Här är en bra intervju med ekonomen Christian Steinbeck. Det är välkänt att vindkraft inte ger oss billigare el, snarare tvärt om. Men eftersom det har byggts en massa vindkraft så måste ju någon tjäna pengar på dem. Christian reder ut begreppen rätt bra.
Han har specialstuderat Europas största vindkraftspark, Markbygden 1, Vem som ligger bakom, vad som skapar värdena och vilka som kan plocka åt sig av dem.
Det kanske mest frustrerande är att inga av våra public service bolag har gjort en sådan här granskning. Allmänheten hålls ovetande om hur ekonomin bakom vindkraften fungerar och varför den ändå hyllas. En viktig komponent i värdeökningen är den politiska tillståndsgivningen.
Klart sevärd!
Ingemar Nordin.
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Ligger inte eventuella vinster i bidragen? Utan bidrag . ingen vinst? Det trumfar rimligen faktorerna kostnad-marknad-pris.
Är det inte så att de svenska ägarna är dotterbolag till utländska moderbolag och måste betala tillbaka lån med hög ränta till moderbolaget så oavsett hur mycket det blåser så går alltid svenska dotterbolaget med förlust samt att om de gör diverse avdrag för återbetalningen av lånet från moderbolaget så blir det inte mycket kvar att betala svensk skatt på, Sverige förlorar skatteintäkter och alla i Sverige förlorar med det.
Räntesnurror kallas det.
#1. Ogenomtänkta tillstånd ger bidrag och satsningar. Politiskt är vinsten röster och utlovad sysselsättning. Bäddat för åtal!
https://www.affarsvarlden.se/kronika/en-miljard-av-vindkraftens-pengar-hamnar-i-luxemburg
” Vindkraftsanläggningar som ägs via Luxemburg undanhåller mer än en miljard kronor från beskattning i Sverige. Detta görs genom så kallade räntesnurror där moderbolag i Luxemburg tömmer de svenska anläggningarna på pengar via oskäligt höga räntor. Räntan till de utländska ägarbolagen är tre gånger högre än bankräntan, skriver Christian Sandström och Christian Steinbeck. ”
Enligt höga industrichefer jag talat med mellan skål och vägg måste det först gå riktigt åt h-e innan det blir ändring.
Mycket bra!
Visst handlar det om räntesnurror!
Den gröna kossan mjölkas ständigt på vårat gemensamma kapital – våra pengar rinner ner i andras fickor.
Ingen – bygger vindkraft av altruism.
Andra konsekvenser såg vi i småland under året:
Där tilläts en vindkraftsindustri att byggas i en våtmark.
Det sprängdes och dränerades och byggdes tungtransportvägar i våtmarken – länsstyrelsen trodde på bolagets utlåtande om ” obetydlig påverkan”…vid tillsynen året efter noterades att en bergsrygg som fördelade våtmarkens vatten hade sprängts bort och att vägtrummorna var felbyggda.
Våtmarkens avrinning tog sålunda en Annan väg och hela naturen
skrevs om.
Det är bra för naturen…med vindkraft och våra myndigheter skyddar den enligt lagar och regler…NOT, NOT, NEJ, NJET.
Vindkraft gör oss fattiga på pengar och energi.
Vindkraft förstör naturen, se markbygdens 45 000 hektar.
Hela det där gröna helvetet – borde olagligförklaras.
Alla politiker i Sverige borde åläggas att läsa Holmgrens inlägg på Bulletin om ”grön” elenergi och sedan ha ett förhör så att man kan kolla om de förstått? Det han skriver är ju knappast raketteknik utan det är skrivet så att även riksdagens obildade politiker kan hänga med i resonemanget!
https://bulletin.nu/holmgren-den-grona-energi-ekvationen-gar-aldrig-ihop
Tack
Vindkraftvärk 🙂
Företag bekostar dessa verk genom att inhandla vindel !
Snart kommer detta försvinna allt eftersom vi inser hur det drabbar el ekonomin.
Tysk och Dansk el var länge dyrast för konsumenten.
Nu ligger vi allt närmare deras siffror.
Det är inte produktionen av el som vi betalar hutlöst för utan för distributionen.
Svenskt Kraftnät har samlat på sig 80 miljarder i flaskhalsintäkter.
Förra året 20 miljarder på en total produktion av 136 TWh.
Nästan halva produktionskostnaden 16 öre mot 36 öre.
(Vi lade ner fullt fungerande kärnkraft eftersom den inte lönade sig efter en skatt på 15 öreKWh!)
Vindkraftvärk!
Intresset var svagt efter en inbjudan av Jessica Stegrud i riksdagshuset i jan 2025, kanske en repris här på sidan, men väl värd att lyssna på:
https://www.youtube.com/watch?v=YNM92NRR9Fc
Och jo – uppe i guldsmrdshyttan läggs gjuteriet ner.
Dom startade i mitten på 1400 – talet.
Efter att ha gjutit nav till vindkraftverk ser nu dom danska ägarna att deras kunder hellre köper billigare nav från fabrikerna i kina…som deras koncern också äger.
Det uppdagades också häromdagen att en kinesisk leverantör av material till vindkraftverk använder asbets ( till bromsar i hissarna ).
Det råder fullständigt kaos hos dom kinesiska tillverkarna av billiga vindkraftverk – våra myndigheter vet inte ens vilka miljögifter och farliga ämnen som dessa verk innehåller.
Den gröna, kinesiska, gräddfilen är enorm.
Den svenska myndighetsundfallenheten är lika enorm gällande:
Miljöfaran
Ekonomin
Säkerheten
Det blir så när den gröna industrin lyckats driva igenom att Det Är Bråttom, klimatet kan inte vänta.
Det är nya principer från denna gröna industri:
Kaos
Mygel
Lurendrejeri
Alarmism
Men dom som tillåter detta känner sig varma om hjärtat och som varandes en del i projektet att ” Rädda Klimatet”.
Sveriges envisa samhällsfientliga politik kommer att göra mig fattig.
Snart pensionär och man kan se hur pensionspengarna urlakas för att till slut vara
totalt värdelösa.
Pensionsfonderna pumpar in mina pengar i ”gröna” projekt som visat sig totalt värdelösa.
Ingen kan ställas till svars för detta enorma slöseri.
De som sjabblat bort mina pengar är tjänstepersoner som är totalt befriade från något som hellst personligt ansvar.
Det här var väl tråkigt.
Beslutfattarna sitter säkert och blir aldrig drabbade.
Kostnaden för deras infantila beslut lämpar man över geschwinnt på den skattebetalande pöbeln.
Straffar oss för att vi inte anammat deras ouppnåliga omöjliga klimatmål.
Framtiden ser mörk ut.
Europa degenererar och börjar mer och mer likna 1300-talets digerdöd.
#11
Varför så dyster!
Digerdöden orsakades av klimatförändring till det sämre.
AI: ”Klimatförändringar kan ha varit en utlösande faktor för digerdöden genom att påverka gnagare och deras loppor
, men den spreds också i ett samhälle redan försvagat av svält orsakad av kallare klimat och svåra skördar. Förändringarna kan ha tvingat pestinfekterade gnagare att flytta till tätare befolkade områden, och sedan spreds smittan vidare via handelsvägar. ”
Vi har fått varmare klimat och rekordskördar men en lurad del av befolkningen tror att detta är skadligt 🙂
OT. Energimyndigheten fortsätter att bränna skattemedel genom att bevilja Stegra ytterligare 390 miljoner kronor.
”Svensk industri befinner sig på sin resa mot fossilfrihet. … Men statligt stöd är nödvändigt för att industrin ska kunna ta de tekniksprång som krävs …”, säger GD Caroline Asserup.
# 13 Jan H. Om man jobbar för den sk gröna omställningen och fossilfrihet så öppnas bidragskranarna. Miljonerna flödar in till Stegra. Har man inte lärt sig nåt av Northvolts fiasko. Inte fiasko för Petar C och flera chefer därtill som fick med sig många miljoner.
#12. Elinorac Puressa skulle jag inte anlita för att tömma min papperskorg! Hon säger de rätta orden. Skall de tonsättas också? Kallekula!
#9. Det sorgliga är att Jan Ericson inte kandiderar för nästa val och att Jessica Stegrud börjat ägna sig åt sociala frågor – visserligen behjärtansvärda men underställda över dem alla rådande Klimatmål och Klimatlag. Kom tillbaka, Jessica! Först när klimatmål och klimatlag avfärdats kan vi ta itu med andra frågor.
”Vindkraften blöder pengar”
BRA!!
EDIT: fast, då är det bråttom att införa tvingande fondering av medel för nedmontering av ekonomisk- eller fysiskt uttjänta verk samt återställande av mark. Annars lär det bli det allmänna eller markägare som får stå för fiolerna. Förresten – kan man inte kalla det för subventionering? ett upplägg där den industrin inte behöver ta hand om sin egen skit?
Hur kan de som planerar och genomför dessa upplägg se sig i spegeln på morgonen? Känner de stolthet över dessa pengar?
Det är inte bara i Sverige som det är kris för vindkraftsexploatörerna:
– Danmark – nyligen hölls en auktion om 3GW effekt, utan statligt stöd, inget bolag lämnade anbud med motivet att produktionskostnaderna överstiger vad man kan sälja elen för. Nu har danska staten lagt ut detta på nytt anbud, med de garantier som krävs, kostar dock 7.4 miljarder EUR. Frågan är varför de inte bygger ett kärnkraftverk i stället, kostar dubbelt så mycket men håller 80 – 100 år?
https://kromannreumert.com/en/news/agreement-on-the-re-tendering-of-3-gw-danish-offshore-wind-finalised
– Tyskland – exploatörerna har sagt att utan bidrag kan inte de bjuda på nya off-shore vindparker, troligtvis baserat på samma argument i Danmark. Notera att Tyskland länge arbetat med feed-in tariffs men håller på att lägga ner detta. Det är en bakgrund till att så mycket solkraft installerats där under senaste åren, för att få ta del av dessa bidrag.
https://bwo-offshorewind.de/wp-content/uploads/2025/08/Frontier-Economics-BWO-exptertise-on-failed-German-wind-offshore-auction-2025-08-20-pdf.pdf
https://ratedpower.com/blog/how-solarspitzengesetz-affects-solar/
– UK – AR7 svajar, den budget som är tilldelad räcker inte alls för den effekt som behövs. Målet är 50 GW till 2030 och det är inte möjligt att nå med nuvarande effekt i AR7 och AR8 (som är sista auktionen där det finns teoretisk möjlighet att bygga till 2030. I AR6 tilldelades Hornsea 4, men nu har Örsted beslutat att inte bygga det projektet nu. AR7 har en övre gräns på £113/MWh, vilket motsvarar nära 150 öre/kWh. Inte underligt att UK är på väg mot bankrutt.
https://davidturver.substack.com/p/milibands-ar7-budget-destroys-cp2030-plan
– USA – projekt stoppas, de projekt som pågår har stora tekniska problem, det finns låg vilja att bygga vindkraft där.
https://newbedfordlight.org/offshore-wind-tracker-whats-happening-to-massachusetts-projects/
Från ca 14 år tillbaka! Jo kan tyvärr tillfullo instämma i presentationen ovan! Och dessvärre ”intet är nytt under solen! Nedan en återupprepning av en protest från 2010-talet, citatVindkraft på Långholmsberget, Smedjebackens kommun???
Citat: Johannesevangeliet 3:8: Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet icke varifrån den kommer, eller vart den far; Så är det…!
I anslutning till att det ånyo har aktualiserats en större vindkraftspark på Lång-holmsberget, Smedjebacken kommun, har flera intresserade parter – alla mycket berörda och i frågasättande av detta projekts lämplighet – börjat ställa frågor. Det förtjänar att understrykas, att projektet en gång blev stoppat i juni år 2014, då E-on avbröt planeringen av ett mindre vindkraftsprojekt med lokalisering på Långholmsberget.
Flera intressenter och sakägare, alla med direkt anknytning till området vid Långholmsberget och Billsjön kommer säkert att rikta ett antal frågor baserade på en stor skepsis till ett förnyat, och vad vi förstår, ett större projekt. Det bör dock understrykas, att villkoren genom åren för en etablering inte blivit mer gynnsamma. Detta vare sig från lokalmiljömässiga skäl eller i relation till när-boende eller det rörliga friluftslivet i området. Att frågorna inte bara är nöd-vändiga av natur och – lokalintressen, utan också av offentliga skäl, understryks av att projektet skulle subventioneras med skattemedel – således med skattebetalarnas pengar. Därför måste givetvis en total transparens föreligga från såväl myndigheter, som från tänkt exploatör i alla frågor som rör projektet!
Först några tekniska frågeställningar:
1. Vilka lokaliseringsalternativ har den aktuella placeringen vid Långholms-berget/Billsjön jämförts med?
2. Vilken installerad effekt ingår i planeringen, och hur många enheter avses bli byggda?
3. Vilket utbyte av energi både i tid och uttryckt som en årlig energimängd förväntas systemet generera? Ange gärna i MWh/år.
4. Ange om möjligt också hur en trolig fördelning av energiproduktionen över ett kalenderår förväntas ske, gärna nedbruten månadsvis.
5. Den tekniska utformningen av dessa vindsnurror: Total bygghöjd på konstruktionerna och diameter på snurrorna?
6. Enheternas tekniska utformning, således vad som gäller material och dimen-sionerande belastningskrav – med andra ord krav på hållfasthet?
7. Krav på maximimal ”tillåten” vindhastighet med hänsyn till systemets hållfasthet över tid. Normalt räknar man alltid med att ett tekniskt system har en förväntad livslängd och att så kallade utmattningsbrott förr eller senare sker?
8. Hur ansluts den tänkta vindkraftparken till huvudkraftnätet med de speci-fika krav som gäller för anpassning till elsystemet (stomnätet) i övrigt?
9. Hur är grundläggning och förankring av de olika enheterna tänkta? Kommer det att förutom skogsröjning också krävas bergsprängning för en säker förankring?
10. Kommer det att krävas gjutning av betongfundament? Dessa måste sanno-likt gjutas överstora, med hänsyn till att ”nästa generation” vindsnurror troligen blir ännu högre, avsedda för ett än större energiuttag och därmed blir också framtida belastningar och påfrestningar än större på anlägg-ningen.
11. Således bör en precision av vilken miljöpåverkan som uppstår under bygg-nadskedet. Denna redovisning bör omfatta såväl påverkan på mark som på vatten. Av särskilt intresse kan vara inverkan av nödvändig sprängning av berg. En sällan beaktad ”sidoeffekt” i samband med bergssprängning är ut-släpp av kväve till vatten.
12. Hur ser behoven för byggande och drift av anläggningen ut? Vägar, servic-eytor och säkerhetsavstånd måste noga preciseras till omfång och utform-ning.
13. Finns krav på säkerhet och skydd mot sabotage beaktade i planeringen?
14. Kommer specifika krav på fjärrstyrning av anläggningen att finnas?
Några frågor kring planering
15. Vilka förundersökningar har genomförts? Finns exempelvis en objektiv ornitologisk undersökning av området genomförd och redovisad? Denna undersökning bör rimligen täcka åtminstone en längre tidsperiod än ett år, ja givetvis flera år.
16. Har fornminnen inom området inventerats?
17. Har en så kallad trovärdig Biotopundersökning genomförts i området?
18. Vilka grundläggande och noggranna kostnadskalkyler ligger till grund för de gjorda övervägandena?
19. Har så kallade ”känslighetsanalyser” genomförts – framförallt med beak-tande av systemets livslängd? I detta sammanhang kanske kan förutsättas, att det genomförs en så kallad LCA-analys (Life Cycle Analysis) med ett antal så kallade känslighetsscenarior som rimligt beskriver framtiden.
20. Vilken avskrivningstid för investeringen har förutsetts?
21. Har någon analys av vad som kallas ”NPV-analysis” genomförts, det vill säga: ”Net Present Value” ? Vilka är i så fall de gjorda antagandena?
21. Hur ser den förutsebara finansieringen av projektet ut? Ingår en subven-tionering av investeringen i kalkylen, och hur stor är denna? Kommer en fram-tida upphandling att ske med subventioner som grund för en långsiktig lönsamhet?
22. Kommer projektet att konkurrensutsättas?
23. Hur ser bedömningarna av de årliga kostnaderna ut för projektet? Vid pla-neringen av andra offentliga projekt måste vi åtminstone använda ett antal schab-loner, såsom årliga avsättningar för underhåll och driftbehov.
24. Finns några krav på avsättning av finansiella resurser för återställningen av området efter avslutad verksamhet?
24. Finns några krav på en återställningsplan över området efter avslutad verksamhet?
25. Vilken lokal kompetens har förutsatts för att säkert kunna driva den tänkta anläggningen?
Uppdaterad 2022-03-07
Med glad Billsjöhälsning
Stig Morling
Delägare i fastighet inom området
Teknologie Doktor inom biologisk avloppsrening
stig m. #20
Årlig vindproduktion för SE3 2024 Du får spara ner bilden och visa den på en B R E D skärm. Data är från esett. Energimyndigheten anger 4233 MW installerad effekt för SE3 2024.
#20 S Morling
Ang din punkt 10
Det förekommer 2 olika fundamenttyper för vkv-er.
Bergfundament där man gjuter fast tornets fästbultar i borrade hål i fast berg.
Gravitationsfundament där massan hos det gjutna fundamentet är tillräckligt stort för att ta upp påkänningarna från torn och turbin. Gravitationsfundament används där man man inte enkelt kan finna fast berg och kräver avsevärt mer betong än bergfundament.
Förankringsbultarna kan inte återanvändas för ett ev nytt vkv på samma fundament pga att dessa utsatts för utmattning under verkets driftstid.
Bultarna är gigantiska, M64 är inte ovanligt, och kan inte efter ingjutning bytas då de är förankrade i underliggande armering.
Fundamenten är således en engångsprodukt och i kalkylen måste avlägsnandet av dessa ingå.
Okunnighet är aldrig en ursäkt för det är väl känt hur destruktiv och problemtyngd dessa vindsnurror är. Så, de som står bakom vill skada Sverige, det är den uppenbara slutsatsen!
Tillägg till mitt #21
Nu fungerar google-drive igen och jag har lagt upp en mer ”visningsvänlig” graf över vindkraften i SE3.
Vindkraft i SE3 2024
Länken:
https://riks.se/nyheter/intervjuer/christian-steinbeck-staten-r%C3%A4ddar-stegra-med-dina-pengar
# 20. Stig. Jag saknar den avgörande frågan: Behövs de över huvud taget?
Hur får Smedjebacken sin elektricitet i dag? Skall Smedebavken producera elektricitet åt andra? Vem finansierar? Vem äger? Vem säljer? Vem tjänar? Vem förlorar?
#26″Tege -Jo vi fick stopp på denna ansökan och inte nog med det: Smedjebackens kommun har numer ett kommunalt veto mot vindsnurror. Sen att det begav sig var det fler än protestbrev mot snurror inom det skyddade området ”Långholmsberget” Detta gav området flera nya goda protesterande grannar!
Salve
Stig Morling
Det tragiska är att hur mycket ”motfakta” som läggs fram om klimat och miljö så vägrar EU och klimatkyrkan att vika ner sig. Det framhärdas fortfarande om dom förbannade klimatmålen, som för Sveriges del givetvis ska vara värst i frågan med hårda mål, fruktansvärt kostsamna till ingen nytta, eftersom våra globala utsläpp är en dryg promille