Citat Archimedes: ”Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden”
Av Stig Morling, november 2021
- En narrspegel från Senegal
Det var i början av 1990-talet. Vi hade fått ett miljöprojekt i Senegal! Tiden drog mot klimatmötena, närmast skulle Riokonferensen 1992 gå av stapeln! Men vad hade lilla Senegal med stora världens problem att göra? Nja, snarare kom vi att upptäcka i vårt arbete, som skulle handla om en nationell miljöplan, att det var ”tvärt om”! Det var i stor utsträckning den stora världen, som stod för några avgörande problem för Senegal! Som ni kommer att se, speglar de identifierade problemen i stor utsträckning sådana som vår överhet i Glasgow knappast berört, eller möjligen inte brytt sig i!
Figur 1 Karta över Senegal
Tre olika belysande miljöproblem från detta mycket lärorika arbete kvarstår skarpt i mitt minne, med alltför få avtryck i ”den stora världens” förståelse! (Och därmed knappast avspeglade i Glasgow!)
- Vi börjar ute ”till havs” med ”uttrålningen” av Atlanten utanför Västafrikas kust;
- Ökenspridningen med ”hjälp av” monokulturodling av jordnötter;
- Avfallsberget utanför Dakar, och armodet med lokal överbefolkning på avfallets topp.
Samtliga tre bjuder på reflektioner i relation till dagens situation, med andra ord några kommentarer till vad som sagts i Glasgow, och kanske framför allt vad som inte sagts.
- Till havs
Redan då, i slutet av 1900-talet pågick en utfiskning i stor industriell skala av flera av våra hav, med ”hjälp” av trålare, som kunde ses som flytande fiskfabriker. För Senegals traditionella fiske var detta en katastrof, utfiskningen av stora mängder småfisk för om-vandling till utfordringsmat till västvärldens matodlingar, innebar också en utarmning av den lokala traditionella försörjningsbasen exempelvis för Senegal. Dessvärre pågår denna industriella utfiskning idag även utanför våra egna kuster, såväl i Östersjön som i Nordsjön. Föga – om ingen alls reaktion – från ett stormöte, som ju även sägs värna miljön(?). Ja, när hörde någon talas om en kritisk biotop-undersökning i anslutning till anläggandet av vindkraftsparker ute till havet? Ärligt talat, hur många har brytt sig?
- ”Ökenspridning” eller monokulturer
Senegal gränsar delvis till ökenområden, som framgår av kartan ovan. Då, på 1990-talet var odlingen av ökennära områden i nordöstra Senegal begränsad till jordnötter. Således en utpräglad monokulturodling, som snarast undertrycker en nödvändig god och variationsrik biotop! Det finns, som jag ser det och enligt referat från Glasgow paralleller i de nymornade satsningarna på ”skogsupprättelser” i flertalet länder, allti-från ”palmoljeåkrar” till stora granskogsplantager(?). Själva har vi sedan 1960-talet levt granne med en ”granåker” på vårt torp i Bergslagen. Biotopen under dessa granar är ytterst artfattig, i stort sett återfann vi under svampsäsongen som bäst endast blod-riska. Ja om vi nu inte räknar in de ymnigt förekommande granbarkborrarna, som fått en god – oönskad? – hemvist i granåkern! Är det motsvarande modell vi kan se oss framöver när det gäller ”återskogning”?
- Avfall – föraktligt eller nyttigt?
Ja, alla som hyllar den ”cirkulära ekonomin”, ”hållbarhet”, mm., låt oss ett ögonblick stanna till vid någon stor soptipp, i vad vi tidigare kallade ”tredje världen”. Vi gjorde det i vårt Senegalprojekt. En av Dakars ”förstäder” var en mycket stor soptipp, befolkad av – enligt uppgift – flera 100 000 människor. De levde under ytterst otillräckliga för-hållanden som ”oorganiserade” avfallsåtervinnare, tillsammans med åtskilliga fågel-arter. Dåligt skötta soptippars läge brukar kunna anas på långt håll genom ornitologisk spaning i skyn. I detta fall kom Dakartippen att spegla flera omständigheter: Ett mänsk-ligt elände, samtidigt med en risk för en lokal överbefolkning av Dakar samt givetvis en lokal miljökatastrof. Utsläpp från tippen av naturliga orsaker, men inte avsedda, i form av metangas och koldioxid, orsakade av anaeroba förhållanden i en åldrande och växande tipp! Motsvarande situationer återfinns dessvärre på alltför många ställen runt om vår jord, utan att en större reaktion av eländet kan noteras?! Ja, inte ens det världsledande Sverige kan klara av en god och säker avfallshantering. Med ”hjälp” av en lågkostnadsupphandling (enligt LOU?) står vi efter flera år med en avfallsskandal i Botkyrka. Kan vi inte bättre? Att åtskilliga avfallsbolag i Sverige gör ett gott och ansvarsfullt arbete må icke bli undanskymt av denna trista miljökatastrof!
- En narrspegel för politiken – vattnet
- En spegling i Aral-sjön?
Nu till ett modernare vatten(miss)bruk: Aralsjöns närtidshistoria, en människoskapad miljöförstörelse. Denna är ett tragiskt exempel på kombinationen av Statskapitalism och egenrättfärdig socialism under Stalins tid. En kort bakgrund: Stalin (ja, vem annars?) hade beslutat om att Sovjet skulle bli världsledande i bomullsproduktion. Om-rådet öster om Aralsjön var idealiskt (?) för att skapa en gigantisk monokultur för bomullsodling. Sagt och gjort, massiv konstbevattning med hjälp av vattnen från Amur-Darja och Syr-Darja, samt med en massiv gödning – fosfor och kväve – skulle säkra en stor bomullsproduktion. Emellertid måste även insekter bekämpas. På med pesti-cider. Så successivt skapades en miljökatastrof för efterkommande generationer att hantera. I Figur 2 visas miljökatastrofens utvidgning under 38 år. Åter igen ett tragiskt exempel på hur fundamental kunskap kom att ersättas av en ”ofelbar” politisk ideologi.
Figur 2 Aralsjöns avveckling under 38 år, ett ”praktiskt” exempel på människans miljö-förstöring.
2.2 ”Pillerålderns” konsekvenser?
Jo, den så kallade ”pilleråldern” känner många av oss i 70+åldern väl till. Vi får för-skrivet många olika piller för våra återstående liv. Mer temporärt brukar vi få antibiotika föreskrivet. Dessa kraftfulla farmaceutiska preparat har nu blivit ett stort hot mot inte bara våra nära vattendrag, utan också, kanske mer allvarligt är, att flera av Indiens floder sägs vara ”fyllda med” läkemedelsrester från större fabriker som tillverkar halv-fabrikat av farmaceutiska ämnen, som sedan används i västerlandets mer ”avan-cerade industrier”. Så en kritisk fråga: Bryr vi oss i vår avkrok av världen, liksom om två̊ andra världsvida vatteneländen?
- # Fortfarande är nära 2 000 000 000 människor på jorden utan säker sanitet!
- # Ungefär 1 000 000 människor beroende av giftigt grundvatten – för höga halter av arsenik och/eller fluor!
I den så korrekta klimatrörelsen synes knappast någon större upprördhet över denna fundamentala överlevnadsfråga: Gott och säkert vatten!
- En slutkommentar
Dessa rader började med ett citat från en av den kända historiens stora matematiker, Archimedes, om den ”fasta punkten”. Ja, den punkt som alla fåkunniga säga sig äga, vare sig man nu anser sig veta säkert att vi exakt kan avgöra klimatet som totalt be-roende av koldioxiden, eller den absoluta sanningen i en totalitär politisk predikan.
Förhoppningsvis kan vi instämma i det professor Gösta Pettersson skrev i sin bok ”Falskt Alarm” som inledning, där han citerade André Gide, om att gärna följa den som söker sanningen, men var rädd för den som säger sig äga sanningen.
Tack Stig för ett lysande blogginlägg, som pekar på hur den klimatfascistiska rörelsen negligerar de verkliga problemen i vår miljö och i stället fokuserar på den enfaldiga och meningslösa jakten på CO2. Du gav ett bra exempel av hur ändamålet helgar medlen i form av avsaknad av kritisk biotop-undersökning i anslutning till anläggandet av vindkraftsparker ute till havet. Jämför detta med alla resurser som lades ner och den långa debatten inför byggandet av Ölands- och Öresundsbroarna
Stig M.!
Tack för att via detta 70+ åriga perspektiv bli påmind om hur den politiska ickefrågan, klimathotet, har tystat och förlamat den ena allvarliga miljöfrågan efter den andra.
En gång i vår egen historia kunde miljöfrågor i våra då demokratiskt öppna samhällena få debatteras högt och lågt och på saklig grund av kunniga miljövårdsarbetare, det vill säga engagerade individer inriktade på att själva bidra till en möjlig lösning. Då genomfördes också mångfald av insiktsfulla åtgärder som idag inte får plats debatten när det gäller att ”lösa” den allt överskuggande ickefrågan klimathotet. Idag skulle lösningen av ”Klimathotet” kunna jämföras med övergreppet på Aralsjön, som fick tyna bort i tysthet.
Än en gång, tack för en möjlig ögonöppnare!
Allt handlar om politik och analyser av hur man tror sig fånga röster.
Vem tror att Annie Löövs rusning genom publikhavet i Almedalen för ett par år sedan för att bli fotograferad av media när hon omfamnar Greta handlar om hennes omsorg om klimatet … eller att avsaknaden av opposition mot den förda klimatpolitiken handlar om annat än osäkerhet över hur väljarnas sympatier strömmar i spåren av en massiv Fake News kampanj från politiskt influerad media.
Centralt är vad som får ballongen att spricka … så att en tipping point mot sans o balans inträffar. Kanske är det inflation och rusande energipriser(?).
Vi börjar få små inblickar i hur Vår nya sköna värld kommer att gestalta sig i framtiden.
Vår f.d. karriärpolitiker och taxiboladens skyddshelgon, Yvonne Ruwaida (MP) – numer anställd på Vattenfall, meddelar oss att i ljuset av framtida diskrepanser mellan produktion och behov av elektrisk effekt så har nu Vattenfall en lösning på detta problem.
I mycket positiva ordalag meddelar Ruwaida i vår statskontrollerade radio nu på morgonen att lösningen stavas ”produktionsberoende konsumtion”. Där konsumenters effektbehov, t.ex. värmepumpar ska regleras centralt ifrån så att effekten räcker åt alla.
Bra att hon, som representant för den politiska viljan (gennom det regeringskontrollerade Vattenfall) ger oss en inblick i att de styrande har insett att problem föreligger, och att man funderar på dem.
Men, å andra sidan är ju detta precis detta som andra har sagt länge- de vilka tidigt förstått att intermittent elproduktion ger problem med att uppfylla effektbehov. Ju mer intermittent elproduktion, desto större problem.
Men våra karriärpolitiker har inte lyssnat på det örat. Kanske beror det på att skeptikerna har använt fula ord, såsom Elransonering, nätkollaps, fulel, etc. när de har beskrivit samma problem som Ruwaida gör idag.
Skönt att veta att våra karriärpolitiker nu har satt högkvalificerade hjärnor på att lösa problematiken, så att Vår sköna nya värld kan komma till oss.
fortsättning #4
Så, användningsområdet för kalla duschar utökas nu från att vara botemedel för sexuell frustration till att också bota elnätimpotens.
Vem vet, kanske finns det fler användningsområden?
Tack Stig för denna betraktelse.
Fastnar för sopberget och möjligheter som vi borde ta tillvara.
Plast är förädlad olja.
Brinner bra.
Elda den så vi kan göra el av den och värme till oss i norr.
Skicka den inte runt världen!
Framförallt ge inte skumma individer chans till förtjänster genom att belägga denna resurs med avgifter.
Senegal ligger väl i det område som gynnats av en grönare värld-tack vare CO2!
Tack Stig!
det som bekymrar oss som varit med ett tag är att våra barn och barnbarn inte ser farorna. Vore det bara för mig skulle jag skratta åt eländet — vilket jag i och för sig gör ändå — men med tanke på barnen är det svårare.
#4 foliehatt
Tidigare hade man ransoneringskuponger men det behövs inte med smarta elmätare som är på gång.
Med smarta elmätare kan elleverantören anpassa efterfrågan på el till produktion genom att koppla bort abonnenter. Med väderberoende elproduktion behövs smarta elmätare.
Ivar Andersson, #8,
med elmätare smartare än de som är satta att förvalta och utveckla vårt elsystem så anser jag att vi är på en utvecklingskurva som förskräcker.
En elransonering är en elransonering – vad än för nyord som våra ”nu-och-då-el”-förespråkare hittar på för att beskriva planerad effektbrist.
Beskogning genererar regn och grundvatten. Men arterna i skogen får inte vara giftiga för sin omgivning. En konsekvens bland andra är att kalhuggning måste förbjudas (ersättas med blädningsbruk), gran måste förbjudas. Massor av de utsläpp urbana samhället skylls för, kommer fån de utfällningar gran genererar. I synnerhet när maskiner kör sönder alven.
Regnen i ökenområden räcker i de flesta fall till för att få skogar att växa upp, förutsatt att herdefolk inte saboterar, samt att regnen samlas i system av dammar längs fallinjerna. Kineserna har lärt sig hårda vägen liksom Israelerna. Tyvärr saboterades Gadaffis enorma projekt, som kanske var den viktigaste orsaken till hans avrättning.
Lärorikt och tänkvärt! Tack Stig Morling. Ju större visioner desto större risk för oönskade komplikationer!
Stig M., mitt svar på frågan Du ställde om vad som tappats bort är tillförlitliga medier och rejäl och grundläggande undervisning för alla inom naturvetenskap i bred bemärkelse. För trettio år sedan kunde man diskutera kring ”Naturvetenskap som allmänbildning” med underlag av en fyllig bok översatt till svenska från norska.
När såg man en serie i SVR eller någon av de större drakarna kring en sådan fråga senast?
OT men kanske av intresse:
https://www.arctictoday.com/two-icebreakers-are-on-the-way-to-rescue-ice-locked-ships-on-northern-sea-route/
https://thebarentsobserver.com/en/arctic/2021/11/critical-situation-might-be-making-northern-sea-route
Ett tjugotal fartyg inklusive minst tre tyska och ett finskt sitter fast i Nordostpassagen och ryska atomisbrytare skall nu försöka undsätta dem. Isläggningen i Östsibiriska havet och Laptevhavet är 2-3 veckor tidigare än de senaste åren.
Det dröjer nog ett tag till innan de ofta omtalade nya sjövägarna över ishavet kommer igång….
Man får hoppas att det inte går som 1937 då också ett antal fartyg fastnade i samma område och då besättningen på en fångtransport till Kolyma påstås ha överlevt vintern genom att äta fångarna.
#10
”Men arterna i skogen får inte vara giftiga för sin omgivning. ”
Faktum är att åtskilliga växter är giftiga för sin omgivning, kråkbär t ex. Det är ett sätt att bekämpa konkurrenter och tillskansa sig mera resurser.
Andra arter som t ex bok skuggar ihjäl konkurrerande växter och ytterligare andra bränner upp dem som t ex eukalypter och contortatall.
Skogen är inte så fridfull och harmonisk som vi kanske tror.
Mycket som är intressant i texten, och en del frågor om prioriteringen som görs av ex.vis Rockström, professor i allt förbaskat enligt SVT, men i själva verket agronom. Har han någonsin behandlat eller redogjort för monokulturodling och det negativa med detta?
Jaa, tankeväckande insikt 🙂 Hoppas att någon begriper nedanstående abstrakta, övergripande och kryptiska språk för jag kan inte bättre nu eller senare 😉
Klimatfrågorna har kidnappat miljöfrågorna, som borde tas på ett större allvar.
Det är inte brist på kunskap utan brist på handlingskraft, av en för stor befolkning som inte alltid uppför sig som vi önskar, som är det stora problemet.
Även om många inser att ”befolkningsexplosionen” är en del av problemet är det inte opportunt att diskuteras. Det får däremot i praktiken löses genom lagom dos lågintensivt krig, svält och pandemier.
Men dåren bryr sig inte om denna insikt, han vill bara lufta sina egna åsikter i olika forum från IGO(ex. FN, CO26) till NGO(av varierande valörer) och ända ner till MSM och bloggosfären.
Det är mänsklighetens stora akilleshäl att inte kunna förutse farmtiden och därför skapas förlopp och s.k. bubblor som skapar problem. Varje generation måste via den hårda vägens princip få egna erfarenheter för att kunna gå vidare.
Förövrigt anser jag att fördelen med den här bloggen är att de förlopp och bubblor inom klimatologin och energipolitiken som ständigt ventileras och de förslag på åtgärder synliggörs är en guldgruva för de som kan ta till sig av de kunskaper och beprövade erfarenheter som ges.
”Det finns ju mycket man kan lära sig av historien, fast uppenbarligen har vi ju inte lärt oss ett jävla skit, med tanke på hur världen ser ut just i dag.” Citat av Brodén i Sabaton.
Han talade inte om klimatförändring utan om alla krig genom historien. Det verkar vara det som generation efter generation lämnar i arv till barn och barnbarn. Vad gör vi idag för att bryta detta arv? Dags för en konferens i detta ämne?
#14 tty. Du skrev ”Andra arter som t ex bok skuggar ihjäl konkurrerande växter och ytterligare andra bränner upp dem som t ex eukalypter och contortatall.” Visst är det då lite intressant att SCA som Sveriges överlägset mest contortaplanterande bolag redan kring 1998 fick sin användning av exoten certifierad av Forest Stewardship Council (FSC)?
Bäste Anders (18), ett intressant inlägg. För ganska många år sedan då vi började importera (från Canada) och plantera contortatall berättade en skolvaktmästare inom dåvarande Mellanskog (?) att ett bekymmer med just denna tall var att barren var ”Nam-nam” för älgen, eftersom barren hade hög sockerhalt. Man stoppade då utplanteringen av denna tall. Nu har vi ju snart (om vi skall tro nyheterna) en sjunkande älgstam – inte bara på grund av avskjutning? Har Du närmare information om ett sannolikt läge och verklighetsbeskrivning av nuvarande situation?/stig
foliehatt #4
Ja, det är ju bra att de inser och talar om problemen.
Sedan handlar det ju om lösningarna.
SNF har ju nosat på det när de i en skrivelse såg en framtida drömvärld där vi jobbar när det blåser och är lediga när vinden mojnat.
Tråkigt att cykla till jobbet dessvärre.
#9 foliohat
Ingen vill kalla elransonering för elransonering för då avslöjar man sina och den väderberoende elproduktionens tillkortakommande. Smarta elmätare som ransonerar elen låter bättre. Att dölja sanningen med nya ord har högsta prioritet för den klimathotsreligiösa sekten.
#19 Stig Morling. Om Du vill fördjupa Dig finns det dagsfärsk propaganda om denna kanadensiska invasiva tallart t ex på Sveaskogs dotterbolag ”Svenska skogsplantor”: https://www.skogsplantor.se/sv-se/plantor/tradslag/ovrigt-barr/contortatall
Misstänker dock att man kan ha utelämnat en del mindre inspirerande forskningsresultat…
Stort tack Stig.
En annan har följt denna blog ett tag, en vis man, kanske lite OT men himlaspelet fortsätter;https://www.armstrongeconomics.com/world-news/population/gates-vaccines-population-growth/
Att miljöpartiet ens kallar sig just det, de borde omorganisera till ”katastrofpartiet” med en slogan som; en för alla, alla för en kommunistisk värld! För som du tar upp, MP struntar i miljön, de har liksom alla nutida politiker bara sina plånboksmiljöer i första hand. Så länge som knegarna ger bort hälften av sin inkomst till staten är dom nöjda, ve de som påtalar förskingringen av dessa pengar, utöver det betalar man moms ock punktskatter så vad blir kvar av lönen! En fingerborg på fingret som dom vill ha!
Det var ett inslag på TV-nyheterna om att man vill bebygga åkermark runt Helsingborg. Det kritiseras förstås från flera håll. Men någon som framträdde menade att klimatförändringarna gör det nödvändigt att behålla åkermark eftersom torka på andra håll kommer att minska världs-produktionen.
Men i ett varmare klimat ökar ju avdunstningen från haven. Dessutom har vi sett en ökande jordbruksproduktion kanske främst genom ökande CO2-halt men även att det blivit varmare.
Vi bör inte bebygga åkermark eftersom Sverige inte är självförsörjande (vad jag vet). Miljöhänsyn är viktigt men ”klimatförändringen” är alltid det argument som dras fram.
En intressant aspekt, kanske vår nya ledare kan ta till sig dito och rensa upp i träsket av oduglingar
https://morklaggning.wordpress.com/2021/11/15/dumma-manniskor/
”Visst är det då lite intressant att SCA som Sveriges överlägset mest contortaplanterande bolag redan kring 1998 fick sin användning av exoten certifierad av Forest Stewardship Council (FSC)?”
Ja det är mycket märkligt. Gammal contortaskog är extremt brandbenägen, något som t ex demonstrerades i Yellowstone 1988. Contorta har
kottar som sitter kvar på trädet i många år, bokstavligen tills det växer mossa på dem, men när de hettas upp öppnar de sig och en ny generation tar över. Om en contortaskog någon gång inte brinner dör träden så småningom (de är relativt kortlivade) och någon annan art (ofta engelmanngran) tar istället över. Så här ser det ut något årtionde efter en brand:
https://c1.staticflickr.com/3/2443/3579547094_b4486479c2_z.jpg?zz=1
Nu är ju alla tallar i någon mån pyrofiler (alltså brandgynnade vid föryngring), men contorta och dess nära släkting jack pine, Pinus banksiana är extrema.
En god sak med contorta är dock att den frösår sig dåligt utan bränder. Här i Östergötland, där det visserligen inte finns mycket contorta, har jag bara en enda gång sett ett troligen frösått exemplar, men det är tydligen vanligare i Norrland.
https://insanitek.net/pyrophile-plants/
Det skulle vara intressant att veta hur mycket contorta som brann 2018, men jag har ingenstans kunnat hitta någon uppgift om det. Faktum är att artens brandbenägenhet i princip aldrig nämns i skogliga sammanhang, så jag misstänker att många som planterar den är omedvetna om problemet.
#25
Här passar en av Rochefoucaulds aforismer in:
”Utbildning kan göra den okunnige kunnig men inte den dumme klok”
OT Nu kommer det pengar till Luleå. Det är EU-s innovationsfond ( vad f-n det nu är) som öppnar bidragskranen. Det är Hybrit som ska få flera miljarder. Deras gröna stål ska ju minska klimatutsläppen, och då vrids bidragskranen på ordentligt. Även Stockholm Energi:s projekt att fånga in ( tyvärr är Stockholm inte så bra på att fånga in alla grovt kriminella som härjar i huvudstaden) och lagra koldioxid. Tillsammans får dessa två projekt 11 miljarder. När det gäller den meningslösa jakten på koldioxid saknas det inte pengar, speciellt inte skattemedel.
#19 Stig Morling
Mycket märkligt, jag har en udde som älgen besöker vintertid för den natursådda tallen. De tar rubbet. Har försökt sätta ut rundbalar utan framgång. Fick rådet av ett skogsbolag att plantera Contorta, mindre smakligt påstod de. Sagt och gjort. Fem år senare slog de till (har nog med snödjupet att göra) och ett antal tusen plantor var förstörda! Köttvärdet av jaktens kanske 150.000 älgar årligen understiger med flera faktorer de årliga skadorna på ungskogen. Kanske är rekreationsvärdet värt ungskogen? Bortsett från det, en av Sveriges snabbaste klimatåtgärder vore att drastiskt ta ned älgstammen för att snabba upp co2 bindningen i den växande ungskogen. Det kommer inte att hända!
Daniel W #28
Tänk ändå vad det kan löna sig bra att producera saker som ingen vill ha. Men där det finns gott om skattepengar.
#29 Eilif Hensvold
Man kan göra en nuvärdeskalkyl där man jämför årliga intäkter av älgjakt från en tät älgstam med utfall av skogsbruk endast påverkat av minimala älgskador. Intäkterna av älgjakt utfaller varje år de kommande 100 åren. Huvudsakliga intäkten av skogsbruket utfaller först det hundrade året i form av slutavverkning. Då ser man, lite beroende på vilket ränta man använder i nuvärdesberäkningen, att älgjakten kan ge samma värde som skogsbruk. Detta ur markägarens perspektiv. Skogsbruket skapar dock ett mervärde i följande förädlingsled inkl exportintäkter som älgjakten i stort sett saknar.
F ö hoppas jag att du placerade rundbalarna på tillräckligt avstånd från ungskogen. Försök har visat att om balarna är för nära så lockar de bara dit älgarna och betningen ökar.
Karl Erik R #31
En kalkyl där man startar med en nyplantering och slutar med slutavverkning efter 100 år blir missvisande. Slutavverkningslikviden räcker inte ens till att täcka kostnaden för planteringen med ränta på ränta i 100 år. Räkna i stället med att man avverkar en hundradel av skogen varje år och har intäkter som täcker kostnader för nyetablering och skötsel. Med 5 kbm per ha och år à 400 kr minus 50% kostnader har man ca 1000 kr/ha och år. Mycket älg blir det.
#32 Bert Nilsson
En kalkyl baserad på ett sätt att bedriva skogsbruk som i princip inte finns i Sverige (3 % av total skogsareal) blir också missvisande.
Var i Sverige kan man använda kontinuitetsskogbruk och ha en tillväxt på i genomsnitt 5 m3sk per hektar? Möjligen längst ner i söder. Kontinuitetsskogsbruk främjar gran, eftersom det är i stort sett det enda trädslag av betydelse som kan etablera sig under relativt tät skärm av större trädkronor.
En kalkyl bör nog baseras på den modell för skogsbruk vi haft i närmare 100 år om som tillämpas på 97 % av skogsarealen.
Beträffande kalkyler; om skogsägare skulle få ersättning för skogens upptag av CO2 med kalkylkostnaden för CCS, 1000 kr per ton CO2, då kanske det också skulle bli lönsamt att bara låta skogen stå orörd och helt satsa på älgjakt.