Vindkraftens hälso-, klimat- och miljöpåverkan

VindkraftGotland

Klimatnyttan i miljöbalkens portalparagraf

Klimatpolitiska rådet har pekat på att genom att riksdagen har lagstiftat om klimatlagen ger det

signaler om att klimatfrågorna har en särskild ställning och betydelse.

 

Även om klimat inte uttryckligen nämns i 1 kap. 1 § miljöbalken framgår det av rättspraxis att

vindkraftens bidrag till en hållbar utveckling ändå är något som omfattas av miljöbalkens

portalparagraf. Mark- och miljööverdomstolens har i domen den 23 november 2011 i mål M 847-

11 gällande tillstånd till vindkraftsetablering yttrat, att ”främjandet av produktion av förnyelsebara

energikällor är viktigt för att nå de krav som ställs på Sverige med anledning av EU:s

klimatåtagande och de nationella planeringsmålen för vindkraft som antagits av riksdagen”.

 

Redovisning av några exempel på vindkraftsverksamheters hälso-, klimat- och miljöpåverkan

som bör tas upp vid samråd, redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n), i handlingar för tillståndsansökan samt beaktas i miljöprövningen och i tillståndsprocessen

 

I redovisningen är det nödvändigt med livscykelperspektiv vid identifiering och ett kvalitativt

helhetsgrepp vid utvärderingen och rapporteringen. I redovisningen skall bland annat följande ingå:

 

– Typ III-deklarationer eller EPD:er (Environmental Product Declaration) är ett frivilligt system

för miljöinformation om varor och tjänster. EPD:er tas fram av företagen själva enligt standarden

ISO 14025.

 

Lite resultat från Vattenfalls EPD:er

Vattenfalls miljöarbete och kopplingen till LCA

Gästföreläsning SLU : Mikael Strand, 2011.09.06

 

”Utsläpp av växthusgaser per kWh producerad i Vattenfalls vindkraftparker.”, se bild 21

”Klimatpåverkan för olika kraftslag”, se bild 23

 

https://slunik.slu.se/kursfiler/TN0313/10181.1112/Vattenfalls_miljoarbete_och_kopplingen_till_L

CA_110906.pdf

 

P.S: Notera bland annat. att betongens klimatpåverkan måste ha ökat efter denna tid pga av, att större och högre vindkraftverk kräver betydligt större och starkare fundament.

 

– Information om hur mycket kommer vindkraftsetableringen att minska inbindningen av koldioxid under vindkraftsanläggningens livstid.

 

– Information om vad de skadliga miljöeffekterna på växtligheten och andra näringskedjor i omgivningen blir då de miljömässigt destruktiva och skadliga ämnen som epoxihartser innehållande bl.a. bisfenol A (BPA), polykarbonat (PC) och andra tillsatsämnen som ingår i vindkraftverkens turbinblad och som under vindkraftverkens livstid kommer att migrera ur turbinbladen till dess ytor och genom urlakning följt av avlägsnande genom regn kommer ut i naturen.

 

– Information om vilka miljö- och hälsoeffekter som uppstår under vindkraftverkens och betongfundamentens livstid, inom dess etableringsområde och i dess omgivning, till följd av t.ex. armeringskorrosion, sprickbildningar, söndervittringar / krackelering och/eller saltsprängning (dvs. av salter som transporteras av markfukten, inträngning av sulfater och/eller alkalier från marken som reagerar med cementpastan / ballasten, eller fukt/vattentransport som lakar ut kalken i betongen) ur vindkraftverkens betongfundament.

 

–  Information om hur vindkraftverkens rotorblad kommer att omhändertas och destrueras efter nedmontering eller vid utbyte.

 

Vindkraftverkens rotorbladen (glasfiberarmerad epoxiplast) som bl.a. innehåller det miljöfarliga ämnet bisfenol A.

 

– Information om vilka miljö- och hälsoeffekterna kan tänkas uppkomma under vindkraftverkens och betongfundamentens livstid inom dess etableringsområde och i dess omgivning till följd av armeringskorrosion, sprickbildningar, söndervittringar / krackelering och/eller saltsprängning ( dvs. av salter som transporteras av markfukten, inträngning av sulfater och/eller alkalier från marken som reagerar med cementpastan / ballasten, eller fukt/vattentransport som lakar ut kalken i betongen) ur vindkraftverkens betongfundament.

 

— Information om vindkraftverksfundament(en) kommer tas bort helt ur marken i samband med avveckling(en) av delar eller av hela verksamheten eller förblir de kvar i marken.

 

– Kommer mätning av buller- och ljudexponering från vindkraftverk till omgivningen att genomförs vintertid i klart väder vid bostad av ackrediterad organ i enlighet med senaste fastställd utgåva, inom det icke harmoniserade området, av den internationella standarden IEC 61400-11:2012+AMD1:2018 (Ed. 3.1) CSV – Wind turbines – Part 11: Acoustic noise measurement techniques? Fastställd utan ändring som europeisk standard EN 61400-11:2013/A1:2018: Wind turbines – Part 11: Acoustic noise measurement techniques, av den europeiska standardiseringsorganet CENELEC, och nu även antagen som svensk standard SS-EN 61400-11 utg 3:2013 + tillägg A1 C1:2018: Vindkraftverk – Del 11:   Mätning av buller.

 

– Kommer bullermätning att utföras även då rotorbladen är isbelagda?

 

–  Kommer mätning och utvärdering av infraljud att ske i enlighet med kraven i den internationella standarden ISO 7196: Akustik – Frequency-weighting characteristics for infrasound measurements, gäller som europeisk standard EN och svensk standard SS-ISO 7196: Akustik – Frekvensvägning vid infraljudmätningar samt kommer gränsvärden att fastställas med beaktande av tillgänglig data från forskning då tröskelvärden för människans samt hus- och tamdjurens (inkl. renars) uppfattningen av infraljud?

 

– Kommer Ni som sökande i Er tillståndsansökan om vindkraftsverksamhet att i ansökan om tillståndsprövning och i samband med bygglovs- och miljöprövning till berörda tillståndsprövande-, tillståndsbeslutande- och tillsynsansvariga myndigheter försäkra och föreslå / uppge med användande av bästa möjliga teknik vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs / krävs för att varje ingående vindkraftverk under dess livstid inte ska, ja inte ens ska kunna tänkas, utgöra någon som helst fara eller risk för personers / människors, egendomars, husdjurens och tamdjurens hälsa, miljö, och säkerhet?

 

– Kommer tredjeparts platsspecifik ackrediterad ”Projekt Certifiering”, (slutkontroll och

godkännande) av vindkraftverk med stöd av bl.a. standarden SS-EN 61400-22:2011/AC1:2020,

”Vindkraftverk – Typprovning och certifiering” (IEC 61400-22:2010, Wind turbines – Part 22:

Conformity testing and certification), att utföras innan respektive vindkraftverk kan/får tas i

bruk?

 

Certifiering enligt standarden betyder dock inte att alla krav i maskindirektivet är uppfyllda, då standarden inte är harmoniserad med maskindirektivet.

 

Claes-Erik Simonsbacka, BUREÅ

 

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mats Kälvemark

    Tack Claes-Erik för informativt inlägg.
    Missbrukade uttryck i det alarmistiska narrativet är ”hållbarhet”, ”klimatnytta” och ”klimatavtryck”.
    Det som menas mellan raderna är att jakten på fossil CO2, som driver hela cirkusen, får inte ifrågasättas och några kalkyler där man ställer kostnader mot resultat behövs aldrig göras. Jakten får fortgå oavsett pris!
    Björn Lomborg, som ju egentligen inte ifrågasätter IPCC:s syn på CO2:s klimatpåverkan, har ju i noggranna beräkningar kommit fram till att klimateffekten om målen i Parisöverenskommelsen nås är försumbara minus 0,05 grC till sekelskiftet 2100.
    Om vi gör något drastiskt i Sverige med alla våra CO2-utsläpp och stänger dem imorgon, eller OK, låt oss vänta till efter midsommarafton, så blir effekten minus 0,002 grC. till år 2100.
    Avkräv alla klimatprofeter och politiker att de redovisar dessa kalkyler. Då om inte förr borde svenska folket vakna upp i vredesmod.
    https://www.lomborg.com/press-release-research-reveals-negligible-impact-of-paris-climate-promises

  2. Lars Thorén

    Obegripligt att det investeras så mycket i en gammalmodig miljöförstörande teknik. Var finns ekonomin? Denna vecka har vindindustrin levererat ner till 1,6% av totalproduktionen, idag har den knirkat upp till 12%. Vilka företag skulle kunna leva med så osäkra leveranser? Dessutom utan att ha minimikrav på att ersätta utebliven dito?

  3. Håkan Bergman

    I eftermiddag får vi faktiskt in lite vindar i Sverige, Danmark och norra Tyskland och vindkraften kan börja snurra igen. Juni har hittills varit en katastrof för vindkraft inom EU från Gibraltar till Nordkap. Vad händer om en sån här blockering kommer under vintern och tyskarna har stängt ner sina sista 8 GW kärnkraft? Den här gången fryser vi inte ihjäl, men skåningarna kan nog behärska sin glädje när dom i Juni får betala runt en krona per kWh.

  4. Bengt Svensson

    Frågorna har stor relevans men har aldrig och kommer aldrig att besvaras av sökanden av vindindustrier, varken i samråd, MKB eller i tillståndet. Tillståndsmyndigheterna och domstolarna duckar också för frågorna och avkräver aldrig svar.

  5. mattias

    #3
    Ja vi får hoppas att det fortsätter att blåsa i sommar – eller så får vi kanske sluta att dammsuga:

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/allvarlig-incident-pa-ringhals-stoppar-elproduktionen-helt

  6. Lars Cornell

    Tack Claes-Erik. Det är intressant men känns litet gammalt, på 10 år händer det mycket. I vindkraftens kostnader måste man också lägga till stand-by kraftverk som träder till vid vindstilla.
    Länken krånglar, bör vara,
    … _och_kopplingen_till_LCA_110906.pdf

  7. Uncle George

    Ser just nu att Ringhals 3 och 4 kommer att vara ur drift nästan hela augusti. Vilka konsekvenserna blir vid vindstilla kan man nog ana.
    ”De har en sammanlagd effekt på 2 190 MW och en möjlig årsproduktion på cirka 14–17 TWh, vilket är ungefär en åttondel av den elektricitet som konsumeras i Sverige. ”

    https://omni.se/

  8. Ivar Andersson

    Vindkraften är inte hållbar. Turbinblad och fundament kan inte återvinnas utan deponeras.
    Information om vad de skadliga miljöeffekterna på växtligheten och andra näringskedjor i omgivningen blir då de miljömässigt destruktiva och skadliga ämnen som epoxihartser innehållande bl.a. bisfenol A (BPA), polykarbonat (PC) och andra tillsatsämnen som ingår i vindkraftverkens turbinblad.

  9. Adepten

    Ovanstående inlägg har fokuserat på miljöpåverkan. Men en djupdykning i EIoRI vore tacknämligt för det skulle klargöra vekliga kostnaderna för olika energi kraftkällor.
    Eftersom vindkraft och solkraft måste vara buffrade med alternativa energikällor, typ; naturgas biogas, vattenkraft, vätekraft eller energilager, typ; batterier.
    Det borde vara mest ekonomiskt rättvisande om kostnaderna för den buffrade kraften ingick när totalkostnaderna för vind och sol räknas ut. Det man då skulle komma fram till, för Sveriges del, är endast kärnkraft och vattenkraft är tillräckligt kostnadseffektiva med avseende på livscykelkostnader (LCC), miljö och energieffektivitet.

  10. Kristian+Fredriksson

    Nu kan tydligen inte vattenkraften fungera som regleringskraft heller då ekologin blir störd då man stänger av flödet av vatten. Då får man hitta regleringskeaft på annat håll.

  11. Håkan Bergman

    Adepten #9
    Ett annat sätt att se det är att titta på vilket värde marknaden sätter på olika kraftslag, kom ihåg marknaden har alltid rätt. Har tittat på siffrorna för SE1 och SE2 för året hittills och där är vindkraftens marknadsvärde 9 resp 8 öre lägre än vattenkraftens. Det kallar inte jag hållbart.
    Spotpriser timvis finns här:
    https://www.nordpoolgroup.com/historical-market-data/
    Produktionssiffror timvis finns här:
    https://mimer.svk.se/Start/

  12. Björn

    Någon har i media karaktäriserat vindkraften som ”slumpkraft”, vars ord är mycket träffande. Vindkraften är en styggelse som med tanke på sin ineffektivitet över året, kan ersättas med tre kärnkraftreaktorer om 1000 MW vardera.

  13. pa

    Något man inte bryr sig om alls i vindkraftsutbyggnaden är interferens och över/undertoner som förstärks när vindkraftverk byggs i parker.
    De tester som görs och ligger till grund för godkännanden görs endast på individuella kraftverk.
    Här är omoralen hos leverantörer och kontrollorgan fullständig.

  14. Lasse

    #9 o #11
    Vindkraftens påverkan på priset är intressant.
    Vi vet att Danmark och Tyskland har EU s högsta elpriser och att de har högst andel vindkraft.
    Men vi har en allt högre kostnad för vår el, det såg vi resultat av i gårdagens inflationsrapport.
    Intuitivt vet vi att elen är billig när det blåser.
    Men finns det ingen sammanställning av detta?

  15. Simon

    Kineserna har fattat galoppen:
    https://www.di.se/live/subventionsstopp-i-kina-for-sol-och-vindkraft/

    Ligger tyvärr bakom betalvägg men värt att notera.

  16. Jonas

    Elcertifikaten har gynnat utbyggnad av vindkraft, till vems nytta och fördel?

    Läs denna!

    https://timbro.se/miljo/elcertifikat-en-gratislunch-for-kapitalagare/

  17. Adepten

    #11 Håkan Bergman
    Vindkraften betalar inte buffringskostnaden, om den inräknas i elpriset skulle vindkraftens marknadsvärde sjunka som en sten.
    Avregleringen av elmarknaden och en bristande styrning från staten har medfört att hushållen inte kunnat glädjas åt lägre elpriser. En beslutsam reglering av nätverksamheten som kommer elkonsumenterna till del i form av lägre nätavgifter har inte infriats, snarare kommer den att bli dyrare för att kunna buffra vind och sol. Rent nationalmässigt en förlust för staten Sverige.

  18. Håkan Bergman

    Adepten #17
    Ja vad ska man säga, alltihop är en enda parodi. Först bygger man ut elproduktionen i SE1 och SE2, sen upptäcker man att förbrukningen ligger i SE3 och SE4 och börjar planera för en svindyr utbyggnad av överföringskapaciteten från norr till söder, som tar decennier att genomföra och som kommer att hamna på våra elräkningar. Men det tar inte slut där, man kommer på den ultimata lösningen att flytta förbrukningen, läs folket, till produktionen. Stor sinnesundersökning på hela gänget tack!

  19. Ulf

    Fortum dömer ut svensk energipolitik. Träffar rätt väl de stora problemen med denna regerings politik i frågan.
    https://www.di.se/nyheter/kraftjatten-varnar-for-elbrist-och-orimliga-krav-pa-kunder-att-anpassa-sin-elanvandning/

  20. Ann+Löfving-Henriksson

    Stort Tack till Claes-Erik S. OCH till samtliga bakom kommentarerna! Oerhört givande!

  21. Dan Förberg

    Ny teknik ska göra rotor Laden helt återvinningsbara.
    https://www.di.se/hallbart-naringsliv/genombrott-for-atervinning-av-vindkraftverk/
    Mvh
    Dan

  22. Thomas

    Tänk vilket liv det var med protester och demonstrationer för ca 50 år sedan när vattenkraften skulle byggas ut i Vindelälven och andra älvar. Vänster- och miljörörelserna lyckades stoppa dessa planer för att rädda miljön för några begränsade areor företrädesvis i norr.
    Nu tillåter samma rörelser att vi fullständigt ”lusar ner” betydligt större områden med vindkraft och med förmodligen än värre miljöpåverkan.
    Logiken (eller brist på logik) är för mig minst sagt underlig.
    Några få nya kärnreaktorer skulle väl ändå rädda stora områden från denna extrema förfulning av landskapet.

  23. Lasse

    Problem i Ringhals enda reaktor gör att vi tvingas ut på en tunn lina med risk för kol kollaps!
    Import från Kolen!

  24. Simon

    #22 Thomas
    Håller helt med dig. Det är ofattbart.

  25. Anders

    Ett sorgligt och stort kapitel inom dagens miljöprövningar är den naiva tron att ekologer betalda av exploatörer skulle vara objektiva. Det har uppstått ett ömsesidigt men lukrativt beroende dessa parter emellan. Om ekologerna ändå ”hittar” något sällsynt och skyddsvärt inom projektområdena bistår länsstyrelserna nämnda allians genom att sekretessbelägga dessa uppgifter. Uppgifter som, om de kom i ”orätta” händer, skulle vara skäl till nekat miljötillstånd. Praktiskt va!?

  26. SatSapiente

    #23 Lasse
    Ringhals har 2 reaktorer kvar, R3 och R4.
    R3 fick problem med fästet till en bränslepatron och man kunde inte ladda ur härden vid sin nu pågående revision. (Man flyttar normalt runt bränslepatronerna i härden vid revisionen, eftersom de bränns ut olika snabbt beroende på placeringen). Man beräknar att man behöver sommaren på sig för att lösa problemet. R4 ska ha sin årliga revisionsavställning senare i sommar. Pga problemet med R3 kommer alltså båda reaktorerna att vara ur drift samtidigt, vilket man normalt försöker att undvika. Både Ringhals med R3 och R4 och Oskarshamn med O3 ligger i SE3.

    Kanske är det dags att sätta det oljeeldade Karlshamnsverket (enda tillgängliga stora elproducenten i SE4) i beredskap även denna sommar?

  27. Robert Norling

    Sverige blir ett u-land när det gäller el-energi.
    Svenska kraftnäts framtidsanalys: Blackouts och elransonering i Sverige
    Villaägare ska behöva skaffa sig egna elaggregat. Borde bli en politisk bomb enligt ledarskribent
    I förra veckan släppte Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för att det svenska elsystemet är hållbart och säkert, en framtidsanalys.
    Med tanke på det explosiva innehållet borde rapporten ha blivit en politisk bomb, menar Peter Wennblad i ett ledarstick i Svenska Dagbladet.
    I rapporten presenteras hur elsystemet påverkas de närmaste 30 åren av de klimatpolitiska ambitionerna i kombination med en allt större andel förnybar energi. ”Skakande läsning”, skriver Wennblad.
    Man beskriver ett framtidsscenario där det svenska elsystemet under en stor del av året är på, eller över, gränsen till blackout och villaägare och serverhallar skaffar sig batterier och elaggregat eftersom de emellanåt får så höga elpriser att de måste koppla bort sig från elnätet.
    Där Sverige under delar av året blir helt beroende av att grannländerna kan och vill skicka delar av sin elproduktion över gränsen och kvaliteten på elen regelbundet är så dålig att den kan förstöra allt från industrimaskiner till tandborstladdare.
    ”Flexibilitet i elanvändningen är avgörande och nödvändig för ett fungerande kraftsystem år 2045 med hög elektrifiering. Sammantaget visar analyserna av effekttillräcklighet att Sverige blir beroende av flexibilitet i elanvändning”, skriver Svenska kraftnät. ”Flexibilitet” som i elransonering.
    En liten fundering: Hur kunde vi gå från ett av värdens bästa länder när det gäller el-energi, till ett uland på så kort tid?
    Det ovan är ett av en hel rad med problem från vindelindustrier som vår regering valt att satsa på.
    Nedan en lista på en dela av andra problem.,
    Fallande fastighetsvärden.
    Ihjälslagna fåglar och då i synnerhet Havsörn. Massdödande av insekter.
    Olika former av buller.
    Förstörda skogar.
    Visuellt förstörda jätteområden med blixtljus nätterna igenom.
    Förstörda jaktmarker och bärmarker.
    Många miljoner med kubikmeter söndersprängda berg som krossas till ballast.
    Bladerosion och spridande av Microplast av Epoxi som skrevs om ovan med Bisfenol A men även med Bisfenol F som enligt forskning i Uppsala ger ointelligentare avkommor och detta rätt ut i naturen.
    Naturturism omöjliggörs.
    Listan kan göras mycket längre. Men alla förstår nog att det finns stora problem med vindverk som nu ska upp på 350 m höjd, där varje vingblad är över 100m. Verk som byggdes för tio år sedan är små puttar i jämförelse.
    Vad händer den dag någon blir ihjälslagen av iskast eller sönderbrutna vingdelar, kommer jätteområden att avlysas med – tillträde förbjudet.

  28. Mats Kälvemark

    #27 Robert N
    Vill du läsa mer om eländet som redovisas i SVK:s rapport finns det här på KU:
    https://klimatupplysningen.se/energipolitik-pa-villovagar/

  29. Håkan Bergman

    SatSapiente #26
    Tror att Karlshamn redan är satt i beredskap, men inte tillgängligt över det här veckoslutet.
    https://umm.nordpoolgroup.com/#/messages?publicationDate=all&eventDate=nextweek&fuelTypes=fossiloil

  30. SatSapiente

    #29 H Bergman
    Forsmark 1, 2 och 3 går för fullt. Ringhals 4 likaså. Oskarshamn 3 skulle ha kommit igång igår, men står ännu på 0 MW. Först på söndag är halva totala effekten, 335 MW tillgänglig i Karlshamnsverket, oplanerat underhåll på turbinen till block G3 pågår till natten mot måndag.
    Inte mycket till marginal för störningar i elförsörjningen och detta mitt i sommaren!
    Måste det till en större blackout innan allmänheten fattar hur illa det är med vår elförsörjning i södra Sverige?

  31. Simon

    Gäller vara varsam och försiktig med dammsugning nu…rosta lite bröd till frukost är väl inte att tänka på. Kanske lika bra flytta ut i husbilen på en gång då. Gasoltuben är ju nybytt. Arma land.

  32. Anders

    Med tanke på tonläget i de senaste årens klimatdebatt tycker jag att det är tragikomiskt att de två internationellt välkända uttrycken ”Die Energiewende” och ”Die dumme Schweden” har samma språkliga ursprung (proveniens)? Vid en närmare betraktelse famlar nog klimathetsen kusligt nära intellektets mörkaste avgrunder (tipping points)? Måtte snarast sinnet för proportioner och evidensbaserad vetenskap återuppstå från det döda!!

  33. Claes-Erik Simonsbacka

    Gästinlägg: Vindkraft versus kärnkraft
    2017-02-12

    Utdrag:
    ”Skogen erbjuder möjligheten att storskaligt lagra koldioxid från atmosfären i biomassa (stammen, rötter, kvistar och barr) och mark. Ett enskilt skogsbestånd med hög tillväxt kan under en omloppstid ta upp 10-15 ton koldioxid per hektar och år. Forskning visar att skogar kan ha ett nettoupptag av koldioxid även i relativt höga åldrar. Klimatnyttan av svenska skogar kan antas vara fyra ton koldioxid per hektar och år. Med beaktande av den stora etableringen av vindkraftverk i skogsområden minskar inbindningen av koldioxid kraftigt vilket inte berör regeringen och miljörörelsen, som trummar in budskapet om att vår energi i framtiden ska komma från 100 %-iga förnybara energikällor.”

    ”Med ett riskområde** på 500 meter runt varje vindkraftverk upptar ett vindkraftverk arealen 78,5 hektar. För 18.334 vindkraftverk skulle det innebära 1.439.219 hektar mark (som landskapen Skåne + Gotland). 13.750 vindkraftverk kräver 1.079.375 hektar mark (Medelpad + Dalsland) och 11.000 vindkraftverk kräver 830.500 hektar mark (Gästrikland + Närke).”

    ”I ovanstående arealuppgifter ingår dessutom inte erforderliga markarealer för upplagsplatser, vägar,  el-ledningsgator och  ev. energilagringsutrustning.”

    Dock inte sagt att all mark som kan komma att upptas av vindkraftverk är skogsmark!

    https://klimatupplysningen.se/gastinlagg-vindkraft-versus-karnkraft/

    Mvh,

  34. Håkan Bergman

    Visserligen från en sajt som förespråkar bioenergi men relevant ändå.
    https://www.svebio.se/press/blogginlagg/varfor-bygger-man-mer-vindkraft-an-nagonsin-nar-elpriset-ar-nara-noll/
    Mera på samma tema.
    https://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/fnd29q_forsorjningstrygghet-el-2045pdf_1146460.html/Frsrjningstrygghet+el+-+2045.pdf