Under mitt surfande på Climate Explorer nyligen, närmare bestämt det som kallas ”Monthly reanalysis fields”, insåg jag att dataserier som borde visa samma sak, skiljer sig lite åt.
Jag ska visa en del diagram. Där det är möjligt, har jag valt tidsintervallet 1950-2023. Fast en del har inte data för hela den tidsperioden. Dessutom har jag valt att räkna ut årsmedelvärden, för att diagrammen inte ska verka grötiga.
Det började med kortvågsstrålningen/solstrålningen till jordytan.
Där har NCEP/NCAR följande data:
Där jag förmodar att värdena är negativa för strålningen kommer uppifrån och rör sig nedåt, alltså i negativ z-riktning (i ett tänkt 3D-koordinatsystem).
Något som då borde vara likadant är ERA5:s sammanställning av samma parameter:
Fast vi ser att här är det positiva värden, inte negativa. Så positiv riktning verkar räknas åt andra hållet.
Även om vi skulle vända det undre diagrammet, ser det inte ut som det ovanför. De är i alla fall överens om en snabb ökning av inkommande solstrålning de senaste åren. Det skulle vara märkligt om den ökningen inte skulle ha orsakat en uppvärmning, särskilt under varma dagar.
En tredje dataserie för denna parameter kallas Merra-2 och kommer från NASA:
Här är uppgången de senast åren betydligt mindre. Och tyvärr finns data bara från 1980.
En fjärde sammanställning, som heller inte har data ända tillbaka till 1950, är NCEP CFSR:
En femte sammanställare av olika väder- och klimatdata är det japanska institutet JRA, men där ser data ganska mycket annorlunda ut:
Och heter dessutom annorlunda, så det kanske avser att vara något lite annorlunda. Bland annat annorlunda för att absolutvärdena är högre.
Det finns också något som heter Twentieth Century Reanalysis V3 och data för solstrålning därifrån ser ur så här:
Hur ska det gå att avgöra växthusgasutsläppens eventuella påverkan på klimatet, när det är osäkert hur solstrålning till jordytan har varierat?
Hur är det med strålning som går åt andra hållet då, speciellt infraröd strålning, värmestrålning, som lämnar jordytan? En parameter som på Climate Explorer av någon anledning återfinns under rubriken ”2m/10m”.
Där finns både nettostrålning och bruttostrålning, olika för olika datasammanställningar.
Här är de med nettostrålning:
Och de med bruttostrålning:
Åter igen dataserier som skiljer sig i detaljer.
Om emissiviteten=1, så motsvarar 394 W/m² 15,5 °C, 396 W/m² 15,9 °C och 398 W/m² 16,2 °C. Vilket alltså blir global medeltemperatur för de olika nivåerna på utstrålning.
Om historiska data är osäkra, hur ska det gå att avgöra exakt vad som har hänt tidigare och vad som har orsakat det? Hur ska det kunna gå att förutsäga framtiden när det förflutna är dåligt känt?
Jag förslår att Du också visar motsvarande kurvor för temperaturen vid jordytan eller geopotential och temperatur på olika tryckytor som 500 hPa. Dessa är storheter som är observerade eller enkelt beräknade från hydrostatiska ekvationen.
De parametrar Du visar är påverkade av moln vilka i dessa data set är beräknade och bör betraktas i ett sammanhang som andra beräknade storheter
Tack Lars Kamel för att Du rakt över disk visar på verkligt skakiga rådataunderlag! Varför vill IPCC och främst de värsta klimatalarmisterna inte erkänna dessa osäkerheter eller det intressanta mönster av ökande instrålning till klotet?! Jo, för då kan man inte längre skylla på förbränning av fossila bränslen… Vilket hela deras existens bygger på. Det hela blir än mer sorgligt när alarmisterna i maskopi med mainstreammedia anklagar oss skeptiker för att inte kunna referera till peer-reviewade vetenskapliga tidskrifter. Det de inte säger är att det på varje editorposition (med politiska metoder och medel) placerats aktivt bekännande dörrvakter som endast låter aktivt bekännande referees ”granska” (läs: på försåtliga – men till synes vederhäftiga – sätt avfärda) alla vetenskapsmän som har mage att ifrågasätta ens ett litet uns i modellgyttret! Hujedamej!!
Strålande Lars K
Var kommer molnen in i dessa mätningar?
För att få heltäckande så är satellit mätningar som Ceres redovisar tillgängliga.
Dessa brukar Willis E leka med.
Där ger ökad instrålning nederbörd kring ekvatorn, vilket känns intuitivt rätt. Nederbörd som kyler mer än strålningen värmer.
# 1-2. Efter LB:s kommentar förstår jag att värdena egentligen inte är rådata utan beräknade. Så var finns då rådata?
Historiska data är osäkra; och hur mäter man egentligen jordens medeltemperatur, har hört att det finns flera bud kring detta också. Så, vad är ”säkert”? 😉
#5 Avancemang
I min värld är alla globala temperaturmätningar före ca 1940 väldigt osäkra.
Fanns alldeles för få väderstationer och de som fanns var mest i USA och Europa samt några till i Asiens kustområden och Australien.
Bifogar en högst tveksam presentation av hur det såg ut enligt GISS
https://data.giss.nasa.gov/gistemp/station_data_v4_globe/
Någon som har en annan åsikt än mig runt detta?
Detta kom alldeles nyss från Roger Pielke Jr.
”Net-Zero Does Not Mean What You Think it Does.”
https://open.substack.com/pub/rogerpielkejr/p/net-zero-does-not-mean-what-you-think?r=kv2e8&utm_campaign=post&utm_medium=email
#6
Lägg märke till den branta ökningen av täckning i slutet av 1950-talet. Den beror på det internationella geofysiska året 1957-58 då mer än ett dussin väderstationer tillkom i Antarktis. Innan dess fanns det 2 stycken, startade 1944 respektive 1954.
#6
PS
GISS utgår från att en väderstations ”täckning” är 1200 km, alltså att en väderstation i Ystad kan användas för att beräkna temperaturen i Luleå.
#9 tty
…och Milano samtidigt?
#9 tty. Knockout! Hur många av dagens klimathetsare är medvetna om detta fundamentala ”feltänk”?
#9 tty
Det var därför jag skrev ”högst tveksam”.
Framförallt är det coverage som du påpekar som ”ser bra ut” men som är galet överskattad
#6 8 9 10 11
Är det någon som vet hur de räknar ut global medeltemperatur tex 1920?
Använder de tex interpolation av mätvärden eller blandar de med ev proxy?
#1: Kanske nästa gång. Det finns så mycket data att undersöka när det gäller väder och klimat.
#13
Jag anser att det är helt omöjligt att beräkna en global medeltemperatur före just 1957 p g a frånvaron av data från Antarktis (och Södra Ishavet, för den delen).
Det går inte att interpolera data eftersom det är väl dokumenterat att Antarktis inte alls följer klimattrender i resten av Världen. Proxydata skulle i princip kunna användas, men i praktiken inte. Snöackumulationen i Antarktis är så långsam att det är omöjligt att mäta på enskilda år.
IPCC har ett enda uppdrag av FN!
Att vid varje rapport etc besluta att det är CO2 producerad av mänsklig aktivitét som är orsaken.
Alla andra mätningar är således irrelevanta! För IPCC!