Vindproducerad el är en återvändsgränd

Man kan ju fråga sig vad som kommer att hända inom EU nu när vind- och solkraften skall byggas ut och kärnkraft och kolkraft skall avvecklas. Eftersom Tyskland är ledare i denna energiomställning kan det vara värdefullt att se hur det har gått för Tyskland med denna omställning. Det kan ju bli en vägledning för övriga EU för att se vad konsekvensen blir om vind och sol skall ersätta kärnkraft, kolkraft och naturgas.

Följande inlägg är en sammanfattning av två mycket intressanta publikationer av VGB:

” Wind energy in Germany and Europe Status, potentials and challenges for baseload application Part 1: Developments in Germany since 2010”  by Dipl.-Ing. Thomas Linnemann Dipl.-Phys. Guido S. Vallana published in VGB PowerTech e.V. Essen, Germany, VGB PowerTech 8, 2017.

”Wind energy in Germany and Europe Status, potentials and challenges for baseload application Part 2: European Situation in 2017” by Dipl.-Ing. Thomas Linnemann Dipl.-Phys. Guido S. Vallana published in VGB PowerTech e.V. Essen, Germany, VGB PowerTech 3, 2019.

I Tyskland skall vind och solenergi som bekant ersätta all konventionell elproduktion idag i form av kärnkraft, kol och naturgas, frågan är det möjligt och i så fall med vad?

Figur 1 visar att den aktuella årliga vindelproduktionen är ca 17 % av installerad kapacitet (den maximalt möjliga vindelproduktionen) och att den varierar mellan 11 till 21 % (årsvisa medelvärden) mycket beroende hur blåsigt det var under respektive år.

vindkapacitet Ty

Figur 1 Capacity factor (actual to installed capacity production) from 2010 -2016.

Figur 2 visar att:

  • När vindkraftskapaciteten ökar så
    • minskar den maximala aktuella vindkraftsproduktionen (Maximum PMax) från ca 80 % (2010) till 70 % (2017) av installerad kapacitet (Nominal power PN)
    • minskar den lägsta vindelproduktionen från 0,4% (2010) till 0,28 % (2017) av installerad kapacitet

Det innebär att ju mer vindkraften byggs ut desto ineffektivare blir den, förmodligen beroende på att de bästa platserna är redan ockuperade av vindkraftverk och ytterligare vindkraftsutbyggnad leder till sämre utnyttjandegrad.

Vind el produktion Ty

Figur 2 Electricity generation from wind power in Germany from 2010 to 2017. PN is the installed capacity, i.e., the maximum output of all the wind turbines in Germany if all windturbines produced electricity. PMax and PMin are the actual annual maximum and minimum output, respectely. Pm is the average output during a specific year, e.g. in 2017 the average output was 11,720 MW, i.e. 21 % of the installed capacity (56,164 MW). 90 % onshore och 10 % offshore wind power.

Eftersom mängden el som produceras och konsumeras måste vara lika stor i varje ögonblick måste det finnas tillgång till reservkraft när elproduktionen från vind och sol understiger behovet. Idag finns pålitlig reservkraft (framför allt kol, gas, kärnkraft och biobränsle) motsvarande 84 000 MW i Tyskland för att garantera elförsörjningen.

Vissa perioder blåser det mycket lite som visas i Figur 3 och under 2 perioder var elproduktionen mindre än 10 % av installerad kapacitet. Natten mellan 18-19 December var vindelproduktionen endast 0,8% av installerad kapacitet.

Vind produktion Ty

Figur 3 Actual wind energy production (blue) in relation to the total energy consumption (grey) in December 2016. The installed capacity is around 50,000MW.

Under en kall och dimmig, 10 dagars period med svag vind under Januari 16-25, 2017:

  • Producerades endast 5 % av installerad kapacitet av vind och sol tillsammans och under flera dagar bara 2%.
  • Producerade vind och sol endast 11 000 MW motsvarande 15 % av total elbehovet ( som var 42 000 – 75 000MW) vilket innebar att (kolkraft, naturgas, kärnkraft och biobränsle) behövde producera mellan 33 000 – 67 000 MW för att trygga elförsörjningen.

Vind och sols oförmåga att säkerställa elproduktionen under vissa perioder under året innebär att  reservkraft behövs, men frågan är hur denna reservkraft skall produceras då kärnkraft, kol och naturgas skall avvecklas. En möjlighet skulle vara att vind och sol skulle kunna importeras från andra länder i Europa med elöverskott när Tyskland ej producerar tillräckligt med el från vind och sol.

Figur 4 visar den installerade kapaciteten av vindel under 2017 inom EU där vi ser att Tyskland har flest vindkapacitet. Figur 5 visar de 18 länder som är analyserade och hur elnäten kopplas till Tyskland.

vindkapacitet EU

Figur 4- Nominal capacity of wind turbines in 18 European countries at the end of 2017.

Vindproduktion EU

Figure 5- Overview of 18 European countries analysed. Germany’s direct neighbours are written in red, all countries further away in blue. The yellow dots on the map of Europe shows the largest wind farm clusters in 2016.

Figur 6 visar den totala elproduktionen för vind (det mörkblå fältet längst ner i figuren) för 18 EU länderna i förhållande till installerad kapacitet, betecknat med ”nominal power”, och elbehovet under 2017, den översta kurvan (orange).

Vind konsumtion EU

Figur 6- Electricity generation from wind power and load in 18 European countries in 2017. ”Nominal power” is installed capacity, i.e. the maximum output of the wind farms.

Figure 7 visar att för de 18 EU länderna så är:

– den gemensamma garanterade vinproduktionen bara 4-5 % av installerad kapacitet

– varierade vindelproduktionen mellan 4-63 % av installerad kapacitet med ett medelvärdet på 22-24 %. Denna extrema variation i vindel innebär stora påfrestningar på elnätet vilket ökar risken för nätkollaps. En ytterligare utbyggnad av vind och sol producerad el leder till ytterligare ökning av risken för nätkollaps.

Även på EU nivå så krävs reservkraft (kol, gas, kärnkraft, vatten och biomassa) motsvarande 100% av elbehovet idag, dvs. vi kan överhuvudtaget inte utgå från att vare sig vind eller sol bidrar någonting.

Vindelsproduktion EU

Figur 7- Normalised power output of the European wind fleet for the  years 2015 to 2017 with three trend lines illustrating the seasonal character of electricity  generation from wind power. The secured capacity of the European wind fleet is only 4 to 5%  of its installed capacity, PN (see Figure 4) and the capacity factor (the percentage of actual wind energy production related to installed capacity) ranges from 22 to 24%. The trend lines of the European wind fleet of these three years are included for clarity, and illustrate that variations are essentially determined by the annual availability of wind.

Studier av hur vädret har varierat över tid visar att vädersystemen (lågtryck respektive högtryck) täcker större delen av Europa samtidigt. Det innebär att om det blåser lite i ett land är det med största sannolikhet detsamma i större delen av Europa. Detsamma gäller solenergi, lite sol i ett land betyder oftast att det är lite sol i många andra Europeiska länder. Dessutom är det mycket stora överföringsförluster (motsvarande 60 % av den total vindelproduktionen inom EU) om el skulle behöva föras över länder med elöverskott till andra länder med elunderskott.

Slutsatsen författarna drar är således att :;

  • Varje EU land måste kunna garantera sin egen elförsörjning och
  • Ha tillgång till reservkraft (kärnkraft, vattenkraft, kolkraft, naturgas eller biobränsle) motsvarande 100% av det maximala elbehovet

 

För er som är intresserad av den fullständiga information rekommenderar jag att ni går in på vår blogg, www.energyeducation.se  och laddar ner dessa två utsökta publikationer. Länkar finns längst ner på respektive inlägg: The amazing unreliability of wind energy – Energy Education och Why wind energy is a dead end – Energy Education

Peter Rudling

PS av Ingemar Nordin: Peter har också gjort en utmärkt video på 10 min om varför kärnkraft är billigare än vind och sol. Rekommenderas:

Cost of electricity from new nuclear power plants is less than that of wind and solar farms

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mats Kälvemark

    Tack Peter för ännu en underbart informativ och faktabaserat inlägg. Artikeln borde skickas i utskrift som rekommenderat brev till alla beslutsfattare och politiker i Sverige. Man inser lätt att Tyskland kommer att vara helt beroende av att importera naturgas från Ryssland för en väldigt lång framtid.

  2. Lars Cornell

    Bra Peter! (M) har seglat upp som det främsta och bästa miljöpartiet. Nu tar ledande moderaten i Kalmar län till orda i ett mycket bra brev till energiminister Anders Ygeman (S) och i en debattartikel i dagens VT.
    https://vt.se/asikter/artikel/ny-energipolitik-for-att-radda-miljo-och-jobb/l79o5k5r

    “Att hävda att ökningen kan mötas i huvudsak med instabila och förnybara energikällor, som regeringen gör, är naivt och skadligt … Fullständig förödelse av stora delar av landsbygd och förstörd livsmiljö att bo och verka i är att vänta. Vi kräver en ny nationell energipolitik.”
    “Landsbygden förväntas idag offra sina skogar och livsmiljöer för storstädernas energiförsörjning. Det är inte ekonomiskt, miljömässigt eller socialt hållbart och ställer stad mot land.”

  3. JonasW

    Undrar om man inte borde prata om “elkrisen” istället för “klimatkrisen”. Elkrisen är ju på riktigt.

    Min prognos är att:
    – oplanerade elavbrott kommer bli vanligare i framtiden
    – planerade elavbrott kommer bli vanligare i framtiden (kallas också “smarta nät”)
    – skadorna som orsakas av instabil elförsörjning kommer att uppgå till mycket stora belopp och även påverka människors hälsa
    – vi kommer se elflyktingar, d.v.s. att företagen flyr till områden med stabil elförsörjning. Gissningsvis kommer även många människor försöka fly till stabila områden.

    Skulle gissa att minst 97% av alla forskare är överens om att elkrisen är orsakad av människan.😃

  4. johannes

    Den här situationen kunde räknas ut med rö..pip..hålet innan den första väderelgeneratorn byggdes.

  5. Ivar Andersson

    Med väderberoende elproduktion måste efterfrågan anpassas till produktionen. Ransonering av el kan göras genom att leverantören kopplar bort abonnenter (nya smarta elmätare) eller via priset (elen blir så dyr att du inte kan använda din elspis, tvättmaskin, elbilsladdare osv). Industrierna får satsa på egna kraftverk för att få lönsamhet i produktionen . Holmen stängde ned pappersmaskiner i vintras när produktionen blev olönsam.

  6. Björn

    Vi skall inte acceptera den pågående avvecklingen av fungerande elproduktion. Sverige liksom EU behöver en omställning till modern kärnteknik och i väntan på färdig produktion, måste avveckling av annan elproduktion vänta. Utan fungerande elproduktion kan man inte tala om välfärd. Vindkraften är därför välfärdens motsägelse.

  7. Håkan Bergman

    Den hajpade offshorevindkraften verkar inte heller vara lösningen på intermittensen. Britterna har mest offshorevindkraft i hela världen, runt 10 GW av 25 GW total vindkraft, ändå var man som lägst nere i 155 MW vindkraft tidigt i morse.
    https://www.bmreports.com/bmrs/?q=generation/fueltype/current
    Notera att man redovisar per halvtimme.

  8. Lars-Eric Bjerke

    Intressant att kapacitetsfaktorn var så låg för europeisk vindkraft år 2017, endast 21 %. För svensk vindkraft var medelkapaciteten för den vindkraft som installerades från 2017 tills idag 37 %.

    https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2019/09/H-o-MV-Engineering-2019-08-15.pdf

  9. Lars Cornell

    Bjerke #8. Det där tror jag inte på. Det du refererar till är en partsinlaga där mycket är fel.

  10. Lennart Svanberg

    Ska vi låta samma beslutsfattare (eller ska vi kalla dem för icke-beslutsfattare) som skapat landet med Europas högsta kriminalitet också få skapa Europas sämsta elförsörjning?

  11. Sigge

    Lars-Erik Bjerke #8
    Lars Cornell #9

    2020 producerades 510 TWh el med vindkraft i Europa.

    31/12 – 2019 var installerad vindkraftseffekt 203 GW
    31/12 – 2017 var installerad vindkraftseffekt 217 GW
    Om man räknar med 210 GW som medeltal i installerad effekt så blir utnyttjandegraden 28%.

  12. Daniel

    # 8 Lars-Eric B Vad bra att vindkraften i Sverige är så effektiv. Med tanke på att man vill bygga 10000 vindkrafts monster i Norrbotten. Det jublar miljöpartiet åt.

  13. Daniel

    Sigge är på hugget igen. Han är lika effektivt som vindkraften. Som ett språkrör för miljöpartiet här på bloggen.

  14. Angående #8 bifogad svensk vindenergi;
    Kärnkraft kostar 1/4 i Asien:

    https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/hur-mycket-kostar-ny-karnkraft/

    Våra enstaka byggen blir naturligtvis dyra och skall inte tas till intäkt. Vad kostade de första vindmöllorna?
    Allt blir billigare med massproduktion.

  15. Arne Nilsson

    Sigge #8 28 %? Att investera i något som bara funkar en fjärdedel av tiden. Dessutom inte när elen behövs utan när det blåser. Vilken kund accepterar att bara få el en fjärdedel av året? Vilken industri kan du driva? Vilka lampor skulle lysa? Den som tror på vindel kan inte ha tänkt ända fram. Det här kände mjölnarna till. De övergav väderkvarnar när bättre kraftproducenter kom. Att återgå till väderkvarnar är som att tro på tomten.

  16. Lars Cornell

    #15 Du får mig att tänka på några mjölnare under 1900-talets första hälft. Båda kvarnarna drevs av vattenfall i Loftaån. Det innebar att de var tvungna att mala samtidigt. Men de var även konkurrenter så den vid övre fallet talade inte i förväg om när han tänkte släppa fram vattnet.

    Då försåg mjölnaren vid nedre fallet sitt vattenhjul med tomburkar. Det kunde hända mitt i natten att de började skramla och då fick han skynda sig ut för att mala så länge han vid övre fallet kände för det. På modernt Mp-språk kallas det smart energi. Det du, det fanns redan för 100 år sedan.

  17. SatSapiente

    #16 L Cornell
    I princip gäller samma sak för vattenkraften i våra stora älvar, med den skillnaden att man kommunicerar mellan kraftverken. I Lule-älven tar det 3 dygn för vattnet att färdas mellan första kraftverk och utloppet i Bottenviken. Man gör komplicerade produktionsprognoser för att samköra älvens kraftverk baserat på tidigare förbrukningssiffror, något som blir än mer komplicerat med intermittent vindkraft i nätet.

  18. Håkan Bergman

    SatSapiente #17
    Skulle vara intressant att se hur mycket vattenkraften får spilla pga vindkraften. Vattenfall publicerar faktiskt data för sina kraftverk, exempel:
    https://powerplants.vattenfall.com/sv/holleforsen/
    Förra vårfloden försökte jag läsa av den infon, men efter några dar blev det långa uppehåll i uppdateringen, normalt uppdateras infon varje halvtimme, kanske dom inte gillade att samma ipaddress återkom två gånger i timmen och läste av sju kraftverk.

  19. Richard Persson

    Vindkraften har sina förtjänster men att tro att det går att försörja stora delar av Europa med endast vindkraft är ju en gåta hur det kunna slå rot bland så många befattningshavare. Diagrammen ovan säger det mesta. Att ställa energislag mot varandra på det här sättet är dock inte så konstruktivt, man bör analysera hela systemkostnaden. Systemtjänster, överföringsbehov och reservkapacitet. Se t.ex. https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/hallbarhet-miljo-och-energi/satsa-pa-att-utveckla-dagens-teknikneutrala-elsystem_1145289.html

  20. # 1 Mats Kälvemark och #2 Lars Cornell – tack för er support/Peter

  21. Sigge

    Daniel #12

    Det jag skriver är statistiska uppgifter hämtade från “BP Statistical Review of World Energy 2021”
    Det är inga åsikter.

  22. Sigge

    Arne Nilsson #15

    Om det är lönsamt att investera i vindkraft svarar jag inte på. Den frågan vore bättre att ställa till de som investerar i vindkraft.

    Vindkraft i Sverige producerar ungefär 90% av tiden och det är bara ungefär 5% av tiden som den levererar full effekt.

  23. Arne Nilsson

    Sigge #23 Vindkraft i Sverige producerar ungefär 90% av tiden och det är bara ungefär 5% av tiden som den levererar full effekt skriver du. I ditt inlägg #11 skrev du att det är 28 % utnyttjandegrad. Det är inte lätt att hänga med i dina svängar. Eller vindkraftens svängar kanske jag ska skriva. Ett energislag som varierar så kraftigt är opålitligt. Så länge det är marginell produktion som vi exporterar så kan det väl gå an. Men med ännu mer vindkraft och mindre stabil kraft så kommer vi få elavbrott lite titt och tätt. Inget jag vill ha.

  24. Sigge

    Johannes #14

    Jag tror också att det skulle kunna gå att bygga kärnkraft billigare. Men det är fel att jämföra Flamville och Okiluoto rakt av med asiatiska eller ryska reaktorer. EPR1600 som byggs i Flamville och Okiluoto kommer att ha driftskostnader som är 5-7 öre lägre per kWh än de ryska och asiatiska reaktorer som byggs.

    Skulle man få ner byggkostnaden för en EPR 1600 till 60 mdr Skr så blir det i nivå med havsbaserad vindkraft.

  25. Sigge #25,

    Var får du allt ifrån? Se Peter Rudlings inlägg och video ovan.

  26. Lars Cornell

    #23 Sigge. Du påstår så konstiga saker som att vindkraft skulle producera full effekt 5% av tiden. Om du ser till diagrammen och texten så produceras aldrig full effekt.
    Om du ser på fig 3 så når topparna aldrig över ca 30 000 MW medan installerad effekt är ca 50 000 MW december 2016.

    #25 Sigge.
    Rudling visar i sin film #18 att vindkraft kostar 59 – 93 öre/kWh medan ny kärnkraft kostar 50 öre/kWh.

    En färsk studie gjord vid KTH visar:
    Befintlig kärnkraft – 22 öre/ kWh. (Två i uppgraderat skick stängdes)
    Ny kärnkraft – 55 öre / kWh. (Teknik från Korea, Kina och Ryssland)
    Landbaserad vindkraft – 59 öre/kWh.
    Sol – 86 öre/kWh.
    Havsbaserad vindkraft 93 öre/kWh.

  27. Lennart Svanberg

    Kommentaren borttagen

  28. Daniel

    # 22 Sigge Det är bra att du inte stödjer miljöpartiets urusla klimatpolitik. MP har som mest 4 procent, men agerar som att dom hade 40 procent. Med sossarnas hjälp.

  29. SatSapiente

    #24 A Nilsson
    När det blåser mycket levererar vindkraften el samtidigt som priset på el sjunker. Om vi då exporterar får vi dåligt betalt.
    När det blåser lite levererar vindkraften lite el och priset på el stiger. Om vi då behöver importera el så är det till ett högre pris.
    Det liknar Ebberöds bank. Nu finns det fiffiga priskonstruktioner som gör att vindkraftsbolagen kan få fast pris på elen, dvs att någon annan (=konsumenterna) betalar för elen som genereras till förlustpris.
    Detta ryckiga elpris slår förutom mot konsumenterna även mot de kraftslag som har höga fasta kostnader som kärnkraft. Vilket påverkar deras vilja att producera (dvs fungera som baskraft) och investera i nya anläggningar. Kärnkraftverk är inte speciellt lämpliga att följa stora snabba förändringar i elbehovet.

  30. Lars i Huddinge

    Denna blogg är fantastisk, många kunniga och initierade skribenter med vederhäftiga inlägg.
    Skulle vara intressant att få en uppfattning om hur många (liksom jag) som följer bloggen utan att aktivt delta med kommentarer och inlägg.
    Kan Ingemar eller bloggansvarig meddela detta?
    Nyfiken, det blir ju val nästa år så…………

  31. Håkan Bergman

    5 % av tiden kan nog gälla för ett enskilt verk. Ett skäl till att nyttjandegraden blivit bättre är att man insett att det inte är lönsamt att optimera verken för topproduktionen, bättre att optimera i botten där man får bättre betalt. Jag antar att man skriver ner den installerade effekten när man optimerar så.

  32. Daniel

    OT Nyss på rapport det dagliga inslaget om klimatet. Nu ska det klimatvandras. Dom ska vandra till Glasgow där det ska vara ett klimatmöte i november. Vilket svammel den besatta jakten på koldioxiden ger upphov till. Vädret och klimatet bryr sig inte, men deltagarna fåg nog bättre samvete.

  33. Valdis Filks

    232 / 5000
    Translation results
    Utmärkt analys, varför förstår inte våra politiker detta. Jag gillar vindkraft med måtta, där den inte kan skada skogar, djur och fåglar. Men att förvänta sig att vind och sol ska driva europeiska länder är dellusionalt.

  34. Karl Eider

    Så många nya vinkraftverk kanske det inte kommer bli. Extrem brist på cement till fundamenten hotar. Dessutom blir det kanske inte så många andra nybyggen heller.

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/byggforetagen-larmar-om-totalstopp-kommer-inte-kunna-bygga

  35. Ivar Andersson

    #32 Håkan B
    Du har rätt. Man väljer en mindre generator och sparar pengar och samtidigt ökar kapacitetsfaktorn men det produceras inte mer el utan mindre. Full effekt uppnås vid lägre vindhastighet så elproduktionen minskar eftersom generatorn inte kan generera mer effekt vid högre vindhastighet..

  36. Ulf

    Daniel 33

    Klimatvandra, då tänker jag osökt på ”100.000 lämmlar kan aldrig ha fel”.

    Därmed inte sagt att jag önskar dessa lämmlar i mänsklig skepnad ett liknande slut.

  37. Sören+G

    Ja de ska “klimatvandra” till klimatmötet i Glasgow i höst. En kvinnlig präst intervjuvades på SVT. Klimathotssekten på pilgrimsvandring. Det är också ett sätt att späka sig.

  38. Lars i H #31

    Det rör sig om mellan 15 000 till 20 000 besökare per dag. Så den överväldigande mängden besökare kommenterar inte. Men vi hoppas förstås att våra inlägg läses och kan lämna lite spår av kunskap om klimat och energifrågor.

  39. Lars i Huddinge

    Ok, tack Ingemar, då vet vi 😉
    Vi blir nog fler vad tiden lider 👍

  40. Lars Cornell

    “Vi blir nog fler vad tiden lider”
    Jag vet inte hur gammal du är och bidrar till det 😉. Men du har säkert helt rätt. Och att jordens befolkning ökar men att jordens yta inte gör det är hela kärnfrågan i energidebatten. Vår jord är helt enkelt inte stor nog för att “förnybar” energi skall kunna erhållas i tillräcklig mängd utan enorm kostnad och miljöförstörelse.

    Lennart Bengtsson är vår mest meriterade klimatforskare och uttryckte sig pedagogiskt bra i följande,
    https://klimatupplysningen.se/en-varldsomspannande-illusion/

    – För alla som tagit sig tid att studera världens energibehov kvantitativt har detta varit uppenbart under de senaste decennierna. Det finns ingen möjlighet att klara världens energibehov med förnybar energi.
    Det beror inte på brist på tillgång till sol- och vindenergi utan på den praktiska omöjligheten att samla in den glest distribuerade förnybara energin.

    – Problemet är att det finns alltför många med inflytande som vägrar att inse detta, inte minst alla vår tids mediala människor som medvetet eller omedvetet saknar förmåga eller är ovilliga i att tänka färdigt.

    Om vi skulle ersätta allt med kärnkraft måste vi starta en ny kärnkraftanläggning i världen varje dag från och med idag till år 2050.
    Tänker vi istället vindkraft behövs flera tusen nya vindkraftverk per dag. Till det all annan infrastruktur för elnäts funktion.
    Solpaneler är försumbart totalt sett.

  41. SatSapiente

    #42 L Cornell
    Detsamma gäller tyvärr även ekologiskt och annat sk hållbart jordbruk utan konstgödning. Om allt jordbruk vore av den typen skulle det inte räcka till världens befolkning. Framställning av konstgödning kräver tillgång till fossila ämnen alternativt stora mängder billig energi (för att skapa ex.vis kvävegödning ur luftens kväve).

  42. Lars-Eric Bjerke

    # Lars Cornell,
    “Det där tror jag inte på. Det du refererar till är en partsinlaga där mycket är fel.”

    Jag skulle gärna vilja har en referens till ditt påstående att Svensk Vindenergi far med osanning angånde kapacitetsfaktorn för vindkraftverk.
    (För svensk vindkraft var medelkapaciteten för den vindkraft som installerades från 2017 tills idag 37 %.)

  43. Daniel

    Svensk Vindenergi är ju till ganska stor del ägd av kineser. Det måste ju kännas mindre bra för vindkraftspartiet miljöpartiet, som propagerar för lokal odlat. Fast kanske inte så konstigt egentligen, dom kallas ju lbland för gröna kommunister.

  44. #42 SatSapiente
    Håller så klart med. Parallellen till vindkraft är slående. Ekologiskt kan betyda lite olika saker. I Sverige har vi KRAV som dominerar med stränga regler. Internationellt är det upp och ned. Normalt görs ingen systemanalys. Det är synd. Behöver du t ex köra hundra varv med traktorn eller använda fyra gånger mera åker eller transportera grejer tusen mil så gör det inget. Normalt fortfarande ekologiskt. Normalt relateras inte till hur mycket ”mat” som producerats per miljöbelastning. Så a priori är det svårt att säga att ekologiskt är ”bäst” i nåt avseende. Konventionellt kan också betyda mycket. I Sverige, Norge, Finland har vi ganska lika regler. I EU något rymligare. Och går vi internationellt kan vi hitta rena katastrofer. Bananodling i Mellanamerika, sockerrör i Brasilien (ironiskt nog bas för falskeligen lovprisade bioplaster). Det är helt enkelt svårt att racka ned på vår “nordiska” variant av konventionellt jordbruk.
    Om kväve och fosfor. Visst kan vi sluta med ”industrivarianterna”. Köttet blir svindyrt, det kan vi väl leva med, men värre, den fattiga delen av världen kan vi inte längre fixa mat till med nu kända metoder. Svält.
    Om kemikalier för ogräs och växtskydd. Vi kan bannlysa sånt men det blir en förödande och omedelbar global produktionsminskning. Svält. Ekologiskt. Det låter bra men tro och ideologi ställs mot sunt förnuft och som vanligt vinner sunt förnuft.
    Nej, vägen framåt ligger i att bejaka ett klokt konventionellt jordbruk, hand i hand med försök av ekologisk karaktär, och med gemensamt ansvar för global försörjning, hälsa och miljö.

  45. Lars-Eric Bjerke

    Lars Cornell,

    Jag hittade uppgifter från KTH där de anger kapacitetsfaktorer för år 2016. Där anges att

    – kapacitetsfaktorn för de svenska vindkraftverken var 27 %
    – Kapacitetsfaktorn för de svenska vattenkraftverken var 45 %

    http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1238654/FULLTEXT01.pdf1587660999092

    Sedan 2016 har vindkraftverken blivit större framför allt högre, så kapacitetsfaktorn borde vara en bra bit högre för verk byggda efter 2016.

  46. Lars-Eric Bjerke

    Lars Cornell
    Enligt Energiföretagen har Markbygden 1 en kapacitetsfaktor av 38 %.
    https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/vindkraft/

    Enligt Ny Teknik ligger i Sverige kapacitetsfaktorn för ny vindkraft i intervallet 35-40 procent.
    https://www.nyteknik.se/opinion/parisavtalet-ar-inte-uppnatt-vare-sig-i-sverige-eller-varlden-7011217

  47. tty

    “Dom ska vandra till Glasgow där det ska vara ett klimatmöte i november.”

    Den som fotvandrar i sydvästra Skottland i november är definitivt litet rubbad med tanke på väderförhållandena. Ca 5 plusgrader, 100 mm nederbörd, relativ fuktighet 90%.

  48. Ulf

    Man bör fokusera mer på vindkraftens enorma miljöförstöring. Intressant nog något som Expressen tar upp. Delat denna tidigare, men den hör mer hemma här. Jag tror vi kommer få problem med människors hälsa och förstörd natur pga vindkraften.

    https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/alla-alskar-vindkraft-sedan-kommer-baksmallan/

  49. Ulf

    tty 48

    Det kan finnas ett syfte med det. Drabbas man av så mycket regn så kan man säkert slå i landets kultur- och politiska skribenter att det handlar om extremväder.

  50. Sigge

    Ingemar Nordin #26

    Att EPR 1600 förbrukar c:a 25-30% mindre bränsle än de ryska och asiatiska reaktorerna borde framgått i videon som länkades till. Eftersom EPR är en stor reaktor så går det åt mindre driftspersonal att driva reaktorn i förhållande till mängden producerad el.

    Jag tror att det går att bygga EPR 1600 för 60 mdr Skr och då skulle elkostnaden från en sådan bli jämförbar med en reaktor från Rosatom (1200 MW) om den kostar 40 mdr.

    Att byggkostnaderna blir högre i i USA och Västeuropa beror ju även på högre lönenivåer.

    Sedan blir jag alltid negativt inställd till alla som kraftigt överdriver kostnader för vindkraft och solenergi. I Sverige byggs inga landbaserade vindkraftsprojekt idag där elen behöver kosta mer än 35 öre/kWh. Projekt som är dyrare får inga investerare. Det är 15-20 år sedan som vindkraft kostade 60-70 öre/kWh.

  51. #48, Inte om man är religiöst övertygad om att det är varmt och torka..

  52. Lars-Eric Bjerke

    #51 Sigge,
    “Att EPR 1600 förbrukar c:a 25-30% mindre bränsle än de ryska och asiatiska reaktorerna borde framgått i videon som länkades till.”

    Det vore intressant att veta varför EPR 1600 har så mycket bättre bränslekonomi. Jag gissar att du jämför med tidigare till tillverkade reaktorer och inte moderna ryska och kinesiska. Ringhals reaktorer har bättre bränsleekonomi idag än när de byggdes.

  53. Benny

    Mats Kälvemark, det var så att Tyskland hade att välja mellan billig rysk gas eller dyr LNG-gas från USA och industrin i Tyskland valde givetvis den billigare! Tyskarna (Merkel) satte sig själva i den situationen när de beslutade att stänga ner kärnkraften och kolkraften och satsa på vind och sol-el som inte alls fungerar för ett industriland…Tyskarna sköt sig själva i foten alltså! Sen bedömde tyskarna att Ryssland nog trots allt är en mer pålitlig leverantör än USA som ständigt hotar med sanktioner när någon säger emot dem och tyskarna är för övrigt trötta USA:s översittarfasoner. Dessutom är tyska företag stora investerare och ägare i Nordstream 2.

  54. Den där botgöringsmarschen till Glasgow är jätteintressant.
    Helgonet Greta startade med sin segelbåt över Atlanten.
    Hur skall godhethetsbattlet sluta? Konferens på Mt Everest topp i tron att det är varmt och isfritt, där deltagarna har ur luften återvunnet koldioxid i tuberna?

    Stollar, men accelererar det måste vi förvänta oss kättarbål, på riktigt.

  55. Håkan Bergman

    Sigge #51
    Hur definierar du kostnad per kWh? Räknar man på spotpris och produktion per timme så hade vindkraften i SE1 och SE2 i år fram till 25/5 ett värde per kWh på 30 öre vattenkraften hade ett värde per kWh på 39 resp. 38 öre. Då borde man inte ha byggt den vindkraften.

  56. Daniel

    Är det inte dags att FN arrangerar ett möte om en verklig kris, den våldsamma kriminalitet som drabbar snart sagt hela världen. Som oftast är kopplat till knark. Nej, FN och miljöpartiet och Stefan L jagar istället den i deras ögon farliga koldioxiden. Just nu i Luleå 13 grader och en kall nordlig vind. Nästan extremkallt för årstiden. Sätt upp 10000 vindkraftsmonster i Norrbotten så blir allt så mycket bättre. Oavsett om kapacitetsfaktorn ligger på 10 eller 99 procent så vill jag inte ha 10000 monster i Norrbotten.

  57. Sigge

    Lars-Erik Bjerke #53

    EPR 1600 och Westinghouse AP1000 (jag tror den var benämnd AP1000) har en reaktordesign som gör att man utnyttjar mer av bränslet än andra reaktorer. De kinesiska reaktorer som byggts ganska billigt och nästan hållit kostnadsramar och tidplaner har inte mycket bättre bränsleutnyttjande än Ringhals 3 och 4.

    En starkt bidragande orsak till att EPR 1600 blivit försenade och dyrare är att de har en ny och bättre teknik som inte byggts tidigare. Det glöms ofta bort när man klagar på att reaktorerna i Finland och Frankrike blivit dyrare.

  58. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    Bjerke #8. Generellt brukar utbytet av landbaserad vindkraft ligga runt 25 procent mot ca 30 procent till havs och på hög höjd – med längre till konsumenter.