Här följer ett gästinlägg av Claes-Erik Simonsbacka om hur regeringen prioriterar vindkraft framför hälsa och säkerhet.
Efter att under en stor del av min yrkesverksamma tid inom processindustrin kunnat medverka till att skapa säkra arbetsplatser och goda arbetsplatsförhållanden blev det i det närmaste en chock att tvingas konstatera att den hälso- och säkerhetskultur som var grundläggande inom den traditionella basindustrin och hos deras konsulter, inte alls gällde vid prövning, beslut och tillsyn av livsfarliga vindkraftverk. Kunde också snabbt utan överdrift konstatera, att den berörda allmänhetens inflytande i samrådsprocesserna vanligtvis endast är av skenbar karaktär. Efter detta skrev jag på uppdrag en handbok om tillämpningen av Europeiska unionens lagstiftningsförfarande för den nya metodens tekniska harmonisering. Publicerade även två rapporter med rubriker. ”Vindkraftverk får byggas, men inte tas i drift” och ”Den nya metoden för teknisk harmonisering”.
Vindkraftverkens säkerhetsrisker ignoreras i Sverige, enligt mig, framför allt på grund av regeringsbeslut ”I 6” vilket innebär, att ”Vindkraftsanläggningar ska prövas enligt plan- och bygglagen och/eller miljöbalken och kommunerna har ett tillsynsansvar. .. I denna prövning ingår inte att beakta maskindirektivet (MD) eller något annat produktdirektiv.” Dessa beslut är till för att tillstånd för vindkraftsverksamheter ska kunna ges utan beaktande av produktdirektivens grundläggande och tvingande krav. Det allvarliga i nämnda ”Regeringsbeslut I 6 och Regeringsbeslut II 6” är också att de allmänt undergräver integrationen av säkerheten, enligt gällande regelverk.
Ovanstående har varit och är anledningen till mitt fortsatta engagemang för hälsa, miljö och säkerhet för person, egendom och husdjur i vindkraftverkens omgivning!
Kan även upplysa om att jag i början av mars 2020 till EU-kommissionen anmälde svenska staten, ansvariga myndigheter och domstolar för överträdelser av EU-rätten. Avvaktar f.n. EU-kommissionens beslut / utlåtande
Claes-Erik Simonsbacka
”den berörda allmänhetens inflytande i samrådsprocesserna vanligtvis endast är av skenbar karaktär”
Så är det absolut. Det kan jag som fd fritidspolitiker intyga. Vid folkligt motstånd genomförs sk ”rådgivande” folkomröstningar för att upprätthålla skenet av demokrati. Sedan när stormen lagt sig så genomförs politikernas förslag oavsett vad utslaget av omröstningen pekade på, vilket oftast var att politikernas förslag med stor majoritet blev nedröstade.
Man skyller då på att omröstningen endast var rådgivande och/eller att valdeltagandet var så lågt att man inte behöver ta hänsyn till folkets vilja.
Detta var en av anledningarna att jag lämnade partiet. Den andra anledningen var partiets inställning i klimatfrågan. Det blev helt enkelt omöjligt för mig som ärlig människa att gå med på att föra folk bakom ljuset. Det är förvisso viktigt att engagera sig politiskt om man vill förändra saker men när man blir så utfryst finns ingen möjlighet. Kommer engagera mig politiskt igen längre fram men då i ett annat parti där man känner sig välkommen.
Alla medel är tillåtna för att driva utbyggnaden av så kallad ”förnyelsebar” energiutvinning.
Ungefär så som när kristendomen prackades på allmogen. Begrep de inte den ”nya lärans” innebörd så fick de hjälp på traven.
Vi ”hedningar” (ur klimathotskyrkans perspektiv) skall
omvändas till den rätta ”tron”, och då får knappast säkerheten kring de ”rättroendes” tempel (vindkraftstornen) ifrågasättas.
Tack Claes-Erik Simonsbacka
Det är sådana här inlägg jag vill se! Där man kan påtala de risker som kan uppstå när ny teknik införs i klimatnyttans och hållbara lösningars namn. Det är dags att ingenjörerna tar över makten när det gäller utvecklingen och riskbedömningarna av framtidens tekniska lösningar.
Det är nämligen dem vi har att tacka för vårt nuvarande välstånd.
Ibraham Baylan kanske borde bemöta de befogade påpekandena framför folk och inte från en stol bakom sitt skrivbord.
– Vindkraftens säkerhets- och hälsoproblem är reella!
Dessutom, utbyggnad av vindkrafts-el för vad? För att bygga och driva höghastighetståg??
Regeringen har ett antal ansvarslösa agendor som rimligen bara kan förklaras med påverkan av skickliga, kommersiellt motiverade, lobbyister! CH Degla
Det är skillnad på kraftverk och kraftverk – våra kärnkraftverk skall byggas så att ingen kommer till skada även om vi får en tsunami i Östersjön.
Att vi kommer se ett eller två allvarliga vindkraftshaveri varje år framöver är väl vad vi statistiskt kan förvänta oss.
Vindkraftmaskinerna skapar infraljud. Det är ljud med svängningar under 20 Hz. Vindkraftmaskinerna ger upphov till ett konstant pulserande ljudtryck, vilket ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där.
Enligt medicinska källor leder det till flera slag av hälsoproblem.
Trots att detta är känt ingår inte mätningar av infraljudet från vindkraftmaskinerna i bedömningarna av vad vindkraftsindustriområden leder till för hälsoproblem!!!
Ett kommande stort problem med vindkraft är att de ända upp till 300 m -vilket är vad den senaste tekniken tillåter på landbaserade vkv -kommer att sprida Microplast då de upp mot 20 ton tunga vingarna nöts och i många fall måste bytas under vkv livstid.
Epoxi som vingarna är uppbyggda av innehåller rikligt med Bisfenol A vilket är bland mycket annat hormonstörande.
Genom djurförsök finns rapporter om att exponering för BPA i fosterlivet kan leda till störd utveckling av hjärnan, påverkan på beteende, immunsystem och reproduktionsorgan, och ökad risk för fetma och cancer.
https://ki.se/imm/bisfenoler
Vid förfrågningar till naturvårdsverket så kan de inte ge något svar i den frågan.
”Det hade vi ingen aning om.”
Är den känsla som man får när man vidtalar dem, ändå så lobbar de för fortsatt utbyggnad på uppdrag av regeringen.
Carl #4:”The government has a number of irresponsible agendas that can reasonably only be explained by the influence of skilled, commercially motivated, lobbyists”
But ”it takes two to tango,” and so what is the character of those in the government who succumb to these lobbyists? Is that lobbyist skill manifested via monetary ”donations” or by overwhelming one-sided scientific arguments?
O.T. ursäkta men jag såg en så fantastiskt intressant film idag.
Många gånger har det ju framhållits att var (drygt) tusende år har en temperaturtopp inträffat och att dagens uppvärmning mycket väl – i huvudsak – skulle kunna vara av samma typ.
Följande film fokuserar på att jämföra lilla istiden med den kraftiga avkylning som ägde rum i slutet av bronsåldern och som är väldokumenterad runt östra medelhavet, främst genom mycket omfattande arkeologi. Vi har ett rätt gott stycke kvar till nivån för bronsålderns optimum och som jag ser det kan det mycket väl vara så att det aldrig kommer att bli ”alltför varmt”.
Enjoy!!!
https://www.youtube.com/watch?v=F-FtRRRAz8Q
Överkurs för den vetgirige: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sena_brons%C3%A5lderskollapsen
Ja jisses.. och (reklamdags!) alla som tycker att det finns ett vettigare energislag att satsa på får väldigt gärna bekanta sig med Kärnfull Energi (https://www.karnfull.se). Sveriges första elbolag med 100% kärnkraft. Och med forskningsstöd till framtidens reaktorer och kärnbränslen med varje kilowattimme.
Ja, vi kämpar på för att skapa en lite smartare klimatdialog (reclaim ’klimatsmart’) genom att låta svenska folket ”rösta med plånboken” i bästa konsumentmaktsform… japp, Kärnfull står för ett ruskigt billigt och tydligt sätt att skicka en signal om att vi vill se fler kluvna atomer och färre förstörda naturområden i vårt avlånga land.
(Slut på meddelandet)
Nej, vi tillåter inte ren reklam i kommentarerna
Rolf.
Tack för länkarna.
Bl.a. intressant att se: Lika avancerade glaciärer under LALIA ( Late Antic Little Ice Age) som under LIA.
Att utläsa klimatet från historik skulle dagens
” klimatforskare” ägna sig åt i högre grad , än vad de nu gör. ….0 ?
Claes-Erik Simonsbacka,
Jag tycker nog att ditt inlägg är nonsens.
De är dyra, ja, opålitliga, ja, fula ja, tar bort känslan av natur (ex förskräckliga Markbygden med flera kvadratmil under propeller), ja. Men resten är i huvudsak svammel.
”Svammel” är inget argument. Skärpning!
# 12 Eilif + Hensvold
Du menar alltså att ”Regeringsbeslutet II:6 ” är svammel och att Sverige verkligen följer rättsstatens principer i tillstånds- och tillsynsärenden, när det gäller vindkraftsverksamheter?
Mvh,
Follow the money: https://www.di.se/nyheter/miljardarerna-gick-in-i-doldisbolag-vardet-rusade-med-230-procent/
#13 Claes-Erik Simonsbacka
Vilka tillsynsregler kopplade till infraljud gäller de som arbetar med vindkraftmaskinerna (tekniker, underhållsarbetare m.fl.) och vistas i vindkraftindustriområdena?
Är det samma regler i deras fall som för de boende runt vindkraftmaskinerna? Regeringsbeslut II:6?
#15 Munin
”Är det samma regler i deras fall som för de boende runt vindkraftmaskinerna?”
NEJ!
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller som gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet, se:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/buller-foreskrifter-afs2005-16.pdf
Mvh,
#16 Claes-Erik Simonsbacka
Hur förhåller sig Arbetsmiljöverkets föreskrifter i förhållande till maskindirektivet? Är de frikopplade från Regeringsbeslut II:6? Har maskindirektivet satts ur spel över hela linjen för vindkraftmaskinerna eller är det bara när det gäller boende berörda av vindkraftmaskiner?
#17 Munin
Genom regeringsbesluten I:6 och II:6 (nu gällande svensk rättspraxis) har enligt svenska tillståndsprövades-, tillståndsbeslutandes- och tillsynsansvarigas tolkning, produktdirektiven inkl. maskindirektivet (MD) ”helt satts ur spel” för vindkraftverksmaskiner.
Mvh,
#17 Munin –
Forts. på svaret.
Användarens / verksamhetsutövarnas ansvar för uppfyllandet av de relevanta grundläggande hälso- och säkerhetskrav:
– CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller direktivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav.
NOTERA, att även verksamhetsutövaren / ägaren kan vara tillverkaren. För vindkraftverk uppställd i en s.k. ”extraordinär klimatzon onshore” (i kallt och/eller isigt klimat/miljö) måste vindkraftverkets tillverkare och köpare fastställa dimensionerande konstruktionsförutsättningar i enlighet med vindturbinklass S (WT-class S) för att säkerställa bl.a., att vindkraftverkets konstruktioner har tillräcklig hållfasthet för uppställningsplatsen (”site condition”).
– Användare / verksamhetsutövare måste själv förvissa sig om att maskinen verkligen är säker att använda. En arbetsgivare får endast använda maskinen vindkraftverk, om de uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) person vad gäller CE- märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.
– En arbetsgivare / verksamhetsutövare får endast använda maskinen vindkraftverk, om den bl.a. minst uppfyller grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta EU:s – produktdirektiv som t.ex Maskindirektivet 2006/42/EG, med stöd av tillämpliga harmoniserade standarder vars lägsta krav alltid måste uppfyllas, införd i svensk lagstiftning genom AFS 2008:3 samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 – ”Användning av arbetsutrustning”.
Arbetsgivaren / verksamhetsutövaren har det slutliga ansvaret för maskinens säkerhet enligt Arbetsmiljölagens 3 kap. 8 §, oavsett om vindkraftverk är CE-märkta eller ej.
Mvh,
#19 Claes-Erik
Tack för denna genomgång, fick mycket nyttig ”ammunition” jag kommer att ha användning av i framtida debatter med väderkvarns…vindkraftsförespråkare.
#19 Claes-Erik Simonsbacka
EU-direktiv är lag. EU-direktiv ska implementeras i varje medlemsland. I Sverige är det riksdagen som stiftar nödvändiga lagar. Regeringsbeslut är inte lag! Om regeringsbeslut har inskränkt tillämpning av EU-direktiv är det verkligen angeläget att det kommer upp för rättslig prövning! Riksdagen bör också göra en granskning av om en regering har överträtt sin befogenhet.
#21 Munin
Rättsskyddet – Principen om fördragskonform tolkning och företräde enligt min egen tolkning:
Den svenska lagstiftaren, myndigheter och domstolar har genom internationella konventioner en skyldighet att tillse, att rätten till rättslig prövning i domstol uppfylls. Dessa internationella åtaganden bör återspeglas i alla myndigheters och domstolars rättstillämpning och i lag på nationell nivå. Principen om fördragskonform tolkning innebär att svenska domstolar ska tolka nationella lagar på ett sätt som är förenligt med för Sverige bindande internationella överenskommelser.
EU:s fördrag står normhierarkiskt över svensk rätt. Om en svensk domstol finner att en nationell bestämmelse strider mot en EU-rättslig bestämmelse ska domstolen inte tillämpa den nationella bestämmelsen, vilket följer av EU-domstolens praxis, se bland annat C 6/64 där domstolen för första gången uttalar att det förhållande att gemenskapsrätten utgör en del av varje medlemsstats nationella rättsordning gör att staterna inte kan låta en nationell regel få företräde framför EU:s rättsliga system. EU-domstolen har i avgöranden på senare tid betonat vikten av att nationella myndigheter och domstolar bidrar till unionsrättens effektiva genomslag på nationell nivå.
EU-domstolen tycks inte heller anse att direkt effekt är en förutsättning för att en bestämmelse har företräde. Vid EU-rättens tillämpning sätts enskilda individer i centrum som bärare av rättigheter vilka ska skyddas av nationella domstolar. Ett sådant princip- och rättighetstänkande medför att skyddet för enskildas rättssäkerhet ska väga tyngre än det resultat som eventuellt följer av en strikt tolkning av rättsregler.
Olika typer av EU-lagar och rättsakternas hierarki:
EU:s lagstiftning är indelad i primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten (fördragen) ligger till grund för all EU-verksamhet. Sekundärrätten (förordningar, direktiv och beslut) bygger på fördragens mål och principer.
– EU-förordningar har allmän giltighet. En EU-förordning som har trätt i kraft gäller direkt och likadant i alla medlemsländer, som en del av den nationella lagstiftningen. Det brukar kallas för att en förordning är direkt tillämplig.
– EG:s/EU:s ”nya metodens” produktdirektiv, som Maskindirektivet, nu infört med exakt den kravnivå som finns i direktiven från EG/EU, i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3 – Maskiner och som vid konflikt gäller före EG:s/EU:s minimidirektiv, som införlivats i Miljöbalken (MB) och i Plan-och Bygglagen (PBL) med stöd av MB.
– EG:s/EU:s minimidirektiv
– Nationell lagstiftning
En av de principer som EU-domstolen har lagt fast i sin praxis och som efter inträdet i EU binder svenska regelgivare innebär, att nationella regler inte får strida mot EU-rätt. Skulle detta ändå inträffa, har gemenskapsrätten företräde. En annan begränsning, som gäller enligt EU-domstolens praxis, är att EU-förordningar inte får införlivas genom nationell normgivning (praxis) i medlemsstaterna eftersom det kan skapa tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt. Också detta måste svenska regelgivare respektera.
Nationella rättsliga instrument:
– Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar (2 kap.15 § regeringsformen).
Allemansrätten är ingen lag och det finns heller ingen annan lag, som exakt definierar den. Däremot omges den av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet.
– Nationell rättspraxis
– Näringsdepartementets regeringsbeslut I:6 av 2011-03-17
– Miljö- och Energidepartementets regeringsbeslut II:6 i mål M2015/1403/Ee, av 2015-06-25
Mvh,
#21 Munin
Rättsskyddet – Principen om fördragskonform tolkning och företräde enligt min egen tolkning:
Den svenska lagstiftaren, myndigheter och domstolar har genom internationella konventioner en skyldighet att tillse,att rätten till rättslig prövning i domstol uppfylls. Dessa internationella åtaganden bör återspeglas i alla myndigheters och domstolars rättstillämpning och i lag på nationell nivå. Principen om fördragskonform tolkning innebär att svenska domstolar ska tolka nationella lagar på ett sätt som är förenligt med för Sverige bindande internationella överenskommelser.
EU:s fördrag står normhierarkiskt över svensk rätt. Om en svensk domstol finner att en nationell bestämmelse strider mot en EU-rättslig bestämmelse ska domstolen inte tillämpa den nationella bestämmelsen, vilket följer av EU-domstolens praxis, se bland annat C 6/64 där domstolen för första gången uttalar att det förhållande att gemenskapsrätten utgör en del av varje medlemsstats nationella rättsordning gör att staterna inte kan låta en nationell regel få företräde framför EU:s rättsliga system. EU-domstolen har i avgöranden på senare tid betonat vikten av att nationella myndigheter och domstolar bidrar till unionsrättens effektiva genomslag på nationell nivå.
EU-domstolen tycks inte heller anse att direkt effekt är en förutsättning för att en bestämmelse har företräde. Vid EU-rättens tillämpning sätts enskilda individer i centrum som bärare av rättigheter vilka ska skyddas av nationella domstolar. Ett sådant princip- och rättighetstänkande medför att skyddet för enskildas rättssäkerhet ska väga tyngre än det resultat som eventuellt följer av en strikt tolkning av rättsregler.
Olika typer av EU-lagar och rättsakternas hierarki:
EU:s lagstiftning är indelad i primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten (fördragen) ligger till grund för all EU-verksamhet. Sekundärrätten (förordningar, direktiv och beslut) bygger på fördragens mål och principer.
– EU-förordningar har allmän giltighet. En EU-förordning som har trätt i kraft gäller direkt och likadant i alla medlemsländer, som en del av den nationella lagstiftningen. Det brukar kallas för att en förordning är direkt tillämplig.
– EG:s/EU:s ”nya metodens” produktdirektiv, som Maskindirektivet, nu infört med exakt den kravnivå som finns i direktiven från EG/EU, i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3 – Maskiner och som vid konflikt gäller före EG:s/EU:s minimidirektiv, som införlivats i Miljöbalken (MB) och i Plan-och Bygglagen (PBL) med stöd av MB.
– EG:s/EU:s minimidirektiv
– Nationell lagstiftning
En av de principer som EU-domstolen har lagt fast i sin praxis och som efter inträdet i EU binder svenska regelgivare innebär, att nationella regler inte får strida mot EU-rätt. Skulle detta ändå inträffa, har gemenskapsrätten företräde. En annan begränsning, som gäller enligt EU-domstolens praxis, är att EU-förordningar inte får införlivas genom nationell normgivning (praxis) i medlemsstaterna eftersom det kan skapa tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt. Också detta måste svenska regelgivare respektera.
Nationella rättsliga instrument:
– Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar (2 kap.15 § regeringsformen).
Allemansrätten är ingen lag och det finns heller ingen annan lag, som exakt definierar den. Däremot omges den av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet.
– Nationell rättspraxis
– Näringsdepartementets regeringsbeslut I:6 av 2011-03-17
– Miljö- och Energidepartementets regeringsbeslut II:6 i mål M2015/1403/Ee, av 2015-06-25
Mvh,
Här kommer ett dräpande svar adresserat till vindparksförespråkarna.
https://www.op.se/artikel/debatt-replik-vindkraft-ar-inte-losning-pa-klimathotet
230 m högt vindkraftverk har igår kväll kollapsat i Jörn i Skellefteå kommun. Vek sig och kraschade i marken. Se TV 4 Live Nyheter m.fl.
Inte första gången det händer, i maj i år i Markbygden i Norrbotten, i Småland i Lemnhult tidigare.
Varför är vindkraftverk undantagna från maskindirektivet?
Munin #25
Om det hände i Norrbotten i våras måste nog WPD Onshore’s VD Maria Röske vara rätt oduglig som sådan och ha nollkoll.
Hon har nämligen aldrig hört talas om att de skulle ha hänt i Sverige.
https://www.di.se/nyheter/230-meter-hogt-vindkraftverk-kollapsade-vid-svenskt-bygge/
Vindkraftmaskinen som nu rasat i Jörn och tidigare de i Markbygden, Lemnhult och vingar som fallit av på andra vindkraftmaskiner måste leda till konsekvenser kopplat till arbetsskyddet för personal som arbetar med vindkraftmaskiner och skyddet av allmänhet som rör sig i maskinernas närhet.
Det kan uppenbart vara förenat med livsfara att vistas i eller runt dessa. Ingen kan veta när nästa maskin eller delar av maskin ramlar ned. Snöplöjaren som hittade den kraschade maskinen hade tur, som inte var där när den rasade.
Livsfarliga arbetsplatser ska inte tillåtas i någon form. När en flygplanstyp störtar införs flygförbud och inleds ingående utredningar av förlopp och orsaker.
Myndigheter måste agera nu. Det inträffade visar att det finns vindkraftmaskiner, som utgör en latent livsfara.