El från sol och vind är varken hållbar eller förnybar

Inledning

Sol och vind är exempel på förnybara energikällor. Dock är sättet att ta hand om sol och vind ej förnybart eftersom det krävs mycket stora energimängder för att tillverka både solpaneler och vindkraftverk, som dessutom har en begränsad livslängd. I ekonomiska och miljörelaterade utvärderingar anges livslängder runt 20-30 år. Men fallstudier av tusentals vindkraftverk visar att för landbaserad vindkraft är medellivslängden bara 15 år och för havsbaserad 12 år. Det finns heller ingenting som tyder på att de nya jätteverken skulle vara bättre; snarare tvärtom. Faktum är att inga energikällor idag är förnybara i praktisk tillämpning, vilket gör hela diskussionen om att klassificera vissa tekniklösningar som förnybara och andra som icke-förnybara irrelevant (Fahlén P. [1]). Sent omsider har även konsumentverket tagit detta till sig och meddelar att det inte är tillåtet att marknadsföra el som ”förnybar”, ”hållbar”, ”klimatsmart” eller med andra odefinierade och ostyrkta epitet (Fahlén P. [2], konsumentverket [3]).

I samband med debatten kring EU:s nya hållbarhetstaxonomi kan det vara intressant att jämföra hållbarhet och förnybarhet mellan de hårt lanserade alternativen vind- och solel med det funktionellt och ekonomiskt särklassikt bästa alternativet kärnkraft. Självklart måste energiförsörjningen vara hållbar för att skapa ett hållbart samhälle. En tidigare och allmänt accepterad definition av ”hållbar utveckling” (Scheffel J. [4]) återfinns i Brundtland-kommissionens rapport (Our common future) [5]: ”Utveckling som tillgodoser nuvarande behov, utan att ta bort möjligheten för framtida generationer att tillgodose sina behov.” Vi kommer i detta inlägg visa att elproduktion från vind och sol ej är hållbar och inte leder till ett hållbart samhälle och att ett av de bästa sätten att producera miljövänlig, tillförlitlig el är genom kärnkraft.

Hållbara energisystem: EROI

Ett sätt att bedöma ett elsystems hållbarhet är att över en livscykel jämföra hur stor andel av den producerade elen som kan levereras som netto nyttiggjord energi i förhållande till hur mycket insatsenergi som gått åt för byggnation, drift och avveckling. Detta mått kallas EROI, Energy Return On Investment, och ges således av följande relation:

EROI = levererad energi / investerad energi

Det är viktigt att beakta den direkta inverkan på EROI som ett systems livslängd har. Det är också viktigt att vara noga med systemgränserna för beräkningen av EROI. Det vanliga är att beräkningen görs antingen på kraftverksnivå eller på systemnivå. För elproduktion ska systemnivån inkludera alla behov för ny elöverföring, stabilisering, skydd, reglerkraft, balanskraft etc. som en anläggning behöver för att säkerställa kundens/samhällets behov av el med rätt kvalitet och effekt när behovet uppstår. Det är EROI på systemnivå som är det intressanta måttet vid jämförelse av olika tekniska lösningar.

Weißbach [6] beräknar att det minimala EROI värdet för att skapa ett hållbart samhälle är cirka 7 för USA och Europeiska unionen (något lägre för mindre utvecklade samhällen). Lägre EROI kan inte upprätthålla vårt samhälle på vår komplexitetsnivå eller med vår levnadsstandard. Ekonomier med tillgång till energikällor med högre EROI har större potential för ekonomisk expansion och diversifiering.

Mearns E. [7] menar att ”Det antas att EROI > 5 till 7 krävs för att det moderna samhället ska fungera. Vid låga EROI värden måste man satsa allt större mängder tillgänglig energi för att erhålla ytterligare energi för att driva samhället. I ett samhälle med energikällor med EROI värde under 5-7 skulle ett så stort antal människor arbeta för energibranschen att det inte skulle finnas tillräckligt med människor kvar för att fylla alla andra positioner som vårt nuvarande samhälle erbjuder

Ett bra exempel på varför det behövs ett högre EROI värde än 1 för att driva ett samhälle ges av Hall och Prieto [8] enligt nedan: Man studerade hur mycket olja som skulle behöva utvinnas för att köra en lastbil inklusive energi för att använda energin. Så vi lade till energin för att få, förfina och leverera oljan (cirka 10 % i varje steg) och sedan energi för att bygga och underhålla vägar, broar, fordon och så vidare. Vi fann att du behövde extrahera 3 liter för att använda 1 liter i bensintanken för att köra lastbilen tom, d.v.s. ett EROI på 3: 1 behövdes. Om man dessutom skall lasta och transportera något i lastbilen (t.ex. spannmål)  eller ta hänsyn till byggande av vägarna och att betala för inhemska behov, skolgång, sjukvård krävs ännu högre EROI. Ganska snart såg det ut som att vi behövde ett EROI på minst 10: 1 för att ta hand om samhällets minimikrav och kanske 15: 1 för en modern civilisation.

Figur 1 visar schematiskt den kumulativa energiproduktionen samt nyttjandet av energi över ett energisystems livstid.

energisystem cykel

Figur 1     En principiell beskrivning av ett godtyckligt energisystem under tre faser: konstruktion, drift av anläggningen samt nermontering av anläggningen. Förhållandet mellan den blå och den röda stapeln till höger representerar EROI. Figur enligt Prieto och Hall från ERoEI for Beginners | Energy Matters (euanmearns.com) [7].

Diagrammet indikerar från vänster till höger tidslinjen med 1) de initiala negativa värdena (markerat med rött) som anger de initiala energibehoven för framställning av konstruktionsmaterial för anläggningen inklusive anläggning för energilagring, 2) de positiva värdena (blå) av energiproduktion under anläggningens livstid samt den energi som konsumeras av anläggningens drift (gult), 3) de negativa värdena för att demontera anläggningen, ta hand om avfallet samt återställa naturen. I regel ingår inte sista fasen i EROI värdena då det inte finns så mycket erfarenhet av att beräkna detta. De tre staplarna längst till höger visar: 1) den totalt investerade energin i anläggningen (röd), 2) den totala energileveransen till kunderna över anläggningens livstid (blå) och 3) nettoenergin som levereras till samhället (cerise), som är skillnaden mellan den blå och röda stapeln. EROI värdet fås genom att bilda kvoten mellan den blå och den röda stapeln.

Anläggningens livslängd är central vid beräkningen av EROI. För vindkraft anges ofta 20-25 år, ibland upp till 30 år, men studier av verkliga anläggningar visar på betydligt kortare tider. Enligt Hughes [9] är medelvärdet för landbaserad vindkraft 15 år och för havsbaserad 12 år. Solceller har en längre förväntad livslängd, 20-30 år, men de nödvändiga batterierna har en livslängd som bara är runt 10 år. Kärnkraft har tidigare haft en kalkyltid på 40 år men allteftersom anläggningarna fortsatt vara i drift har förväntad livslängd först ökats till 60 år och numera upp till 80 år. Det innebär att gällande EROI-värden för kärnkraft rimligen blir ännu högre än vad som visas i figur 2.

EROI för olika energikällor

Som nämnts tidigare så krävs ett EROI värde på minst 7 för att ett samhälle skall vara hållbart; ju högre värde desto mer hållbart. Figur 2 visar tydligt att kärnkraft i detta avseende är det överlägset bästa alternativet med ett värde på 75. Vindkraftsel ligger under 4 medan sol-el varierar mellan 1,6 till 9. Bränslebaserade källor som biomassa, kol, naturgas och kärnkraft har sin lagring i bränslet och kräver därför inte extern lagring medan detta är en viktig faktor för väderberoende källor som sol, vind och vattenkraft. Eftersom vissa källor kräver stora systemförändringar med t.ex. energilagring, och/eller balanskraft m.m. finns det två värden för varje källa, ett med och ett utan energilagring i Figur 2. Ur ett hållbarhetsperspektiv är EROI-värdet med energilagring det mest relevanta för respektive energikälla men behöver egentligen kompletteras med många andra systemaspekter, vilka belastar sol- och vindkraft ytterligare.

Weißbach använder den minst energiintensiva lagringstekniken, pumpad vattenkraftlagring, som sänker EROI minst. Energiförlusterna för ett pumpkraftverk ligger runt 25-30 %, vilket innebär att motsvarande mängd mer sol- eller vindkraft måste byggas för driftfasen. Men energiinsatsen för att bygga kraftverket är mycket stor och den ska också täckas av de väderberoende kraftverkens produktion. Ett fundamentalt problem med pumpkraft är att det saknas geografiska möjligheter i Europa att i stor skala öka mängden pumpkraftverk.

Batterier är ungefär tio gånger mer energikrävande än pumpad vattenlagring så batterilagring är inte relevant för storskaliga applikationer. Energiförlusterna under drift i t.ex.  Li-jonbatterier är visserligen måttliga, 10-15 %, men batteriernas livslängd är kort, 5-10 år, och det går åt mycket energi för att producera dem. Prof. H W Sinn vid universitetet i München diskuterar de närmast oöverstigliga kostnaderna med energilagring (för att inte tala om de stora negativa miljökonsekvenserna) i en offentlig föreläsning [10]. T.ex. kommer han fram till att kostnaden för att ersätta 3 reaktorer med vindkraft plus batterilagring skulle kosta lika mycket som att bygga 85 kärnkraftverk.

hallbar energi

Figur 2     EROI värden för olika energikällor med eller utan energilagring enligt Weissbach D. och Kelly M. [11].

I figur 2 indikeras ”economical threshold”, ett värde runt 7, vilket är det minsta EROI-värdet för i-länder som USA och Europeiska unionen för att skapa ett hållbart samhälle. ”Solar CSP” är koncentrerad sol (á la Ivanpahv) medan ”solar PV” är elproducerande solceller som exempelvis solceller på taket.  CCGT är ett kombikraftverk som kombinerar en gas- och en ångturbin för en effektivare elproduktion. ”nuclear” är konventionella generation III/III+ reaktorer som byggs idag medan Gen IV är kommande reaktordesign.

EROI värdet för Gen. IV reaktorer är en potential uppskattad av författarna Rudling och Fahlén med beaktande av att mycket lite material krävs för att bygga dessa (se Figur 3) i relation till deras stora energiutbyte, vilket är 50-100 ggr högre än för de Gen. III/III+ reaktorer som byggs idag. Bättre belagda värden går inte att ta fram innan man har konkreta tekniska lösningar som faktiskt är i drift att ta ställning till.

Man inser att EROI värdena för vind och sol är mycket låga om man betänker den stora energimängd som krävs för att hantera den enorma mängd material som krävs för att producera vind- och sol-el, se Figur 3. Materialen ska inte bara utvinnas, de ska också tas om hand i samband med avveckling.

materialatgang

Figur 3     Materialåtgång i ton per TWh producerad el för olika energikällor.

Informationen för kärnkraft (Nuclear Gen. III/III+) i figur 3 härrör till byggandet av själva reaktorn. Avfallet från kärnbränslet för 1 TWh motsvarar 0,002 ton/TWh (25 ton avfall på 1 år/8700 TWh, d.v.s. 0,002 ton/TWh). Thorium MSR (Molten Salt Reactor) är exempel på en generation IV reaktor.  Figuren är modifierad enligt Håkansson A. [12] och Tabell 10.4 i Quadrennial Technology Review [13].

Bloggar på nätet, som marknadsför vind och sol, anger ofta orealistiskt höga EROI-värden genom att:

  • anta en högre elproduktion och en längre livslängd för vind- eller solanläggningen än i verkligheten samt att exkludera krav på lagring och/eller balanskraft plus övriga förstärkningar av systemfunktionen,
  • inkludera all el som produceras oavsett om den behövs eller inte.

Att producera en enorm mängd el från vind och sol, som överstiger behovet, gör mer skada än nytta då det gör elnätet instabilt med risk för nätkollaps, Figur 4. Mängden el som produceras och konsumeras i varje ögonblick måste vara lika. Om skillnaden mellan producerad och konsumerad el är för stor kollapsar nätet vilket innebär att alla elabonnenter blir utan el under viss tid. Mängden el från t.ex. kärn- och vattenkraft anpassas ju hela tiden efter behovet. Men underproduktion är ett lika stort problem som överproduktion; t.ex. råder det högtryck när det är kallt på vintern i Sverige och då blåser det mycket lite, se figur 5. Möjligheten att producera el en mycket kall vinterdag i februari, när elkonsumtionen är som högst har därför ett stort värde.

vindel produktion

Figur 4     Vindelproduktion i 9 EU länder under september månad 2017, Schuster R. [14].

Figur 4 visar vindelproduktionen från 9 EU-länder 2017-09. Det är uppenbart att vädersystemen påverkar hur mycket det blåser i praktiskt taget i hela Europa samtidigt. Det innebär att vid stor elproduktion så finns ett överskott av vindel som man måste exportera genom att man ofta måste betala kunder för att ta emot elen. Vi ser också att vissa dagar blåser det mycket lite i hela Europa, vilket skapar akut elbrist från vind och sol som medför att man i länder som Tyskland och Danmark bränner kol eller naturgas.

vindel Sverige

Figur 5     Vindelproduktion i Sverige under februari månad 2021. Schuster R. [15]

Figur 5 visar total elproduktion från vindkraft i Sverige 2021-02. Vi ser samma kraftiga variation av vindel i Sverige, vilket resulterar i stora påfrestningar på elnätets stabilitet samt stundtals mycket lite vindelproduktion när elbehovet är som störst.

Elpris Sverige

Figur 6     Elpriset i Sverige som funktion av andelen vindkraftsel (Montelius J.) [16].

Figur 6 visar också dilemmat med vindel. Med tilltagande produktion minskar elpriset och när vindelen står för mer än 25 % av total elproduktion är elpriset lägre än vindkraftens produktionskostnad, d.v.s. en ren förlust. Vid mycket hög vindelproduktion är elpriset t.o.m. negativt och vi får därmed betala för att bli av med överskottselen genom export. Rimligtvis innebär detta att för vind- och sol-el skall bara den el som Sverige har behov av inkluderas i EROI-analyserna medan ”överproduktionen” skall dras bort från deras totala produktion i EROI -beräkningen.

I ett exempel från nätet visar hur EROI värdena för vindel manipuleras. Man räknar på en vindpark av 150 Siemens 4 MW vindturbiner (offshore) där man kommer fram till ett EROI värde på 54!  I denna studie så har man antagit att kapacitetsfaktorn är 50 % (d.v.s. vindkraftverken producerar el motsvarande 50 % av deras maximala kapacitet) och en livslängd på 30 år. I omfattade studier av ett stort antal vindkraftverk i både i Storbritannien och Danmark så visade så visade Professor Gordon Hughes att kapacitetsfaktorn initialt är 35 % för offshore och att den minskar med 4,5 % varje år, Hughes G. [9] och [18]. Det innebär att efter 12 år är kapacitetsfaktorn bara 28 %, vilket gör att medelvärdet blir 31 % över en livstid på 12 år. Det innebär att det korrigerade EROI-värdet blir 54*(31/50)*(12/30) =13, inte 54. Detta värde är något lägre än 16 som anges i figur 2.

Dessutom visade Johan Montelius att under 2020 så exporterades hela 76 % av all vindkraftsproduktion eftersom Sverige inte hade behov av denna el, d.v.s. enbart 24 % av vindkraftsproduktionen var användbar. Det innebär ett EROI-värde för vindkraft på 13*0,24 = 3 ett värde som är ca 20 % lägre än EROI-värdet med energilagring i Figur 2 på 3,9. Om man ändå räknar in exporten måste först förlusterna på ca 20 % räknas bort från leveransen och adderas till driftenergin och sedan måste energiåtgången för byggandet av transmissionssystemet räknas in, vilket reducerar EROI-värdet 3,9 i figur 2 till under 2.

Ekonomi

elpris fornyelsebar

Figur 7     Samband mellan elkostnad och andelen sol- och vindkraft i elproduktionen för några olika europeiska länder [19] [20].

Figur 7 visar sambandet mellan elkostnad och andelen sol- och vindkraft i elproduktionen för olika länder. Den blå streckade linjen anger elpriset idag (inklusive nätavgifter och skatter) i kr/kWh beroende av andelen sol och vind av total elproduktion för Sverige, Tyskland, Danmark, Belgien, Portugal, Frankrike, Polen, Finland, Ungern, UK och Estland baserat på information från Sloan [19] och Bloggen [20]. Den gröna streckade linjen visar schematiskt hur elpriset kan se ut om miljöinverkan även inkluderas i elpriset. Betydande delar av den kostnaden finns redan inbyggd i priset vi betalar för kärnkraftsel men den saknas helt för vind och sol.  Tabell 1 visar hur ett ökat elpris påverkar arbetstillfällen, BNP och disponibel inkomst i USA mellan 2020 och 2040, Febrizio M. [21] . T.ex. kommer ett ökat elpris med 25 % att resultera i att 31 miljoner arbetstillfällen förloras och att BNP minskar med 5400 miljarder dollar.

Tabell 1             Elprisets påverkar på arbetstillfällen, BNP och disponibel inkomst i USA mellan 2020 och 2040.

Tabell elpriser

Slutsatser

Ett sätt att bedöma olika energislags hållbarhet är att jämföra energikällornas värden för EROI (Energy Return On Investment). EROI är förhållandet mellan energi som nyttiggörs i förhållande till den som investeras i en energikälla under hela dess livscykel. EROI värdena är för

  • Kärnkraft gen. III/III+ (reaktorer som byggs idag): 75
  • Gen 4: ca 750 (uppskatta värde)
  • Sol: 1,6 (PV) till 9 (CSP)
  • Vind: 3,9

Weißbach [6] menar att ett minimalt EROI värde på ca 7 behövs för en hållbar energiproduktion i ett i-land. Lägre EROI kan inte upprätthålla vårt samhälle på vår komplexitetsnivå eller med vår levnadsstandard och innebär ofta ökade elpriser.  Figur 7 visar hur elpriset påverkas av procentandelen vind och sol-el produktion (låga EROI värden). I en studie av M. Febrizio ref. 21  framgår tydligt att högre elpriser har en mycket negativ inverkan på både arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt, Tabell 1.

 Sammanfattning

Vind- och solelproduktion är inte hållbar eller leder inte till ett hållbart samhälle. Det är uppenbart att kärnkraften är det bästa alternativet för ett hållbart samhälle med tillförlitlig, säker och billig el med liten miljöpåverkan.

Författare: Peter Rudling och Prof. Per Fahlén

 

Referenser

  1. Fahlén, P, 2021. Energy and politics in the wake of the climate debate. EN-R2021:01, 2021-03, (Entro Nova.) Resele, Sweden.
  2. Fahlén, P, 2018. Konsumentverket och vindkraften. EN-R2018:02, 2018-12, (Entro Nova.) Resele, Sweden.
  3. Edlund, U, 2020. Marknadsföring av elavtal med miljöpåståenden. Dnr 2020/1301, 2020-12-18, 8 sidor. (Konsumentverket.) Resele, Sweden.
  4. Scheffel, J, ”Hållbar energi – inte förnybar energi”, Forskning och Framsteg, https://fof.se/blogg/hallbar-energi-inte-fornybar-energi, 2014
  5. Text från Wikipedia baserad på: World Commission on Environment and Development (1987). Our Common Future. Oxford: Oxford University Press. p. 27ISBN019282080X
  6. Weissbach, D, Ruprecht, G, Huke, A, Czerski, K, Gottlieb, S, Hussein, A, 2013. Energy intensities, EROIs, and energy payback times of electricity generating power plants. Energy, 2013-04-08 (submitted), pp. 210-221.
  7. Mearns, E, “ERoEI for Beginners” at the blog “Energy Matters”, ERoEI for Beginners | Energy Matters (euanmearns.com), 2016.
  8. Hall, C, och Prieto, P,  “EROI explained and defended by Charles Hall, Pedro Prieto, and others” at the blog Peak Energy & Resources, Climate Change, and the Preservation of Knowledge, https://energyskeptic.com/, 2017.
  9. Hughes, G, 2016. New research: Wind farms have just half the useful lifespan which has been claimed, according to new research which found they start to wear out after just 12 years. Daily Mail, 2016.
  10. Sinn, H W, 2013. Energiewende ins Nichts. public university lecture, http://www.ifo.de/de/w/45rLZDYv4, 2013-12-16, (ifo Institut.) ifo Institut – Leibniz-Institut für Wirtschaftsforschung an der Universität München e.V.
  11. Kelly, M J, (referenced), 2016. Energy Return On Investment. MeteoLCD Weblog, 2016-05-29.
  12. Håkansson A., ”Energi för gröna – Kvartal” på bloggen https://kvartal.se/, 2021.
  13. DOE, 2015. Quadrennial Technology Review – An assessment of energy technologies and research opportunities – Chapter 10: Concepts in Integrated Analysis. Quadrennial Technology Review 2015, (US Department of Energy.).
  14. Schuster R., Nio länders vindkraft | KLIMATSANS , 2017.
  15. Schuster R., Svensk el februari 2021 | KLIMATSANS, 2021.
  16. Montelius J., Det blåser snålt, på bloggen https://klimatupplysningen.se/ , 2021.
  17. EROI of Offshore Wind Power [Continued], på bloggen EROI of Offshore Wind Power [Continued] | DeepResource (wordpress.com), 2017.
  18. Hughes, G, på bloggen https://www.ref.org.uk/ Wind Power Economics – Rhetoric and Reality (ref.org.uk), 2020.
  19. Sloan J., “Green Madness: Australia Has Gone From Cheapest To Most Expensive Power”, på bloggen https://www.thegwpf.com/, 2017.
  20. Bloggen electricityMap | Aktuellt CO₂-utsläpp från elproduktion
  21. Febrizio M., Lesson For EPA: Higher Energy Prices Harm People – IER (instituteforenergyresearch.org), https://www.instituteforenergyresearch.org/ 2015.

 

 

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann Löfving-Henriksson

    Bloggens syfte är att bredda debatten.
    Stort tack för denna givande breddning och fördjupning!
    Dags för media och alla av ansvar tyngda politiker att stå upp och ta ert ansvar i debatten och visa era mer eller kvalificerade insikter inte bara genomältade åsikter.

  2. Mats Kälvemark

    Stort tack Peter och Lars för ett lysande och upplysande inlägg som sätter siffror på vansinnet med den pågående nedmonteringen av vår framtida energiförsörjning. Samtidigt tydliggör ni att satsning på ny kärnkraft är den självklara vägen bort från nuvarande ”road to hell”. Och kom ihåg att all idioti i Sverige drivs av en enfaldig och meningslös jakt på fossil CO2 som inte ger någon mätbar klimateffekt även om vi skulle stänga ner landet helt!

  3. Hej, roligt att få så mycket positiv kritik – det är sporrande. Det är dock några få saker som inte kom med i inlägget som kommer att läggas till. Ursäkta för detta. Jo, så snart vaknar nog världen upp och inser att CO2 är bra för klimatet/miljön och att den måttliga ökning vi ser nu har ingenting med människan att göra/Peter

  4. Lennart Bengtsson

    En utmärkt sammanfattning som borde nå läsare utanför denna blogg, inte minst politiker, beslutsfattare och journalister i landet vars allmänna kunskapsnivå i energifrågor förefaller ligga på grundskolenivå.
    Även hos så kallat välutbildat folk är kunskapsnivån av det tekniska systemkunnandet när det gäller elförsörjning ringa för att inte tala om alla högljudda klimatskribenter som knappast ens vet var jordens växthuseffekt är för någonting.

    Det är med detta slag av seriösa inlägg som denna blogg blir allt läsvärdare.

    Mitt förslag till författarna att skriva en version på engelska för att ge texten ytterligare spridning – alternativt bygga ut texten till en mindre bok.

  5. JonasW

    Tack för en saklig beskrivning av ”förnybara energikällor”.
    Det är ganska uppenbart att det är känslor, snarare än fakta, som styr vår energipolitik.
    Många tycker att kärnkraft är obehagligt och att sol, vind och vatten känns bra. Det verkar vara den ”analysnivån” som styr energipolitiken.

    Förr eller senare kommer verkligheten att komma ikapp. Ett samhälle med dyr och instabil energiförsörjning kommer få allvarliga problem. Personligen är jag orolig för att det måste gå ganska långt innan våra politiker ”vaknar upp”.

  6. Bim

    Underbart med tekniskt kunnande och riktig konsekvensanalys.
    Innerligt trött på IPCC-tyckande och politiskt dravel.
    Tack för ett jättenyttigt inlägg. Hörde Erika Bjärström i går. Man blir ju mörkrädd när lögner och okunnighet sprutar ur munnen på henne. ”Lita på vetenskapen” Gör det då för tusan.

  7. Evert+Andersson

    Tack Peter och Lars! Det kan inte nog hamras på de fakta ni presenterar. Med källhänvisningar och data som vi kommer att använda. Har själv trummat på dessa i tjugo års tid. Inte lika kompetent kanske och inte med den tyngd ni besitter. Men vi kämpar på för att sprida kunskapen vidare.

    Den infantila gällande energipolitiken i västvärlden är obegriplig. Inte minst för att den egentligen inte är så svår att klä av.

  8. Lars Cornell

    Tack för er utmärkta artikel Per och Peter.
    Västerviks kommun håller nu på med en ny utgåva av Energi- och Miljöplan. Då kommer den här kunskapen till stor nytta. Jag skall förse nyckelpersoner med den.

    Många av dem läser nog bara sammanfattningen tyvärr.

    EROI värdena är för
    • 75, – Kärnkraft gen III och III+ (reaktorer som byggs idag)
    • ca 750, – Kärnkraft Gen4 (uppskattat värde)
    • 9, – Solpaneler (PV)
    • 9, – Vindkraft

  9. Lasse

    Tack för denna genomgång.

    Men det finns investeringsvilja som kan förklara viljan att bygga solceller på taket.
    En signaleffekt likt Teslan som står på garageuppfarten.

    IKEA skall sälja sol och vind till konsumenter som är kunder.
    Kunder som även lockas köpa soffor och stolar i stor utsträckning, utan en tanke på att köpa kvalitet och långsiktigt hållbara möbler.

    Vi gillar att konsumera även om EOI är negativt!

  10. Suveränt bra! Tack.

  11. Simon

    #9 Lasse
    Exakt, att Ikea skulle sälja något som är långsiktigt hållbart är nästan komiskt. Säger en hel del om deras satsning på just sol och vind. Hade man verkligen brytt sig om annat än signalvärdet hade man självfallet glatt bidragit till byggandet av nya kärnkraftverk.

    Suverän artikel, tack så mycket för den!

  12. Fredrik S

    Väldigt bra inlägg!

    Alla våra politiker och ämbetsmän borde få ett ex i brevlådan.

    Msm kan vänta lite för där är det helt hjärndött just nu pga en rejäl rotablöta, skogsbränder etc.

  13. Fredrik S

    Väldigt bra inlägg!

    Alla våra politiker och ämbetsmän borde få ett ex i brevlådan.

    Msm kan vänta lite för där är det helt hjärndött just nu pga en rejäl rotablöta, skogsbränder, medelhavsvärme etc.

  14. Sigge

    Att landbaserad vindkraft bara skulle hålla i 15 år och havsbaserad i 12 år är ju rent nonsens.

    I Sverige så tas vindkraft ur drift varje år motsvarande 5-10 MW. Före 2015 var det mindre än det. Det är mindre än den effekt som installerades i Sverige varje år under första halvan av 90-talet.

    Lillgrunds havsbaserade vindkraftspark som tog i drift 2007 är fortfarande i drift och kommer att vara det i många år till om inte elpriset blir väldigt lågt under en längre tid.

    Det första stora vindkraftverket med 90 m turbin som byggdes i Sverige år 2003 är fortfarande i drift. Det var det första vindkraftverket i Sverige som har producerat mer än 100 miljoner kWh.

  15. Arne Nilsson

    Som varande amatör men med bibehållet sunt förnuft läser jag allt som produceras här. Kunniga och insatta personer ger mig bra kunskap om verkligheten. Till skillnad från MSM som ljuger friskt.

  16. Jan

    Varför inte göra en pekbok av materialet och skicka till våra politiker och journalister?

  17. foliehatt

    Sigge, #13.
    Medelvärden!!!

  18. Kjell Högkil

    En utmärkt artikel. Måtte msm hyllning av dessa energikällor snart upphöra.

  19. Lennart Svanberg

    Avancerat skrivet och på pricken analyserat. Vi hoppas och tror att ert vetande når fram till beslutsfattare. Verkligheten är rättesnöret – inte modeller eller fantasier.

  20. Ture Skoglund

    Nyare studier (på nyare vindkraftverk) visar lyckligtvis att verken överlever betydligt längre än studien från 2016 [9] visade.

    https://www.imperial.ac.uk/news/142966/new-research-blows-away-claims-that/

    https://www.businessgreen.com/news/2329938/study-wind-turbines-remain-efficient-for-at-least-25-years

  21. TB

    Tack Per Fahlén och Peter Rudling för en lysande och pedagogiskt framstående genomgång av elenergifrågan. Borde ingå i alla journalistutbildningar och tillställas alla riksdagsledamöter och tidningsredaktioner.

  22. Sigge

    #16 Foliehatt

    Uppgifterna om vindkraftverks livslängd stämmer inte. Skulle det vara 15 års medellivslängd för landbaserad vindkraft så borde minst 30 MW/år som hade tagits ur drift de senaste 5 åren.

    Det mesta tyder på att vindkraftverken har en medellivslängd på minst 25 år.

  23. Lars M

    En för mig naturlig invändning är att energin i det använda bränslet inte verkar räknas in i EROI. Vad är anledningen till det?

    Tack för ett bra inlägg!

  24. Evert+Andersson

    Nu är jag mer vaken än i morse och ber om ursäkt för namnmissen.

    Per och Peter naturligtvis.

    Tack igen!

  25. Richard Persson

    Det är intressant med systemens livslängd men det är förstås inte binärt. Vad gäller vindkraftverken så lär ju fundament och torn ha betydligt längre livslängd än 15-20 år. Är ägarna villiga att ersätta bladen och generatorn exempelvis? Det kanske lönade sig för 5 år sedan men inte om fem år (beroende på elpris och pris på elcertifikat och annat). Eller så blir det så dyrt att återställa naturen (tvingande nya lagar kring detta kan tillkomma) att verken hålls under armarna betydligt längre med reparationer och utbyte av delar. EROI är väldigt intressant på systemnivå som inlägget förtjänstfullt beskriver men för varje enskilt verk är det ”money talks” som gäller. Tjänar ägarna på fortsatt drift eller ej. Liknande gäller för övrigt även kärnkraften vilket är det som gjort att den förväntade livslängden ökat från 40 till 80 år!

  26. jensen

    I många år har jag informerat mig om EROI, och insett att kunskap om detta krävs för en riktig bedömning av energiutveckling som bas för befolkningsutvecklingens olika faser.
    En källa kan vara:

    https://srsroccoreport.com/eroi-factor/

    Uppgifter från honom:
    En av orsakerna till upphörandet av bronsåldern var sjunkande EROI. Avverkningen av skog var för hög, f.a. beträffande tennframställning.
    Romarnas försök till erövring av Germanernas skogar, hade sjunkande EROI till grund.

    I början av 1900-talet var EROI 100, tack vara alla oljefyndigheterna.
    Frackingoljan har så lågt EROI 7-5 ?, att dessa bolag
    endast kan fortsätta tack vare ruinerande låneutveckling.
    Energy Cliff enligt länkar.

    https://srsroccoreport.com/eroi-factor/

    https://srsroccoreport.com/growth-peak-collapse-of-ancient-civilizations-what-does-it-say-about-our-modern-high-tech-world/

    https://srsroccoreport.com/late-bronze-age-collapse-amazing-parallels-to-the-coming-collapse-of-the-high-tech-global-economy-3/

    https://www.youtube.com/watch?v=wwDQ5iorYxc

  27. Lars-Anders Burman

    Vill bara nämna att enligt Vattenfalls egen livscykelanalys (2018) utifrån elproduktionens klimatpåverkan så genererar kärnkraftverken lägst utsläpp av koldioxid per kwh. En miljödeklaration som är granskad av tredje part. Kärnkraft utsläpp endast 6 gram per producerad kwh att jämföra med vindkraft 18 g per kwh samt solkraften ligger på 29 g per kwh.
    Kopplat till det jag skriver är det väldigt kontraproduktivt att både Greenpeace och Naturvårdsverket är memot kärnkraft.

  28. Sven Hanssen

    #14 Sigge

    Lillgrund byggdes 2007 men togs väl i drift 2008. Vad som vore intressant att se är hur elproduktionen sett ut på årsbasis och om de finns någon trend allteftersom parken blivit äldre. Har du någon sådan statistik på det?

  29. Peter+Stilbs

    Utomordentligt bra, TACK!

  30. #23 – Lars M,
    Bränslet till kärnkraftverken är medräknad i EROI analyserna (och så måste det ju vara). Det borde ha framgått i texten.

  31. Håkan Bergman

    Veckan 4-10 juni i år hade vi inte mycket vind från Gibraltar till Nord Kap.
    https://www.ventusky.com/?p=57.1;26.4;3&l=wind-10m&t=20210604/0900
    Vad gör vi om vi får en sån blockering under vintern?

  32. #20- Ture Skoglund – Jag förstår inte din kommentar – de länkar som du anger är blogginlägg från 2014 medan vi hänvisar till en omfattande utvärdering av vindkraften från både 2016 och 2020. Professor Hughes baseras sin utvärdering på 350 vindkraftsparker sedan 2005 till dags datum.

  33. Jan-Åke

    Vår egen minister över klimatet Per Bolund lever i en fantasivärld långt bortom den kunskap professor Per Fahlen besitter.

  34. Björn

    Intressanta uppgifter! Trotts regeringens ständiga mantra om hållbarhet, verkar det med kännedom om EROI, att vi när det gäller energiproduktion, är nästan nere på U-landsnivå. Med ytterligare utbyggnad av vindkraften, är vi där på den nivån. Vi faller från ett I-land till ett U-land. Såg att någon hurrade för att de stängda Ringhalsverken hade börjat rivas. Vart är vi på väg?

  35. PeterF

  36. Budskapet i vårt inlägg är att energikällan måste vara hållbar vilket kräver höga EROI värden för energikällan – EROI värdet för vind och sol är alldeles för låg för att utgöra en hållbar energikälla för att skapa ett hållbart samhälle. Även om man skulle anta att livslängden på ett vindkraftverk är 30 år(vilket inte är fallet) så blir EROI värdet inte så mycket större eftersom kapacitetsfaktorn minskar med 4,5% varje år. Dessutom ökar underhållskostnaderna med åren vilket slår hårt mot lönsamheten.

  37. Lennart Svanberg

    Miljömänniskor har aldrig varit intresserade av vetenskapen eller ekonomin bakom energikällor. Dem agerar känslomässigt och tror intill döden att sol och vind är dem enda sanna energikällorna då ’allt annat’ innebär att vi ’tär på jordens resurser’. Så tyvärr går det inte att använda rationella argument utan majoriteten människor måste köra över minoriteten miljömänniskor för att säkra vår energitillgång.

  38. Adepten

    #9 Lasse
    ”Vi gillar att konsumera även om EOI är negativt”
    Fyndig kommentar 😉 EOI -rankningen gäller ”Skilled Worker” och är ett poängsystem som baseras på 6 olika faktorer som; Språkkunskaper, Ålder, Arbetserfarenhet, Utbildning, Anpassningsförmåga och Riskbedömning. Något som skulle kunna användas vid kommande migrationsströmmar. Om det var det du menade?
    Men om du menade EROI eller ERoEI som står för energikvot eller ”utvunnen energimängd per investerad energimängd”. Där en människa med ERoEI=1 motsvarar den energimängd, ca 1 600-2 000 kcal/dag, som krävs för att överleva utan kläder under bar himmel med ca 20 plusgrader.

    Förövrigt har jag sett fram emot dagens inlägg som sannolikt är det bästa den här månaden om man nu ska tro på modeller som IPCC gör 🙂

  39. Sigge

    Sven Hansen #28

    De första vindkraftverken i Lillgrund drogs igång 2007 och invigningen var 2008.

    Jag känner inte till att det finns någon offentlig driftsstatistik för Lillgrund. Det jag vet är att servicekostnaderna är väldigt höga för Lillgrund jämfört med Storrotliden för att det är både dyrt och tidsödande med båt.

  40. Johan, Uppsala

    Mycket intressant inlägg.

    Jag skulle gärna vilja sprida denna typ av information till personer i min omgivning, men är rädd att om jag länkar hit så kommer de att tyvärr få en misstänksam inställning när de läser namnet på bloggen och inte ta emot information med öppna sinnen (ja, ni vet vad jag menar så det behöver vi inte gå in på mer 😉 ).

    Om det här på bloggen gick att ladda ner ett ”neutralt” pdf-dokument med samma info snyggt presenterat skulle det vara toppen att kunna bifoga i t ex ett mail.

    Att själv klippa-och-klistra ihop fristående dokument i till exempel word som pdf:as är lite pillrigt och tidskrävande och ger ju inte författaren/-na möjlighet att styra layout mm vilket inte känns riktigt bra.

    Med tiden skulle det bli ett ”bibliotek” här på forumet med sådana enkla, men aktuella, blad att använda vid behov. Om bladen dessutom håller sig till max en tvåsidig A4 är det även väldigt enkelt att skriva ut och sprida som papperskopior vid behov. Eller fysiskt posta om man tror det är effektivare än att maila.

    Lite sådant extraarbete kanske skulle kunna göra en stor skillnad i spridningen av bra inlägg till en bredare allmänhet?

  41. #40 – Johan med flera,
    jag skickar gärna texten som en pdf där det inte framgår var den är publicerad/Peter

  42. Stefan

    #40 Johan, Uppsala
    Om du har ett Google-konto så är det enkelt. Markera texten i artikeln och klistra in i ett Google-dokument. Ladda sedan ned som PDF.

  43. Stefan

    #41
    Tack. Ännu bättre. I mitt förslag #40 blir bilderna lite suddiga och då kan då kan det behövas trixas som Johan säger.

  44. Stefan

    Tack för väldigt bra artikel. En grundanledning till att jag en gång blev skeptisk till koldioxidens påtalade farlighet är att man lägger ner kärnkraft och så envist hänvisar till lösningar som sol- och vindel som har dålig eller kanske negativ effekt på det påstådda problemet.

    Det går liksom inte ihop med hur farligt man påstår att koldioxid är. Artikelns redovisade värden av EROI-värden understruker det.

  45. Håkan Bergman

    Stefan #43
    Om man laddar ner bilderna separat kan man ersätta bilderna i google-dokumentet med originalen, tar några minuter extra.
    https://drive.google.com/file/d/1Y6jiEvpAUhZCh4eK52ChaLP9Q4QHTH7M/view?usp=sharing

  46. Benny

    Sigge, nu är det ju så att själva tornen och fundamenten har en längre livslängd än rotorblad och maskineri så det är nog där vi har uträkningen att ett vindkraftverk håller ca 15 år innan större renoveringar. Och man kan ju misstänka att byta blad och maskineri blir väldigt dyrt vilket gör att det kanske är billigare att skrota men det varierar nog från fall till fall beroende på miljöpåverkan runt verken. Sen finns det ju en orsak till varför väderkvarnar försvann när ångan kom som alternativ på 1800-talet. Man ville redan då göra sig av med beroendet av den nyckfulla vinden och väderleken. Vindkraft är bara konstigt i moderna industrisamhällen som är beroende av avbrottsfri kraft.

  47. Stefan

    #44
    Tack Håkan. Jag tänkte det med då blev det en del av det trixande som Johan #40 nämnde, om än ganska rättframt.

  48. Sigge

    Benny #46

    Det som har bytts på en del vindkraftverk är lager. Det är en besvärligt att byta huvudlager och lager till turbinbladen. I Danmark har det bytts turbinblad på en del gamla vindkraftverk i samband med lagerbyte. Då har de nya turbinbladen ofta varit längre. Det har gjorts på verk som varit över 20 år gamla.

  49. Daniel Wiklund

    # 48 Sigge Ge dig. . Vindkraften tillhör inte framtiden. Du kanske tillhör dom som tycker att Norrbotten ska ha minst 10000 vindkraftsmonster. Tack för det.

  50. tty

    #48

    Det har även rykt en hel del växellådor åtminstone på Vestas verk. Vestas har ett särskilt ”gearbox repair center” och man kan t o m köpa piratväxellådor från en tredjepartsleverantör.

    Jag vet inte om det är aktuellt nu, men för några år sedan hörde jag av en bekant som är skadereglerare på IF att de inte längre försäkrade Vestas växellådor, enligt honom var de underdimensionerade på de större modellerna.

    Att lagren ryker beror på en oundviklig svaghet för vindkraftverk med horisontell axel. Varje gång ett blad passerar masten ändras luftströmningen runt bladet vilket innebär att lagren får tre smällar i sidled per varv.

  51. tty

    ”Det jag vet är att servicekostnaderna är väldigt höga för Lillgrund jämfört med Storrotliden för att det är både dyrt och tidsödande med båt.”

    Där är jag och Sigge för en gångs skull ense. Företaget där jag jobbade hade en tid planer på att ge sig in på underhåll av vindkraftverk till havs. Jag var med och gjorde en förstudie, varpå vi lade ned det hela. Kostnaderna kan bli astronomiska, i synnerhet vintertid då fartyg och folk kan få ligga och vänta i veckor på lämpligt väder. Vi kom fram till att i en del fall var det billigare att låta verket stå till sommaren.

  52. Enough

    # Daniel W.

    #Sigge kommer aldrig med siffror, stringenta ”hållbara” argument, för alltså inte diskussionen framåt, utan är fast i sitt tänk ( vilket vi alla har rätt till..).

    På denna site är Sigge i grav minoritet, det skulle faktiskt vara bra om han och andra kunde ge ett bättre motstånd, för det skulle vitalisera och tvinga fram än mer skärpta diskussioner. Kom ihåg att ”vi” kritiserar klimathotsalarmisterna för att inte vilja ta debatten, välkomna Sigge och andra, men kräv klara siffror och konsekvensanalys, det som den andra sidan helt saknar ( i våra ögon……)

  53. Enough

    tty #50 och 51

    Perfekt med hands-on information, som de flesta med natur-teknisk bakgrund lätt kan inse och förstå. Problemet ligger såklart i en ovilja att redovisa verkligheten, vilket leder till svårigheter att bedöma LCC och nytta. Det genomsyrar hela energipolitiken, ett ostrukturerat myller av subventioner och straffskatter, varför tillåter vi medborgare detta osystematiska hanterandet av en så viktig sak som vårt energisystem?

    Precis som med klimatfrågan är det ganska tekniskt svåra frågor, och istället för att redovisa fakta ( som bara ett fåtal förstår) väljer man självklart KÄNSLOR som vapen i kampen om olika alternativ; det kan flertalet ta in…….

  54. #52 Enough, så klart behöver vi mothugg. Och om vindkraftens livslängd finns ingen slutsanning. I den intressanta referensen 18,Hughes, G, är (den ekonomiska) livslängden beräknad utifrån en med driftstiden stigande opex, en minskande load factor och ett tänkt vägt marknadspris på vindel. Högre marknadspris – längre livslängd. Så här blir vi aldrig överens. Undrar förresten hur Hughes får fram opex och load factor för installationer från 2018 -. Nåt jag missförstått?

  55. Robert Norling

    #48 Sigge
    Du skriver ”Det som har bytts på en del vindkraftverk är lager.”
    Det låter ju inte å farligt, men verkligheten är dock annorlunda i vindelbranschen.

    Ett klipp från en forskningsrapport:

    ”Dessutom har det nyligen förekommit flera uppmärksammade fall av erosion i framkant. I mars 2018 var Siemens Gamesa tvungen att utföra ”nöd” bladreparation av 140 av de 175 turbinerna i vindkraftverket 630 MW London Array på grund av tidigare än förväntad erosion i framkant [15].
    Detta kom en månad efter att Siemens Gamesa tvingades ta bort 87 av 111 turbiner på en 400 MW-gård i Anholt, Danmark [16].
    I båda fallen var turbinerna 3,6 MW med en rotordiameter på 120 m och installerades 2013. Det faktum att det som nu är relativt små turbiner upplevde en erosion i framkant i denna skala efter bara fem år belyser allvaret i den fråga som vindkraftsindustrin till havs står inför.
    Kostnaden för reparationerna är ännu okänd och Siemens Gamesa planerar att minimera förlorade intäkter genom att montera bladen med en aerodynamisk uppgradering för att öka avkastningen. Reservblad har också monterats under reparationerna.
    Erosion är nu en av de främsta orsakerna till driftstopp tillsammans med rotorobalans, släpande kantdebonds, blixtnedslagsskador och vibrationer på kantsidan”.

    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032119305908?fbclid=IwAR2AmyhI3iZhcQL_0EQL5iO5h5EqlaTdLnIuy4W4V5O9VrVGwHi1w-ySHSo

  56. BD-Nille

    Nacellen (maskinhuset) med generator mm och turbinen (”propellern”) borde väl gå att byta ut.

    Jag undrar snarare över livslängden på betongfundamentet (armeringen, bultförbandet till tornet mm) samt även själva ståltornet. Enorma pulserande vrid- och böjmoment. Stål utmattas.

    I vattenkraftverk byter man ut turbin och generator, sen kör man 30-40 år till.

    Men jag har aldrig hört att man förnyat delar av ett vindkraftverk på befintligt fundament, eller på befintligt torn.

  57. Fermiuppskattare

    Fördelen med marknadsekonomi är att begrepp som EROI inte behövs. Vi har ju redan ett etablerat sätt att mäta resursanvändning, nämligen i monetära termer. Kostnaden för all energianvändning ligger ju inbakad i priser i hela tillverkningskedjan av ett vindkraftverk (liksom kostnader för arbetskraft/maskiner etc). Gruvägaren kommer att baka in sin kostnad för energi till dumpers och brytning och transport i priset på malm, stålverket bakar in priset för el i tillverkningen i priset på stål, transportfirman kostnad för drivmedel i transportpriset etc.

    Om någon satsar på vindkraft betyder det att inkomst från energiförsäljning (dvs netto producerat) är större än samtliga kostnader sett över livslängden . All inkomst kommer från såld energi (om vi inte beaktar ev stöd). Det är helt orimligt att energin i tillverkning av vindkraftverk skulle vara 50% av totala kostnaden av vindkraftverket, vilket indikeras av en EROI på ca 2. För de flesta mekaniska produkter (bilar, cyklar etc) ligger energikostnaden på kanske 2-5 % av förädlingsvärdet för produkten . För kemiska produkter eller papper är det mer, säg 10-20% men då räknas ju det som väldigt energiintensiva varor. Tror inte en mekanisk produkt som ett vindkraftverk kan ligga så högt.

  58. BD-Nille

    Vad gäller livslängd för vindkraftverk måste man också beakta de som havererar direkt;

    11 maj 2020. Ett vindkraftverk i Markbygden har rusat på övervarv i flera dygn. Man vet inte hur man ska stoppa det och kan bara se på. Till slut rasar det i backen. ”Vad jag vet har det inte hänt tidigare” sa Sverige-chefen för Enercon till PT 14 maj 2020.

    22 november 2020. Ett vindkraftverk i Jörn havererar sedan en av vingarna släppt från navet och klippt av tornet .”Jag har aldrig hört att det har hänt i Sverige” sa VD för WPD till bland annat SVT samma dag.

    23 mars 2021. En vinge på ett vindkraftverk i Ersträsk har gått av och rasat. ”Vad vi vet har inget liknande hänt tidigare” sa Sverige-chefen för Enercon till PT samma dag.

  59. Hans H.

    Jag gillar konkurrensutsatta marknader – men det ska vara på jämbördiga villkor.

    När Vattenfalls vD säger att kärnkraften konkurrerats ut av vindkraften blir jag närmast sprickfärdig av ilska. Vad för civilekonomutbildning har hon fått i sig?

    Vå måste ha en elförsörjning som är stabil i pricip alltid. Oavsett kallt eller varmt, oavsett sol eller helmulet, oavsett blåsigt eller vindstilla.

    Den enda ekonomiskt realistiska lagringsdugliga elkraftkälla vi har är vattenkraftverksdammar. Och dessa kan bara realistiskt buffra en viss mängd vindkraft. All vindkraft därutöver är idag ”free riders”. Den åker snålskjuts på andra elkraftslag.

    Dessa nya vindkraftverk borde belastas på något sätt för att jämna ut villkoren.

    I Tyskland lär visst staten och därigenom skattebetalarna gå in och kompensera gas eller kolkraftverken för att de ska ställa upp och acceptera att de ska leverera när vindelen inte räcker till. Men samtidigt ha nackdelen av mycket låga – i extremfallen negativa – priser när det blåser, då vindelen tillåts mata ut allt den producerar.

    Så låga priser att de ofta inte ens betalar bränslekostnaden, än mindre ger bidrag till alla andra driftskostnader, avbetalningar och föräntning på investerat kapital.

    Vindkraftverken borde direkt bära denna kostnad. Endera genom kravet att direkt äga andelar i gas eller kolkraftverk motsvarande vad som är rimligt för att ”balansera” sin egen installerade effeekt. Eller med en ren straffskatt.

    Vidare Innebär vindkrafren krav på mer överföringskapacitet, i synnerhet långväga sådan, för att i någon mån kompensera för att det kan blåsa på ett ställe men inte på ett annat. En lämpkig avgift som ska täcka merkostnaden gör tas ut. Inklusive merkostnader för nödvändig installation av ”svängmassa” och/eller kompensation till orimligt slitage på andra kraftslag för ultrasnabba anpassningar till effektvariationerna vilkret sliter mer än normalt.

    Härtill skall självklart vindkraftsägarna betala till en fond som ska täcka rivningskostnaderna, återställande av marken ”i skick som ny” samt slutligt omhändertagande av vingarna på ett acceptabelt sätt.

    Det är sannerligen en free rider vi har fått in i energisystemet. En formidabel gökunge.

  60. Sigge

    BD-Nille #56

    I Sverige känner jag inte till att det förekommit att man bytt turbinblad på vindkraftverk. I Danmark som har äldre vindkraftverk än Sverige har det förekommit. Vindkraftverk som är byggda före 1990 hade som regel ganska tunga turbinblad. I samband med lagerbyten har det då bytts till nya lättare blad som är lite längre.

    Det mest kända bytet av turbinblad är Tvindskolans vindkraftverk som bytte turbinblad efter 27 år. Det är fortfarande i drift efter 44 år fast det har nog bara varit i drift i 43 år för att vid två lagerhaverier så stod verket stilla ungefär ett halvår varje gång.

  61. Evert+Andersson

    Prof. Gordon Hughes studie är väl den som omfattar flest verk. Tror jag.

    Det normala med maskiner är att det byts ut när driftkostnadsunderlägsenheten jämfört med nya blir tillräckligt stor. Det betyder inte nödvändigtvis att de är utslitna och oanvändbara.

    En indikation kan man se när kommunala vindkraftsbolag kräver att politikerna ”ska ta sitt ansvar” när de går back på grund av att elcertifikaten blivit för billiga och framför allt när de efter 15 år inte längre ger några intäkter.

  62. BD-Nille

    #59 Sigge
    I Jörn fick man byta bladen innan den nya vindkraftsparken ens var helt idrifttagen,

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/orsaken-till-haveriet-infastningen-misslyckades

  63. Daniel Wiklund

    # 59 Sigge Vilken ljus framtid vi har i Norrbotten. Om dom tusentals vindkraftsmonster som planeras byggas här blir kvar i 44 år.

  64. Sigge

    Daniel Wiklund #62

    Nu tror jag inte mer än högst 1/5-del av de planerade vindkraftverken i norra Skandinavien kommer att byggas. Det är bara de projekt som är i bra vindlägen och som rationellt kan byggas som kommer att bli av. Det är ju inte bara i Sverige utan även i norra Norge och norra Finland som det paneras mycket vindkraft.

    Det är ju möjligt att man byter turbinblad och en del andra vitala delar så att vindkraftverk i stora vindkraftsparker kommer att vara i drift i 50-60 år innan de rivs.

  65. Daniel Wiklund

    Du Sigge verkar vara en vindkraftskramare. 50 till 60 år. Vilket vansinne att bygga ut vindkraften. I nordnytt igår berättade kommunalrådet Carina Sammeli att Luleå ska vara klimatneutralt 2040. Och att det kommer att kosta. Men hon menade att vi inte har nåt val. Den sk gröna omställningen verkar vara en naturlag. I den sk gröna omställningen så är ju vindkraftens utbyggnad viktig. Miljöpartiet jublar. Detta lilla skitparti har makt som att dom vore i majoritet i riksdagen. Hoppas att dom med vindens hjälp blåser bort i kommande val.

  66. Simon

    https://www.tn.se/hallbarhet/sa-slar-rekordhoga-elpriset-foretag-redan-lamnat/

    Det kan vi tacka denna vansinnesutbyggnad av vindkraft. För att då inte ens nämna alla skogsvärden som går förlorade, räknat i såväl pengar som i miljö och djurliv.

  67. Sigge

    Daniel Wiklund #64

    Jag är inte emot någonting, varken vindkraft, solenergi eller kärnkraft. Det som jag är emot det är personer som kommer med falska uppgifter om t ex vindkraft. Det är inte mycket som är sant som skrivs här om vindkraft.

    Att klimatet blir varmare behöver man inte föra statistik för att se. Där jag bor märker man främst att vintrarna blir varmare. Mina barnbarn som bor i Skåne har varit på besök hos mig i februari de senaste åren för att få uppleva vinteraktiviteter. Det har inte varit någon snö när de varit här och isen på sjön har varit så dålig att man inte vågat gå ut på den när det varit is. Före år 2005 så hade det inte förkommit under min livstid att isen varit så dålig att man inte vågade gå ut på den i februari.

  68. Lars Cornell

    Sigge, har du funderat på varför det bor så många människor i Skåne och så få i Lappland?

  69. Daniel Wiklund

    Sigge. Apropå värme. Varmaste juli i Luleå sen 1921 var 1937, den varmaste augusti sen 1921 var också 1937. Den 19 augusti 2002 var det 28,4 grader i Luleå. Den varmaste augustidagen sen 1921 var den 1 augusti 1980 med 29,4 grader. Just nu 17 grader i Luleå. För 20000 år sen var isen minst 2000 meter tjock där jag sitter nu på Storgatan I Luleå. Härligt med värme.

  70. Björn

    När man läser om allt vindkraftselände här, så inser man att den enda vägen framåt är ny kärnkraft. Underhåll och byten av delar till vindkraftverk kräver specialutbildad personal och lyftutrustning. Ett scenario är att underhållet släpar efter så att stillastående och felande verk ökar mer än vad som hinner repareras. Vindkraftmarknaden skulle teoretiskt kunna kollapsa i brist på underhållspersonal, materiel och utrustning. Inte mej emot, men de lidande blir vi själva som elkonsumenter. Därför behövs en stabil och hållbar baskraft som är helt väderoberoende. Kärnkraften är då den främsta kandidaten.

  71. Argus

    Aah!

    Det är när turbinbladet passerar pylonen som det skapas en kraftpuls som frestar på lager och annan mekanik.
    Jag har en lösning som tills vidare borde användas:

    Låt turbinen bara ha ETT blad!
    Voilà, en tredjedel så mycket pulser och 3ggr bättre livslängd.
    Det tipset får nu politikerna som specar produkten vindkraftsverkkonstruktörerna har att designa.

  72. #59 Hans H
    Perfekt analys och konklusion. Det skulle gå att göra en ekonomisk kalkyl på ’tokeriet’ kring vindkraften. Jag avser här inte dennas uppenbara negativkalkyl vid företagsekonomisk normalförräntning genom direktinvesteringarnas och underhållsutgifternas relation till inkomster vid borttagande av elcertifikat och direktsubventioner vid uppförande och installation. I dessa kalkyler räknas dessutom mark- eller sjöanvändningen till noll. Ett nytt stort vindkraftverk om 5MW kräver en land/sjöyta om 1 km^2 i ett typisk vindkraftverkspark.

    Den stora uppoffringen är den samhällsekonomiska utgiften Du så väl beskriver. Kravet på kompletterande kärn-, vatten-, gasturbinkraft för att kunna balansera vindkraftens krav på kompletterande svängmassa. Utgifterna är redan astronomiska genom utslitning av existerande baskraft.
    Ju mer vindkraften byggs ut och ju snabbare kärnkraftverken avvecklas desto högre sannolikhet för återkommande strömspikar, som slår ut alla elektriska komponenter i ett företag eller hus. Nyligen träffade en sådan strömspik 7000 hushåll, i Jämtland tror jag. I media talas endast om att elmätarna behövde bytas ut. Det som hölls undan i rapporteringen var den mycket stora ersättningsutgiften för resp hushålls elektriska apparater som var inkopplade vid tillfället och inte klarade strömspiken. Det enda sättet förutom att låta strömspikarna komma som de ’själva vill’ är att tvångsmässigt stänga strömmen i stora områden vid befarade överlastningstillfällen. (Sådan tvångsmässig avstängning behövs också återkommande behöva genomföras vid brist på el, när vindkraften inte levererar tillräckligt vid ex.vis. högtryckskyla.) Svenska staten måste omedelbart betala utrustning och installation av kompletterande överspänningsskydd till alla hushåll och företag samt därtill ersättningsutgiften för förstörd(a) fasmodul(er) i övespänningsskyddet efter att strömspik(ar) inträffat. Därtill måste omedelbart således investeringarna påbörjas för utökas baskraft samt existerande användbara kärnkraftsanläggningar tas i fullt bruk.
    Inom kort kommer företagsinvesteringar i Sverige få stryka på foten m.h.t. instabilitet och otillräcklighet i elförsörjningen. Exempel finns redan.

  73. Johan, Uppsala

    Daniel, Sigge m.fl

    Det är inte alltid som den svenska julen är så snöfylld som på ett klassiskt julkort. Sverige är ett långt land där mildväder och vinterkyla ofta böljar fram och tillbaka vid jultiden innan vintern ännu hunnit stabilisera sig. Utan att vara expert inom ämnet tror jag också att vårt minne är selektivt och att vi från vår barndom minns de roliga, vita vintrarna lättare än de tråkiga, gråslaskiga.
    Diagrammet i länken nedan nedan visar ungefärligt snödjup på juldagens morgon 1900-2019:

    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.144418.1606130357!/image/Vit_jul_diagram_2019.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/Vit_jul_diagram_2019.png

    Kanske lite överkurs, men förra vintern roade jag mig med att sätta ihop två varianter av detta diagram i ett dokument där ett av dem var urklippt och spegelvänt (själva rutnätet gick alltså åt fel håll kan man säga). Jag lät sedan vänner och bekanta gissa vilket som var det rätta. Det var en intressant övning.

    Länk till SMHI där diagrammet mm finns:
    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/julvader-1.4274

  74. Johan, Uppsala

    Angående impulser mm från rotorblad:

    Prova att googla ”vertikala vindkraftverk”. Det har pågått försök med sådana prototyper på ca 8-10 m totalhöjd här runt Uppsala i drygt 15 år och det verkar nu ha kommersialiserats. Men jag tror inte jag sett något fullstort i drift någonstans ännu.

  75. Gunnar Strandell

    Argus #71
    Jag föreslår en nollvision!
    Det är framgångsrikt för äldre tiders vindkraft.
    Gissar att Grönköping blir först
    😉

    Bild:
    https://static.cdn-expressen.se/images/5e/db/5edb37136a114e37b3f4c5e8650fa81f/1280@80.jpg

  76. #59 – Hans H. bra kommentarer

  77. Lennart Svanberg

    I miljöaktivisternas värld så är alltid framtiden nästan här. Realister talar om verkligheten och nu’et vilket är så oändligt mycket tråkigare. Det måste vara skönt att leva i fantasivärlden att om vi ’bara’ satsar lite till på sol och vind så är vi alla för evigt uppkopplade till all elektricitet vi någonsin kan behöva nästan gratis.

  78. Lars-Eric Bjerke

    Peter Rudling,

    Ditt diagram om elpris som funktion av andel vind och sol i olika länder anser jag vara missvisande för de länder som tillhör Nordpool t.ex. Danmark, om du med diagrammet vill visa att Danmark har ett högt elpris på grund av att de har en stor produktion av vindkraft.
    För de länder som tillhör Nordpool handlas nästan all el som produceras på marknadsplatsen. Det innebär att i dessa länder är råelpriset detsamma. Skillnaden beror därför mest på skatter och kostnader för kraftnät.

  79. Daniel Wiklund

    # 78 Lars-Eric B Har Danmark stor produktion av vindkraft även när det inte blåser?

  80. foliehatt

    Lennart Svanberg, #77
    plus att andras pengar är alltid billigast att spendera

  81. Håkan Bergman

    LEB #78
    Problemet är väl att Danmark inte har en stor produktion av vindkraft, däremot har dom en förhållandevis stor installerad vindkraftskapacitet och eftersom produktionen varierar, och inte följer efterfrågan, får man i stället köpa annan el som oftast är fossilel och då blir elen dyr.

  82. Daniel Wiklund

    OT Läser i kuriren om det första fossilfria stålet. Baylan var där. VD för SSAB Martin Lindkvist var också där och skålade för stålet. Men mest pratade man om klimatet. Det ska bli dyrt att släppa ut koldioxid sa Martin L. Med var också Anna Borg från Vattenfall. Apropå dyrt så är hon väldigt dyr i drift. Hon har en årslön på ca 15000000 kr. Vansinnigt hög lön. Hon tjänar i månaden det jag med min lärarpension får på sex år. Allas lika värde var det. Undrar hur mycket koldioxid Anna Borg släpper ut.

  83. En annan

    fast vindkraft kan väl egentligen inte passa in i ett modernt samhälle, med tanke på dess intermittens!
    Däremot i det lilla som resurs för ett ” of grid ”, alltså i småskalig produktion kan det duga utmärkt, speciellt vertikalaxlade verk då de startar oberoende av vindriktning Helix-rotor tror jag det heter men benämningen kan vara fel. Problemen uppstår när nuvarande vindkraft skall promt mixas in, till vilket pris som helst, dess svajighet förstör hela grundtanken mot hur vi har byggt upp vårt elnät.

  84. En annan

    Dessutom tycker jag att näringslivet skall lära av vindkraftslobbyisterna hur man säljer in en värdelös, dyr, samhällsfarlig produkt, mest för att undvika den fällan, för den kommer att slå igen förr eller senare, tur då att lobbyisterna antagligen läppjar på en drink i Söderhavet, skrattandes hela vägen till banken…
    Men vi vänder på kuttingen, nu har ni 10 år på er att visa förträffligheten i eran hippsvippstillgång, MP med flera:

  85. #72 Göran Åkesson
    Finns det någon utredning gjord som förklarar de uppkomna spänningsspikarna? Kan de härledas till vindkraften? Om t ex frekvensen sjunker något borde inte spänningsspikar uppträda.

  86. Lennart Svanberg

    #80 foliehatt – exakt 😀

  87. #78 Lars-Eric Bjerke, instämmer. Vi har haft uppe Peters diagram här förut. Tycker att sån ”grumlig” bevisföring bara drar ned. Trevligt om Per eller Peter kunde svara #57 Fermiuppskattare. Sen, om nu SKF och Vesta får ordning på tekniken till den besvärliga driftssituationen (väl inte helt uteslutet, snarare troligt) så får vi kanske ekonomiska livslängder om 30 -40 år mot ett rimligt vägt marknadspris på el. Har en känsla av att vårt raseri mot vindkraft försvårar en saklig debatt. Det ändrar inte att framtiden ligger i kärnkraft, vindkraften har större problem kvar att lösa.

  88. Benny

    I Afghanistan har man Talibaner som vägrar överge sin galna religion islam och i västvärlden har vi klimat-talibaner som vägrar överge sin galna klimatreligion…

  89. Hans H.

    #72 Göran Åkesson, #72 Peter Rudling

    Tack för de vänliga orden, gläder en gammal synsvag gubbe.

    Man måste ge miljömupparna kredit för deras långsiktiga och målmedvetna arbete att med alla till buds stående medel sätta krokben för kärnkraften och utmåla vindkraften som ”billig” energi.

    All kunskap i denna fråga finns givetvis hos Vattenfall, men när man pådyvlas en icke teknisk vD med en tydlig agenda så tiger ingenjörerna och lider – eller stoppas i karriären.

    Låt oss säga att vi varit i USA och Trump återvalts. Då tror jag vi fått se ett senatsförhör med ledande företrädare för motsvarigheter till Vattenfall, som föregåtts av en allsidig utredning. Kan vi få till en ordning där Moderaterna + KD svänger i denna fråga och gör något?

    Jag ser rött över alla lögner. Ansvarige ministern Ygeman säger att kärnkraften lagts ner av ”ekonomiska skäl som inte lönsam”….

  90. Håkan Bergman

    En annan #84
    Behövs inga 10 år, jag säger som Trump – Look at Germany!
    Varför hör jag aldrig om Energiewende idag?
    https://drive.google.com/file/d/1CZ2Iv1L8IcNpFOxb1o83nKTns0AdlBkQ/view?usp=sharing

  91. Daniel Wiklund

    # 87 Eilif Du som bor i Norrbotten. Tycker du att förre landshövdingen (bor nu i stockholm) har rätt när han anser att det behöver byggas vindkraftverk i Norrbotten motsvarande 10 Markbygden. Dvs 10000 vindkraftsmonster. Jag som norrbottning förbehåller mig rätten att vara rasande kritisk mot såna utfästelser. Om jag minns rätt var Björn Nilsson ordförande i kungliga vetenskapsakademin.

  92. #78 och #87, – ojojoj- det finns hur mycket resultat som visar på samma sak att mer vind och solinstallerad kapacitet driver upp elpriserna, både i flera länder än EU i Australien och i USA. Tyvärr kan jag inte lägga upp dessa figurer här. De som är för vind och sol pekar hela tiden på kostnaden för själva panelerna och vindkrafturbinen är låga, men det är den lilla kostnaden. De stora merkostnaderna för elnäten för vind och sol är 2-3 ggr dyrare än till kärnkraft/vattenkraft då de ser ut på ett helt annat sätt. Dessutom tillkommer kostnaden för ersättningskraft, tex. när det är för lite el i Sverige under vintern när vind och sol inte ger någonting får vi importera mycket dyr el från kontinenten. Det är det sambandet som jag visar i figuren. Som jag nämnde tidigare så är elpriserna beroende av många olika faktorer och om man gör en multivariatanalys så framkommer parametrar som starkt påverkar elpriset i detta fall är det tydligt att andelen vind och sol av all elproduktion påverkar elpriset starkt. Jag föreslår att ni pratar med en matematiker som kan upplysa er om multivariatanalys.
    Istället för att återkomma till denna typ av kommentarer så föreslår jag att ni själva skriver ett blogginlägg som visar att vi alla andra har fel.

  93. #78 och #87 – antar att ”tidningen näringslivet” har också fel vad gäller elprisets beroende av vind och sol: https://www.tn.se/hallbarhet/sa-slar-rekordhoga-elpriset-foretag-redan-lamnat/ . Kontakta gärna nicolina.soderqvist@tn.se och delge era kunskaper.

  94. #85 Joseph
    Såklart inte! Det ingår inte i narrativet kring den välgörande vind-& solkraften att beskriva/analysera anomalier som denna, eftersom en sådan endast kan parkeras hos vindkraftens nonexistenta självständiga balanseringskraft. Har Du hört talas om en dylik strömspik utanför näraliggande blixtförklaring från tidigare, när kraftgenereringen alltid kunde regleras av vatten/kärnkraft?

  95. JonasW

    #50 tty

    Har också haft samarbete med IF. En av de saker jag lärde mig är att de inte försäkrar havsbaserade vindkraftverk.

    Min gissning är att det är vi skattebetalare som är försäkringsbolag för havsbaserade vindkraftsparker.

  96. #92,93 Peter Rudling. Jag tycker att ditt svar bekräftar min synpunkt på debattläget. Så igen,
    1. Grumlig bevisföring – som Lars-Eric Bjerke påpekade. Absolut! Förslag, rensa bort uppenbara snedvridningar (Peter, jag säger inte att slutsatsen är fel).
    2. SKF och Vesta kan troligen öka livslängden väsentligt (minska opex) på kritisk teknik. Är det kontroversiellt?
    ”Jag föreslår att ni pratar med en matematiker som kan upplysa er om multivariatanalys”, hmm! Skulle nog avråda från det utifrån diagrammets dataunderlag. Kan bli svårt med signifikanserna.

    Peter, en helt onödig kontrovers! Intressant om du ville kommentera #57.

  97. #72 Göran Åkesson, #59 Hans H
    Jag tycker det är intressant att konstatera i vilken omfattning vindkraften (och solkraften) åker snålskjuts. Jag vill bifoga ytterligare en snålskjuts: Vindkraften (och solkraften) genererar inte reaktiv effekt. Nödvändig för spänningshållningen.
    Problemen skulle jag kunna beskriva som:
    1. Politikerna finns överst i beslutskedjan
    2. För att få behålla jobbet måste beslutfattarna på myndigheterna lyda politikerna. Politikerna besitter faktaresistens.
    3. Härefter styr ekonomin. Således inte lönsamt att köra Ringhals (generator + turbin) som synkronkompensator. Skulle ge rotationsenergi + styrbar reaktiv effekt. Skulle inte ge klirr i kassan hos berörda myndigheter? Styr inte mot kundnytta? Det har skrivits om en utredning att köra tidigare pumpkraft på nytt som pumpkraftverk. Ger förmodligen inte klirr i kassan hos berörd myndighet. Styr inte mot kundnytta? Dvs om vi elanvändare ses som kunder.

  98. #94 Göran Åkesson
    Uppfattat jag dig rätt: Skyddsreläerna (eller snabbåterinkopplingen) fungerar inte normalt vid generering med vindkraft. Själv har jag inte jobbat med skyddsreläer. Har du gjort det? Om du kopplar felet till skyddsreläerna, hur gör du den kopplingen?

  99. Daniel Wiklund

    # 96 Eilif Jag har inte fått nåt svar på vad du anser om att förre landshövdingen i Norrbotten anser att man ska bygga 10000 vindkraftverk i Norrbotten.

  100. tty

    OT men notabelt.

    Det har åter varit ett par dagar med stor avsmältning denna annars kalla och snöiga sommar på Grönland:

    http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/surface/SMB_curves_LA_EN_20210819.png

    …och säkert som amen i kyrkan poppar Grönland då återigen upp i nyhetsflödet:

    https://www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/f%c3%b6rsta-k%c3%a4nda-regnet-%c3%b6ver-gr%c3%b6nlands-h%c3%b6gsta-punkt/ar-AANxWUv?ocid=msedgntp

    Det riktigt otäckt hur extremt felinformerad den blir som bara följer MSM.

  101. Simon

    OT men tangerar föregående inlägg av tty

    Intressant här att lyssna på Stefan Sauk och Lotta Gröning om åsiktskorridoren, konsensus och hur media numera kryper för politikerna. Uppenbarligen tror hon inte heller på det påstådda klimathotet utan tycker det är förskräckligt hur man i media bland annat hänger ut Sveriges kunnigaste i ämnet som ”klimatförnekare”. Ca 25 min in men lyssna gärna på hela programmet.

    https://www.youtube.com/watch?v=OdbPxYuDt4s

    Ett stort problem är ju som sagt att journalistkåren har fått en ryggrad som överkokt spaghetti. Gjorde journalisterna sitt jobb skulle vi inte ens ha denna diskussion om vindkraft. Kärnkraften skulle aldrig ha börjat avvecklas, klimatet skulle vara en ickefråga och miljöpartiet hade aldrig kommit in i riksdagen, än mindre suttit i en regering.

  102. #99 Daniel, vi är nog rörande överens. Låt vindkraftverken följa landshövdingen om han behöver fler, Gärdet, Djurgården, Vitabergs parken och Zinkens Damm. Vi har fullt. Fem++ megawattare. Försök få igång Ringhals och kanske Oskarshamn. Se över gas, rysk eller norsk. Eller varför inte olja. Går nog att få för sådär en 25 öre/kwh.

  103. Evert+Andersson

    #59 Hans H

    Bra kommentar. Svenska Kraftnät efterlyser åtgärder i den riktningen för att få till en marknad där den som håller reservkraft och bar får leverera när effekten efterfrågas också fårbetalt. De säger inget om hur det ska gå till, men pekar på nödvändigheten. (Långsiktig Marknadsanalys 2010 ). Stor risk att skattebetalarna får stå för det också.

  104. BD-Nille

    #72, #94 Göran Åkesson och #85 Joseph

    Jag har inte lyckats hitta någon officiell störningsanalys kring händelsen den 10 juli 2021 som ”brände upp” en massa elmätare hos kunder till nätbolaget Bergs Tingslags Elektriska. Och medförde elavbrott för dessa kunder.

    Det beskrivs som en ”strömspik” eller ”spänningsspik” i media och till och med av branschföreningen Energiföretagen. Men en ”spik” i elkraft-sammanhang är ett transient och mycket kortvarigt förlopp – mikrosekunder till någon millisekund. En ”spik” innehåller ingen större energimängd.

    Störningen den 10 juli medförde att en del av stamnätet (och underliggande nät) tappade kontakten med det nationella elnätet. Det blev ett så kallat ”ö-nät” under 2 sekunder (se min nästa kommentar). 2 sekunder är en lååång tid i sammanhanget och inget transient förlopp och ingen ”spik”.

    I Ö-nätet fanns det såklart last. Men det måste också ha funnits generatorer, eftersom Ö-nätet levde i hela 2 sekunder. Därmed blev det en Ö-drift, dvs ett litet elnät med egen elproduktion. Oklart om det var vattenkraft eller vindkraft eller en kombination. Vi får avvakta SVK störningsanalys.

    Under dessa 2 sekunder blev huvudspänningen (dvs mellan faserna) till Bergs Tingslags kunder cirka 500 Volt istället för normala 400 Volt. Dvs 25% överspänning i hela 2 sekunder. Det brände upp vissa elmätare och även utrustning hos elnätskunderna.

    Problemet i små begränsade Ö-drifter är att produktionsanläggningarna inte självklart förmår att reglera spänning och frekvens och fungera i Ö-drift. Många men inte alla vattenkraftverk kan. Självklart kan inga vindkraftverk driva ett elnät i Ö-drift.

    Jag inväntar med ”spänning” SVK störningsanalys, för att få besked om vilka kraftverk/generatorer som fortsatte att mata ut kraft på nätet i TVÅ SEKUNDER trots att spänningen var utanför alla gränser.

  105. Håkan Bergman

    Eilif #102
    Nej, nej inte olja den ska reserveras för flyg och bil. Gärna gas, kolla på britterna, tills vi byggt ny kärnkraft.
    https://www.bmreports.com/bmrs/?q=eds/main
    Kolla rutan Generation By Fuel Type.
    CCGT, gaskombi som vi säger är ryggraden i britttisk elproduktion och dom slår tyskarna även när det gäller utsläppen. Britterna har uppåt 25 GW vind, varav runt 10 GW offshore, men dippar ändå ner till under 400 MW eller ännu lägre, kol är den där flugskiten i botten. Don’t mention the Energiewende!

  106. tty

    ”tycker du att förre landshövdingen (bor nu i stockholm) har rätt när han anser att det behöver byggas vindkraftverk i Norrbotten motsvarande 10 Markbygden. Dvs 10000 vindkraftsmonster. ”

    Verken i Markbygden förbrukar ca 500 m3, alltså mer än 1000 ton, betong var. Sveriges totala betongproduktion är ca 6 miljoner m3 per år. Att bygga 10 000 vindkraftverk förbrukar alltså nästan ett helt års totala betongproduktion.

    Något får mig att tro att miljöpartiet inte riktigt har beaktat alla faktorer.

  107. BD-Nille

    Nedan är ytterligare information om störningen i elnätet; Ö-driften under stamstationen Rätan den 10 juli 2021.

    Min bedömning är i nuläget att den primära orsaken var fel i Stamnätet. Den sekundära orsaken var att en Ö-drift med allvarlig överspänning kunde pågå i hela 2 sekunder.

    Nedan information kommer ur ”hästens mun”, närmare bestämt från det lokala och kommunala elnätsbolag som drabbades av Ö-nät/Ö-drift, varvid omfattande skador uppstod på elmätare och hos elnätskunder. Informationen har spridits via elnätsbolagens samverkansfunktion och är en offentlig handling, inget sekretessbelagt.

    ”Händelse
    Under Lördagsmorgonen löste överliggande nät ut hos SVK i Rätan och under ca 2 sek försattes en del av deras nät i ö-drift i viket vårt nät blev en del av.

    Orsaken till att det kunde bli så utreds just nu av SVK och EON, det vi har kunnat bidra med i den utredningen är mätvärden från våra system, tyvärr har inte alla våra mätpunkter den upplösningen så att dom hunnit med att registrera händelseförloppet. Den mätpunkt som visade det mest onormala läget hos oss visade en spänning på vårt regionnät på 58kV på mot normalt 46,5kV.

    Jag startade upp elsamverkan på lördag kväll då vi började inse hur många elmätare som kunde vara utslagna, jag trodde det skulle vara svårt att få tag i hjälp nu under semestern men det visade sig att vi hade kunnat få mångdubbelt fler.

    Vi har haft 12 inlånade montörer, 4 från Jämtkraft som infann sig första natten och 5 från Härjeåns som kom in söndag morgon. Vi har också haft installatörsfirmor från byarna runt i vårt område som hjälpt till. Så totalt har vi haft ca 22 montörer som bytt mätare mellan 06:00-23:00. Vi valde att inte ta in mer hjälp utifrån då vi såg en svårighet att kunna styra upp arbetet på ett tillfredställande sätt. Tack till alla som erbjudit hjälp.

    Vi avbröt elsamverkan under onsdagen då vi hade klarat av alla felanmälningar som kommit in och vi räknar med att klara av kommande mätarbyten med egen personal.

    De mätare som gått sönder av överspänningen är ADDAX mätarna( se bifogad bild), vi hade 3600 ute i vårt nät när felet inträffade och 4700 Aidon, vi har inte fått in någon Aidonmätare som är trasig.

    Vi har inte någon större mängd trasig utrustning själva förutom mätarna och routrarna i nätet vad vi kan se. Ett par styrkort i två av våra kopplingsstationer har vi kunnat konstartera i dagsläget.

    Vad gäller utrustning hemma hos abonnenterna ser det sämre ut, styrutrustningar hos sågverk, fläktsystem på hotell, värmepumpar etc, etc. en del fastigheter är helt urblåsta på elektronik och en del har inte märkt av något, så det har slaget mycket olika. jag vågar inte gissa hur många försäkringsärendena kommer att bli.

    Vi hade 2100 Aidonmätare på lager, så vi hoppas det ska räcka. Vi har tills idag tosdag bytt ca 1400 mätare och vi uppskattar att det är ca 500 kvar. Det är mätare som systemet inte får tag i, men en del av dom beror förhoppningsvis på att routrarna är trasiga och att kunden kan ha ström ändå.

    Alla fastboende har fått ny mätare, men då våra abonnenter består till 60% av fritidshus är det många som inte hört av sig ännu.

    Nu och framåt
    Det är en stadig ström av påringningar till felanmälan och kommer så fortsätta under semestertiden då fritidshusägarna kommer upp till stugorna. Vidare söker vi ut i ADDAX systemet (det som fortfarande funkar) vilka abonnenter som kan vara utan ström.

    Vi kommer att påskynda utrullningen av vårt ADDAX mätare då vi inte vet hur dom som klarat sig denna gången kommer må tills alla skall vara ut bytta 2025, kommer dom klara av några spänningsvariationer alls? kommer dom att kortslutas löpande framåt? vi har sett att en del har gått sönder dagar efter det att avbrottet ägde rum.

    För framtida händelser kommer installera störningsskrivare med hög upplösning på lämpliga punkter i vårt nät och i anslutning mot överliggande nät, detta är något vi saknar idag för att kunna analysera vad som hänt.

    Störningsskrivare har nog också kunnat hjälpa oss förstå varför en del områden i vårt nät har drabbats hårdare än andra

    Vidare har vi de delikata uppgifterna med avbrottsersättningar, försäkringsfrågor och ansvarsbiten att ta tag i, men det får bli en framtida fråga efter det att alla fått tillbaka sin elleverans.”

    SOM SAGT: Jag ser fram emot Svenska Kraftnäts störningsanalys, hur en Ö-drift med allvarlig överspänning kunnat pågå i hela 2 sekunder…

  108. tty

    #104, 107

    Låter som raka motsatsen till den totala mörkläggningen av Sydaustralien för ett par år sedan. Den berodde på att vindkraftverken inte tålde en kortvarig underspänning i stamnätet.

  109. Frej

    Nånting får mej att tänka på Der untergang ”filmen” . En vecka kvar så kan kärnkraften vara över . Märta Stenevis lag om förbud mot cement . Och Libanons förestående kollaps , minst 2 000 000 flyktingar där . Afghanistan alla flyr . Och så Miljöpartiet i regeringsställning med öppna gränser , Och Stenevi ska oxå låna Miljarder för klimatomställningen , men hon kan inte precisera hur många , men många blir det . Och jag tänker vad kan en klimatkris vara i jämförelse med Miljöpartiet ?

  110. Håkan Bergman

    Frej #109
    Vi har just misslyckats med att omvända ett land på 38 miljoner och dom här dårarna tror på fullt allvar att man kan omvända 8 miljarder!

  111. BD-Nille

    tty #108
    ”Mörkläggning av Sydaustrailen… Den berodde på att vindkraftverken inte tålde en kortvarig underspänning.”

    Av den anledningen finns det föreskrifter att vindkraftverk (och andra generatorer) ska klara viss underspänning under en viss tid.

    Tänk om alla Sveriges vindkraftverk råkar producera 7000 MW (installerad effekt 10 000 MW), och plötsligt ”trippar” alla för en marginell underspänning.

    Dimensionerande för Sveriges kraftsystem är bortfall av max 1400 MW – Oskarsham O3.

    Bortfall av 7000 MW – då blir det total blackout i Sverige, och kanske hela Norden. Och att dödnätsstarta ett stort stamnät är ingen lek.

    Jag har egen erfarenhet av vindkraftverk vars skyddsfunktioner var helt galet inställda. Det räckte med 10% underspänning (minns inte time-delay) , så trippade de. Ett åsknedslag (kortslutning) i regionnätet (130 kV) 20 mil bort räckte.

    Och till råga på allt går det inte att genomföra normala prov av skyddsfunktionerna i vindkraftverk. Allt finns i en svart låda i styrsystemet, det finns inga provuttag där man kan ansluta en provutrustning och simulera olika varianter av avvikande spänning och frekvens.

    Sådana regelbundna prov är lagstyrda i elsystemet i övrigt. Men vindkraftverken har en gräddfil, och klassas som ”maskiner”.

    Då går det så här:

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/vindkraftverk-i-pitea-rasade-efter-haveri

  112. Ann Löfving-Henriksson

    # 109 Frej, efter att nu sent omsider ha läst igenom den inspirerande och lärorika debatten kring dagens ämne ”hållbara energisystem” kommer i sista stund dagens höjdpunkt ”vad kan en klimatkris vara i jämförelse med Miljöpartiet”.
    Tack, den ska jag bära med mej så länge minnet inte sviker.

  113. Per och Peter, ni har skrivit ett inlägg med intressanta referenser i ett centralt ämne, vindkraftens berättigande (den är nog det blindspår som ni förfäktar). Fått massa beröm. Kanske hälften av det ni vill förmedla handlar om EROI. Ni får en synpunkt från #57 om ert EROI. Ett riktigt mothugg. Kan ni inte – eller nån av berömmarna – gå in och svara? Det måste ju vara väldigt lätt?- eller?

  114. Daniel Wiklund

    Till veckan får Norge besök av knäppskallarna i Extinction Rebellion. Dom kommer bl a att blockera trafiken. Dom menar att IPCC-s rapport legitimerar deras aktioner. Om en dryg månad är det Stockholms tur att drabbas av ligisterna. Det glädjer säker miljöpartiet.

  115. Simon

    #114 Daniel
    Blockera trafiken kommer ju att öka utsläppen. Det är ju ständiga start och stopp som släpper ut mest. Dessutom tillkommer nya utsläpp, bla från utryckningsfordon som kommer bli tvungna att ingripa. Jag gissar att man precis som miljöpartiet saknar konsekvenstänkande så det är ju inte förvånande. I grunden tror jag dock inte dom egentligen bryr sig om utsläppen. Det är demokratin man vill avskaffa.

  116. Frej

    111 BD-Nille Der untergang Bd – Nille . Det finns bara en grön väg kvar https://www.youtube.com/watch?v=OcW-BSEB3ng Ska vi gå under gör vi det med stil 😉 ….

  117. Lars-Eric Bjerke

    #92 Peter Rudling,

    Jag kommenterade inte elpriset i länder i allmänhet utan bara priset i de länder som ingår i Nordpool. Nästan all el som produceras inom Nordpool handlas på börsen i Oslo. Därför har Danmark samma råelpris som t.ex Norge. Priset är i princip oberoende av produktionskonstnaden utan bestäms av vilken rörlig kostnad de olika produktionsanläggningarna har. Får man täckningsbidrag för sina fasta kostnader så producerar man, annars inte.

  118. Kurt Persson

    Vindkraft måste väl vara en strålande teknik att använda i ett land som Sverige med så mycket vattenkraft.
    När det blåser släpper man inte ut så mycket vatten från dammarna och när inte blåser kan man använda det vatten som sparats och använda mer vattenkraft.
    Ett billigt sätt att lagra vindel.

  119. foliehatt

    Kurt Persson, #118
    Nederbörd, som är en förutsättning för tillrinning i vattenkraftverk – är beroende av att vinden transporterar in fuktig luft som sedan regnar ur över dammarnas tillrinningsområden.
    Dåligt med vind brukar betyda dåligt med nederbörd.
    Sålunda kovarierar vindfattiga år med torrår.

    Ingen bra kombo med andra ord.

  120. Kurt Persson

    foliehatt, #119
    Intressant information. Har du exempel på sådan statistik.

  121. mattias

    #118
    Ja, men…
    Varför tror du det pratas så mycket om vätgassamhälle och grönt stål? För att man måste ta hand om överskottet av vindel. Andelen som regleras optimalt av vattenkraft har redan passerats.

  122. BD-Nille

    # Bjerke #117
    Elpriserna för de länder som är med i Nordpool är just nu från 54 EUR/MWh till 114 EUR/MWh. Knappast samma.

  123. Kurt Persson

    mattias, #121
    Hur stor andel som regleras optimalt av vattenkraft menar du att vi har? Hur beräknas detta?

  124. Adepten

    #116 Frej
    En perfekt låt att köra till. En perfekt låt att sakta dansa till. En perfekt låt att koppla av till, men aldrig en låt som får dig att somna 🙂
    https://www.youtube.com/watch?v=yKJOThDVRiE&list=RDyKJOThDVRiE&start_radio=1

  125. Adepten

    #113 Eilif+Hensvold
    Din fråga är retorisk som du redan vet svaret på. Att mäta nytta med pengar är inte en materiell realitet, utan en psykologisk konstruktion, som leder till frågan varför jag ska byta ett fruktbart risfält mot en handfull pengar. Försök att räkna ut EROI för pengar respektive ett risfält. Kommer man då fram till att EROI för pengar är högre än ett risfält, då är det något som inte stämmer 😉

  126. # 106 tty
    Hur mycket armering blir det då?

  127. SatSapiente

    #113 E Hensvold
    Det fanns en viktig invändning i #57, ”All inkomst kommer från såld energi (om vi inte beaktar ev stöd)”. Vid elproduktion från både vind och sol är den sk fria marknaden är till stor del satt ur funktion pga olika regler och subventioner. Ex.vis vid produktion av el från egna solpaneler är du garanterad ett fast pris vid försäljning av din el oavsett aktuellt elpris. Liknande konstruktion finns för vindkraftsel, där du kan utlovas ett fast pris för framtida elproduktion. Utan dessa märkliga ”krumbukter” skulle förmodligen varken solpaneler eller vindkraftverk ha någon marknad.

  128. Simon

    När det gäller installation av egna solpaneler så kan man tvingas betala moms och inkomstskatt. Det krävs också momsregistrering om summan överstiger 30.000 kr.

    https://hemsol.se/vanliga-fragor/skatt-pa-solceller/

    Detta är något som sällan påtalas även om de flesta naturligtvis hamnar under dessa nivåer.

    Staten och näringslivet hand i hand. Man hatar småföretag.

  129. #125 och #127, kanske har jag missförstått nånting. I #57 ifrågasätts hur Per och Peter kommer fram till EROI runt 2 för vindkraft. Jag undrar också.

  130. Håkan Bergman

    SatSapiente #127
    https://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/fnd29q_forsorjningstrygghet-el-2045pdf_1146460.html/Frsrjningstrygghet+el+-+2045.pdf

    Sid. 13
    ”Den ökande förekomsten av långsiktiga bilaterala elköparkontrakt, så kallade PPA (power purchase agremeent) inom den storskaliga vindkraften verkar ha seglat upp som en huvudsaklig drivkraft bakom de exploderande investeringarna i vindkraftsutbyggnaden. ”

    Det här leder naturligtvis till en snedvridning av marknaden. Strängt taget borde köpare och säljare i såna här avtal också få bygga ett eget distributionsnät. Det är inte energi man säljer och köper utan greenwashing.

  131. Lars-Eric Bjerke

    #122 BD -Nille,
    ”Elpriserna för de länder som är med i Nordpool är just nu från 54 EUR/MWh till 114 EUR/MWh. Knappast samma.”

    Prisskillnaden beror på begränsningar i överföringskapacitet mellan de olika elområdena. Så här skriver Svenska Kraftnät:

    ”Energin flödar från lågpris- till högprisområde, och om elnätens överföringskapacitet är tillräcklig uppstår ett och samma pris för hela marknadsområdet. Det så kallade systempriset fungerar som referenspris för hela marknaden. Finns inte tillräckligt mycket överföringskapacitet i ett eller flera elområden uppstår prisskillnader mellan dem, på samma sätt som mellan olika länder.”

  132. SatSapiente

    #130 H Bergman
    Exakt. Det var PPA kontrakten jag syftade på.
    Det hela blir bara mer och mer absurt. T.ex att IKEA ska börja sälja ”grön” el. Greenwashing var ordet.

  133. SatSapiente

    #130 H Bergman
    Kanske dags att ta efter Japan? De har 2 olika elnät, ett 50 Hz och ett 60 Hz, med liten överföringskapacitet mellan näten.
    Låt vindkrafts och solels-producenter och -konsumenter ansluta sig mot ett nytt 60 Hz nät. Då skulle reklamens ”100% förnybar el” få en konkret och hård innebörd, när det är mörkt och vindstilla får du ingen el.

  134. Simon

    #133 SatSapiente
    Ett utmärkt förslag. Skulle inte ta länge innan vind och solkraftsalternativen hade noll kunder kvar då dessa snabbt skulle tvingats inse att energitillgången var högst oberäknelig.

  135. tty

    #111

    ”Av den anledningen finns det föreskrifter att vindkraftverk (och andra generatorer) ska klara viss underspänning under en viss tid. ”

    ”Jag har egen erfarenhet av vindkraftverk vars skyddsfunktioner var helt galet inställda. Det räckte med 10% underspänning (minns inte time-delay) , så trippade de.”

    Intressant! Det var nämligen exakt så det hände i Australien. Det fanns fastställda krav på vilken underspänning/tid som verken skulle klara för att få leverera, men operatörerna hade inte brytt sig om att ändra de helt absurda default-inställningarna så när en stamledning föll ur och det blev några korta underspänningar i stamnätet så kopplade större delen av vindkraften helt enkelt ned. Flera av operatörerna visste tydligen inte ens att det fanns en sådan inställning.

    Jag vet att nätoperatören så småningom stämde några vindkraftsbolag för kontraktsbrott, men jag har inte sett någon uppgift om hur det gått.

  136. Anders

    #57 Fermiuppskattare, Eilif Hensvold, Sigge m.fl. Varför tror Ni att skillnaderna i effektivitet mellan vindkraft och kärnkraft (här på KU föredömligt framfört av Prof. Per Fahlén och Peter Rudling) inte överhuvudtaget förmedlas i skattefinansierad media? Kan det finnas politiska skäl? Jag bara undrar. Följdfråga; lyssnar Regeringen egentligen på forskare som drivs av altruistiskt sanningssökande?

    PS. Kan inte låta bli att förundras över Ditt val att referera till Fermi i Din pseudonym, när Du ändå tycks ta vindkraften i försvar. Wikipedia har en del intressant att förtälja om Fermi: https://en.wikipedia.org/wiki/Enrico_Fermi DS.

  137. Anders, jag svarar gärna på dina tre frågor, ingen direkt koppling till opex, teknikutveckling, ekonomisk livslängd eller underliga EROI värden (för vindkraft 2!).
    1. tycker nog att DN och SvD för en uppmärksam läsare ger viss information. Men svaret är väl att att alarmisterna använt uteslutningsmetod. Fossil, nej, kärnkraft, nej. Kvar blir vindkraft i första ledet. Och då blir uppenbara svagheter obekväma – mörkas.
    2. Ja
    3. Det tror jag, men selektivt.
    Jag kom att tänka på ett gammalt uttryck, den man älskar agar man.

  138. Simon

    När det gäller ”hållbar” grön energi så kan det vara läge påminna om dokumentären ”Planet of the humans”. Jag har åtskilliga gånger provat skicka den till journalister och svaret blir alltid att man inte tänker lyssna på ”konspirationsteorier” på youtube.

    Det märkliga är att man har aldrig haft problem att använda information ur andra dokumentärer där Michael Moore varit inblandad i produktionen. Men just när det kommer till sådant som handlar om klimatet eller miljön så är det tvärstopp. Allt som inte passar in i narrativet förkastas omedelbart. Covering Climate Now har varit synnerligen effektiva i sin hjärntvätt.

    https://www.youtube.com/watch?v=Zk11vI-7czE

    I ett normalt fungerande samhälle skulle ju sådana som Gore fängslas för bedrägeri, i stället hyllas han som en frälsare. Det enda gröna med allt detta är färgen på dollarsedlarna.

  139. Simon

    Här är han förresten tillsammans med den andre charlatanen och säljer in sina bluffprodukter till våra pensionsförvaltare:

    https://www.ap4.se/sv/2017/3/al-gore-och-johan-rockstrom-pa-ap-fondernas-etikrads-jubileumsseminarium-om-ansvarsfulla-och-hallbara-investeringar

    Skulle nu media i Sverige sköta sitt uppdrag kunde det ju bli rätt intressanta program om man vevade utdrag ur dokumentären och samtidigt ställde Rockström mot väggen. I stället får han fritt orera och därigenom göra sin polare Gore ännu rikare (och i slutänden blivande pensionärer fattigare). Det är helt makalöst. Man har scoopet serverat och klart men ingenting händer.

  140. Adepten

    #137 Eilif+Hensvold
    Jag antog att Fermiuppskattaren ville visa på ett Fermiproblem. En rimlig uppskattning av ett komplext sammanhang, med hjälp av uttänkta antaganden som inte behöver vara exakta fakta. Det tycker jag är rimligt om man bortser från alla andra olägenheter i form av miljöpåverkan och resurstillgång.
    Hur EROI för vindkraften kunde sänkas från 3,9 till 2 kräver en tydligare förklaring från inläggets författare.
    Men eftersom EROI på 3,9 är mindre än den ekonomiska tröskeln på 7 för att upprätthålla en god standard i vårt samhällssystem nöjde jag mig med det.
    Danmark kan nog ha ett högre EROI på sin vindkraft, vilket beror på att de buffrar mot billig vattenkraft och kärnkraft från Norge och Sverige. Som i slutändan vi får betala för.

  141. Benny

    Kurt Person, måste vara en ”kul” kille som inte förstått något av problematiken med vindkraft som hela debatten handlar om. Han tror tydligen att man kan stänga av vattenkraften när det blåser mycket så att vindsnurrorna skulle klara stabil elförsörjning? Är man inte påläst kan man ju tro på sådant, men det finns även folk som tror på tomten, så inget förvånar en längre!

  142. tty

    #118

    ”När det blåser släpper man inte ut så mycket vatten från dammarna och när inte blåser kan man använda det vatten som sparats och använda mer vattenkraft.
    Ett billigt sätt att lagra vindel.”

    Det går till en viss ganska låg gräns. Dock kan man inte torrlägga älvarna nedströms och inte översvämma dem heller, och man har även högsta och lägsta nivåer i vattenmagasinen. Resultatet blir att med mycket oförutsägbar vindkraft som har företräde i systemet blir huvudeffekten att man måste släppa mera vatten förbi kraftverken utan att producera någon el alls.

  143. Kurt Persson

    #141, #142
    Efter att under en längre tid nästa dagligen besökt
    kontrollrummet
    https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
    har jag konstaterat att det är så man gör idag.
    Det verkar som vattenkraften klarar mycket stora svängningar.

  144. Stefan

    #143 Kurt P
    Om de måste släppa förbi vatten förbi kraftverken utan att producera någon el såsom tty skriver så kan jag inte se att det syns i kontrollrummet. Eller missar jag något?

  145. Kurt Persson

    Stefan, #144

    Just nu levererar vattenkraften drygt 65 % av elproduktionen och vindkraften knappt 5 %. Jag vet inte om man släpper igenom vatten utan att producera el men jag tror inte det. Ibland levererar vindkraften ungefär lika mycket som vattenkraften c:a 30% men jag tror inte att man släpper igenom vatten utan att producera el så ofta. Då fyller man på dammarna på ett mer ekonomiskt sätt än att pumpa som man kanske gör på andra håll enl. Peter Rudling.

  146. Håkan Bergman

    Kurt P. #145
    Nej det lär inte släppas nåt vatten genom dammluckorna nu, nivåerna är låga i både Norge och Sverige, 25 TWh under förra årets nivåer. Men vid normala nivåer händer det, tyvärr finns det ingen samlad statistik som jag kan hitta.
    https://www.nordpoolgroup.com/Market-data1/Power-system-data/hydro-reservoir1/ALL/Hourly/?view=table

  147. Kurt Persson

    Håkan B #146

    Tack för en intressant länk. Jag trodde faktiskt att Finland sitter på mer vattenkraft.

  148. SatSapiente

    #145 K Persson
    Sveriges enda pumpkraftverk Juktan slutade vara pumpkraftverk 1996 efter ombyggnad till vanligt kraftverk.
    https://powerplants.vattenfall.com/sv/juktan/
    Att reglera uttaget av elkraft ur långa älvar som t.ex. Lule älv är ett komplext arbete, bygger mycket på prognoser över kommande elförbrukning vilket försvåras av intermittent elproduktion som har ”förtur” i nätet. Det tar 3 dygn för vattnet i Luleälven att färdas från första dammen till utloppet i Bottenviken. Norge har kortare älvsträckor och har därför lättare att snabbt reglera elproduktionen från sina älvar.

  149. Håkan Bergman

    Norsk vattenkraft bygger ju på fallhöjd snarare än flödesvolym, det underlättar också regleringen. Finland har nog vatten men inte mycket till fallhöjd.

  150. Helge Ulsberg

    Til Håkan Bergman: Effekt i et vannkraftverk er alltid en kombinasjon av fallhøyde og vannmengde. I Norge har vi både magasinkraftverk og elvekraftverk, men dessverre ingen kjernekraft. Det har Stortinget forbudt for lenge siden, og trolig av rent følelsesmessige grunner.

  151. Bo Samuelsson

    skrev om detta även på annan plats. Nå mot bakgrund av den utmärkta redogörelsen för olika energislag här ovan och I sammanhanget om den aktuella vindsnurreutbyggnaden så har EU-teknokraterna presenterat en sk. Taxonomi, verktyg för ”hållbara klimatanpassade investeringar”. Enligt den så är inte vattenkraft och svenskt skogsbruk hållbar verksamhet. Däremot vindkraft och elproducerad vätgas. Till skrivningen finns en bilaga, ”Compromice amendement”, där planen för EU:s elförsörjning presenteras. Där ska gigantiska vindkraftinvesteringar göras. Första etappen av havsbaserad vindkraft skall öka från 12 MW till 60 GW=12000 vindsnurror, fram till 2030. Till 2050 skall vindkraftproduktionen öka till 450 GW= 90 000 vindsnurror. Betänk att beräknad livslängd för vindsnurror är 25 år! Vindsnurrorna skall placeras runt hela Östersjökusten och upp till Norska gränsen. Svenska kraftnät skall bygga elanslutning mellan vindsnurrorna och det Europeiska kraftnätet. Om nu någon tror att denna elproduktion kommer svenska medborgare tillgodo så kommer besvikelsen bli stor när internationellt kapital ska stå för bygget. Elen ska konsumeras i andra delar av EU. EU:s teknokrater har ju till uppgift att ta tillvara helt andra intressen än det svenska behovet av energi. Så vad kan då vara bättre än kolonisera Sverige, Finland och övriga Östersjöländer,

  152. Stefan Agerling

    Idag skriver Dagens Industri följande;

    Avfallet från vindkraftverk och solcellsanläggningar kan komma att trettiofaldigas de kommande tio åren. Avfallet är dessutom svårt att återvinna då det innehåller flera skadliga ämnen. Det skriver European Environment Agency, EEA, i en ny rapport.

    https://www.di.se/hallbart-naringsliv/rapport-avfallet-fran-fornybar-energi-kan-oka-med-3-000-procent/