Väckarklockan ringer. Den är av plast. Jag går ut i badrummet. Handfatet är av porslin, en keram. Jag fyller tandborstglaset. Det är av plast – liksom tandborsten. Vatten kommer ur en kran. Den är av stål.
Jag förrättar mina behov. Toastolen är av porslin och sitsen av plast. Jag spolar. Vatten kommer via rör av plast eller keram.
Dags för dusch med vatten ur en slang av plast och en stril av stål. Badhandduken hänger på en stålkrok.
Ut i köket. Vatten kokar jag i en kastrull av stål eller i en beredare av plast. Ur kylen (mest av plast) tar jag smör i en plastbytta och kaviar i en metalltub. Ägg ur en pappkartong kokar jag i kastrullen.
Papp görs av pappersmassa i en fabrik av betong med maskiner av stål och andra metaller. Den smörjs med olja ur marken och drivs av elektricitet från ett kraftverk av betong och stål.
Samma elektricitet driver också kyl och spis i hemmet.
Dags för macka. Den brer jag med en plast- eller träkniv. Den senare tillskuren med en kniv av stål. Te eller kaffe dricker jag ur en kopp av porslin. Juice ur ett glas av glas.
Sedan bäddar jag sängen, gjord av trä i en fabrik av betong och stål. Lakan och täcke kommer också från fabriker och görs av bomull och ull från växter och djur, odlade och närda med oljebaserade produkter.
Detsamma gäller de kläder jag tar på mig innan jag lämnar hemmet, byggt av betong och stål eller av trä från fabriker av betong och stål.
Till arbetet går jag till fots i skor av tyg eller läder med sulor av gummi, gjorda i fabriker av betong och stål. Jag kanske tar min cykel – av stål. Eller min bil – av stål och plast.
Eller buss eller tåg, också de av stål. Kanske till flygplatsen, byggd av betong och stål. Där sätter jag mig i ett säte mest av plast i ett plan mest av stål – och drivet av bränsle från olja ur marken.
Framme på arbetet ställer jag mig vid en maskin av stål eller sätter mig vid en dator av plast och metall.
Så här fortsätter det dagen lång. Stål, glas, plast och betong över allt. Dessa material bär dagens civilisation. Utan dem inga verktyg, inga stabila hus, inga farbara vägar – och inga fordon att åka med.
De som vill få oss att överge kol, gas och olja ur marken vill ersätta dem med elektricitet från vind, sol och biomassa.
Men elektricitet är varken råvara eller byggmaterial. Ingen elektricitet kan alstras utan produkter och maskiner just av de kolbaserade bränslen och material som alarmister vill överge.
Kanske till förmån för trä och naturmaterial. Men sådana kan inte bearbetas utan sax, kniv, yxa och såg just av stål och metall.
Vi får ingen mat, vård eller omsorg utan förpackningar och behållare av glas, plast och keramer. Inga livsmedel eller mediciner utan produkter och råvaror från olja ur marken.
Och varken kol, gas eller olja utan det ursprungliga kol som den unga Jorden fick från exploderande stjärnor långt ute i kosmos. Ingen koldioxid som näring för växter och för att alstra syre till atmosfären genom fotosyntes.
Men alarmerande agronomer bortser från dessa samband. Då återstår oss bara att försöka överleva i grottor. Nej, tack!
Tege Tornvall
Värt att tillägga är att även om alarmisterna kanske främst vill att vi ska sluta med fossila bränslen och inte all plast per se, så är ju plastindustrin beroende av restprodukter från petroleumindustrin.
Tack Tege
Det finns en hel del fossila nyttor i vår vardag.
Sambandet mellan välstånds och energitillgång är tydlig.
Cirkulär ekonomi eftersträvas för de flesta materialen,
Asfalt och stål är de material som återvinns mest effektivt.
Plast är svårare om man inte nöjer sig med energiåtervinning direkt.
Vilket vi är bra på!
https://ourworldindata.org/grapher/access-to-electricity-vs-gdp-per-capita
Viktigt tillägg: Fönster är av glas. Hur skulle vi klara oss utan fönster?
#3
Det är väl därifrån vi får utblick och energiflöde!
Ljus och värme ibland.
OT i samma ämne:
Men behöver vi byta från 10 till 11 😉
#4. Från 10 till 11? Vad?
Det går fint att göra plaster av bioråvara fast det blir avsevärt dyrare.
Läste att skrota gamla elbilar blir en dyr historia då det kostar mer att återvinna materialen än det man får in och nu funderar man på vem som ska betala? Givetvis ska skrotningen av elbilen hamna på nypriset och betalas av den som köper skiten men ni ska se att det blir vi skattebetalarna som på sedvanligt sätt får notan precis som med vindsnurror som utrangerats. I Storbritannien har många inte råd att släppa ut badvattnet utan man låter hela familjen bada i samma vatten för att spara på energikostnaderna som löper gatlopp i kylan. Det gick åt skogen med den ”gröna” omställningen som skulle leverera billig energi där också! Nu ska man i GB införa kilometerskatt på elbilar då de sliter på vägarna långt mer än vanliga bilar och dessutom minskar statens intäkter när de inte betalar den skatt som finns på bensin och diesel.
Det finns väl massor av olja även i rabatteribilar? Inte minst i all plast i dem.
# 8. Visst finns plast i alla bilar. Liksom i det mesta vi använder i vardagen. Vi kan svårligen tänka bort och klara oss utan plast.
Bra uppräkning och påminnelse Tege!
Borde läsas noga av agronomen som leder ”Fossilfritt Sverige” om han kan släppa engagemanget i Stegra och sluta delta i hånandet av dem som gör analyser och ställer frågor.
Det finns mycket att jobba med om han menar allvar.
”Där sätter jag mig i ett säte mest av plast i ett plan mest av stål ”
Flygplan är faktiskt mest byggda av aluminiumlegeringar (och numera även rätt mycket kolfiberkomposit (=mest plast)). Det är egentligen bara landställsbenen och större delen av motorkärnan som är stål.
OT: insändare i Epoch Times angående koldioxidinfångningsprojekt…
”Det är samma logik som drivit fram flera av de misslyckade ”gröna industriprojekten” i norr: en blandning av politisk prestige, teknisk optimism och bristande verklighetsförankring. När offentliga medel, kommunal mark och invånarnas förtroende investeras i oprövade koncept är det inte klimatet som tar risken – det är medborgarna.”
”I Nybro planerar Nordbex AB att bygga ett helt nytt biokraftvärmeverk enbart för att generera den koldioxid som ska avskiljas.”
https://www.epochtimes.se/nar-koldioxidnegativitet-blir-handelsvara
O.
Aftonbladet skriver om att den ökande turbulensen som påverkar flyget beror på klimatförändringen.
Bla så påstår Rockström att det beror på klimatförändringen.
Stämmer det eller bara paranoija.
.
OT:
Den här är tydligen ett par veckor gammal men förtjänar ändå att upprepas även om den visats tidigare här på bloggen:
https://youtu.be/0M0dxLDUcoc?si=OxNqHuGWyHMrqZHL
Ca 8 minuter av klokskap.
#13
Det finns ett antal studier som tyder på att CAT (clear air turbulence) skall öka i framtiden. Alla såvitt jag vet baserade på klimatmodeller.
Jag har bara sett en studie huruvida det skett en ökning i det förflutna, och den var baserad på reanalysdata, inte faktiska data från flygplan. Den tydde på en ökning men jag är skeptisk till att reanalysdata är användbara med tanke på att CAT är notoriskt svårprognosticerat.
Det är litet konstigt att det inte gjorts några studier baserade på faktiska skador från turbulens med tanke på hur bra data det finns inom flygsäkerhetsområdet. Troligen bättre än för någon annan mänsklig verksamhet.
#6 Bjerke
”Det går fint att göra plaster av bioråvara fast det blir avsevärt dyrare.”
Det är ju grejen med olja, kol och naturgas, att de kräver så liten arbetsinsats – så byggdes välfärden.
Jag vet inte heller om plast från bioråvara kan uppnå samma kvalitet som plast från resurserna av lagrade kolväten.
#15 tty
Det är som tty säger, alla incidenter inom flyget rapporteras och det torde vara enklare att sammanställa till statistik än att modellera, fast då löper man ju risken att att inte få ”rätt” svar … alltså det svar som man som aktivist vill ha …
@ Tege
Jag vill minnas att Sture Åström på Klimatsans, redogjorde för att det finns fyra oumbärliga ämnen som behövs för välfärden:
Betong (cement)
Stål
Plast
Ammoniak (för konstgödsel)
Till detta kan läggas flytande bränslen (Diesel, bensin, fotogen, etc)
Utan nyttjande av lagrade kolväten ser det illa ut för välfärden.
BD-Nille #16
Viskos, Modal, Rayon och Tencel, är alla mjuka textilier tillverkade av trä.
De första försöken på 1960- och 70-talen blev inte helt lyckade, men nu kan vi bättre.
#19 Gunnar
Det låter bra. Jag äger skog, så det låter lovande.
Dock vill ju Greta stoppa det svenska skogsbruket, och hon har god hjälp av alla aktivister på alla myndigheter.
#13 Christer E., #15 tty #17 magma. Till att börja med, har turbulensen i troposfären ökat?
Jag har inte sett något övertygande underlag för att påstå det. Fler flygtimmar medför att fler utsätts för turbulens men innebär inte med säkerhet att atmosfärens turbulens ökat.
En sk. luftgrop innebär inte nödvändigtvis vertikala vindar. Det är nog oftare att flygplanet flyger i motvind och då ganska plötsligt kommer in i ett vindområde med medvind. I tunn luft kan då flygplanet tappa höjd innan det accelererat till ny fart. Jag blev utsatt för det en gång när jag var på inflygning, kanske 50 m höjd. Plötsligt sjönk jag som en sten och fartmätaren visade oroande låg fart. Men reflexen fanns där den skulle och jag landade med fullt motorpådrag. Inget och ingen gick sönder.
Att använda olja som råvara är inte problemet — det är när vi eldar upp den som klimatet kraschar.
Plast, läkemedel och kemikalier släpper ut en bråkdel jämfört med förbränning.
Men när 8-10 miljarder människor både vill ha varor och elda fossilt dygnet runt blir summan ändå ohållbar.
Adepten, #22,
vi eldar olja idag, med klimatkrasch som konsekvens, enligt ditt sätt att resonera.
Vänligen, peka ut för mig, var existerar den där kraschen? vad utgör den? om den ännu inte inträffat – när kommer den?
Det vi vet har inträffat i närtid, dock, är en ekonomisk tillbakagång som konsekvens av alla så kallade gröna projekt vilka har bränt bort stora värden. Tyskland är ett exempel på gröna-projekt-krasch.
#23 foliehatt
Yes👍. Det är ingen klimatkrasch vi ser, och ingen grön frälsning heller.
Det vi ser är mänsklig dumhet i praktiken: vi eldar upp råvaran som vår civilisation bygger på, och när det ska lösas gör vi det med politiska ryck som slår sönder mer än de lagar.
Det är inte planeten som krisar — det är människans förmåga att tänka längre än nästa val, budgetår eller näsan är lång etc.
#18. Till detta vill jag foga glas och keramer: betong, stål, plast, ammoniak samt glas och keramer. I samtliga fall direkt eller indirekt beroende av kol, gas och främst olja ur marken (inte fossila, man kan inte köra motorer på kalk eller sten).
Adepten, #24,
OK – då är jag med på plan.
#13. För att hålla brallorna uppe famlar alarmister desperat efter allt mer långsökta påstådda faror med varmare klimat. Vad kommer härnäst: håravfall, tandlossning, plattfötter….. ?
Vi avlönar horder av nitiska tjänstemän, som ägnar all tid åt att hitta eller hitta på risker med uppvärmning. Med förment expertis får de politiker och chefer att tro att mer koldioxid kan farligt värma atmosfären. För att bli dem kvitt måste vi få ut MP ur riksdag, församlingar, styrelser och nämnder. Vi har nio månader på oss!
# 11. Rätt har du. Jag uttryckte mig slarvigt. Trafikflygplan byggs mest av lättmetall och kompositer. Skrovet byggs i space frame med hopfogade segment och vilar på luften när man flyger. Liksom lastfartyg i space frame vilar på vattnet och passagerarvagnar i tåg vilar på boggies. . Med Gunnar Larsson som projektledare byggdes Audi A2 och A8 också i aluminium i space frame. Hälsning till Gunnar, om han läser detta!
#26 folihatt
Och vem är du som inte är foliehatt?? Är du fågel eller fisk eller mitt i mellan?
Jag glömde att tillägga i mitt tidigare inlägg att det är välutbildade individer som ställer till med oredan. De är både fysiker och läkare som borde veta bättre.
13
Det finns ingen evidens att turbulensen i atmosfären har ökat och inte heller minskat till följd av växthuseffekten.
När det gäller extremt väder (förutom att extrem kyla minskat något och extrem värme ökat något) så föreligger inga empiriska data att andra extrema väderförhållande blivit värre . Det finns dock teoretiska beräkningar att extrem nederbörd är temperaturberoende.
Extremt väder är snarare en följd av temperaturskillnader mellan olika luftmassor ungefär på samma sätt som en sterlingmotor (varmluftmotor) blir effektivare ju större temperaturskillnaden är. Detta tycks vara en omständighet som lekmän, som journalister mm, aldrig tycks kunna förstå.
Det finns därför goda skäl att extremt väder snarare kan ha minskat än motsatsen
Alternativet att det skulle bli kallare är ju betydligt värre men det får man aldrig höra i media. Hoppas Henrik Jönssons nya kanal 100% tar in och låter kunnigt folk få förklara om klimatet och modellernas begränsningar, som exempelvis dig Lennart.