Vegetariskt för klimat och corona?

LCHF

Det har ju propagerats ganska länge nu om att alla borde äta vegetariskt för att “rädda klimatet”. I dagarna publicerade SVT en artikel där de istället för att skrämmas om klimatet menar att en studie visar att de som äter vegetarisk kost eller vegetarisk kost med tillägg för fisk, löper mindre risk att bli svårt sjuk i Covid 19 medan LCHF-kosten sägs inte ge något skydd alls. Anledningen till varför just vegetarisk skulle vara så bra är enligt artikeln:

“En av anledningarna till resultaten tror forskarna bakom studien är att en växtbaserad kost innehåller många näringsämnen, vitaminer och mineraler som stärker immunsystemet. Fisk innehåller mycket D-vitamin och omega 3-fettsyror som är gynnsamma för kroppen.”

Jag har ätit LCHF under några år och åt paleolitisk eller stenålders kost innan dess. Det jag faller tillbaka till är just stenålderskost som är ungefär samma sak som LCHF men utan det stora fettintaget. Under något år hade jag färdiga matkassar med LCHF-rätter och jag gick tillbaka till de recepten som jag har sparat i en pärm. Många verkar tro att man sitter med en köttbit och bea och så är saken biff s a s men så är det verkligen inte. LCHF dieten innehålla väldigt mycket grönsaker som tillsammans med proteiner som fisk, kyckling och kött, ger en god måltid. Det är alltid grönsaker till middagsrätten och ganska mycket dessutom. Istället för ris gör man ris av blomkål, istället för pasta kan man ha riven zucchini och så vidare.

Om ni vill läsa själva forskarstudien så finns den här. Studien bygger på enkätsvar från 2884 personer som jobbar inom vården nära covidpatienter i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Storbritannien och USA. De har fått ange vilken slags diet de anser sig ha ätit under det senaste året av dessa 11:

A

Växtbaserad kost
Vegetarisk kost

B

Fiskdiet

C

Låg kolhydratdiet
Högprotein diet

D

Medelhavsdiet
Paleolitisk diet
Diet med låg fetthalt
keto-diet
Övrigt
Inget av ovanstående

Sedan har man kategoriserat dessa dieter i tre kategorier där en är de A, en är A plus B och den tredje är C. D är egentligen bara de övriga. Därefter har deltagarna fått ange vilka livsmedel de har ätit utifrån en lista. Man kan givetvis fundera över kategoriseringen till att börja med och något LCHF kan jag inte ens se. Det verkar som att det är reportern på SVT som har missuppfattat saken och tror att en diet med lite kolhydrater tillsammans med de som äter en diet baserad på högt intag av proteiner är LCHF men då saknas fettet så det är inte samma sak.

Det var 568 personer som hade haft covid-19 och man kategoriserade dem i två grupper. De som haft milda eller mycket milda symptom (430 personer) och de som haft måttliga eller svåra symptom (138 personer).

21,7% (30 personer) av dem som fick måttliga till svåra symptom angav att de ätit dieter med lågt kolhydratinnehåll och högt proteininnehåll.

14,2% (61 personer) av dem som fick mycket milda till milda symptom angav att de ätit dieter med lågt kolhydratinnehåll och högt proteininnehåll.

2,9% (4 personer) av dem som fick måttliga till svåra symptom angav att de ätit en växtbaserad diet.

8,6% (37 personer) av dem som fick mycket milda till milda symptom angav att de ätit en växtbaserad diet.

Här har man alltså fått fram 132 personer som ätit just dessa dieter men man kan ju undra vad de andra 436 personerna har ätit? De kan ju ha ätit medelhavsmat eller helt enkelt svarat att de inte ätit någon diet det senaste året. Dessutom framgår det i Supplemental Table 2 att de som ätit en diet med lågt kolhydratinnehåll och högt proteininnehåll har ätit mer grönsaker än de som inte ätit den dieten (alltså alla andra, inklusive växtbaserat) och detsamma gäller för fisk men inte för smör. Studien fokuserar alltså på att jämföra just de här två kategorierna och tycks inte intressera sig för nästan tre fjärdedelar av vad de personerna som ingår i studien har ätit. Varför har de kategoriserat som de har gjort och var kan jag läsa vad de 436 har ätit, det framgår faktiskt inte vad jag kan se? Varför fick SVT-reportern för sig att det handlade om LCHF  när det inte gjorde det och har de ens läst studien?

Jag får 97%-vibbar här.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Arne

    Efter att ha drivit en FB-sida där man pratar LCHF och kost så insåg jag att det råder en stor missuppfattning om vad LCHF innebär. Det blev ibland riktiga hundslagsmål där ena sidan menade att om man inte minsann plockade bort varenda gram kolhydrat så var det inte LCHF. De som inte gjorde det borde bli uteslutna ur FB-gruppen minsann, osv.
    Eftersom jag själv ätit liberal LCHF så har jag också dragit mig mer åt hållet mot stenålderskost. Dock med ökad dos träning så räcker det inte, utan man får moffa på när det ska presteras på motionslopp osv. Det man generellt har emot LCHF är att det är en proteintung kost och därmed också mycket kött. Kött är ju såklart dåligt och det finns alltid diverse anledningar till att man inte påstår sig se några som helst skäl till att äta det. Oftast grundlösa.

  2. Uncle George

    Kött har människan ätit under hela sin långa tid på jorden, det är vi genetiskt anpassade för att äta – men helst kött (inte minst inälvsmat) från djur som äter vad de är avsedda att äta, inte kraftfoder t.ex.

    Och inte så få människor blir friska och går ner i vikt på ren köttdiet, här är ett exempel: https://www.dietdoctor.com/how-terri-lost-200-pounds-and-reversed-her-type-2-diabetes

    Kommentar modererad

  3. Ann+Löfving-Henriksson

    Lena, slutklämmen är härlig!
    Det finns säkert många frågor ytterligare man borde ha ställt för att få reda på om kostens eventuella betydelse för hur hårt man drabbades av Covid. Kanske borde man söker svar på om hade åldern någon betydelse?

  4. Sven Andersson

    LCHF betyder Liw Carb Hugh Fat, inte No Carb Hugh Fat.

  5. Simon

    Prata om olika matvanor och vad man ska äta är som att öppna Pandoras ask. Jag tror det är minst lika viktigt att röra på sig och i största möjliga utsträckning undvika alltför mycket socker och allehanda konstgjorda produkter samt att undvika sånt som behöver fraktas runt hela jorden. Inte för klimatets skull utan för våra egna jordbrukares skull. Sedan finns ju ett veritabelt förråd av nyttigheter i våra egna skogar. Bär, svamp och för den som jagar finns det djur. I våra vatten finns det delikatesser i form av exempelvis abborre 🙂

  6. Anders

    Studie med enkätsvar kan ju vara kul men det vetenskapliga värdet är lågt. Det är välkänt att människors förmåga att rapportera vad de äter är dålig. Dessutom, att basera något på vad 500 personer som varit sjuka svarat kan knappast ge ett signifikant resultat. Man vet inget om andra faktorer, studien gjord i flera olika länder med flera hundra miljoner innevånare, där man inte har kontroll på andra faktrorer, jag tvivlar på att hela gruppen på drygt 2000 personer kan ge ett tillförlitligt eller ens intressant resultat. Ett bra exempel en skräpundersökning, mer likt ett specialarbete i gymnasiet.

  7. Evert+Andersson

    #4 Simon

    Abborre är bra för den mentala hälsan också. I synnerhet om man dragit upp dem själv. 🙂

  8. Lasse

    D vitamin är mitt svar när det gäller Covidresistens.

    Klimatfrågan är väsentlig vid D vitaminbildningen.
    Sol på hud ger oss vita vitaminer i större utsträckning än svartklädda med mörk hud.
    Men vi får D vitamin via mjölken som spetsats med denna just för att kompensera oss i norr med lågt stående sol vintertid-och kallt väder som minimerar hudexponering.

    Att peka på D vitaminbrist utan att nämna migration är alltför PK.
    Vi vet att socioekonomiskt svaga drabbats i större utsträckning. Vi borde kunna koppla detta även till D vitamin!
    Laktosintolerans är vanligt bland vissa söder ifrån kommande.

    Men vi kan glädja oss åt att vi får allt mer sol 😉
    https://notrickszone.com/2021/06/07/magnitude-of-recent-surface-solar-radiation-forcing-over-us-is-tens-of-times-greater-than-from-co2/

    CO2 banta -det gör globen just nu, i denna ljuva sommartid!

  9. Simon

    #7 Evert
    Så sant. Det kan sannerligen behövas i dessa tider.

  10. foliehatt

    Området kost/genetik är väldigt dåligt genomforskat vad gäller människor. På samma sätt som farmakologiska produkter har olika effekt på olika individer på
    grund av genetiska orsaker så ska man nog misstänka detsamma vad gäller kostens påverkan.

  11. Ivar Andersson

    När det gäller vitaminer och mineraler är det bara brist som kan påverka risken för sjukdom. Att försöka boosta immunförsvaret är meningslöst enligt Agnes Wold.

  12. MatsL

    Jag minns en artikel (i Aftonbladet, tror jag) där en person ville se om veganer mår bättre än icke veganer. Så han satte ihop en enkät där människor fick svara på frågor om hur de mådde fysiskt, och hur de upplevde sin psykiska hälsa, sedan i slutet av formuläret fick de svara på frågor om föda och om de levde med någon form av diet, som vegetarianer, veganer, LCHF’are eller annat. Till denne person stora förvåning visade det sig att Veganer inte mår bättre än andra människor. Om något så visade studien att Veganer mår sämre än andra, både fysiskt och psykiskt. Han beskrev sedan hur han hade ändrat i formuläret så att nu fick man svara på frågor om föda och diet först, och därefter fick man svara på frågor och det fysiska och psykiska måendet och sedan skicka ut denna nya enkät till en ny grupp av individer. Och tro det eller ej men den här undersökningen visade att veganer mår mycket bättre än andra. Så slutsatsen blev att veganer mår bättre än andra, men bara om de först får berätta att de är veganer.
    Vad den här studien lärde mej var:
    Om man vet hur människor fungerar så är det väldigt lätt att skapa en enkätundersökning som kommer att ge precis det resultat man vill ha, och det utan att använda sig av skumma statistiska metoder.

  13. Lars Thorén

    Några snabba googlingar på livsmedelsimport (mestadels med flyg, båtar och lastbilar får man förmoda om inte kreaturen vandrade självmant).

    “De färskaste siffrorna som finns tillgängliga i skrivande stund kommer från 2017 års handelsutveckling av Sveriges livsmedel. De visar att 48 % av maten vi konsumerade under det året importerades. Ur ett annat perspektiv går det att konstatera att Sverige importerar ungefär två gånger så mycket mat som vi exporterar.”

    “Vi är inte längre självförsörjande på livsmedel i Sverige. Under 2017 importerades 48 procent av den mat vi konsumerade, enligt färska siffror från LRF. Inte bara sådant som vi inte kan producera själva, utan även mat som fungerar utmärkt för svenska åkrar och djurstallar.”

    Exempel på importökning av livsmedel från år 2000 till 2019.
    Import levande djur från 172 till 464 miljoner SEK
    Import kött och köttvaror från 3.924 till 13.463 miljoner SEK
    Mejeri och ägg från 1.899 till 11.501 miljoner SEK (!!!)

    Ekologisk odling, eltraktorer, jättelika solfångarfält, vindkraftindustrier osv kommer väl inte att öka på självförsörjninggraden kan man förmoda. Även om vi avskaffar egna lantbruk med nötboskap med klimatargument så importerar vi motsvarande mejeri- och köttvolym. Utsläppen är således ett nollsummespel. Förlorare är Sverige.

  14. Lasse

    #13
    Lite mer upplysning:
    Inflationen är 2,1% (KPIF)
    “SCB noterar att månadsförändringen främst påverkades av högre elpriser där spotpriserna ökade inom samtliga områden. Det var även prisuppgångar inom grupperna drift av fordon och kläder. Detta motverkades främst av prisnedgångar på grönsaker och flygcharter.”(11/6-2021)

    Facit på en kall maj som öppnar upp för import och där elen och oljan blivit dyrare.

  15. Roland Salomonsson

    Vad människan behöver äta, är i grunden KÖTT! Detta kompletteras sedan beroende på årstid med ätligt som årstiden bjuder. Ca 40% av kosten bör vara kött och resterande 60% allt annat.
    Hjärnan, i synnerhet hos barn, kräver det fett som kött innehåller, för att erhålla optimal intelligens. Att sätta individer under 20 år på kost utan kött är skadligt.

    Inga växter kan ge rätt fetter för att hjärnan skall kunna utvecklas optimalt.

    Kosten skall innehålla så mycket fett som möjligt, men begränsat med kolhydrater. Typ gammal svensk husmanskost. Mycket fett är absolut inget problem medan för mycket kolhydrater, i synnerhet socker, är direkt skadligt, även om 1-2 timmars motion DAGLIGEN kan hjälpa situationen. Mat bör intagas morgon och kväll, normalt utan “mellanmål”.

    Veganism för små barn ger sådana hjärnskador att det leder till mental underutveckling. Perfekta kommunistyngel m a o!

  16. Att köttdiet inte är bra för “klimatet” är väl bara ännu en myt, i detta fall påhittad av veganerna på SVT? I produktionscirkeln går det väl åt lika mycket fossilt bränsle som i växtodling för plöjning, harvning etc. Varifrån menar man att den extra CO2 kommer ifrån?

  17. Peter Svensson

    Jag reagerade också på den där SVT-artikeln när jag läste den. Det är ganska väl känt vid det här laget att Vitamin D stärker kroppens immunförsvar och ger ett bra skydd mot covid19. Men grönsaker och vegetarisk kost innehåller inte alls mycket Vitamin D. Den får man istället genom att äta fisk, ägg, kött och mjölkprodukter, alternativt genom kosttillskott.

    Det är uppenbart att SVT-journalisten har bestämt sig för att propagera för vegetarisk kost, utan att bry sig om vad rapporten som han hänvisar till egentligen säger. Dessutom lägger han till lite brasklappar om att något säkert orsakssamband inte kan dras och att fler studier måste göras. Jaha, så det var bara lite tyckande och hummande från “SVT Vetenskap” som vanligt.

  18. Johan Eriksson

    Kosten på SVT Vetenskap kan ha minskat risken för att kritiskt granska undermåliga studier.

    Se länk för dissekering.

    https://twitter.com/AmirSariaslan/status/1402163977107521536?s=19

  19. Daniel Wikund

    I den i covidtider aktuella PCR-uppfinnaren Kary Mullis bok “Kemist utan skyddsdräkt” har han skrivit ett kapitel om “Den näringsbesatta tidsåldern”. Där har biokemisten Mullis ett intressant perspektiv på det vi äter.

  20. Ann+lh

    # 19 Daniel, gärna mera om detta perspektiv

  21. Lars-Eric Bjerke

    Risodling är en av de största källorna för metanutsläpp ofta större än i naturbeteskött från idisslande djur. Å andra sidan är uppehållstiden för metan i atmosfären kort ca 10 år. Vildsvin, spansk skogssnigel och japanska ostron (eg. fransk skogssnigel) är kanske den bästa kosten för människan och naturen i Sverige.

  22. Adepten

    #10 Foliehatt
    Klokt sagt! Passade mitt tänkesätt 🙂
    Kroppen och knoppen är inte dum den anpassar sig ständigt efter rådande förhållanden. Vill man ha en kropp eller knopp som klarar livets olika utmaningar så måste de regelbundet utsättas för lite stress. Kroppen anpassar sig också väldigt specifikt vid födoämnes intag vilket betyder att den gör allt för att energiomsättningen ska bli optimal till rådande bristsituation.
    Genetisk lycka är en viktig faktor för vårt välmående. Med hjälp av epigenetiken, arv och miljö, kan den unika genetiska profil erhållas som ger ett långt liv.
    När det gäller födointag har man kommit fram till att ett förhållande mellan kolhydrater till fett på 10:1 är optimalt för ett långt och friskt liv, den så kallade Okinawas Ratio.
    En diet med ett högre växtbaserat protein verkar också vara bättre än en diet rik på kött eller mejeriprodukter.
    Slutligen att intaget av föda begränsas, mindre mängd kalorier per dag, speciellt för de som är mellan 3 – 65 år. Kaloribegränsningar förändrar nämligen cellernas energisignalering, så att kroppen lägger mer resurser på konservering och underhåll – såsom DNA-reparation – snarare än tillväxt och reproduktion, samtidigt som de giftiga biprodukterna i metabolismen minskar som kan orsaka cellskador. Men om man blir smartare av det låter jag vara osagt.

    #15 Roland Samuelsson
    ”Veganism för små barn ger sådana hjärnskador att det leder till mental underutveckling”
    Källa på det, Tack? Lagom och varierad kost är alltid bäst 😉

  23. Rolf Mellberg

    #8 Lasse

    Jag tror också på att sol på huden är mer nyttigt än skadligt om man bara ser till att dosera lite i taget vid väldigt många tillfällen. Det kan nog i hög utsträckning handla om vitamin D-bildning men det kan finnas fler positiva faktorer med att idka frilufts- och uteliv.
    Man kan även memorera följande för att imponera på vänner och bekanta;
    När UV-ljuset träffar huden bildas “cathelicidin och andra antimicrobiella peptider”, vilket stärker immunförsvaret som då kan klara såväl Covid bättre som att döda cancerceller direkt när de uppstått. (Natural killer cells kan man Youtuba på)

  24. Mats Kälvemark

    En ren vegankost är dock inget bra alternativ, som det verkar…?
    https://www.newly.se/ny-studie-barn-som-ater-veganskt-blir-flera-centimeter-kortare/

  25. Håkan Bergman

    Mats K. #24
    Det är ju en lysande idé, vi kunde krympa människan till halva kroppslängden, då krymper vikten till en åttondel, krymper vi benstommen lite mera, det finns ju utrymme för det, kan vi få ner vikten till en tiondedel och t.o.m. lite lägre. Nu invänder nån att ytan bara krymper till en fjärdedel, men det kompenseras lätt med ett varmare klimat.

  26. Daniel Wikund

    # 21 Lars-Eric B Spansk skogssnigel. Mycket hellre pitepalt. Jag är uppvuxen på palt. Jag blev 195 cm, min storebror 196, båda födda på 1940-talet. Ingen, upprepar ingen brydde sig om utsläpp av växthusgaser när jag växte upp. Man sa att maten var god, och några väldigt få ggr att den inte smakade bra. Det var det som betydde nåt.

  27. Hur får de ekologiska veganerna det hela att gå ihop?
    Ekologisk odling kräver gödsel från djurhållning…
    Det är fullständigt omöjligt att gå tillbaka till 1800 talets odlingsteknik utan konstgödsel med de 7000 miljoner folk vi är idag.

    Vi är inga fröätare. Människan är utvecklad för eldad mat, rotknölar och kött in i elden eller kokt i grop med varma stenar. På toppen bär, frukt, nötter och annat grönt när det fanns.

    Grönsaker året om kräver växthus med ljus och värme samt transporter så hur får de klimattroendes koldioxidekvation att gå ihop?

    Och klimatet? Har ingenting att göra med vad vi äter.

  28. Lasse

    #26 Daniel
    Du fick bra kost och gener.
    Kina skulle lägga om sin politik under MAO stora språng.
    Det efterlämnade årgångar med betydligt kortare människor födda i svält under 1960.

  29. Och vi kan inte heller föda dessa 7000 miljoner med 280 ppm CO2.

  30. Arne Nilsson

    Jag äter den mat jag gillar. Tycker jag inte om nåt så landar det inte på min tallrik eller i magen en gång till. Jag är nästan aldrig sjuk. 20 sjukdagar under ett 49-årigt arbetsliv. 10 dagar därav var en stukad fot. Har jag goda gener? Antagligen. Det gäller att välja rätt föräldrar.

  31. Lennart Svanberg

    Det som är slående är att när makthavare börjar slira på sanningen när dem i sin iver att få något specifikt att hända, ‘97% är överens’ , så får det vittgående konsekvenser på många områden. I mitt liv var det först tesen att kvinnor alltid är missgynnade och numer att människan är dålig för klimatet som varit dem dominerande frågorna där lögner dagligen staplas på varandra. Ändamålet helgar medlem och huruvida kött eller grönsaker är bättre eller sämre för det ena eller andra bryr man sig egentligen inte om – så länge som det inte blir som det var förut för uppenbarligen är det våra förfäders fel att jorden, enligt vissa, håller på att gå under. Amen!

  32. En annan

    -Tydligen har en veterinär betydligt större kunskap om födans betydelse för kroppens funktion än en allmänläkare, en viktig tillgång för en bonde eller en djuravlare som är ekonomiskt beroende av sina djurs hälsa! Skulle tro att på läkarutbildningen idag är kost ett ämne som avhandlas på en eftermiddag.
    Så om man drabbas av någon kost-relaterad åkomma kanske ett samtal med en veterinär är bättre än att bekymra en stackars at-läkare som ändå bara bläddrar i sitt receptblock?

  33. Hösa

    Jag har för mig att Bjerke är delägare i en firma som jobbar med att ta hand om koldioxid. Men jag är inte säker.

  34. sibbe

    Na,ja, allt ist relativ. Stenålderkost är det som våra förmödrar och fädrar, åt i nära 6 miljoner år.
    Först åt man gräs utan framgång. Sen åt man det som lejon et al lämnade kvar: kadaver. Lärde sig att knacka sönder ben för att nå märgen. Animalisk föda gjorde att vi fick den hjärna vi har idag…
    Kort och gott, utan den här goda och härliga maten vi köper i närbutiken, både grönsaker och framförallt kött i alla variationer skulle vi inte ha några ivrare som menar att man borde minska medelåldern på mänskligheten genom att återgå till att äta gräs…

  35. Mia Lindgren

    Vi får glutamin från kött. Glutamin är nödvändig för vårt immunförsvar, bl a för bildning och delning av lymfocyter och makrofager.
    Glutamin är nödvändig för många andra funktioner förutom immuniteten.
    Verkar som människors hälsa väger lätt för de som kämpar “för klimatet”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *