Råder det konsensus inom klimatforskningen? Den frågan ställdes nyligen i ett inlägg här på Klimatupplysningen, (länk1). Det korta svaret är, det beror på vad man lägger in i begreppen konsensus och klimatforskning.
Det här inlägget är ett försök till att ge ett svar. Det handlar om det motsägelsefulla begreppet ”vetenskaplig konsensus” och då kan man gå tillbaka till den idag inte alltför kände Michael Crichton (1942-2008). Han ligger bakom en mängd sciencefiction-litteratur bland annat Jurassic Park och inte minst den i klimatsammanhang kända bestsellern State of Fear (2004).
I State of Fear bjuder han sina läsare på science fiction inspirerad av den tidens klimatdebatt, samtidigt som han är väl medveten om hur det kan gå när det blir konsensus kring politiserad vetenskap, som till exempel med eugeniken och lysenkoismen.
Året innan han gav ut State of Fear höll Crichton en föreläsning med rubriken ”Aliens Cause Global Warming” (länk 2):
… I want to pause here and talk about this notion of consensus, and the rise of what has been called consensus science. I regard consensus science as an extremely pernicious development that ought to be stopped cold in its tracks. Historically, the claim of consensus has been the first refuge of scoundrels; it is a way to avoid debate by claiming that the matter is already settled. Whenever you hear the consensus of scientists agrees on something or other, reach for your wallet, because you’re being had.
Let’s be clear: the work of science has nothing whatever to do with consensus. Consensus is the business of politics. Science, on the contrary, requires only one investigator who happens to be right, which means that he or she has results that are verifiable by reference to the real world. In science consensus is irrelevant. What is relevant is reproducible results. The greatest scientists in history are great precisely because they broke with the consensus. There is no such thing as consensus science. If it’s consensus, it isn’t science. If it’s science, it isn’t consensus. Period.
Kort:
Det finns ingenting som vetenskaplig konsensus. Konsensus hör till politiska och andra överenskommelser – med andra ord åsikter, medan vetenskap endast kräver en forskare som har rätt, det vill säga om han eller hon har resultat som kan kontrolleras och verifieras gentemot referenser till verkligheten. Inom vetenskapen är konsensus irrelevant, vad som är relevant är reproducerbara resultat. De största representanterna för vetenskapen i historien är de som bröt med konsensus.
Om det är konsensus är det inte vetenskap om det är vetenskap är det inte konsensus. Punkt
¤¤¤
För egen del fick jag min första upplevelse kring politiserad vetenskap under mina genetikstudier på SU. Just då avblåstes lysenkoismen i Sovjet och vi lite blåögda studenter fick omskakande och aktuell information från vår professor. Detta verkliga skräckexempel på konsekvenser av konsensus kring politiserad vetenskap, som leddes av agronomen Trofim Lysenko, hade under sina tre decennier åstadkommit enorm skada med både hungersnöd och misstro mot genetiken. Fallet med lysenkoismen gjorde även att min totala tillit till vetenskapen fick en nyttig och livsavgörande törn, vilken stärktes när frågan om kontinentaldriften och Alfred Wegeners öde blev aktuell några terminer senare under de natur/geografiska kurserna.
¤¤¤
Här och nu undrar allt fler vad nuvarande politiska konsensus i klimatfrågan kan ställa till med. En liten försmak av ”State of Fear” har vi fått nu i vinter, men det är ingenting mot det geopolitiska hot mot vår alltmer energifattiga lilla udde på nordvästra Euroasien som lurar runt hörnet.
IPCCs historia ger inblick i frågan om konsensus och klimatforskning, vilket har utforskats av Bernie Lewin och redovisats i Searching for the Catastrophe Signal med underrubrik The origins of the Intergovernmental Panel on Climate Change (GWPF).
1970-talets oljekris väckte frågan om det var kol eller kärnkraft som borde ersätta oljan och USAs politiska ledning gav generöst stöd till ett CO2-program. Det drog till sig forskare kanske främst de som intresserade sig för klimatmodeller och människans eventuella inverkan på klimatet. Atmosfärfysikerna fokuserade på atmosfärfysiken.
Slutet av 1970-talet såg både Charneyrapporten (1979) med sin vidlyftiga bedömning av den så kallade klimatkänsligheten och starten på de kontinuerliga globala mätningarna av temperaturen i troposfären. https://www.drroyspencer.com/latest-global-temperatures/
Debatten var livlig och UNEPs VD Mostafa Tolba med ”ansvar för planetens utveckling” ansåg att det var dags att frågan om koldioxidens inverkan på klimatet avgjordes. 1985 initierade han en konferens, Villach II och där skulle det ske. Spekulationerna om framtiden vilade både på Charneyrapporten och på klimatmodellerna, som av experterna inte ansågs mogna för pålitliga förutsägelser. Med krav på konsensus blev det försiktighetsprincipen som fick avgöra, åtgärder först eventuell vetenskaplig bekräftelse sedan. Miljörörelsen med UNEP (FNs miljöorganisation) i spetsen kidnappade på så sätt klimatfrågan. Rapporten SCOPE 29 författades av Bert Bolin.
Villach II – mötet som skar av klimatfrågan från den vetenskapliga metoden – Klimatupplysningen
¤¤¤
Tre år senare skapades IPCC, (Intergovernmental Panel on Climate Change) av UNEP och WMO (Meteorologiska världsorganisationen) för att finna och sprida forskning om hur människan påverkar jordens klimat. Då definierades klimatförändring som varje förändring i klimatet antingen det beror på mänsklig aktivitet eller naturlig variation. IPCCs First Assesment Report, AR1 (1990) vilade på rapporten från Villach II, med Bert Bolin som författare.
IPCCs skapelseberättelse visar vilket vetenskapligt gungfly organisationen grundades på och inte blev det så mycket bättre när panelens återkommande rapporter med sammanfattningarna för politiker och andra, SPMs, dök upp.
IPCCs uppdrag skärptes under FNs konferens om miljö och utveckling (Rio 1992) i och med klimatkonventionen. Den vilar på AR1 med bland annat Charneygruppens klimatkänslighet. Klimatkonventionen ändrade IPCCs uppdrag till att arbeta för att ”stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt”.
Ännu ett högtflygande ”gungfly”!
Klimatkonventionens till synes oskyldiga ord utgör grunden till nutidens världsomspännande konsensus kring den politiserade klimatvetenskapen med klimathotet och FNs/IPCCs krav på västvärldens energiomställning som resultat.
¤¤¤
Kapitel 4 i Fred Singers Hot Talk Cold Science, Misled by the IPCC handlar om IPCC och dess rapporter (AR) fram till och med AR5. Kapitlet inleds med att påpeka att det var IPCC (FN!), som arbetade för ett ”globalt klimatavtal”. Singer skriver vidare att IPCC anser sig representera ”consensus of scientists” men i själva verket representerar IPCC ”consensus of politicans”. Politiker bestämmer organisationens agenda och vilka politiker och byråkrater som får vara med och förhandla fram framför allt den slutgiltiga och så inflytelserika SPM. På så sätt är IPCC en politisk och inte en vetenskaplig organisation.
1995 var det dags för en ny IPCC-rapport, AR2. För att nå FNs mål om makt över energifrågorna behövdes någon signal (se rubriken på B. Lewins bok) som kunde visa att en ökning av växthusgaserna kunde bli farlig. Huvudrapportens slutgiltiga text slog fast att någon sådan signal saknades, men det ändrades i efterhand. Denna den så kallade Santerskandalen är döpt efter sin upphovsman Ben Santer. Efter hans ändring stod det istället att man kunde urskilja en signal, ett antropogent fingeravtryck. Det blev avgörande för frågan om krav på de rika länderna att minska sina CO2-utsläpp. Signalen gällde så kallade hot spots i troposfären över tropikerna – vilka fortfarande lyser med sin frånvaro. Singers rubrik på avsnittet är Corruption of the Peer-Review-Process.
IPCCs tredje rapport AR3 (2001) visade den så kallade Hockeyklubban där både den medeltida uppvärmningen (950 till 1250) och den lilla istiden (1400 till 1850) trollats bort.
IPCC blev genom politiseringen trogen sitt uppdrag, men inte trogen den vetenskapliga integriteten, (länk 3).
¤¤¤
Fred Singer med flera såg behovet av en second opinion och inför AR4 (2007) samlade han en panel av oberoende vetenskapsmän, NIPCC, (Nongovernmental International Panel on Climate Change). NIPCC ska utvärdera all tillgänglig vetenskaplig litteratur i klimatfrågan. NIPCCs första rapport publicerades 2008.
Publications – Nature, Not Human Activity, Rules the Climate (pdf) | Heartland Institute
Denna lilla SPM speglar, tvärtemot IPCCs SPM, innehållet i de vetenskapliga rapporterna och kan varmt rekommenderas! Den gav även en liten försmak av NIPCCs första stora rapport i serien Climate Change Reconsidered (2009).
IPCCs SPM sammanställs av en liten grupp skild från de vetenskapsmän och -kvinnor som står för de vetenskapliga rapporterna i WGI. Den slutgiltiga SPM knådas till sist fram av representanter för IPCCs parter (länder), som med andra ord får ”sista ordet” i klimatfrågans helt dominerande ”influenser” – SPM.
Singer skriver sist i kapitel 4 att IPCC har misslett en hel generation av vetenskapsmän och politiker genom att påstå att mänsklig påverkan på jordens klimat innebär ett genuint hot för mänskligheten, detta genom att avsiktligt och upprepat gömma undan osäkerheter, kritiska data och bevis som ifrågasätter eller motsäger deras apokalyptiska förutsägelser. Många eftertänksamma och välmenande personer accepterar dessutom villkorslöst vad IPCC hävdar och de tror att IPCC representerar ”konsensus of scientists”. De är bedragna! Resultatet är ett fruktansvärt brott mot vetenskapens tillförlitlighet och rykte och har åstadkommit onödig och kostsam politik.
Det finns ingenting som vetenskaplig konsensus.
Om det är konsensus är det inte vetenskap om det är vetenskap är det inte konsensus. Punkt
Samband mellan CO2 och temperatur? Från co2.coalition.org (Climate Facts)
Tänk om man en en dag finge uppleva att atmosfärfysiken tar plats i klimatdebatten.
Ann Löfving-Henriksson
Länkar:
Ja, det är märkligt att ” klimatvetenskap ” verkar vara en vetenskap där diskussion och teorier som utmanar konsensus är förbjudet, fast som sagt i ditt inlägg så är den nog mera som en religion än vetenskap och då får man inte kritisera den.
Tur att andra vetenskaper har övergivet ” konsensus ” för att ta reda på hur det verkligen fungerar.
Tack för en fin genomgång
Ann LH,
En fantastiskt kunniga och tydlig sammanfattning av vår tids värsta bedrägeri.
Ingen politiker kan efter att läst detta säga, att vi såg det inte komma.
Det är så uppenbart att totalt fel personer driver klimatpolitiken. Många, eller de flesta i helt sina egna karriärs intressen.
Det vimlar ju av våra skattepengar i en, inte outsinlig ström som nu börjar bli uppenbar för gemene man.
Tack för ditt jobb med kunnig upplysning, Det gör Du kanonbra.
Just kravet på konsensus har lett till begreppet förnekare.
Den stora osäkerhet som finns bör locka många att ifrågasätta. Då myntas ett begrepp som smutsar ner detta.
Vi som är nyfikna vet att naturen är svår att förstå. 🙂
Molnens betydelse tex: (Willis E)
” In particular, the idea that net cloud feedback is zero (“Now clouds are observationally about zero”) is totally discredited by the observed relationship between surface net cloud radiative effect and temperature.”
https://149366104.v2.pressablecdn.com/wp-content/uploads/2021/09/scatterplot-cre-versus-temperature.png
Nu finns en bra artikel på DGS av Steven Jörsäter, som beskriver alla riskerna med ”plakatprojekten” i norr avseende vätgasstål:
https://detgodasamhallet.com/2022/02/14/steven-jorsater-norrbotten-varre-an-klondike/
Tidigare på KU:
https://klimatupplysningen.se/lkabs-nya-planer/
https://klimatupplysningen.se/hybrit-fossilfri-stalproduktion-overgar-hybris/
Nog är verkligheten klimathetsarnas största fiende. Nu har EUs klimatpolitik skapat en energikris i hela Europa.
Att dessutom sätta sig i knäet på Ryssland har visat sig vara extremt ointelligent.
Nu tror jag att den ryska ”invasionen” stannar vid att Ryssland rullar in i östra Ukraina och formaliserar östra Ukraina som självständiga stater. Ryska trupper är redan där så det handlar om att göra det officiellt. Hoppas och tror det stannar där.
Men vi kan prata oss blåa i huvudet om att klimathotet är falskt, men det kan bara nå framgång när verkligheten knackar på.
EUs klimat och energipolitik har nu byxorna långt nedanför anklarna. Blir det inte förändring efter detta vad gäller denna politik, ja då kommer vi få ett helt nytt politiskt landskap. Väljarna kommer i längden inte att acceptera denna galna klimat och energipolitik.
Återigen handlar det om vad det kostar oss och kommande generationer att spela diktaturer i händerna och samtidigt krascha energipolitiken. Detta ställt mot flummigheter om att människan ska gå under av modesta temperaturhöjningar. Det är här stöten ska sättas in.
Att lyfta blicken ibland som Ann gör här är mycket värdefullt. Man funderar ju på hur länge bubblan kan bestå utan att brista.
Konsensusbegreppet får ju vi klimatrealister möta hela tiden. De 97 procenten är en skröna som överlever den om råttan i pizzan.
Utmärkt beskrivning av IPCC och konsensus i klimatpolitiken.
Tänk om du kunde få den publicerad i en dagstidning t,ex.
Men, jag vet, det är omöjligt med den smala åsiktskorridor som media omhuldar. Tyvärr!
# 7 Evert, de cirka 97%-en stämmer nog, det är alla som låtit sig missledas och bedragas, så som Singer skriver.
# 8 Staffan, tack. Men, det där med att bli publicerad i MSM med tydlig kritik riktad direkt mot ”klimatbibeln” är än nog så länge en utopi. Jag tycker ändå att det finns positiva tecken på en tillnyktring, inte minst Lena Anderssons artiklar.
Tack Ann för en utomordentlig epokredogörelse. Intressant att erfara din uppfattning om vetenskapens karaktär redan på 60-70-talet.
Även om jag alltid sedan början av 60-talet tillämpat vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, dröjde det ända till mitten av 2 000-talets första dekad, innan detta blev grund för mitt klimatintresse.
Uttalanden som ” Science is settled” ( Svar på skjutjärnsjournalists fråga till Al Gore efter Nobelpris ), och Crichtons uttalanden avgjorde min inriktning, som genom åren helt igenom förstärkts.
Problemet idag, är brist på tid hos allmänheten för ingående studier och framför allt MSM-snedvridenheten, vilket så bra redogöres för, inte minst av dig.
Upplysande är även din uppfattning, att försiktighetsprincipen föregår klimatvetenskaplig bekräftelse
Reflexion: IPCC´s klimatvetenskap är en TRO, som inte accepterar motargument.
Ann # 10
”Men, det där med att bli publicerad i MSM med tydlig kritik riktad direkt mot ”klimatbibeln” är än nog så länge en utopi.”
Men Ann! Den dagen konsensus, MSM och åsiktskorridoren förpassas till historiens skräphög, kommer Ditt jobb och Dina skriverier antagligen dyka upp lite var stans, i de nya fria medierna som måste växa med raketfart ganska snart.
Så mycket arbete som Du och många andra troget lagt ner på att gräva fram, hitta fakta och ställa mot den galna klimatpropagandan.Det kommer så småningom upp som exempel på att det inte går att bedriva vetenskap genom att få alla att tycker likadant.
Själv tänker jag starta en ishacke fabrik ifall dårarna lyckas få bort all CO2 så glaciärerna slutar smälta.
Så folk kan hämta sitt dricksvatten för hand längs Himalayas slänter.
Hoppas Du vinner snart Ann , jag orkar nog inte starta mer företag.
”agronomen Trofim Lysenko, hade under sina tre decennier åstadkommit enorm skada med både hungersnöd och misstro mot genetiken. ”
I Sverige har vi agronom Johan Rockström som ledande klimatforskare.
”– Mycket av det som händer bygger ju på sådant som man har känt till länge, men det är klimatkraven som gör att man kan räkna hem det i dag.”
Näringsminister Torvaldsson i Aftonbladet idag.
#12 Du kan säkert starta bolag-vi tvingar kunderna köpa de produkter du kan få fram!
# 13 Ivar A. Yes! Det var med en viss tillfredsställelse titeln kom med här.
# 11 Jensen, Tack! Även om jag växte upp mitt i den första vågen av miljöhysteri blev jag aldrig angripen. Mycket tack vare upplevelserna kring lysenkoismen och erfarna gubbar med fötterna på jorden i min närhet.
Sedan Ditt påpekande att det krävs tid, enormt med tid, för att sätta sig in i och följa klimatfrågan. Jobb och familj med barn täcker ju dygnet.
Pensioneringen och en förstående gubbe i huset blev min ”räddning” för djupdykning i frågan. En nära väninna, som jag delar bakgrund och intresse för klimatfrågan med, har i dagarna skaffat sig hundvalp. Hon har nu med ett leende på läpparna fått återuppleva vilken tid en enda liten levande varelse med brist på hänsyn tar. Men, valpen lär växa till sig så hon kan återfå lite ”egentid”.
# 3 och 12 Bim, tack för uppmuntran! Ibland känns det med klimatfrågan och mina inlägg här som inför ett nytt läsår när samma gamla läroplan skulle tröskas igenom fastän med lite nytt stoff och ibland utrensning av något förlegat. Men upprepning är ju kunskapens moder har jag lärt mej och vi bör inte glömma bort hur allt startade, särskilt vad IPCC är i grund och botten.
Tack Ann för din genomgång.
Begreppet ”konsensus” förkommer knappast inte utanför FNs klimatvetenskap. Om jag förstått det rätt så ställde man i tidernas begynnelse krav på att det inom varje grupp eller undergrupp skulle finnas en ”konsensus” mellan författarna. Så det handlar således om max ett drygt hundratals forskare med olika specialområden. Men då är det kanske bara ett tiotal forskare inom ett visst specialområde där en konsensus har auktoritet.
Begreppet är således enbart en intern arbetsregel för hur IPCCs rapporter skall skrivas. Inget annat. Men detta hindrar förstås inte media och politiker från att missförstå vad det handlar om.
Judith Curry började tvivla på vad hennes eget bidrag till konsensusen egentligen betydde. Hon visste allt om arosoler, men hur väl kunde hon egentligen bedöma osceanografers eller solforskares arbeten? Det var där som hon började betvivla IPCCs tvärsäkra slutsatser om konsensus kring kris och katastrof.
Att som IPCCs propagandister hastigt och lustigt även inkludera alla referee-personer (tusentals) är ren och skär lögn, särskilt eftersom granskare skriver och kritiserar just om sådant som de INTE håller med om. Sedan bestämmer forskarna och ledningen för den grupp som det berör huruvida de skall bry sig om kritiken eller inte.
Myten om en allmän konsensus har debunkats om och om igen, av oss och av andra:
https://klimatupplysningen.se/vetenskap-2/konsensusfragan/
Tack Ann, för ytterligare en ytterst pedagogisk genomgång av IPCC:s ovetenskapliga historia.
Det krävs kunskap, analytisk förmåga, mod, nit och lång erfarenhet för att skriva så bra som Du gör! Det underlättar nog även med frihet från tankeförbud och konsensus…
Tack och bock!
Som om på beställning, matchandes dagens inlägg på Klimatupplysningen så presenterar DN en studie inom det pseudovetenskapliga. Som sig bör utgör studien en del i en pseudojournalistisk artikel.
https://www.dn.se/vetenskap/darfor-vill-manniskor-inte-tro-pa-klimatforandringarna/
Läs och gråt! Här har goda pengar gått upp i rök.
Angående vetenskap så kan de som orkar lyssna på Aftonbladets larm-podd om ”isberget som försvann” och tydligen få lära sig hur mycket det påverkar havsnivån etc.
För de som orkar lyssna som sagt, jag orkade knappt halvvägs då de började pratade om att vatten lossnade från isberget.
Isberget kom ju från Larsen shelf-is inget annat och en sk vetenskapsreporter borde ju veta vad han pratar om och vad som höjer havsnivån och är tydlig med detta.
Men många hemma i stugorna blir kanske oroliga och det är väl själva andemeningen inte vetenskapen?
https://www.aftonbladet.se/podcasts/episode/338102
# 20 foliehatt, den här artikeln står Marie Günther för. Den handlar mest om vad olika grupper i befolkningen tycker. Nu har jag inte lusläst artikeln, men hittills har jag inte funnit något som liknar ett vetenskapligt resonemang.
Tyvärr är det svårt att få något vetenskapligt förtroende för denna fysiker med en doktorsgrad i fysik bakom sig. Tillsammans med denna bakgrund har hon även varit med i Livets Ord.
Hennes bok ”Big Bang eller Varde Ljus – skapelsemyten som pseudovetenskap” från 2006 är mycket intressant kring kreationism och intelligent design – och nu är det klimatfrågan som ska behandlas som pseudovetenskap.
Artikeln och hennes bok bör dissekeras!
I all hast!
Undrar ibland om Hanlons rakkniv delvis kan förklara IPCC´s agerande ?
Från Wikipedia:
”Never attribute to malice that which can be adequately explained by stupidity”
(ungefär ”Tillskriv aldrig ont uppsåt något som det räcker att förklara med dumhet.”)
Tack Ann, jag kan bara instämma i övriga skribenters uppskattning av din artikel – väl analyserat och väl skrivet.
Däremot tråkigt att vi inte har en verkställande ledning för nationen som har tillräckligt omdöme för att hålla sig med tillräckligt kunniga och omdömesgilla rådgivare för att se vad klimatviruset leder till.
Lite ytterligare underlag avs ”konsensus” där man hänvisar till vetenskapliga rapporter under 2021:
https://notrickszone.com/2022/02/14/hundreds-more-papers-published-in-2021-support-a-skeptical-position-on-climate-alarm/
Snabb översättning av huvudspåret som påpekar att rapporterna stödjer en skeptisk hållning:
N(1) Naturliga orsaker spelar en inte obetydlig roll.
N(2) Uppvärmning/havsnivåer/glaciärer/nederbörd etc uppvisar ingen avvikelse utanför den naturliga.
N(3) Klimatmodellerna är varken pålitliga eller korrekta.
N(4) Utsläppsminskande politik är ofta verkningslös och kontraproduktiv.
Därefter anges 4 slutsatser ofta framförda i media som forskningen INTE stödjer:
A(1) Nära 100% av uppvärmningen sedan 1950 har orsakats av mänsklig påverkan.
A(2) Uppvärmning, minskning av havsis/glaciärer mm avviker katastrofalt från naturlig variation
A(3) N(3) Klimatmodellerna är pålitliga och korrekta och vetenskapens förståelse av koldioxidens inverkan är ”tillräckligt avgjord” och att ”tiden för debatt är slut”.
A(4) lösningen sol och vind är säker, rätt sak att satsa på och miljövänlig.
Som avslutning anges att de rapporter som refereras inte utesluter mänsklig påverkan på klimatet.
De flesta klimatforskare anser nog att världen har blivit varmare sedan slutet av 1800-talet. Däremot är de oense om hur mycket varmare och orsakerna. För att inte tala om att de är oense om huruvida klimatåtgärder är något att satsa på.
De som är kunniga, vet dessutom att slutet av 1800-talet var en ovanligt kall period i Jordens historia. Så varför skulle vi vara oroliga över att det har blivit varmare sedan dess?
Från slutet av 1600-talet och 40-50 år framåt steg temperaturen 2 C, vilket kurvan ovan visar. Det var det man också såg när man gick igenom loggböcker för när slussarna i Lilla Edet öppnades på våren och stängdes på hösten. Liknande observationer gjordes när isen la sig på Torne Älv och när islossningen kom på våren.
Mitten av 1700-talet var en ganska mild period. Men har sett spår av att glaciärer dragit sig tillbaka då. Sedan kom en ny köldperiod.
En ovidkommande tankegång som väcks till liv:
En gång för typ 50 år sedan var jag intresserad av och i liten mån utövade segelflyg. Då fick jag lära mig att det som man ’flög’ på var termikbubblor. Jag fick intrycket att det var frågan om avsevärt uppvärmda (dagtid i helst starkt solsken) bubblor av luft ca 100-300m (?) i diameter som under uppvärmningen ’hängde kvar’ vid marken. När temperaturen stigit tillräckligt lossnade bubblan från marken och steg till väders. För segelflygaren gällde det att hitta en dylik bubbla och försöka hänga kvar (genom skarp sväng, dock ej helt överdriven) till så hög höjd som möjligt, förstås.
När jag hör refererandet till AB &co, känner jag att klimatbublan verkligen är en bubbla som nu nyligen lämnat marken för att stiga till väders.
Min prediktion är att den nog kan stiga ytterligare någon höjd, men obevekligen griper naturen in och kyler av hela festen.
OT
Är det någon här som har höra om att ”i Fukushima ska de spruta vatten på reaktorhärdarna i bortåt 80 år.” ? Och att då ska vattene rinna ut i stilla havet igen !?
Läste en insändare av en kärnkraftsmotståndare som påstår detta
Det senaste exemplet på (falsk) vetenskaplig konsensus gäller de s.k. vaccinernas mot COVID. Att de skulle vara fördelaktiga att ta för ”alla kategorier’ är en helt obevisad hypotes. Man kan läsa följande text och se länkad film. Vid 39 minuter kommer man in på denna brännande fråga.
https://sebastianrushworth.com/2022/02/12/non-specific-vaccine-effects-with-dr-christine-stabell-benn/
I likhet med klimatfrågan är detta galenskap betingad av politiska ambitioner och krafter.
Kanske står vi framför en ohygglig katastrof.
#29 Roland
En expertgrupp från Internationella atomenergiorganet (IAEA) kommer att besöka Japans havererade kärnkraftverk i Fukushima den här veckan för att se över om planen uppfyller internationella säkerhetsnormer för att börja släppa ut lagrat radioaktivt kylvatten i havet https://www.iaea.org/newscenter/pressreleases/iaea-task-force-on-fukushima-treated-water-to-conduct-its-first-mission-in-japan
#28
”En ovidkommande tankegång som väcks till liv”
Faktiskt inte alls ovidkommande. Den s k ”termiken” är alltså konvektion, den viktigaste mekanismen för att transportera bort värme från markytan, betydligt viktigare än den ständigt omtalade långvågsstrålningen.
En rutinerad segelflygare lär sig att ”se” var uppvindarna finns baserat på den konvektiva molnigheten och även på markens utseende och kan glida från ”bubbla” till ”bubbla” och tillbringa så litet tid som möjligt i områdena med sjunkande luft däremellan. Det är därför man ofta ballastar segelflygplan – det ökar glidhastigheten utan att försämra glidvinkeln. Man kommer alltså snabbare till nästa ”bubbla” och det mer än väger upp att man måste ligga och cirkla längre tid i den.
Termiken upptar alltid bara en mindre del av hela ytan eftersom den avsvalnade luften måste ha någonstans att sjunka ned igen. Detta ser man när det blir konvektiv molnighet ”vackert väder-moln” eller cumulusmoln. Sådan molnighet bildar aldrig ett sammanhängande molntäcke.
#32 tty
Exakt ! Och om man tar sig för att segla i ett Cumulonimbus moln kan upp- och ner vindarna bli så kraftiga att man kan segla ”cigarr” rakt ner i backen om man har otur 😉
Adepten
Tackar för info !