NAO ligger fortfarande bakom de varma vintrarna

Här är en uppföljning till ett inlägg som jag gjorde 2016: NAO ligger bakom de varma vintrarna

Även Johan Montelius har gjort en motsvarande analys för Ölands norra udde.

NAO står alltså för North Atlantic Oscillation och det är ett fenomen där varm fuktig luft från atlanten kommer att blåsa in över Sverige om det ligger ett lågtryck kring Island. Vid ett högtryck i samma område kommer istället kall nordlig vind att dra in över Sverige. NAO index är ett mått på tryckskillnaden mellan Island och Portugal, och vid ett högt värde får vi varma vintrar i Sverige, och vid ett lågt värde får vi kalla vintrar. Se inlägget från 2016 för en mer utförlig beskrivning.

Eftersom vi nu har haft en väldigt varm vinter tänkte jag att vi skulle titta på hur NAO har påverkat vintern. Vinter definieras här som månaderna december, januari och februari:

nao_uppsala_winter

Den senaste vintern hade rekordhöga temperaturer men inte rekordhögt NAO index. Detta index är alltså inte den enda förklaringen till varma vintrar, även fast den verkar ha väldigt stor påverkan. Det finns andra slumpmässiga faktorer som också spelar in. Notera att i inlägget från 2016 använde jag ett index från kallat ”Hurrel”. Detta index har inte blivit uppdaterat sen 2018 och därför har jag använt ett nu använt ett index från NOAA som börjar från 1950. Notera också att jag har använt temperaturmätningar från Uppsala där temperaturen har justerats, med hjälp av data från Uppsala flygfält, för urbaniseringseffekter.

Om vi sorterar om ovanstående data och plottar temperaturen som en funktion av NAO index, ser det ut som följer:

nao_uppsala_scatter_winter

Där ser man korrelationen tydligt. Om man antar att förhållandet är linjärt som linjen i ovanstående figur, kan man räkna bort effekten av NAO:

uppsala_no_nao

Enligt den här beräkningen kan alltså NAO förklara hela uppvärmningstrenden för vintern. Trenden när NAO räknats bort är alltså noll. Det skulle betyda att uppvärmningen pga koldioxidutsläpp inte har haft någon påverkan. All uppvärmning är naturlig och beror på hur låg/hög-trycken har placerats sig

Det här står i skarp kontrast till vad Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI säger i en artikel på svt.se (Sverige värms upp dubbelt så snabbt som övriga jordklotet):

”Vi vet att det är den globala uppvärmningen som driver detta”

Hur kan han veta det? Den analysen skulle jag vilja se.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Cornell

    Intressant Magnus. Dessutom har instrålningen ökat med 8% enligt SMHI. Det kan inte vara utan betydelse för Sveriges temperatur.

  2. foliehatt

    Intressant!
    Har du data så att du kan köra samma analys på någon station/ort i norra Sverige? Södra Sverige verkar ju stå under samma stora påverkan av NAO – enligt Johan Montelius analys av Norra Ölands temperaturserie.

    Dessutom så borde man klart se hur och hur mycket flyttar av mätställen och frånvaro av justeringar för temperaturöar påverkar medeltemperaturen. Och när dessa inträffar.

  3. Den väldigt varma vintern drabbar inte oss i Norrbotten just nu, en ganska stor del av Sverige. Ymnigt snöfall just nu, fjärde dagen på raken som det snöar, ca 30 cm blöt snö. Efter nyår har vi inte haft en enda natt med plusgrader. Ingen risk för gräsbränder här. Snötäcket är över 60 cm och isen i luleälven ca 80 cm. Glada nyheter för Isabella L, Per H, Alice B K och Rockström. Nu när viruset håller på att stänga ner hela världen så kan ju dom klimatlärda trösta sig med att den globala uppvärmningen bromsats upp. I varje fall i Norrbotten. Och Rockström, som gillar att åka skidor, kan ju emigrera till Luleå, fina skidspår här, i flera veckor till.

  4. Fredrik

    Snyggt Magnus! Kom att tänka på samma sak som #1. Tror du förändringen i globalstrålning kan förklara en del av resterande variation efter korrektion mha NAO? Se data här:

    https://www.smhi.se/data/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243

    Den har ökat motsvarande i medel 11 W/m2 sedan 1983.

  5. Lars Cornell #1, Fredrik #4:
    Ja den ökade solinstrålningen är helt klart den dominerande orsaken för uppvärmningen på sommaren. Se detta inlägg från 2015:
    https://www.klimatupplysningen.se/2015/01/20/vadrets-makter-styr-temperaturen-sverige/

  6. Johan Montelius

    Man undrar hur många meteorologer på SMHI som i tysthet muttrar ”….det visste vi hela tiden, hur länge skall cirkusen fortsätta”. Cirkusar har dock en tendens till att fortsätta att turnera om ingen reser sig upp och protesterar – det är inte cirkusdirektören det är fel på.

  7. Lasse

    Tack Magnus C
    NAO styr således vinteranomalierna. Molnen styr vår och sommar.
    Helt klart har årets vinter varit rekordvarm där återkommande lågtryckspassager fört in mild och fuktig Atlantluft över södra Sverige. Västra delarna har fått riklig nederbörd.
    Vi har sluppit kalla inslag från norr, fram tills nu.

  8. Tackar, som vanligt intressanta slutsatser.
    Och hittils står sig årshögsta medelvärdet från 2014. Och sannolikt högsta från 1930-talet, korrigerat för lokal uppvärmning.
    https://drive.google.com/open?id=1tKf34LWhiARkuq_8kL1XjF6PAtaUYDYz

  9. StaffanR

    Intressant Magnus!
    Nu är ju Uppsala ett enskilt exempel. För att få ett starkare argument
    behöver man förstås titta på fler platser.

  10. Lasse

    #9 StaffanR
    Helt klart!
    https://www.cpc.ncep.noaa.gov/data/teledoc/nao_tmap.shtml

    Men hur tänkte du? Att en parameter tagen mellan Grönland och någonstans i Atlanten skulle specifikt påverka Uppsalas temperatur?

  11. Lars-Eric Bjerke

    Magnus, kan det också vara det omvända förhållandet d.v.s. om man har en uppvärmning på norra halvklotet får man också oftare ett högt NAO?

  12. Roland Salomonsson

    Från Moskva och österut fram till Grönland har det nu under flera vintrar varit KALLARE än tidigare normalt. Kylan har nått längre söderut än på många år längs nämnt område. Det har handlat om köldrekord på köldrekord och t o m Island har nåtts tidvis av kylan. I USA har öknarna i Arizona/New Mexico varit snölagda årligen under flera veckor. Turkiet, Syrien, N Saudi-Arabien, Iran, Afghanistan, Pakistan har haft snövinter. Sahara var snölagt under ett par veckor, för att inte tala om Atlasbergen. Det enda undantaget från ökad kyla är området Island-Moskva (Norden).

    NU KOMMER IPCC m fl ATT PROKLAMERA ATT VINTERN 2019/20 HAR VARIT VARMAST NÅGONSIN PÅ NORRA HALVKLOTET. Det tror jag inte ett skit på!

    OK! Det har samtidigt varit värmerekord på Antarktis – det var -27 en dag i st f normala -50 – uppmätt mot en sydvägg en solig dag, visade det sig vid kontroll.

  13. Thorsten Bergqvist

    En observation från en amatör:
    Har sommarstuga i Norrbottens kustland, ca 3 mil norr Luleå vägledes.
    Sedan några år har jag observerat att ”vädret kommer från väster”.

    Är bortskämda sedan 40 år ungefär att få fina somrar påverkade av ”ryssvärmen”.
    Det har iofs varit fina somrar även de sista åren men de har trots allt varit mycket influerade av västvindar.

    Har förundrats över denna skillnad som tydligen påverkats av något, antagligen just det nämnda.
    Kan det vara samma orsak som Uppsalavädret men på sommaren.
    Bor i Uppsala men har aldrig varit där på somrarna så jag har ingen uppfattning om somrarna däremot av vintrarna.

  14. Lars-Eric Bjerke

    #12 Roland Samuelsson,
    Enligt UAH har norra halvklotet varje månad denna vinter varit varmare än södra halvklotet.

  15. Daniel Wiklund

    # 14 Lars Eric B. Är det ett problem att norra halvklotet varit varmare än södra? Jag bor i norra halvklotet, längtar just nu efter värme. Vi har haft vinter i år så det räcker och blir över.

  16. Lars-Eric B #14

    Intressant! Jag förutsääter att du har rätt och undrar, finns det något sätt att förstå det?

    Här är några funderingar:
    1. Jag noterade i höstas att jorden tycks vara som varmast när den är som längst ifrån solen. Det finns som bekant två sätt att se på detta. Det ena utgår ifrån atmosfären över land och säger att norra halvklotets land värms snabbare under vårt sommarhalvår än vad södra halvklotets hav värms när det är vänt mot solen. Min tolkning är att södra halvklotets hav behåller värmen bättre.

    2. Om norra halvklotet(s atmosfär) är varmare även när vi är bortvänd ifrån solen visar (tycker jag) främst att trögheten i klimatsystemet är större än vad ”de flesta (kanske även klimatexperter)” riktigt anat.

    3. En process som minskar nerkylningen är isläggning. (Även om isläggning avger värme så ”värmer den inte sin omgivning”, däremot går avkylning långsammare — det är ju också en form av ”latent värme” precis som vattenångan i atmosfären.

    Det vore intressant att se andra tankar om vad det kan bero på.

  17. Håkan Bergman

    Lars-Eric B. #14
    UAH visar väl bara anomalier för varje område och mätperiod.

  18. elias

    #13
    Du bor i ett område som har fastlandsklimat=kalla vintrar, varma/heta sommrar

  19. Lars-Erik Bjerke #14 och Håkan Bergman #17:
    UAH visar bara avvikelse mot normalt precis som Håkan skriver. Därför har det inte varit varmare på norra halvklotet än på södra.

  20. StaffanR #9:
    Sverige är tillräckligt litet för att Uppsala ska vara representativt.

    Det är svårt att hitta en bra väderstation med bra placering och som inte har flyttats. Men du får gärna göra den här övningen själv. All data finns på nätet och du kan med lätthet göra analysen i excel.

  21. Robert Norling

    Trots all mänsklig påverkan av klimatet så händer det inte så mycket med maxtemperaturen i vårt land.
    Så länge som våra – av SMHI uppmäta värmerekord – för sommarhalvåret är minst 27 år gamla eller ännu mycket äldre så behöver vi och våra barn inte vara speciellt oroliga för att vi håller på att brinna upp.
    April
    29,0° Genevad den 27 april 1993 (Götaland)
    27,8° Risinge den 27 april 1993 (Svealand)
    27,1° Gävle den 27 april 1993 (Norrland)
    Maj
    32,5° Kalmar den 28 maj 1892 och Kristianstad den 27 maj 1892 (Götaland)
    31,3° Nora den 29 maj 1911 (Svealand)
    30,6° Överkalix-Svartbyn den 31 maj 1971 (Norrland)
    Juni
    38,0° Målilla den 29 juni 1947 (Götaland)
    35,3° Bromma den 30 juni 1947 (Svealand)
    36,4° Gävle den 30 juni 1947 (Norrland)
    Juli
    36,0° Borås den 20 juli 1901 (Götaland)
    38,0° Ultuna den 9 juli 1933 (Svealand)
    36,9° Harads den 17 juli 1945 (Norrland)
    Augusti
    36,8° Holma den 9 augusti 1975 (Götaland)
    36,0° Örebro den 7 augusti 1975 och Sala den 6 augusti 1975 (Svealand)
    34,6° Fränsta-Emnäs den 16 augusti 1947 (Norrland)
    September
    29,1° Stehag den 1 september 1975 (Götaland)
    28,9° Kårsta den 7 sep. 1968 och Trängslet den 3 sep. 1958 (Svealand)
    28,0° Gävle den 2 sep. 1983 och Hede den 3 sep. 1958 (Norrland)

    Den absolut högsta uppmäta temperaturen är ett mossigt åttiosjuårigt rekord som dock tangerades för 73 år sedan.
    Kanske det finns någon trend i det…

  22. Björn

    Nu är det väl så att oscillationen är mellan Island och Azorerna som i och för sig är portugisiskt. NAO är ett fenomen som existerar, men det är aldrig någon som försöker förklara vad det är som driver NAO. När det gäller ENSO där El Nino utgör en del av denna oscillation, är det solen utmed ekvatorområdet, som är den drivande faktorn. I grunden är det väl så att alla oscillationer har sin grund i det variabla solflödet över tid. Egentligen är det så att vi har termiska flöden från två håll som underhålls av solen och dessa är jordytan och ozonskiktet. Utan solen finns ju inte dessa flöden, varför vi måste börja fokusera på vad en variabel sol innebär.

  23. Munin

    Uppsala och Uppsala flygplats är mycket intressanta för att inse hur mycket värmeöeffekter driver upp flera mätstationers temperaturer de senaste decennierna.

    Frågan är om inte även Uppsalas flygplats temperaturer är kontaminerade med värmeöeffekter. Det är ju en flygplats med sina asfalterade banor för flyget , uppställningsytor och byggnader, som alltid driver fram värmeöeffekter. Var är/har varit mätstationen placerad i förhållande till sådana objekt? Det kan behöva fastställas för att ta ställning till om även temperaturuppgifter från Uppsala flygplats ska justeras ned.

  24. OT
    Med förslaget på ett så kallat ”miljösparkonto” missar regeringen målet helt. Det skriver Nordnets sparekonom Frida Bratt i ett blogginlägg.

    https://www.realtid.se/hapnadsvackande-ogenomtankt

    Vilka idioter, dom gröna khmererna.

  25. Lars-Eric Bjerke

    #12 Roland Salomonsson, #16 Sten Kaiser och #19 Magnus Cederlund,

    Ursäkta att jag uttryckte mig oklart. Jag ville visa att norra halvklotet inte har varit kallare än normalt såsom R. Salomonsson påstod.
    I stort sett alltid är norra halvklotet i medel över året varmare än södra halvklotet, Enligt Roy Spencer beror det på att den större landmassan på norra halvklotet värms snabbare än haven på södra. Enligt densamme är temperaturökningstrenden på jorden sedan januari 1979 över land 0,12 C per dekad och över hav 0,18 C/dekad.
    Anomalin enligt UAH för jan, feb, mars 2019 för norra halvklotet var 0,35 0,47 resp 0,44 C
    Anomalin enligt UAH för jan, feb, mars 2020 för norra halvklotet var 0,60 0,96 resp 0,61 C
    Man kan se på motsvarande sifftror på UAH för tidigare år som också visar att vintern 2019/2020 har varit ovanligt varm.

  26. Lars-Eric Bjerke

    #25 Rättelse,
    Det ska vara: ”Enligt densamme är temperaturökningstrenden på jorden sedan januari 1979 över land 0,18 C per dekad och över hav 0,12 C/dekad.”

  27. Håkan Bergman

    Munin #23
    Skulle inte förvåna mig om det finns ett regelverk från IATA eller om det nu är ICAO om hur mätstationer på flygplatser ska anläggas.
    Bromma:
    https://kartor.eniro.se/?c=59.350610,17.949488&z=20&l=aerial
    Arlanda:
    https://kartor.eniro.se/?c=59.645502,17.959712&z=18&l=aerial
    Uppsala:
    https://kartor.eniro.se/?c=59.904583,17.600736&z=18&l=aerial
    Umeå:
    https://kartor.eniro.se/?c=63.795842,20.271766&z=18&l=aerial
    Jokkmokk:
    https://kartor.eniro.se/?c=66.496541,20.144570&z=17&l=aerial
    Kiruna:
    https://kartor.eniro.se/?c=67.828391,20.351030&z=18&l=aerial

    Uppsala är intressant om man jämför med Google Maps, där finns inte asfaltytan? norr om den antagna stationen med. På fornsöks flygfoto, https://app.raa.se/open/fornsok/plats-query, ange koordinaterna 6643620 och 645446, finns asfaltytan men inte den lilla kuren med rött tak. Jag misstänker att Googles bild är den äldsta och fornsöks den nyaste. Nu undrar jag bara om man snöröjer asfaltplätten också när man snöröjer banan?

  28. #23
    Om jag minns rätt stod skåpet uppe på höjden en bit ifrån det s.k. kanslihuset på 70- och en bit in på 80-talet, eller längre. Plattan med skåpet vid bana 21 fanns inte då är jag ganska säker på. Om det nu har någon betydelse?

  29. Daniel Wiklund

    #25 Lars-Eric B. Vad är problemet med att vintern 2019/2020 varit ovanligt varm. Här i Luleå är det nog väldigt få, om ens nån, som tycker att vintern varit för varm, snarare tvärtom. Jag kan lova dig Lars-Eric B att det är inte värmen som ställt till det för mig under dom 70 år jag bott i Norrbotten. Det är i så fall sträng kyla som orsakat problem. Men för det mesta har det inte ställt till det alls, vi människor är bra på att anpassa oss.

  30. Munin

    # 27 och # 28
    Bilder säger mer än tusen ord!!!

    Med alla dessa stora asfaltsytor bör det inte vara någon tvekan om att mätstationerna vid flygplatserna överdriver temperaturen. De förhållanden som bilderna visar ska jämföras med hur det såg ut där mätningarna på motsvarande platser gjordes under 1800-talets andra hälft. Då fanns inga flygplatser och jag tror inte att de då gjorde mätningarna på ställen som också var kraftigt kontaminerade med värmeöeffekter.

    Ännu har det inte kommit fram något som tyder på att SMHI korrigerar för värmeöeffekter vid mätstationer andra än Stockholm och Uppsala. I de senare fallen ser det dock ut som att de stoppat avdragen för Stockholm från 1966 och för Uppsala finns inga ökade avdrag för att mätstationen byggts in bland asfalt och byggnader på 2000-talet.

    Även mätningarna vid Uppsala flygplats kan överdriva temperaturen och får analyseras utifrån hur nära asfaltsytorna placeringen varit/är för berörd mätstation över tid.

  31. Daniel Wiklund

    Kan du Lars-Eric B beskriva hur vädret i vinter varit där du bor, och då med ord som man förstår. O, 18 C per dekad säger mig ingenting.

  32. Lars-Eric Bjerke

    #31 Daniel Wiklund,
    ”Kan du Lars-Eric B beskriva hur vädret i vinter varit där du bor, och då med ord som man förstår. O, 18 C per dekad säger mig ingenting.”
    Ingen is för långfärdsskridskoåkning i närområdet på hela vintern. Det är första gången det hänt i mannaminne.

  33. Jonas

    Är det inte ganska uppenbart att det är havens temperatur som till stor del avgör jordens medeltemperatur. Hur vindarna går över haven bestämmer det lokala vädret (klimatet).

    Jag roade mig med att räkna ut hur lång tid det tar att värma haven med 1C, om man antar en ökad ”forcing” på 3,7W/m2. Det är den siffran IPCC anger vid fördubblad CO2.
    Det tar 137 år !

    Det tar 205 år att nå 1,5 C.
    ”vi har bara 205 år på oss att klara 1,5 graders målet”

  34. #32 Lars Eric

    Lär ha förekommit i våra trakter vid en vinter på 30-talet enligt gamla fiskarrykten.

  35. Hjalmar Söderberg skrev att mannaminnet är kort, mellan första och andra höststormen. För långfärdsskridskoåkarna hade den senaste istiden varit ett eldorado, is att åka på varje dag i 100000 år. Galilei skrev att det som kännetecknar universum är att det är i ständig förändring. Han var nog evolutionen på spår ett par hundra år före Darwin.

  36. Robert Norling

    #34 Hans H.
    Där jag bor i ett fiskeläge i nordligaste Roslagen har vi en farbror som trots pandemitider är ett levande vittne och som så många äldre ofta återkommer till att flydda tider.
    Han berättar ofta om hur det på trettiotalet gick att bedriva fiske året om i havet.
    Så att gångna vinter skulle vara något unikt är bara något som aktivister kokat ihop.