den.”
Ja, allrahelst som man lätt hade kunnat välja ett betydligt bättre läge ett par hundra meter norrut mellan Geocentrum och Botaniska Trädgården.
Lars i Huddinge
19:23, 2022-03-16
Prisa gud här kommer skatteåterbäringen. Strålande, landsförvisa idiotin och dess anhang.
Ja man kan ju konstatera att SMHI inte har ambitionen att på ett vetenskapligt sätt sköta temperaturmätningen i vårt land, utan har en mer aktivistisk syn på sitt uppdrag.
Till ”listan” på korkade eller medvetet placerade stationer för att få de extra plusgraderna som de är ute efter kan man lägga:
Falun, Lund och Göteborg.
Finns säkert fler om man kollar men till det kan man lägga ett stort antal mätstationer som är belägna vid diverse flygplatser.
Dessa stationer är ju med i det som visas som Sveriges medeltemp.
#30 Robert
Prisåverkan från Olkiluoto 3 måste hittills ha varit ganska liten då de fortfarande kör med väldigt reducerad effekt. Mer lär komma under våren.
Du kan följa utvecklingen på https://www.svk.se/kontrollrummet. Finsk kärnkraft låg på c:a 2800 MW före inkopplingen av O3, nu ligger den runt 3100 MW. När verket levererar fullt ska det ge 1600 MW, och finsk kärnkraft kommer då sammanlagt upp i 4400 MW.
Rent skärt forskningsfusk som väl passar narrativet. Detta är annars Tony Hellers hemmaplan med 1000-tals liknande fall.
Det som är mest påfallande är tendensen till avkylning fram till cirka 1970 och därefter en markant uppvärmning!
Det skulle var intressant att se hur kurvorna ser ut om man normaliserar med NAO ( North Atlantic Oscillation)
Du har säkert dessa data Magnus. Hur stor är korrelationen
med Uppsala flygfält och Siljansfors ( för den period som det finns observationer)
År 2020 är markant varmt för båda stationerna
#40 Lennart,
Det är en intressant observation. Det var framförallt vintern 2020 som var ovanligt mild i hela landet jämfört med resten av året.
#39 Lennart Bengtsson:
I det här inlägget har jag kompenserat för NAO för vintern:
https://klimatupplysningen.se/nao-ligger-fortfarande-bakom-de-varma-vintrarna/
Lennart Bengtsson #40
Uppsalas trend, säg 5 eller 10 års medelvärden är intressanta. Om man som jag mer är intresserad av hela klimatsystemets värmeinnehåll, så handlar enstaka år på en plats mer om VAR värmen finns än om klimatsystemets totala värmeinnehåll.
Det intressanta är väl att myndigheter i allmänhet är PK och med i klimatkrisnarrativet, vilket medför att man skickligt undanhåller det faktum att städer har växt under mätseriernas tidevarv. Det som var en neutral plats utanför en stad ingår numera i staden och således blir temperatur mätningen felaktig.
För övrigt anser jag att mätandet av en medeltemperatur på jorden med termometrar som inte är uniformt fördelade, i.e. lika många på varje ytenhet, är värdelöst. Det blir än värre när man ska jämföra data och ange temperaturskillnader med hundradelar av grader. Mätnoggrannheten är inte tillräckligt bra för det, särkilt inte förr om åren.
Att sedan jämföra detta med sattelitmätningar som mäter temperaturen på högre höjd ter sig lite udda.
SMHI är totalt politiserat och man kan inte lita på någonting som kommer ut därifrån. Att fortfarande använda sig av RCP 8,5 är kriminellt. Det är väl ingen som kan tro på vad som kommer ur dessa tomtar.
Från SMHI´s hemsida framkommer idag följande ordagrant:
” IPCC slår fast att sedan 1970-taletär den mänskligt orsakade klimatförändringen den största orsaken till den pågående havshöjningen. Studier bekräfta även att hastigheten på höjningen har accelererat under senaste årtionden
IPCC släppte aug. 2021 uppgifter om global havsnivåhöjning. Gentemot referensperioden 1995-2014, beräknas höjningen bli 63-101 cm för utsläppscenario SSP5-8,5, vilken nivå bedömes som trolig.
Sålunda beräkningar som är troliga :
2050: 29-50 cm……….2100: 67-121 cm ”
När jag gjort studier åt enskilda personer eller råkat vara på en plats så har jag laddat ner data, och ser då i filerna att stationerna flyttats.
Ånegrmanland/Jämtlands län: Hoting till Hoting A, den första inne i samhället vid sjö/älvstranden, den andra på torra land på Hotings Travbana
Gustavsfors /A på var sin sida om viken, den första nära ån/älven. De har körts parallellt många år,- väl värda att studera. Den nya platsen som kallas ”ha hög kvalitet”, skulle enligt WOW få högst en 2:a av 5 möjliga. Trädskugga, 10 meter till laduvägg och i norr max 25 meter till bostadshus. Den gamla stationen låg 10-15 meter från stort 2-vånings timmerhus.
Västmanland, Örebro län Ställdalen: först på Stångfallet bergsklättring. Sedan inne i Ställdalens industri och gruvsamhälle, sedan Trilltorpet och sedan Hällen (båda på området Lilla Smedberget). Flyttavstånden 4 km-3-4-1. Höjdskillnaderna max-min ca 75 meter.
Problemet ligger i att i Sverige har stationerna flyttats till de personer som, mot låg ersättning ursprungligen (inte beskattningsår lön) skött om stationerna. I Danmark & Norge har de oftast haft fast plats.
Nej det är svårt att benämna detta som ”vetenskapliga undersökningar med stor noggrannhet”.
Hur man än vrider och vänder på temperaturen i Uppsala serien har inte högsta temperaturen på året ändrats på nämnvärt på 300år medans lägsta temperatur stigit några grader. Men om man jämför antalet sommar och vinterdagar kan man förklara hela den ökning som skett och det är garanterat inte co2 som styr detta då om en konstant i atmosfären måste påverka temperaturen konstant och kan inte på något sätt variera mer än vad co2 halten varierar i atmosfären.
#47 Johan
CO2 påverkar kylningen på hög höjd i troposfären och i stratorfärens lägre del. Det påverkar så småningom hela atmosfären genom de olika värmetransporterna. Effekterna av varierande halt påverkar värmeflödet på så hög höjd att där finns ytterst lite vatten och moln så graden av molnighet påverkar inte den primära effekten av CO2.
När halten CO2 fördubblas och inget annat förändras minskar strålningen som lämnar jorden med 3W/m2 (Wijngarten & Happer)
Teori 1: Temperaturen stiger, lika mycket överallt, så att jorden blir så mycket varmare att alla IR-strålare tillsammans strålar lika mycket som före förändringen av CO2-halten. Inga andra förändringar sker. Temperaturstegringen blir då 1,4 grader.
Teori 2: Temperaturen stiger, lika mycket överallt, så att jorden blir så mycket varmare att alla IR-strålare tillsammans strålar lika mycket som före förändringen av CO2-halten. men på grund av att den varmare luften innehåller mer vattenånga tillkommer mer växthuseffekt från vattenånga. Övre gränsen för detta, bevarad relativ luftfuktighet, ger en temperaturstegring av 2,4 grader.
Teori 3: Temperaturen stiger lite, på grund av det avdunstar vatten och bildar mer moln som verkar avkylande genom att reflektera bort solljus dagtid. Hur mycket temperaturen stiger kan vi inte beräkna, men det blir klart mindre än 2,4 grader. Kanske 0,8 grader.
Teori 4: Som teori 3, men molnen håller kvar mer värme nattetid. Temperaturen stiger väsentligt mer än 2,4 grader.
Det finns många fler teorier. . .
Vad jag vill säga med detta inlägg är: Inverkan av CO2 är global. Resultatet kan påverka vädret, vars medelvärde vi kallar klimat. Du skriver: ”Men om man jämför antalet sommar och vinterdagar kan man förklara hela den ökning som skett” Ja, inte för att jag förstår riktigt hur du menar, men jag tycker det verkar fullständigt rimligt. Slutsatsen du drar är däremot ologisk.
CO2 påverkar värmetransporten i atmosfären i global skala. Självfallet kan det leda till de förändringar du ser i temperaturserien, antalet vinterdagar, soltimmar, eller vad helst du observerar som har med temperatur (eller väder) att göra.
Du skriver: ”det är garanterat inte co2 som styr detta då om en konstant i atmosfären måste påverka temperaturen konstant och kan inte på något sätt variera mer än vad co2 halten varierar i atmosfären.” Vädret är kaotiskt. Jag förmodar att du skulle instämma i det analoga påståendet: ”om solen plötsligt skulle skina lite starkare (ökat TSI) så skulle förändringen inte kunna bli sådan att den skulle kunna förklaras om man jämför antalet sommar och vinterdagar” (innebörden begriper jag inte.)
En ändring av TSI och en ändring av CO2 har båda en global inverkan på energibalansen och bör ha likartade inverkningar på klimatet.
Att klimatet i Uppsala ändrats lite skulle kunna vara en slump. Väder är kaotiskt, så även klimatet, men att klimatet ändrats på ett likartat sätt över alla landmassor på norra halvklotet kan inte vara en slump. Det måste bero på något. Kanske CO2, kanske TSI, eller ändrade förhållanden i djuphavet som gör att det just nu håller på att bli kallare. Det finns ingen möjlighet att utesluta CO2 som orsak – eller som bidragande orsak.