Så här i tider av nybyggnad av kärnkraft så skriker rödgröna ut sina vanliga talepunkter. ”Det blir jättedyrt för medborgarna” men nämner givetvis inga siffror som visar det. De har ju historiskt haft väldigt svårt att räkna i energifrågor så hur trovärdiga är de då nu?
Är lite läge att hyfsa debatten då inte ens de som föreslår ny kärnkraft verkar vilja argumentera med tänkbara kalkyler för sitt förslag. Det är en stor brist då det öppnar för media att själva hitta på saker som inte kan stödjas med data som medborgare kan förstå.
Jag kommer inte redovisa alla siffror utan fokusera på resultaten. Ni får gärna räkna själv om ni vill ”fact-checka”.
Själva lånet på 300 miljarder är en intäkt för staten så den är inte inräknad. Lånet ska ju betalas tillbaka när kärnkraften börjar producera el så det innebär en intäkt på lång sikt. Att staten investerar i infrastruktur som är viktig för Sverige är inget konstigt. De rödgröna var ju saliga i en investering i höghastighetståg och då var 100-tals miljarder absolut inget problem.
Men av konstig anledning så får inget stöd finnas för ny kärnkraft enligt deras retorik. Dock var det helt ok med elcertifikat för förnybar energi på ca 3 öre/kWh sedan 2003. Det har motsvarat ca 4 miljarder kr per år för elkonsumenterna exkl moms.
Den stora frågan blir nu:
Hur mycket besparingar får medborgarna på sina elkostnader med ny 5 GW kärnkraft om man räknar lite försiktigt?
Vi antar lite lågt jfm prognoser en förbrukning om 200 TWh. 5 GW kärnkraft skulle ge ca 40 TWh som tillägg till de ca 140 TWh vi konsumerar idag.
Kostnad för 80 öre/kWh ersättning mot spotpris 60 öre/kWh: 8 miljarder kr
Besparing för sänkt elpris med 5 öre/kWh: 10 miljarder kr
Besparing på balanseringskostnader: 6 miljarder kr
Summa besparing: – 8 + 10 + 6 = 8 miljarder kr per år
Så trots den kraftiga retoriken är det rimligt att med en försiktig analys så sparar vi minst 8 miljarder kr per år för medborgarna om 5 GW kärnkraft byggs i södra Sverige. Givetvis gynnas SE3/4 mest av denna för elsystemet mest gynnsamma utbyggnaden av elproduktion. Då är inte besparingar för att slippa bygga tex elnät med i analysen.
Om vi istället räknar med 50 öre/kWh i spotpris vilket ger högre kostnad för ”garanterat ersättning” men uppskattat 10 öre/kWh i sänkt elpris så blir besparingen per år 14 miljarder kr.
Så satsning på planerbar kraft ger lägre kostnader för konsumenten även fast stöd utbetalas. Satsning på förnybar kraft ger istället högre elkostnader vilket vi sett facit på inte bara i Sverige utan överallt i världen där andelen förnybart är hög.
Ny kärnkraft skapar dessutom mängder med jobb i en byggsektor som har problem samt att reaktorer kör i 3-skift 24/7/365 med höga löner och mycket skatteintäkter. Till skillnad mot slumpkraften som dessutom ofta ägs av utlandet. Kommunerna med kärnkraft idag verkar nöjda, kommuner med mycket vindkraft har en stor mängd missnöjda och en del även sjuka människor. Motståndet mot slumpkraft bland välinformerade medborgare är stort och ökande. Vi kan väl hjälpas åt att sprida den kunskapen..
Torbjörn Ripstrand Civilingenjör Teknisk Fysik och Elektroteknik
Vad kommer detta att resultera i för de som äger vindkraftverk, och för de som tillverkar sådana? Rimligen så försämras vindkraftens intjäningspotential när mer och planeringsbar elproduktion tillkommer.
Kommer vi att se ett lämmeltåg av vindkraftbolag på väg mot konkursen när dessa kkv laddas och levererar till nät? Det är rimligt att anta att en del av motståndet mot verken är betald av de som har mest att förlora på nya kkv.
Vad är kalkylkostnaden för svenska entreprenörer att bygga en ”kopia” av OL3?, har det gjorts några beräkningar/kalkyler – har sådana förslag diskuterats tex med Franska EDF?
Eller en kopia av en Forsmark reaktor, eller två?
Tack Torbjörn R
Den stora kostnaden för oss konsumenter är oftast nätkostnaderna som har rusat i höjden.
Här finns besparingspotential om vi koncentrerar produktionen så ledningsnätet inte behöver byggas för intermittent användning.
Men frågan är om Sverige eller de länder som har elunderskott skall bygga mer produktion.
Just nu i P1 om fördelen med kärnkraftverk-Rik natur vid kärnkraftverken.
#1 foliehatt
Slumpkraft idag tjänar bara pengar i SE4 med dess högre elpriser. Med mer planerbar kraft som hindrar import av kontinentens högre elpriser så sjunker priserna i SE4 och SE3.
När ny kärnkraft är på plats så har livslängden för många turbiner uppnåtts med rivning som följd.
Ev konkurser innan dess är rimligt med tanke på negativ lönsamhet för alla som vill sälja på svenska priser. Säljer de på PPA är läget bättre,
Att vindbranschen har stora advokatbyråer som lobbyorganisationer är viktigt att förstå
”De rödgröna var ju saliga i en investering i höghastighetståg och då var 100-tals miljarder absolut inget problem.”
Öresundsbron gick/går bra att finansiera med avgifter. Vad skulle en tågresa kosta om höghastighetstågen skulle finasieras med biljettpriser?
#2 Mats
Det finns ju idéer om att bygga BWR i Oskarshamn och Forsmark. Kopia av O3.
Sedan PWR kopia av R4 eller R5/6 i Ringhals.
Det kanske blir billigast och snabbast, men jag vet inte.
#3 Lasse
Tack. Vi måste ha kärnkraft i södra Sverige för att fylla kablarna men också för att ersätta de 17 GW slumpkraft som snart måste rivas
Ot. reportage på p1 om ett samhälle som tjänar miljoner på att vara med i vindkraftspark. Hur går detta ihop med rapprterna om att vindkraftsparker är konkursmässiga?
Eller är detta reportage ännu ett lobby arbete av svenskapravda?
#8 Kent Andersson
Ok, kan ni inte berätta när detta sändes och på vilken kanal så man hittar.
Att svenska myndigheter är ”förnybara och gröna” är ingen hemlighet
TorbjörnR #6
GE-Hitatchi har vidareutvecklingen av O3:an.
https://www.gevernova.com/nuclear/carbon-free-power/large-reactors
Polackerna satsar på Westinghouse som byggs av koreanerna.
Undvik allt franskt, nu kräver Macron också att EDF ska fokusera på att få ordning på Frankrikes egna kärnkraft.
#1 foliehatt
Idag kanabaliserar vindkraft på sig självt. Ju fler vindkraftverk som byggs desto sämre lönsamhet. Dessutom verkar livslängden minska i proportion till storleken, ju större vkv desto kortare livslängd. Att man bygger större/högre vkv beror ofta på att de bästa vindlägena redan utnyttjats.
#2 Mats
Det skrivs mycket om hur dyr OL3 blev. TVO hade bra kontraktsskrivare, så merparten av fördyringen hamnade hos Areva. Man måste även komma ihåg att OL3 var första reaktorn i den serien, så alla barnsjukdomar fick redas ut där. Alla prognoser pekar på att OL3 kommer att tjäna in sina kostnader på betydligt kortare tid än förväntat.
#6 TorbjörnR
Tyvärr har teknikutvecklingen gjort det svårt att redan nu få fram reservdelar till framför allt kontrollutrustningen i reaktorer som byggdes fram till 1980-talet. Det finns mycket reläbaserad elektronik där det inte längre tillverkas reservkomponenter. Oskarshamn 2 var lite av en pionjär när man bytte ut all äldre kontrollutrustning mot datorbaserad. O2 skulle kunna ha blivit den modernaste reaktorn i Sverige om inte effekthöjningen stoppats och nedläggningen istället inletts.
Att bygga identiska kopior av Oskarshamn 3 och Forsmark 3 är inte längre möjligt.
Lite kuriosainformation: F3 påbörjades före O3 och för att kunna använda samma ritningsunderlag till O3 var man tvungen att spränga bort stora mängder berg för att få samma noll-nivå på ritningarna. Tyvärr placerade man O3 mitt på området reserverat för O3 och O4, så någon O4 får inte plats där.
#9
Nyheterna i P1 i morse kl 7?:
Hammarstrands kommun , Centerfäste.
Mutade med 3 miljoner per år till bygdegemenskap!
Sades vara 1% av intäkterna.
Tidigare beslut kördes över!
https://www.sverigesradio.se/artikel/vindkraft-ger-pengar-till-bygden-kan-sova-om-natterna
Politico om den franska politiska kärnkraftsbouillabaissen. Köp för guds skull inte teknologi som är beroende av det politiska läget i Frankrike.
https://www.politico.eu/article/how-france-first-doom-nuclear-ceo-luc-remont-edf/
Det går lite trögt med utbyggnaden av kärnkraft i världen. Men det är ju rätt nyligen som t.ex. EU godkänt kärnkraft som ”fossilfri” kraftkälla så mycket ligger väl på planeringsstadiet – oklart hur mycket.
Att helt fasa ut fossila bränslen kommer nog aldrig att ske men kärnkraft för att generera el är nog en självklarhet om 50 år i de flesta utvecklade länder.
https://world-nuclear.org/information-library/current-and-future-generation/nuclear-power-in-the-world-today
Ingemar N. #14
Det borde vara förbjudet att bränna fossila bränslen för el och värme när vi lika gärna kan göra sånt med kärnkraft.
#11 SatSapiente
Tack för din info. Ungefär så jag tänkt men inte haft kunskap om.
Bra att veta att du vet 🙂
Det som känns viktigt är att vi använder känd teknik med så låga risker som möjligt. Då kan vi förhoppningsvis använda befintlig kunskap så mycket som möjligt även bland driftpersonal etc
#2 – det har diskuterats besparingar av att bygga en kopia av Olkiluoto 3 i Sverige, där bolaget bakom Olkiluoto 3 menar att baserat på de erfarenheter de fått från bygget skulle 30 % av kostnaderna besparas. Jag hade en länk, men jag hittar inte den just nu.
#17 Uwb
Den länken vore högintressant. Om du har tid får du gärna grotta lite😀
Det är en viktig punkt som tas upp här. Tillkommande elproduktion, både i Sverige och från andra länder sänker elpriset vid konstant efterfrågan.
Det finns dock en kostnadspost som saknas, vilket är ganska stor i England och det är kostnaden för att stoppa produktion vid överproduktion, speciellt för vind- och solkraft.
Ju mer sol- och vindkraft som byggs, desto fler timmar med överproduktion finns med tillhörande extrakostnader för att kompensera producenter för nedstängning. Om fokus är att bygga kärnkraft (och inte öka produktionen från sol- och vindkraft) minskar denna kostnad radikalt vilket gör kärnkraft ytterligare konkurrenskraftigt.
#18
Det kanske var denna jag tänkte på, principen är att det finns många lärdomar, tyvärr inte den procentsiffran men annat.
https://www.tn.se/naringsliv/36227/nu-lanseras-svensk-finskt-karnkraftssamarbete-har-ar-misstagen-vi-gjort/
Ytterligare en faktor som är av intresse är ”capture rate”, vilket är en slags betalningsfaktor.
Om en producent i genomsnitt får samma pris per kWh som medelpriset är capture rate 100 %, om genomsnittspriset är lägre är capture rate lägre än 100 % och tvärtom.
Landbaserad vindkraft ligger i Sverige på cirka 92 %, kärnkraft ligger kring 100 % och vattenkraft på mer än 100 %. Solkraften i Sverige har liten inverkan, men i Tyskland ligger den nedåt 70 %.
Det innebär i praktiken att om medelpriset är 1 kr / kWh får en vindkraftsproducent 92 öre och en kärnkraftproducent 100 öre. Vid överproduktion riskerar genomsnittpriset för vindkraft att minska mer än medelpriset i landet. Detta gör att om det sker en hög överproduktion kommer dels capture rate att sjunka under 92 % samt medelpriset sjunka under 1 kr / kWh. Säg att capture rate sjunker till 90 % och medelpriset till 90 öre / kWh, då erhåller vindkraftproducenten 0.9*0.9=81 öre (jämför med 92 öre tidigare).
Kärnkraft producerar hela tiden och får i princip alltid medelpriset, så de förlorar 10 öre (100 – 90 = 10 öre) men vindkraft förlorar mer då deras capture rate sjunker också.
Som jag skrivit tidigare så kan en ökad utbyggnad av kärnkraft och ett stopp för vind- och solkraft (för att det är de som orsakar sämre capture rate etc.) leda till stabilare priser och därmed bättre capture rate för alla producenter och dessutom att onödig överproduktion minimeras (liksom risken för kraftig underproduktion).
#21 UWb
Bra kommentar. Vindkraft i Sverige har lägre siffror än så. Runt 70-80% har gällt de senaste åren. Kärnkraft har istället haft runt 106% tror jag medan vattenkraft har möjlighet att nå än högre då de producerar mer vid höga priser.
Avstängning av slumpkraften hamnar på balanseringskostnader där jag ”sparar” 6 miljarder enligt uträkningen!
Nu har jag siffror och graf för kvartal 1 2025 nere i u-länderna, fattas 23 timmar 0330 för Polen kan vara nånstans mellan 1 och 1,5 MW som diffar, inget att tala om.
Höga smala toppar och breda djupa dalar, ett meteorologiskt faktum som inte är mycket att göra åt!
Håkan Bergman
Nu blir man glad igen😀
Var det 130 GW installerat?
Skriv gärna ut det också😀
KOLDIOXID-AVFALL!
”världens första fartyg för frakt av koldioxid-avfall.”
”Fartyget Northern Pioneer kommer gå mellan Heidelbergs fabrik i Brevik och Øygarden utanför Bergen där det nu byggs en anläggning för att lagra Co2.”
”Det är ett helt nytt affärsupplägg. I dagsläget vet man nästan inte hur man ska ta betalt för lasten”
TorbjörnR #24
Fixat, 134 GW är dom uppe i nu, Danmark och UK för 2024 men det är nog inom felmarginalen. Kvartal 1 ska vara årets bästa, spännande fortsättning blir det.
Ny fil här
Tog bort -prel, har checkat första och sista timmen med rådatan och jag skulle bli mäkta förvånad om min dator hittat på nåt eget när den tuggar igenom dom övriga 2158 timmarna.
Angående vindmöllor kontra kärnkrafts inverkan på miljön…länk vidare till sr.sr
https://petterssonsblogg.se/2025/04/10/vindkraft-dodar-och-karnkraft-gynnar-havsornen/
Fysikens lagar talar om för oss vad som är möjligt. Det säger sig självt att tusentals små effektsnurror och ett antal till det, solcellsanläggningar, inte skapar stabila elnät. Ett sådant elnät kommer aldrig att fungera och redan bevisligen, det fungerar inte. Stabila elnät kan bara byggas med kraftverk som har hög energitäthet och inte tusentals små spridda kraftverk som exempelvis vidkraftsturbiner. Med ett större antal energitäta kraftverk, kan man eliminera och sluta bygga de strukturförstörande mindre kraftverken. I övrigt, stabil tillgång till el skapar stabil tillväxt och framtidstro för investerare.
#16 TorbjörnR
”Det som känns viktigt är att vi använder känd teknik med så låga risker som möjligt.”
Moderna reaktorer som Westinghouse AP1000 och kinesiska Hualong One är ”inherent säkra”. Detta innebär att vid alla typer störningar klarar reaktorn att undvika härdskada genom naturlig cirkulation av vatten och luft. Det krävs därför ingen säkerhetsklassad elkraft eller pumpar eller för den delen reaktoroperatörer. Dessa reaktorer är moduliserade och har kanske hälften av antalet komponenter jämfört med de franska. Sverige bör därför använda denna moderna teknik och inte gamla svenska eller franska konstruktioner. Reaktorerna har ju gått några år i USA och Kina och Polen har varit kloka nog att också beställa dessa.
#19 UWb
Kan vara värt att påminna om att Sverige hade världens kanske mest konkurrenskraftiga energisystem för knappt 30 år sedan.
Vattenkraften stod för cirka 47% av den totala elproduktionen, kärnkraften för cirka 45% och övrigt 8%.
Som nämns på annan plats i tråden så kannibaliserar vindkraft på sig själv men även på andra kraftslag när det blåser mycket och den får prioritet. Vore därför vettigt att sträva mot ett återställande av situationen 1996 och att i takt med att kärnkraft byggs ut fasa ut vindkraft i takt med att dess livslängd tar slut. Att fortsatt ha både intermittenta och planerbara kraftslag som kannibaliserar på varandra är ekonomiskt vansinne. Att fortsätta bygga ut intermittent är hål i huvudet.
#30 Rossmore
I Tidöavtalet står det följande:
”En ny utredning om elmarknadens utformning tillsätts med uppdrag att ta fram förslag som syftar till att samtliga kraftslag ha likvärdiga spelregler samt en ordning där stödtjänster som krävs för ett välfungerande elsystem prissätts och där de kraftslag som bidrar med sådana stödtjänster också ersätts för detta, i första hand genom ersättning från de producenter som inte kan bistå med samma stödtjänster.”
Vindkraftägarna ska alltså ersätta kärn- och vattenkraften för att få ett elsystem som fungerar när det inte blåser, alternativt bygga batteri- eller vätgaslager och gasturbiner för långtidsdrift. Om regeringen implementerar Tidöavtalet kommer det inte att byggas några nya vindkraftverk och de gamla blir olönsamma.
#31
”de gamla” är ju redan duktigt olönsamma om jag förstått rätt. Här ett svar från ChatGPT på frågan om svensk vindkrafts ”lönsamhet” de senaste 8 åren:
”Enligt en granskning av Affärsvärlden, rapporterad av Omni Ekonomi, uppgick förlusterna inom den svenska vindkraftsindustrin till 4,6 miljarder kronor under 2022, jämfört med 4 miljarder kronor året innan. Detta markerade det sjunde året i rad med förluster, med en total ackumulerad förlust på 17,8 miljarder kronor under perioden 2017 till 2023.”
Mitt tips är att ovanstående förlustsiffror är kraftigt underskattade. Inom företagsekonomin finns en tumregel att bra företag alltid är bättre än det de rapporterar. Dåliga företag är alltid sämre än vad de rapporterar.
Någon som är för att betrakta vindkraften som ”bra företag”?
#32 Rossmore
Då utlandsägda vindindustrier troligen plundrar de svenska bolagen på pengar via räntesnurror med höga räntor att betala i Sverige så kan olönsamheten i någon mening vara något överdriven.
Men om produktionskostnaden är runt 60-80 öre så går det inte göra vinst med låga intäkter när det blåser
OT:
aftonblaskan klagar på privatflygplan till Masters vecka i golf…men de är tysta om world economic forum-träffarna….
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/AvMWzx/tusentals-privatjet-i-augusta-under-masters-veckan
#33
Håller med men tror även att slutsatsen blir densamma om man tittar på resultat före finansnetto.
Kryddar med lite klokskap om elförsörjning från Jan Blomgren värd 10 minuters uppmärksamhet:
https://youtu.be/zS54CkKL7vQ?si=6t1xZcy5BuVYhF2e
Enligt forskare på KTH så är ny kärnkraft ur ett systemperspektiv mycket billigare än en satsning på 100 procent förnybar energi. Läs mer här: https://www.svd.se/a/Onx9Mb/ny-karnkraft-skulle-spara-minst-1000-miljarder
#11 #16
SatSapiente verkar vara en sällsynt fågel med faktisk detaljkundkap om fissionsenergiproduktion i praktiken. Hoppas han/hon bevakar bloggen även fortsättningsvis.
#11 SatSapiente
Vattenfall planerar att investera ca 50 miljarder i underhåll av deras nuvarande reaktorer – då borde det ingå uppgradering av styr och elsystem etc inkl system som har problem med reservdelar – går det att ta fram ett kalkylerbart anbudsunderlag på en ”uppgraderad” Forsmark reaktor konstruktion som svenska anbudsgivare kan ta del av? – eller det kanske redan pågår? – gärna innan sommaren 2025
Kul om svenska entreprenörer kan klara av att bygga ny kärnkraft i Sverige
Eketor
04:44, 2025-04-12
SatSapiente har varit aktiv här i över 10 år😀
#38 Mats
Underhållet innebär också att tillkommande säkerhetsfunktioner installerats, OBH, oberoende härdkylning t.ex., ett myndighetskrav.
Men visst finns potential att effekthöja F3 rejält. Systerreaktorn O3 effekthöjdes från c:a 1100 MW till drygt 1600 MW i projekt Plex för några år sedan.
Det är förmodligen den osäkra politiska framtiden för kärnkraft och att vindkraften sänker lönsamheten för kärnkraften när det blåser, som gör att man tvekar. Det går heller inte att förlänga livslängden för vitala ej utbytbara komponenter hur mycket som helst. Reaktortanken t.ex. har en transientbudget dvs hur många snabba temperaturväxlingar som tanken beräknats tåla, i praktiken antal snabbstopp. När budgeten nåtts kan man inte fortsätta (utan omfattande nya beräkningar) och ett byte av reaktortank är en större operation än att bygga ett nytt verk.
Att byta ut kontrollutrustningen från analog relä-baserad teknik till digital datorbaserad är inget litet uppdrag. Det har gjorts en gång med O2-an, projekt Mod och inte helt ut. För några funktioner behöll man den gamla utrustningen som en extra säkerhet och la den nya parallellt, originellt. Kanske litade man inte fullt ut på ”det nya”?
Ringhals 2 fick några år innan nedläggningen ett helt ny utrustning i kontrollrummet – ren kapitalförstöring!
Man har gjort försök att nytillverka ”gamla” komponenter och stött på alla de problem som det innebär, volymerna blir för små, maskiner för att tillverka komponenterna har utrangerats/skrotats och många komponenter hade många hantverksmässiga tillverkningsmoment där personalen pensionerats. Det är lite analogi med att försöka tillverka nya rörbestyckade radioapparater. Det tillverkas knappt några radiorör längre och de få som tillverkas blir vansinnigt dyra.
Den svenska kompetensen att bygga kärnkraftsreaktorer får nog i stort sett betraktas som utdöd. Dels pga ”tankeförbudslagen” och dels på att det var 40 år sedan det byggdes någon reaktor i Sverige.
#36 NIls, #40 SatsSapiente, mfl
Den mest kostnadsseffektiva planerbara elproduktionen torde väl vara kolkraftverk. I alla fall om man räknar bort hitte-på-kostnader som utsläppsrätter.
Kolkraftverk, utöver planerbarhet, ger samma systemnytta som kärnkraft vad gäller rotationsenergi och förmåga till spänningreglering (reaktiv effekt).
Jag har dock inte koll på förmågan hos kolkraftverk att delta i frekvensreglering. Hoppas någon kan upplysa om detta.
Bränslet kol finns det gott om. Men vi får importera det på samma sätt som uran.
Jag är en varm anhängare av kärnkraft. Men det finns problem. Ett är att det går inte att förnya ett kärnkraftverk, genom att riva det och bygga ett nytt på samma plats. Inte inom rimlig tid. Det kan man enkelt göra med ett kolkraftverk.
Tyvärr tror jag att Regeringens kärnkraftsplaner kommer att stoppas. Om inte efter nästa val, så via alla aktivister som infiltrerat alla myndigheter, universitet och även SVK och Vattenfall och andra kraftbolag.¨
Givetvis tror jag inte heller att det kommer att byggas nya kolkraftverk i Sverige, under överskådlig tid.
BD-Nille #41
Hanteringen av kol för en ny anläggning kräver nog en hel del miljöutredningar när det gäller damm, buller och läckage till vattendrag, dricksvattentäkter etc.
Räkna med ett decennium i miljödomstolar för att få ett tillstånd med restriktioner och krav.
Så arbetar miljörörelsen för att hindra en utveckling de inte gillar om de inte belägger den med kostnader den inte kan bära.
Metoden har framgångsrikt använts i Norden sedan vikingatiden och praktiserats av maffian. Det krävs ett massivt folkuppror för att få stopp på verksamheten.
Länk till Vikingatiden:
https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historiens-forsta-vikingatag
#41 BD-Nille
Jag tror dessvärre att du har rätt. Det krävs ett större längre elavbrott vintertid innan det blir någon förändring. Och då blir det nog prof Jan Blomgrens profetsia som gäller, snabb byggnad av många gasturbinkraftverk.
Kan Karlshamnsverket, oljeeldat, stötta nätet, kan även stora kolkraftverk göra samma sak. Stora tunga turbiner med synkrongeneratorer som dessutom kan både generera och konsumera reaktiv effekt.
Att det inte går att bygga ett nytt kkv på samma plats är ett juridiskt krav. Marken ska återställas till ursprungligt jungfruligt skick är det föreskrivet. Ett undantag är tunnlar för kylvatten under havsbottnen som svårligen kan ”återställas”.
#42 G Strandell
I Hässelby i västra Stockholm finns ett (kraft?)värme-verk som tidigare eldades med stenkol. Kolförrådet låg i vattnet precis utanför verket – inga dammproblem, ingen påverkan på vattnet, ingen risk för brand (jmf med torvlagret i Uppsala värmeverk) och obegränsad lagringstid för bränslet.
SatSapiente #43
Kolkajen vid Hässelbyverket är också lite unik, en betongkasun från en av mullberryhamnarna dom allierade använde vid invasionen 1944. Återvinning i lite högre viktklass.
#40 SatSapiente
En intressant del borde vara att studera hur kostnadsberäkningen utfördes på 80-talet jämfört med de som utförs vid nyproduktion! Vilka metallpriser gälld inkl bearbetningskostnader, tidsåtgång etc för alla huvuddelar samt vilka kvalitetskrav som låg som underlag för konstruktionsarbetet.
Ta ett exempel – vad kostade reaktortanken att tillverka! – material, bearbetning, tidsåtgång etc. Vilken utrustning användes för detta arbete?
En anbudsgivare idag – hur tänker de?
Intressant även att få ta del av de hållfasthetsberäkningar som gäller för trycksatta delar.
Även intressant att ta del av hur olika generationer av civila reaktorer är uppbyggda inkl skillnader i tekniska lösningar etc.
Exakt hur fungerar funktionen att en Forsmark BWR reaktor är stabil vid 100% – gärna info med stor teoretisk nivå!
#45 Mats
En BWR som i Forsmark använder reaktortankens vatten som både kylmedium och moderator. Om effekten ökar kokar mer vatten bort och minskar modereringen vilket minskar effekten. Processen blir självstabiliserande. Dock kräver denna lösning anrikat uran eftersom vattnets modereringsförmåga är lägre än för andra moderatorer.
#46 Kent
”En BWR som i Forsmark använder reaktortankens vatten som både kylmedium och moderator. Dock kräver denna lösning anrikat uran eftersom vattnets modereringsförmåga är lägre än för andra moderatorer.”
Ser du detta som ett problem eftersom Fukushima hade samma reaktortyp samt att den också kräver anrikat uran?
#47 adepten
Kan du utveckla din fråga? Problem med vad?
#48 Kent
Jag menade om du ser det som ett säkerhetsproblem, tekniskt problem, ekonomiskt problem, politiskt eller miljömässigt problem jämfört med andra reaktorer.