Uppsalatemperaturens årskrönika 2022

Det är dags att summera den uppmätta temperaturen för 2022 i Uppsala. Notera att jag använder en Uppsala-serie där mätningar från Uppsala flygfält har använts från 1950-talet och framåt. Mätningar från den uruselt placerade väderstationen vid Geocentrum i Uppsala används alltså inte.

Nedan visas temperaturen för 2022 jämfört med medelvärdet för alla år 1722 till 2022:

uppsala 2022

Efter en kall december i 2021 blev de första månaderna under 2022 väldigt milda. Därefter följdes en ganska normal vår och en sommar som var varmare än normalt. Resten av året var i snitt ganska normal där november var varm men december väldigt kall.

Tittar man på årsmedeltemperaturen ser det ut som följer:

uppsala2022 var alltså ett ganska varmt år i snitt. Rent generellt kan man säga att vinter-temperaturen har stor påverkan på årsmedeltemperaturen. Det kan skilja väldigt många grader mellan en mild vinter med lågtrycksväder jämfört med en kall vinter med högtrycksväder och det slår hårt på medelvärdet över året.

För de olika årstiderna ser det ut som följer. Notera att för vinter-temperaturen används december-värdet från föregående år (2021).

uppsala djf

uppsala mam

uppsala jja

uppsala son

Om man analyserar vad som påverkar temperaturen i Sverige är slutsatsen att vinter-temperaturen beror på lågtrycksbetonat väder, vilket har ökat på sistone, och sommartemperaturen beror på mindre molnighet. Läs mer här och här.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mats Kälvemark

    Tack Magnus för denna mycket intressanta rapportering från historisk och nutida verklighet. Din redovisning är ett bra bevis för att vi inte har någon pågående klimatkris. Det har varti lika varmt eller varmare förr.

  2. foliehatt

    Tack för den sammanställningen, Magnus.
    I årssammanställningen är det klart att uppvärmningen startar cirka 1860 – vänder ner cirka 1940, för att återigen börjar värma cirka 1970. Ett förhållande som man även ser i de globala temperaturserierna.

    Jorden värms med andra ord inte snabbare idag än tidigare i historien.

  3. Lasse

    Tack för denna sammanställning.
    Sammanfattning-Bättre väder 🙂
    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/stralning-1.17841

  4. Anders

    Tack Magnus Cederlöf för denna sakliga deskriptiva rapport! Älskar Ditt 300-åriga ”normalmedelvärde”! Har Du möjlighet att presentera även variationsbredden (min/max) för dessa år? Låt mig gissa. Jag ser framför mig att 2022 inte har mer än något enstaka nytt ”extremvärde” . Tack igen! Data är Kung!

  5. UWB

    Tack för detta, det är ju intressant som påpekas att de trender som är globalt i stort sett kan följas i Uppsala.
    Det verkar som tiden från mitten av 1700 talet till ”referenstidpunkten” 1880 har en fallande trend.

    Hur skulle klimatnarrativet sett ut om cirka 1730 valts som referenstidpunkt i stället?

  6. Lasse

    Undrar om detta är relevant även i Uppsala?
    https://wattsupwiththat.com/2023/01/24/hyping-maximum-daily-temperatures-part-2/

    Byte från kvicksilver till snabbare termometer ger en viss skillnad.

  7. Ann Löfving-Henriksson

    Magnus, skönt med trygga data. Tack!

  8. Befriande med mätningar som inte hela tiden behöver massor av nya algoritmer och utvärderingar och uppdaterad utrustning och som inte mäter på hundradelen.
    Riktigt gott också att dessa mätningar inte började 1979..
    Tack för detta!

  9. jax

    Uppsaladata överensstämmer väldigt väl med temperaturserien uppmätt av familjen Bohnsack i Luleå.
    Tabellen nedan visar medelvärdet av årsmedeltemperaturen klockan åtta på morgonen/decennium. Observera att första raden innefattar endast åtta år då mätningarna startade först 1923.

    Årtionde medeltemperatur
    23-30 1,9
    31-40 2,5
    41-50 2,4
    41-50 1,6
    51-60 2,7
    61-70 1,6
    71-80 2,2
    81-90 2,0
    91-00 2,9
    01-10 3,3
    11-20 3,3

  10. mattias

    #9
    Det stora hoppet sker mellan 90-00. Jag slås ofta av hur tydligt detta skifte är för olika svenska mätserier -även Uppsala serien. Det är därför bekvämt att fortsätta använda 60-90 som den normalperiod anomalierna räknas ifrån. Varför sker detta språngvisa skifte mellan 90-00?

  11. Daniel Wiklund

    För mig som bott i Luleå i drygt 50 år, och i Norrbotten i 70 år så gläds jag varje dag i januari och februari som det är varmare än minus 20 grader.

  12. jax

    #10 mattias

    76-87 var en riktigt kall kall period (se tabellen nedan). Sedan steg medeltemperaturen hastigt till runt 3,5 +/- 1 grad. Den perioden innehåller också ett av bara tre år sedan 1923 som medeltemperaturen legat under noll. De andra två är 1955 och 1956.

    År. Temperatur
    76 1,3
    77 1,5
    78 0,9
    79 1,7
    80 0,7
    81 0,6
    82 2,3
    83 2,0
    84 2,6
    85 −0,6
    86 1,5
    87 0,5

  13. Thorsten Bergqvist

    Hur beaktas att Uppsala växt.
    Dvs påverkas uppmätt värde av att värme strömmar ut mot F16?
    Även F16 har växt.

  14. Arne Nilsson

    Jag noterar att Kent inte kommenterar idag när fakta presenteras.

  15. UWB

    Ganska mycket OT, men glada nyheter.

    https://www.expressen.se/nyheter/vattenfall-ansoker-om-ny-karnkraft/

    Effekten ska enligt ansökan bli betydligt större än Ringhals 3 och 4. Ska vi gissa på EPR (Olkiluoto 3 storlek).

  16. jax

    #11 forts.

    Om man tittar på ett glidande medelvärde av en period på tio år så är 1982 tillammans med 1958 och 1959 den kallaste sedan mätningarna började, med ett medelvärde på 1,2 grader. Kanske inte så konstigt då att man vill jämföra med just den perioden när man talar om ökade temperaturer.

  17. Lennart Bengtsson

    Någon katastrofal uppvärmning kan inte med bästa vilja i världen noteras. Detta till trots uppmanar kända klimataktivister som Andreas Malm, Carl Schlyter och förre vice statsministern Isabella Lövin till illegala aktioner ( källa: Henrik Jönsson i Grönt Våld( 21.1.23))

    Så illa är det – fakta betyder ingenting när hysteri och vansinne får fritt utlopp och medialt stöd!

  18. Magnus Cederlof

    #4 Anders:
    Bra förslag att lägga in max/min-värden för varje enskild dag. Jag ska göra det vid ett senare tillfälle. Även konfidensintervall på normal-kurvan skulle kunna vara intressant att visa.

  19. Magnus Cederlof

    #13 Thorsten Bergqvist:
    Jag har gjort omfattande jämförelser med omkringliggande stationer. Se http://mcederlof.se

    Den påverkan av utbyggnaden av F16 ligger förmodligen inom felmarginalen. Jag tror inte att värme strömmar ut från Uppsala stad. UHI-problemet uppkommer främst vid vindstilla väder då gränsskiktet närmast marken (hundratalet meter) inte avkyls lika fort när det finns byggnader o vägar etc.

  20. Lasse

    Klimatperioderna redovisas i 30 årsintervall.
    1931-1960
    1961-1990
    1991-2020
    Vi får med stöd av SMHI reda på hur mycket varmare det är jfrt med 1961-1990.
    Det vore kul med samma uppgift om 1930-1961.
    Jag har för mig att jag sett detta här.
    SMHI har inget om den varmare perioden kring 1940 talet.
    Vi har i alla fall kommit ur lilla istiden, vilket är gott att veta.
    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/sveriges-klimat/temperaturens-okning-i-sverige-sedan-1800-talet-1.158913

  21. BG

    #17 Lennart Bengtsson

    Här är två miljöpartisters i Göteborg reaktion på HJ:s video. Den första gjordes av det miljöpartistiska kommunalrådet och den andra av en anhängare. Kommunalrådet skriver om krafter som vill ”splittra vårt demokratiska samhälle”.

    ”… känner igen att du varit aktiv länge i debatten med udd mot vår gröna politik. Det är bra med synpunkter och konstruktiv kritik som baseras på fakta. Kolla bara dina källor noga, det finns tyvärr många krafter i omlopp som sprider lögner för att splittra vårt demokratiska samhälle. Gå inte i deras ledband.”

    ”Videon och dess påståenden håller ju inte ihop. Henrik Jönsson är ju knappast någon trovärdig hänvisning heller då han flera gånger farit med osanning och är oseriös.”

  22. Munin

    # 13, 20
    För alla mätstationer, som finns på flygplatser, uppstår det värmeöeffekter. Miljön kan inte likställas med ren naturlig landsbygd. Banorna består av hårdgjorda ytor och de är alltid en källa till värmeöeffekter. Mest uppenbart är det när solen skiner och banorna absorberar värme. När sedan denna inlagrade värme frigörs är det fråga om en värmeöeffekt. Rör sig uppvärmd luft mot mätstationen ger det för höga mätvärden. Till det kommer att flygplatsers byggnader också ger värmeöeffekter.

    Hur värmeöeffekterna påverkar bör dock kunna variera betydligt beroende på hur vindförhållanden växlar, intensitet i solinstrålningen är, natt/dag etc.

  23. Karl Eider

    #17 Lennart

    Ja, det är riktigt skrämmande att ABF kan anordna en paneldebatt med dessa extremister, som helt öppet får stå och uppmana till terrorbrott! Hur långt får detta gå innan våra myndigheter och politiker reagerar?

    https://youtu.be/Ew2Uc7bvrro

  24. Lasse

    Magnus C
    Kollade de länkar du visade ovan.
    NAO påverkar vintertemperaturen(länk 1) och solen bakom sommarens temperaturvariationer.
    Tjat lönar sig 😉

  25. Magnus Cederlof

    #24 Lasse:
    Ja ibland lönar sig tjat. Ditt tjat ledde mig/oss i rätt riktning 🙂

  26. Brutus

    OT, men alarmerande : Enl Rapport idag skulle ev ledningarna i s Sverige vara tillräckliga om Ringhals kompletteras. Orsak havskraftverksutbyggnad. Lyssnade dock med bara ett öra.

  27. Nr 26 Brutus.
    I så fall menar dom – att dom dagarna det blåser lagom mycket så kan det funka – men så är det nog redan nu…
    Kan dock säga att jag inte ens tittade på nyheterna..

  28. Håkan Bergman

    #26-27
    Jag tror det var såna här reaktorer som avsågs i inslaget.
    https://nuclear.gepower.com/build-a-plant/products/nuclear-power-plants-overview/bwrx-300
    Intressant teknik som är utvecklad utifrån ASEAs kokarreaktorer och dom har ju fungerat väl, inte minst finnarnas två vid Olkiluoto. Blir det för trångt i ledningarna ner till Skåne kan man väl bygga några vid Barsebäck.
    Eller varför inte ett stall med såna här?
    https://www.rolls-royce-smr.com/why-rolls-royce-smr
    Vad som helst bara det inte är franskt blir bra.

  29. Lennart Bengtsson

    BG 21

    Jag kan omöjligt förstå miljöpartistens kommentar. Jönsson har ju helt överlämnat ordet till aktivisterna som själva säger vad de avser bör göras, Det är ju inte Henrik Jönsson som säger detta!
    Det visar bara hur fullständigt l otillförlitliga och osannfärdiga klimataktivisterna/MP-isterna är.

  30. JonasW

    #Magnus C

    Mycket intressant inlägg. Lite osäker på källan? Har du saxat ihop mätningar från Geocentrum (uppsalaserien) med senare mätningar från F16?

    Den amatörmässiga slutsatsen från din graf är att det verkar vara ungefär samma temperatur nu som runt 1700-talets början. Jag blir också lite nyfiken på hur det ser ut om man ”processar” kurva 2 (Uppsalas temperatur), t.ex. med moving average.

    Min slutsats är att det är väldigt svårt att se någon tydlig trend. Kanske fel slutsats?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.