Varför motiveras inte miljöåtgärder med beräknad miljönytta?

I den kommun jag bor i ska vi börja sortera matavfall. Ja, det kan tyckas lite sent påkommet eftersom de flesta andra kommuner redan gör det, men nu är det iallafall dags. Men varför ska vi göra detta då? Ja enligt informationsbladet (nedan) för denna miljöåtgärd så är det viktigaste att uppfylla EUs mål:

sortera matavfall

EU, Sverige och Vallentuna har ambitiösa mål när det gäller hantering av avfall. Det återspeglas bland annat i kommunens nya avfallsplan 2021-2032. I korthet syftar den till att avfall ska bli till en resurs som kan användas om och om igen

Så själva hanteringen av avfallet och att det ska användas om och om igen är alltså ett självändamål. Det har ingenting med miljöpåverkan att göra. Vad kostar det inte att genomföra detta? Och hur mycket miljöpåverkan blir det av att hantera avfallet ”om och om igen”?

I den gröna faktarutan kan man lite snabbt räkna ut att varje person genererar matavfall för att kunna köra 26,6 mil per år. Det är ju ingenting i sammanhanget. Hur mycket extra måste inte sop-bilarna köra för att hämta och lämna detta avfall?

Det här är bara ett av många exempel där så kallade miljöåtgärder inte verkar behöva redovisa någon som helst beräknad miljönytta. Men det verkar inte bekymra gemene man.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lennart Svanberg

    När Baylan höll presskonferensen om Cementa så återkom han gång på gång om ’Cirkulär’ resursanvändning. Miljörörelsen är helt fokuserad på hur ’mycket vi använder av jordens resurser’ och liknar jorden vid en gruva. Har vi en gång tagit något från jorden är det för alltid förlorat och därför ska vi människor helst inte göra något annat än att ’idissla’.

    År 1991 hade McDonald’s slutat med skumplast i sina förpackningar då miljörörelsen hade lyckats få människor att tro att skumplast var dåligt för miljön. Gjorde ett projektarbete på Tetra Pak vars miljöchef förklarade att skumplast var bättre för miljön då transporterna blir mycket färre (skumplastförpackningarna kan pressas ihop till nästan ingen volym).

    Så precis som du identifierar i detta utmärkta inlägg så lägger aldrig Miljörörelsen in transporterna i kalkyler, dem skall väl tvinga oss att cykla eller gå i framtiden så då är ju allting löst.

  2. Bim

    Den gamle miljökämpen Björn Gillberg, hade talat med Volvoledningen och påpekat dumheten i att läga ner förbränningsmotortillverkningen och bara använda elmotorer.
    Svaret var: Om idioterna vill ha elbilar så levererar vi.

  3. Ulf

    Allt handlar om att vissa människor mår bra av att kontrollera andra. Detta gäller miljötalibaner såväl som vanlig talibaner.

    Detta kan tyckas harmlöst, men säger man inte stopp så kommer det bara accelerera.

    För några år sedan lurades vi i mitt område att ansöka om nya avloppstillstånd av en myndighet. Vi skulle naturligtvis hållit kvar vid de gamla och låtit dem ha bevisbördan nu fick vi bevisbördan. Väldigt mycket jobbigare eftersom de kan vara hur besvärliga som helst.

    Såg nu att ett bolag i Norrland lurats till en ny koncessionsansökan. Samma tillvägagångssätt. Denna gången av naturvårdsverket. Nu sitter de i fällan.

    Vad det handlar om är att hela denna sektorn av offentliga tjänster invaderas av aktivister. Detta är nu ett enormt samhällsproblem som stoppar investering efter investering.
    Sverige som rättssäkert land att investera i åker rutschbana ner i rankingen. En katastrof faktiskt, på riktigt.

  4. Joakim W

    Det är inget principiellt fel med att sortera avfall och återvinna det som går, men varför skall sortering ske lokalt, i varje hem? Att industriellt sortera avfall i olika fraktioner har varit tekniskt möjligt i många decennier. Med lokal sortering så förlitar man sig på att de som skall sortera dels vet hur avfallet skall sorteras (något som inte alltid är helt uppenbart), dels att sortering utförs på ett korrekt sätt. Detta förutsätter att alla åtminstone är något engagerade i att sortera sitt avfall, och så är inte fallet. Det finns till och med exempel på där folk i all välmening försökt sortera rätt men där det ändå blivit fel. Med central sortering så kan man säkerställa att avfallet blir korrekt sorterat och man kan också ändra hur avfallet sorteras utan att behöva upplysa och utbilda ”hela världen” om detta. Så släng allt i en binge och sortera centralt!

    Vidare som är informationen (i den gröna faktarutan) om mängden matavfall intressant. Termen ”matavfall” är ett uttryck som ofta missbrukas och tolkas som ”mat” och där man ofta hör uttryck som ”att det är förfärligt att det slängs så mycket mat”. Den insatte vet dock att matavfall inkluderar mycket som inte går att äta t ex kycklingben, apelsinskal, kaffesump o s v.

  5. Ann Löfving-Henriksson

    Cost AND Benefit, frågan som miljörörelsen inte befattar sig med!
    Tack Magnus!

  6. Sigge

    Magnus Cederlöf.

    I kommunen jag bor i har man en annan lösning på sopsorteringen. Det är speciella soppåsar för matavfallet och de påsarna sorteras ut vid sopstationen.

    I en kommun där jag jobbat så är det olika kärl. I de större tätorterna så hämtas soporna det med två olika bilar. På landsbygden var det en bil med två utrymmen för sopor. De nya sopbilarna och andra fordon som kommunen anskaffade då var för biogas. Den kommunen verkar gå över från biogasfordon till elbilar, i alla fall när det gäller hemtjänsten.

    Den största vinsten med att sopsorteringen var att det brann bättre i sopförbränningsanläggningen och det blev mindre aska när glas och metall minskade bland soporna.

  7. Joakim W

    Det är inget principiellt fel med att sortera avfall och återvinna det som går, men varför skall sortering ske lokalt, i varje hem? Att industriellt sortera avfall i olika fraktioner har varit tekniskt möjligt i många decennier. Med lokal sortering så förlitar man sig på att de som skall sortera dels vet hur avfallet skall sorteras (något som inte alltid är helt uppenbart), dels att sortering utförs på ett korrekt sätt. Detta förutsätter att alla åtminstone är något engagerade i att sortera sitt avfall, och så är inte fallet. Det finns till och med exempel på där folk i all välmening försökt sortera rätt men där det ändå blivit fel. Med central sortering så kan man säkerställa att avfallet blir korrekt sorterat och man kan också ändra hur avfallet skall sorteras utan att behöva upplysa och utbilda ”hela världen” om detta. Så släng allt i en binge och sortera centralt!

    Vidare som är informationen (i den gröna faktarutan) om mängden matavfall intressant. Termen ”matavfall” är ett uttryck som ofta missbrukas och tolkas som ”mat” och där man ofta hör uttryck som ”att det är förfärligt att det slängs så mycket mat”. Den insatte vet dock att matavfall inkluderar mycket som inte går att äta t ex kycklingben, apelsinskal, kaffesump o s v.

  8. Lasse

    #5
    Samtidigt som man sorterade bort vått försvann även plasten.
    För att förbränningen skulle fortgå utan bekymmer ersattes den av jungfrulig olja!
    Bättre elda med plast eftersom den redan haft en funktion!

  9. Magnus Cederlof

    Sigge #5:
    Problemet är väl snarare att rötgasanläggningen och förbränningsanläggningen oftast ligger på olika ställen. Enligt obekräftade uppgifter transporteras matavfallet från norra Dalarna till Stockholm för rötningen, en resa på c:a 30 mil enkel resa.

    Ett annat problem är att matavfall måste hämtas oftare än det ”vanliga” hushållsavfallet.

  10. Lennart Svanberg

    Och som fortsättning på Chalmers ’forskning’ kom nu det här om oss https://www.svd.se/sex-procent-ar-klimatfornekare.

    Är lite stolt av att vara med i tidningen 😩.

  11. Lennart Svanberg

    Ahh – missade att detta var en gammal artikel som blev omnämnd igen..

  12. Sigge

    Lasse #5

    Det där är en myt. Vid Linköpings sopeldade kraftvärmeverk block 1 så eldades överhettare med olja från början och det var redan innan sopsorteringen hade börjat. Numera eldas överhettarna med biogas.

    Det finns flera spoeldade kraftvärmeverk där just överhettare eldas med olja eller gas. Det kan vara så att det enbart mellanöverhettare som eldas med olja eller gas.

  13. Vindkraft och solel är kanske ett ännu tydligare exempel på hur stora hål det finns i vissa ”hövven”:

    https://drive.google.com/open?id=1PQ0L76f0LKzmhc14ydxJZVOQJCFuHKK4

  14. Sigge

    #8 Magnus Cederlöf

    I kommunen där jag jobbade så ändrade man den vanliga sophämtningen från varje vecka till varannan vecka i samband med införandet sopsorteringen. På landsbygden så blev det varannan vecka för båda kärlen.

    ”Obekräftade uppgifter” finns det gott om som är felaktiga. Ibland kan det vara gamla uppgifter. Det kanske var så när soporna började sorteras, men senare har det byggts rötgasanläggningar på närmare håll.

    I Borlänge finns en stor rötgasanläggning. Jag vet inte vad för avfall som används till den.

  15. Anders T

    Arbetade en tid som tillfällig chef på en rötningsanläggning för ca 10 år sedan. Efter en tid började jag undra över enegibalansen i anläggningen. Det var inte helt lätt att få fram relevanta siffror på elförbrukningen och energimängden i metan gasen som användes som fordons gas. Vad vi kom fram till var att det i bästa fall gick jämt ut. Skulle vi gjort el av metangasen hade det gått rejält back energimässigt. Vi var tvungna att betala transporten av rötresten till jordbrukarna för att de skulle ta emot den och sprida själva. Värdet av näringsinnehållet är idag ca 30 kr/m3
    vilket gör att en tankbil som som rymmer 30 m3 kan användas ca 1 timma därtill kommer jordbrukarens spridningskostnader. Det hela är ebberödsbank.

  16. Arne Nilsson

    I min kommun, Sollentuna, hämtas sopor varje vecka. Vi har en grön behållare för vanliga sopor och en brun för matavfall. Samma bil hämtar båda typerna, samtidigt. Har fungerat utmärkt i många år. När jag besöker sonen i Stockholm noterar jag att allt avfall slängs i samma kärl. Ingen särskild återvinning av det som går att förmultna.

  17. PK

    Magnus, intressant synpunkt du för fram. Har också märkt att miljö-konsekvensbeskrivningar blir färre och färre i kommunerna. Även den så talande livscykelanalysen glöms bort inte minst vid vindkraftetableringar. I ansökningar för olika bidrag för energieffektivisering är det bara ett mått på besparad mängd CO2 per investerad krona som skall anges. Elsa beskriver det bra med att landets 0,1% av världens CO2-utsläpp kommer vara oerhört kostsamt att få ner till kanske 0,07%. Och till vilken nytta? Den frågan har politikerna inget svar på. Och skulle någon ställa frågan hamnar de väl i DN/SDS mfl och kallas klimatförnekare.

  18. jax

    Apropå miljötalibaner.
    Ibland är journalisterna ofrivilligt roliga. I dagens DN, Per Svensson: ”Fanatiker, som talibanerna, tröttnar aldrig på att tvinga andra att leva som fanatiker”. Ska vi anta att han pratar om Alestig och Wiman?

  19. Lasse

    #11
    Minskar inte värmevärdet i soporna när plasten tas bort?
    Anar du inte sambandet mellan alla sopberg som olagligt samlas här och där och den avgift som införts för sopförbränning?

  20. mattias

    OT. Frekvensen är nere på rött nu. Vindkraften är uppe på 34% nu. Om frekvensen är låg så är förbrukningen högre än produktionen.
    https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
    Hur går det ihop med nettoexport?

  21. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    ”24-40 mil per år på biogas”

    Så heter ett kapitel på sid. 127 i min bok ”Tänk om det blir kallare?”. Enligt Biogasakademiens studie ”Avfall Sverige” från 2009 lämnade Sveriges 4,6 miljoner hushåll då 185 kg matavfall eller totalt 850.000 ton.

    På 4,7 miljoner bilar (nu: 5 miljoner) blir det 181 kg per bil. Enligt studien räcker 185 kg matavfall till 23 mil om avfallet samlas i plastpåsar och 38 mil om det samlas i papperspåsar.

    23 mil är 1,9 procent av genomsnittlig körsträcka 1.200 mil per bil. 38 mil är 3,2 procent. För att driva alla Sveriges bilar med biogas från matavfall krävs alltså drygt 30-50 gånger mer än vårt husavfall räcker till.

    Jag har lätt justerat talen jämfört med rubriken, men det ändrar inget av slutsatsen.

  22. Ivar Andersson

    #18 Lasse
    Om jag minns rätt så har 1 ton olja, 4 ton sopor och 4,5 ton träflis samma värmeinnehåll vid förbränning. Plasten gör att sorterade sopor har högre värmeinnehåll än träflis.

  23. Christer Eriksson

    Väldigt OT,Men ändå vill jag nämna detta.
    Reagerar på medias ständiga larmade om översvämningar så fort det har regnat kanske mer än det brukar.
    Skylls alltid på klimatförändringen.
    Men det nämns aldrig orsaken till varför det blir stillastående vatten på gator och översvämmade fastigheter.

    När det enkla svaret är bristande underhåll av dagvattensystemet.

    Hur vet jag det,av den ännu enklare anledningen att jag arbetat med underhåll av dag och spillvatten i över 30 år.
    Numera så har kommuner planer på att rengöra spillvattenledningarna regelbundet.Men dagvattenledningarna ingår tyvärr inte i den planen.
    Resultatet framgår med all tydlighet, med översvämmade vägar och fastigheter.Jag säger inte att all översvämning skulle undvikas vid bättre underhåll av dagvatten systemet,men skadorna skulle definitivt bli mindre.
    Det räcker att en 300 mm dagvattenkulvert är fylld med sediment till 20% för att kapaciteten minskar avsevärt.
    Detta är något som aldrig lyfts fram av våra journalister,men det är antagligen enklare att skylla på klimatet.

    En annan sak som jag under mitt yrkesliv aldrig slutade att förvånas över var denna förmåga att bygga garanterade översvämmningsproblem,attans bidde ett långt ord.Särskilt blan kommunala och även bland privata villor och hyresfastigheter.

    Det byggdes nedgångar ner till källare under gatunamn och längst ner så fanns det en liten sk spygatt,en liten brunn utan något sk sandfång.Nu råkar den sk spygatten hamna under nivån för dagvattnet då ansluts den till spillvatten som inte är dimensionerad för den mängden vatten till följd av att källaren vattenfylls.

    Har varit på otaliga sådana larm,där det byggts fel.Kan man inte få naturligt fall på dagvattnet,bygg ingen källarnedgång där.
    Blev ett långt inlägg,kände bara att jag behövde lyfta fram orsaken till dessa ständiga översvämningar som kanske inte kunnat undvikas men förminskat dom.

    Admin får ta bort om det inte känns aktuellt under dagens ämne.

  24. Sigge

    Ivar Anderson #21

    Du blandar nog ihop uppgiften om träflis. 1 ton torr träflis med vattenhalt 14% innehåller ungefär 4,5 MWh energi. Fuktig träflis (30%) har ett energiinnehåll på ungefär 3.5 MWh/ton.

    Det går åt ungefär 2½ – 3 ton bränsleflis för att ersätta ett ton olja.

    Bränslepellets som har fukthalt på runt 5% har energiinnehåll på närmare 5 MWh/ton

  25. Håkan Bergman

    Tege T. #20
    Om man har att välja mellan att tillgodogöra sig energin genom direkt förbränning eller att vidareförädla avfallet till biogas så kommer man alltid att förlora i mängden nyttiggjord energi i det senare fallet. Så länge vi har behov av värme och el ska vi nog bränna avfallet direkt.

  26. Björn

    När det gäller sopor är det naturligt att sortera bort oorganiskt material som metall och glas, men resten som är organiskt material tillsammans med plast och papper, borde tveklöst kunna blandas och fraktas till förbränning. Vi har behov av elektricitet och då är sopförbränning i kondenskraftverk en utmärkt ide att slå två flugor i en smäll, nämligen att bli av med illaluktande och bakterieframkallande sopor och att i andra änden av processen, generera närproducerad el.

  27. Lars Cornell

    #24 Ja det var också min tanke på din reaktion på #20.
    Om vi skall elda biogasen i ett kraftvärmeverk blir det nog effektivare att bränna avfallet direkt efter att det torkats. Kan man kanske torka genom att mala och komprimera avfallet till pellets?

    I Västervik slog man länge på trummorna för sin biogastillverkning på Lucerna. För ett år sedan lades det ned. Avfallet körs nu tio mil till Linköping och vad man gör med det där vet jag inte.

    De biogasbilar som kommunen och ett fåtal privatpersoner köpte håller man nu på att ersätta med batteridrift. Ingen ombyggnad dock utan nyinköp.

    Ombyggnad av tre skärgårdsbåtar planeras det däremot för. En halv miljon satsar man i en förstudie, jag gissar att sådana redan är gjorda och kan fås gratis på nätet. Om man skall använda batterier eller vätgas (*) är dock ovisst. Bland de gröna tjänstemännen finns inte minsta intresse för att ställa kostnad mot nytta. De försöker inte ens att räkna så. Det beror nog på att de inte kan räkna så. Det i sin tur beror nog på att de inte tillhör en sådan kultur där man själv måste betala det man beslutar om på andras vägnar.

    *) ”Om idioterna vill ha elbilar så levererar vi.” / Volvo

  28. Staffan Lindström

    22 Christer Eriksson

    Javisst…
    Och varför möjligen
    Krishna Ramanujan NASA 27 maj 2003:

    Coastal Cities Turn Up The Heat On Rainfall

    The old song, asking rain to ”go away” and ”come again another day,” may get even older for people who live in large coastal cities, according to new NASA-funded research.

    According to the study, urban heat islands, created from pavement and buildings in big coastal cities like Houston, cause warm air to rise and interact with sea breezes to create heavier and more frequent rainfall in and downwind of the cities. Analysis of Houston-area rain-gauge data, both prior to and since urbanization, also suggests there have been observed increases in rainfall as more heat islands were created.

    The Houston-area study used data from the world’s only space-based rain radar on NASA’s Tropical Rainfall Measuring Mission (TRMM) satellite, and dense clusters of rain gauges.

    Så människans stadsbyggande vid hav och större sjöar… kan ha förstärkande effekt. Kom ihåg att Mexico city på 1800-talet fick in snöbyar (!) från en numera utdikad sjö norr om staden tex …
    (Flagellerar mig en stund för OT … 😉 )

  29. Håkan Bergman

    Lars C. #26
    Chalmers hade ett forskningsprojekt där man utvecklade en rost med olika zoner där man stegvis torkade bränslet med värme från rökgaserna innan det gick in i förbränningszonen, varma rökgaser har man alltid tillgång till. Men det var på den tiden när Chalmers var en teknisk högskola. F.ö. så går inga fordon på biogas, för det krävs att den renas till nära ren metan, kostar också energi.

  30. Robert Norling

    #19 Mattias
    I går kväll vid 23.00 var frekvensen upp på illrött då det överproducerades el, 50,18 Hz låg det på som högst.
    Undrar hur vårt elnät mår med dessa kraftiga svängningar…

    Vad gäller insamling av matavfall så undrar jag om det blir extra mycket energi av alla de 1000 tals äckliga vita fluglarver som invaderar och kryper på soptunnans väggar när sommarvärmen äntligen infinner sig.

  31. mattias

    #30
    Ja, när jag tittade var det ganska illrött på andra sidan, så helt stabilt är det ju inte. Synd att det bara går att se de senaste 15 minuterna. Skulle vara intressant att få se hela dygnet med alla svängningar.

    Matavfall kanske kan användas att mata insekter med. De är ju en animalisk proteinkälla för framtiden utan stora metanutsläpp.

  32. Håkan Bergman

    #30-31
    Verkar som att man testkör Nordsjölänken, Norge-UK, igen, då kan det hända saker. När man testade länken Norge-Tyskland i vintras råkade den under nån minut mata 1400 MW in i det norska nätet, då var vi nog rätt nära en blackout.
    https://www.bmreports.com/bmrs/?q=eds/main

    Lite svårt att se i spagettin, men om man bockar av alla utom INTNSL i rutan Average Half Hourly Interconnector Flows ser man att det har svängt rätt häftigt under dan.
    Sen kan man undra hur lyckat det är att ha alla anslutningar i NO2, men det är väl inte mycket att välja på.

  33. sibbe

    Separera avfall? Självklart. Metall till metall, glas till glas och plast till plast. Allt går med rätt inställning. Klart att jag sätter plasten i sopcontainern, för den är ju förnybar: först som plastpåse att ta hem matvaror, sen för värme och elt i sopkraftverket. Och matavfall? Har just tömt mina två självbyggda kompostkärl, som årligen ger ca 500 liter kompostjord. Som gödslas med askan från mina kakelugnar i mitt hus. Jag torde vara grönare än grön. Jorden används för att odla chili, och en och annan blomma för min kära hustru.
    Men har ej elbil, eller elcykel, som rekommenderas här i Finland av våra radiojournalister för landsbygdsbefolkningen som kan ha upp till 30 km till närmaste arbetsplats. Det bör inte finnas fossila bilar i vårt land, menar nyhetsfolket.
    Men, fastän medierna och politiker är eniga om allt klimattrams, så har man inte ens hälften av befolkningen bakom sig. 47 % tror på klimattramset, 45 inte. Enligt en enkät av Finland största tidning HS.
    Vilket inte hindrade radiojournalisterna att påstå att en stor majoritet står bakom klimattramset. Som sagt, att är relativt…

  34. Linköping har en lång tradition av sopförbränning och brukade importera sopor både från Tyskland och Norge. Det är en utmärkt energiproducent och filtren mycket effektiva. Sedan fick MP för sig att det inte var bra och då var man tvungen att försämra produktionen. Plast var utmärkt att förbränna tack vare hög energitäthet och bra att blanda med t.ex. fuktig matavfall. Glas och metall var enkelt att sortera bort i anläggningen.

    I stort sett all sopsortering är av ondo ur energi- och miljösynpunkt. Varför sortera?

  35. Göran J

    Jag tror att folk omkring mig har blivit helt galna eller också har jag blivit galen?

    För ca tio dagar beställde jag på nätet 5 st batterier till mina strömbrytare i sommarstugan . Det krävs ett batteri till varje strömbrytare eftersom strömbrytaren är av trådlös typ (NEXA system).
    Betalningen skulle ske via Klarna. Idag gick jag in på ”Mitt Klarna” för att betala ca 120:- för batterierna.
    I fakturan stod det plötsligt en anteckning om CO2??? Donera !
    Jag klicka vidare och kom in på den här sidan

    Gör skillnad idag
    För att stoppa klimatkrisen måste vi halvera koldioxidutsläppen under de kommande tio åren och därefter få ner dem till noll. Men forskning visar att minskade utsläpp inte räcker för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° C. Därför måste vi också ta bort befintlig koldioxid från atmosfären och lagra den permanent. Att plantera träd och återställa förstörd skog är ett bra sätt att ta bort koldioxid, men tillgången på mark är begränsad och träd lagrar inte koldioxid för alltid.

    Kickstarta morgondagens lösningar
    Andra lösningar, som att fånga in koldioxid direkt från luften (Direct Air Capture) och avlägsna koldioxid med hjälp av våra hav behövs också, men de är dyra och tillgången är begränsad. Genom att stödja nya sätt att ta bort och lagra koldioxid bidrar vi till att metoderna utvecklas och blir billigare för andra att implementera.

    Hur kan du bidra?
    Tillsammans kan vi göra en större skillnad än vi kan på egen hand. När du ger bidrar du, tillsammans med andra, till stor förändring och möjliggör klimatprojekt som annars inte skulle kunna genomföras.
    https://www.milkywire.com/sv/giveone/climateinitiative?country=SE

    Vad ända in i glödhete h—-e har Klarna för rätt att mer eller mindre påtvinga mig att Donera pengar till ovanstående tveksamma projekt.

    Det var absolut sista gången som jag har något med Banken Klarna att göra.

    I morgon kommer någon på banken få svara på mina frågor om deras verksamhet samt ta emot en total uppsägning av de konto som jag tydligen har där.

  36. Lennart Svanberg

    Vet inte om jag ska skratta eller gråta när Jannike Kihlberg i Dagens Nyheter kopplar regnet i Sverige till att det blivit så varmt. För idag, 18 augusti, såg jag första mössan på en gubbe i Stockholm (det känns som 10 Celcius) och jag funderade själv på att ta på mig en för det är verkligen kyligt. Journalisterna lever i en bubbla och verklighetens väder är bara intressant när det passar kartan man skriver efter.

  37. Sigge

    Lennart Svanberg #36

    Det du skriver visar mest att du inte förstår grunderna i varför det blir nederbörd och varför det kan bli större nederbördsmängder i ett varmare klimat.

    Här en starkt förenklad förklaring.
    Nederbörd blir det när fuktig luft blir kallare.
    Varmare luft kan innehålla mer vatten.

  38. Fredrik S

    Sigge #37

    Är de senaste dygnens våta väder kopplat till ovanlig värme här? Det var det hon påstod.

  39. Daniel Wiklund

    # 37 Sigge Härligt med varmare klimat. Passar att påminna om när nederbördsrekordet för ett dygn uppmättes. Det var den 28 juli 1997 i Fagerheden utanför Piteå. 198 mm på ett dygn, plus 55 mm följande dygn. SMHI-s station var några km från min hemby. Ån i byn svämmade över, blev till en jätteflod. Min farfars hus där min pappa föddes 1912 låg nära ån, huset förstördes av vattenmassorna och fick rivas. En bro i byn förstördes plus mycket mer. Hela Norrbotten och delar av Västerbotten drabbades. Men minns inte att det lyftes fram som en del av den globala uppvärmningen. Miljöpartiets valkampanj har redan startat.

  40. Katarina

    Här på landet i Uppland är det varannanveckashämtning. Jag kan lova att det inte var så fräscht när det var över 30 grader hela Juli.

  41. Sigge #37,

    Du blandar ihop varmluft och dess förmåga att innehålla mer fukt. Kolla in Nordafrika och medelhavsländerna. Varmare javisst, högre luftfuktighet javisst. Men var är regnet?

    Inte ens IPCC är säkra på att det sker fler skyfall än tidigare under 1900-talet. Det som möjligen sker är att klimatzonerna förskjuts norrut. Eller förnekar du vetenskapen i form av IPCC?

  42. mattias

    #37
    Det har varit kyligt i stort sett varje dag under augusti månad i Gävleborg (och i hela landet). När anser du att den varma luften kom hit med allt vatten?
    https://www.smhi.se/data/meteorologi/kartor/dagliga/temperatur/

    Möjligen att den kom hit med vindar från södra Europa och mött kallare luft här. Men den varma luften lyser med sin frånvaro inom Sveriges gränser – både föregående vecka och kommande vecka.

  43. Lennart Svanberg

    #37 Sigge – du verkar vara tillräckligt kvalificerad att söka jobb på SVT eller Dagens Nyheter för din nivå på förklaringar om hur regn uppstår passar inte på denna webbplats då den är hem för intellektuellt utbyte på en hög abstraktionsnivå.

  44. #34 Ingemar N, du skriver ”I stort sett all sopsortering är av ondo ur energi- och miljösynpunkt. Varför sortera?”. En mycket bra fråga. Har läst avhandlingar sen nittiotalet men har ännu inte sett nåt vettigt svar. Är det nån som vet?
    Sen lite om matavfall. Våra kor åt överskottsbak (planerat kanske tre procent) och deg från rörsystemen vid produktbyte (bullar får inte smaka grovbröd och sånt) från storbageriet i Umeå. I nya tider bestämde Fazer att det skulle köras ned till Norrköping för etanolproduktion. Av miljö och klimatskäl. Har ännu inte förstått hur de räknade. Nu äter vi potatisskal och utrangerad potatis från Haparanda. En tidsfråga kanske innan det ska ned till Norrköping och vända.

  45. Lars Cornell

    #37 Sigge
    ”Varmare luft kan innehålla mer vatten.”
    Ja, men varför skulle den göra det? I ekvatornära trakter där det mesta av atmosfären får sitt vatten har det inte bivit varmare. Om det blivit varmare här innebär det att mängden vatten är ungefär oförändrad medan relativa fuktigheten minskat. Ett tecken på att det kan vara så är att molnmängden minskat i Sverige enligt SMHI.

    Så var kommer regnet från? Och har det ökat, jag tvivlar?

    Jag bor nära Västervik. Regnar det mer i Karlskrona där det är en grad varmare och atmosfären kan innehålla mer vatten?

  46. Johan, Uppsala

    Apropå att räkna:
    Priset för utsläppsrätter ligger nu runt 400kr per ton CO2, och var för några år sedan en bra bit under 100kr.
    Om det med statligt stöd, via t ex Naturvårdsverkets Klimat Klivet, kostar staten 800kr för att minska ett ton CO2 så bedöms det som en bra investering.
    Vore det inte mycket mer kostnadseffektivt av staten och Naturvårdsverket att helt enkelt köpa upp utsläppsrätter istället?

  47. Johan, Uppsala, samma här. Har ännu inte förstått hur staten och Naturvårdsverket räknar. Är det nån som vet?

  48. Lars-Eric Bjerke

    #46 Johan Uppsala

    Det minst lönsamma vad gäller utsläppsrätter är att regeringen, som enda EU land, under sina två mandatperioden rivit utsläpprätter för 50 miljarder kronor vid nuvarande pris i stället för att sälja. Detta utan någon större kritik i media vad jag har läst.

  49. tty

    Själv har jag funnit på en snabb, hygienisk och ekologisk metod att recirkulera mina matrester. Det blir i och för sig inte så mycket men de torra brödkanter, korvskinn etc som stundom uppstår recirkulerar jag med hjälp av det skatpar jag har boende på tomten.
    Jag har en speciell plats där jag lägger ut resterna, och jag hinner knappt stänga dörren innan skatorna är på plats. De har järnkoll på allt som händer i deras revir, och de äter villigt upp absolut allt. Utom rotmos av någon anledning. Potatismos går däremot alldeles utmärkt.

  50. tty

    #37, 45

    Det som leder till kraftiga regn är inte värme utan stora temperaturskillnader och snabb avkylning av luft.

    Stora regnmängder får man när kall och varm luft möts, eller då luft kyls av genom att tvingas uppåt av t ex en bergskedja.

    Att just Gävle råkade illa ut berodde nog i viss mån av den berömda ”snökanonen”. Vinden var nordnordostlig och Bottenhavets temperatur är ca 18 grader, vilket är ca 5 grader varmare än lufttemperaturen.

  51. Anders

    #50 tty. Du skriver korrekt och insiktsfullt: ”Stora regnmängder får man när kall och varm luft möts, eller då luft kyls av genom att tvingas uppåt av t ex en bergskedja.” Jag undrar därvidlag om det är fler naturvetenskapligt bevandrade klimatrealister som reflekterat över att topografins betydelse för ett områdes klimat i dagsläget verkar ha diffunderat bort, till allt överskuggande förmån för en viss nyttig gas förekommande i ppm-koncentrationer?

  52. Anders

    #48 Lars-Eric Bjerke. Oerhört intressant och tankeväckande upplysning Du framför! Har Du någon källa, helst från Riksdag eller Regeringskansliet, som styrker? I så fall vore frågan värd ett eget inlägg här på KU.

  53. mattias

    #50
    Att just Gävle drabbades misstänkte även jag kanske inte var en ren tillfällighet enligt den förklaringen du angav, men i nyhetsrapporteringen nämndes flera gånger att översvämningar kan ske i vilken stad som helst i Sverige, så det gäller att förbereda sig.

  54. Johan, Uppsala

    #46, 48, 52

    Klippt från Riksdagen.se:

    ”Till riksdagen

    Svar på fråga 2019/20:1022 av Betty Malmberg (M) Skrotade utsläppsrätter

    Betty Malmberg har frågat mig hur stort belopp som annulleringen av utsläppsrätter har beräknats till, och vilka konsekvensanalyser som ligger till grund för det beslut som har fattats.

    Jag vill börja med att klargöra att de utsläppsenheter som har annullerats inte handlar om utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem, utan om utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut och Kyotoprotokollet. Mer specifikt handlar det om ett överskott av 5,3 miljoner så kallade AEA-enheter som Sverige har tilldelats inom ramen för vårt åtagande under EU:s ansvarsfördelningsbeslut samt 6,4 miljoner så kallade CER-enheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser inom ramen för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Riksdagen har i budgetpropositionen 2020 bemyndigat regeringen att genomföra dessa annulleringar.

    När det gäller AEA-enheterna kan dessa endast handlas bilateralt mellan medlemsstater. Hittills har bara enstaka transaktioner genomförts och priset sätts ofta som en del av en större överenskommelse mellan länderna. Mot bakgrund av detta samt avsaknaden av ett marknadspris bedömer regeringen att inget ekonomiskt värde kan anges för det svenska överskottet av AEA. Genom att genomföra borttagningen av överskott av AEA, säkerställer vi
    att de utsläppsminskningar som sker i Sverige till följd av våra ansträngningar inte leder till ökade utsläpp utomlands. Samtidigt minskar vi då EU:s utsläppsutrymme vilket ökar omställningstrycket i andra medlemsländer.

    Den beräknade genomsnittliga kostnaden för CER-enheterna från de projekt som i dagsläget ingår i portföljen ligger på cirka 60 kronor per ton koldioxidekvivalent. Det finns förvisso en marknad på dessa enheter, men priset på dessa enheter har varit mycket lågt och omsättningen av CER-enheter är i princip obefintlig. Energimyndigheten anger även sedan ett par år att det
    inte går att ge en tillräckligt säker uppskattning av värdet av dessa utsläppsenheter. Sverige kommer inte att ha behov av alla förvärvade CER-enheter för att nå sina klimatmål, och regeringen anser därmed att det bästa för klimatet även här är att annullera dem.

    Sammanfattningsvis är värdet på AEA-enheter i princip obefintligt medan värdet på CER-enheter är litet och osäkert. Regeringen ser att klimatnyttan från dessa enheter är större om de annulleras. Regeringens politik är därmed inriktad på att både minska utsläppen i Sverige, med bland annat stora satsningar på forskning och utveckling kring grön teknik, men även utomlands, med annulleringen av enheter som ett av flera verktyg.

    Alliansregeringen sålde år 2013 utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem motsvarande 1,3 miljoner ton koldioxid till ett mycket lågt pris på cirka 30 kronor per ton, i stället för att annullera dem och därmed höja EU:s ambitionsnivå. Regeringen avser inte göra samma misstag.

    Stockholm den 11 mars 2020

    Isabella Lövin”

    https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/skrotade-utslappsratter_H7121022

  55. foliehatt

    Mattias, #53,
    Gävlebukten ligger placerad så att de har en stor area öppet hav utanför sig där lågtryckens motsolsriktade vindar kan hämta mycket fukt, för att sedan dumpa den över land, om det är kallare där. Det är inte första gången i världshistorien som ett sådant vädermönster ger problem i Gävlebukten. Se t.ex. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sn%C3%B6stormen_i_G%C3%A4vle_1998

  56. mattias

    #55. Ja, det verkar rimligt. Om det hade varit lite varmt sommarväder på land, så hade översvämningen förmodligen inte inträffat. Intressant nog finns inte Gävlebukten med i områden med förväntad översvämningsrisk i MSBs rapport: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/ny-rapport-uppsala-bland-storst-risk-for-oversvamningar-i-sverige

  57. Lars-Eric Bjerke

  58. Daniel Wiklund

    Vilket svammel det är med utsläppsrätter. Mindre koldioxidutsläpp har det knappast blivit, men några har fått bättre samveten (speciellt miljötalibanerna i miljöpartiet) och några har tjänat pengar på det. Men nån påverkan på klimatet har det inte.

  59. Björn Apelqvist

    Johan, Uppsala
    ”Klippt från Riksdagen.se:

    ”Till riksdagen

    Svar på fråga 2019/20:1022 av Betty Malmberg (M) Skrotade utsläppsrätter”

    ”Alliansregeringen sålde år 2013 utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem motsvarande 1,3 miljoner ton koldioxid till ett mycket lågt pris på cirka 30 kronor per ton, i stället för att annullera dem och därmed höja EU:s ambitionsnivå. Regeringen avser inte göra samma misstag.”

    Så en inkomst till statskassan på 39 000 000 SEK var alltså ett misstag. Vi lever inte i samma värld, det är uppenbart. Och jag som pantar burkar jag hittar, ja jisses!

  60. Peter+Stilbs

    Magnus: Liksom i Din grannkommun Österåker (där jag bor) kommer väl detta ”matavfall” att köras till Uppsalas biogasanläggning. Jag har längre sökt få svar på vad det KOSTAR, men utan framgång. Det verkar som man inte förstår frågan… Hursomhelst, när nyordningen skedde för drygt 10 år sedan(?) fördubblades i ett slag soptaxan, och blev dubbelt så hög som i Din kommun Vallentuna.

    Själv har jag valt att inte ha något ”matavfallskärl”, i och med att detta avfall är närmast symboliskt för min del – och då beläggs man givetvis med en högre strafftaxa.

    För något år sedan tog man också bort 1-veckastömning under sommarmånaderna – och det kostar saftigt extra att få bli av med sommarstinkande och spyflugeattraherande sopor, som man ändå får av närmast försumbara matrester i biogashänseende. Men det är bara att betala.

    Jag skrev i övrigt om det tidigare nämnda (innan 1-veckasborttagandet på sommaren) 2012, när det skedde https://klimatupplysningen.se/miljoskadlig-miljoomsorg/

  61. Håkan Bergman

    Peter S. #60
    Vad blev det av förbudet att frakta sopor över kommungränser, är det helt borta idag?