Temperaturens utveckling – fem hypoteser

Figur1

En ny artikel av Kaufmann et al. (2011) har eldat på debatten om att uppmätta temperaturer inte visar på någon signifikant ökning sedan slutet av 1990-talet.

Artikeln har bland andra diskuterats av Judith Curry, på WUWT och av James Dellingpole.

Enligt artikeln skulle temperaturen inte ha ökat under 1998 – 2008 men har därefter ökat 2009 och 2010.

Men det har gått en tid sedan författarna skrev texten och nu har vi mer data för temperaturen inklusive fem månader av 2011. Figur 1 ovan visar att uppgången i temperatur 2008 – 2010 ser ut att vara tillfällig (det är samma figur som figur 1 i min förra bloggpost utökad med 2011 och med den vanliga riktningen på tidsaxeln).

Den mer övergripande bilden för perioden 1998 – maj 2011 ser ut att vara att temperaturen inte ändrats utom de kortsiktiga variationerna upp och ner från år till år (inklusive de förekommande El Nino och La Nina).

Att temperaturen inte ökat har förbryllat klimatvetenskapen där en stor andel forskare har förväntat sig en ständigt stigande temperatur i takt med att växthusgasernas halt ökar. Detta är nämligen vad klimatmodellerna har förutspått.

När detta inte synes stämma har tilläggshypoteser (ad hoc) lanserats som förklaring för att kunna få ihop observationerna med teorin. Jag har hittat följande fem hypoteser i den peer-reviewade litteraturen.

Hypotes 1: Swanson och Tsonis (2009) föreslog hypotesen att klimatet har skiftat till ett nytt tillstånd under 2001/2002 vilket skulle leda till ett avbrott i den uppvärmningstrend som varit under perioden 1976/1977 – 2001/2002. De fann stöd för denna hypotes genom statistisk analys av observerade klimatdata.

Hypotes 2 och 3: Trenberth (2009) diskuterade varför temperaturen inte stigit och att år 2008 fick så låg temperatur trots att den ökande växthusgashalten enligt teorin borde innebära att alltmer värme tillförs klimatsystemet. Han föreslog två hypoteser. Den ena att överskottsvärmen går ner i djuphavet, vilket han fann mest troligt, den andra att molnbildningen ändrats så att ökad värme på grund av växthusgaserna kompenserats av molnens reflektion av strålning från solen.

Hypotes 4: Solomon et al. (2010) konstaterade att temperaturtrenden varit nästan platt sedan slutet av 1990-talet trots ökade växthusgashalter. De lanserade hypotesen att detta åtminstone till en del beror på förändringar i vattenånghalten i stratosfären och fann stöd för detta från observationer kombinerade med simuleringar med en avancerad klimatmodell.

Hypotes 5: Kaufmann et al (2011) konstaterade att temperaturen inte ökat under perioden 1998 – 2008. De lanserade hypotesen att den ökade kolförbränningen i Asien, speciellt den i Kina 2003 – 2007, har gett ökade utsläpp av sulfataerosoler. Dessa utsläpp leder till mer reflekterad solstrålning och därmed kompenseras den ökade växthusgashalten. De fann stöd för sin hypotes genom statistiska undersökningar.

Referenser

Robert K. Kaufmann, Heikki Kauppi, Michael L. Mann, and James H. Stock (2011). Reconciling anthropogenic climate change with observed temperature 1998–2008. PNAS 2011 ; published ahead of print July 5, 2011, doi:10.1073/pnas.1102467108

Swanson, K. L., and A. A. Tsonis (2009), Has the climate recently shifted?, Geophys. Res. Lett., 36, L06711, doi:10.1029/2008GL037022.

Kevin E Trenberth (2009). An imperative for climate change planning: tracking Earth’s global energy. Current Opinion in Environmental Sustainability Volume 1, Issue 1, October 2009, Pages 19-27.

Susan Solomon, Karen H. Rosenlof, Robert W. Portmann, John S. Daniel, Sean M. Davis, Todd J. Sanford and Gian-Kasper Plattner (2010). Contributions of Stratospheric Water Vapor to Decadal Changes in the Rate of Global Warming. Science 5 March 2010: Vol. 327 no. 5970 pp. 1219-1223 DOI: 10.1126/science.1182488

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Intressant, men hur man än djupdyker i korta intervall så är det koldioxiden som primärt har styrt de senaste 100 årens temperaturförändringar. Sammanfattade min egen utredning ikväll http://stigmoberg.blogspot.com/2011/07/climate-modeling-for-dummies.html  

  2. Ann L-H

    Lite OT men snuddande nära trådens innehåll.
    För dem som följt TCS från början är det mesta i Tim Balls historik över IPCC bekant. Eftersom han dels är klimatolog dels genom sin ålder kunnat följa IPCCs framfart inifrån bör hans sammanfattning initierat spegla utvecklingen.
    Artikeln är lättläst även för oss icke specialister och ger en nyttig påminnelse om The Climate Scam.     

    http://drtimball.com/2011/the-intergovernmental-panel-on-climate-change-ipcc-has-achieved-its-goal-it%e2%80%99s-time-to-repair-the-damage/

  3. Anders L

    Jag har en strålande idé: Mät från 1999 till 2010 i stället!

     

  4. Anders L

    Ann L-H #2,

    Tim Ball är en lustig man, som i årtionden har påstått att han var Kanadas första fil.dr i klimatologi. I själva verket var han professor i geografi, inget annat. Han publicerade sammanlagt 4 vetenskapliga arbeten under sin karriär, varav inget har något med klimat eller atmosfären att göra. Jag vet ju att många på TCS avråder skeptiker från att lita på ”auktoriteter”, och det är kanske därför som Tim Ball framstår som en trovärdig person i skeptikernas ögon; han är verkligen ingen auktoritet.

  5. Mats Geijer

    Anders L

    Jag har en annan strålande idé: läs hans artikel, reflektera en stund och delge oss sedan lugnt och metodiskt alla de felaktigheter du tror dig funnit däri. Detta vore en mer kreativ ansats kanske?

  6. Bim

    Anders L

    ”Jag vet ju att många på TCS avråder skeptiker från att lita på ”auktoriteter”, och det är kanske därför som Tim Ball framstår som en trovärdig person i skeptikernas ögon; han är verkligen ingen auktoritet.”

    Det har säkert inget att göra med auktoriteter eller inte.
     En skeptiker (i motsats till AGW-troende.) lyssnar på vad som sägs och drar sedan sina egna slutsatser. Är det som sägs inte trovärdigt så tror skeptikern inte på det.
    Kanske ett förhållningssätt du skulle börja att praktisera.

  7. Ivh

    AndersL #3
     
    Det är en dum idé att förkorta mätperioden. Förläng mätperioden istället. 10 år är för kort tid för att bilda sig en uppfattning om hur trenden är om den inte visar en extrem förändring åt det ena hållet.
     
    Sedan temperaturmätningarna började under 1800-talet så är det bara två årtionden som varit extremt avvikande, och det är de två senaste.

  8. Ann L-H

    Anders L – eventuellt var det att ta i att kalla Tim Ball för klimatolog. Han har dock på nära håll som geograf följt klimatologin och IPCCs framfart under hela dess historia.
    Vad du på vetenskaplig grund har att säga om dessa hans synpunkter förmedlar du inte, men jag ser än en gång att tagit till dig andan i Gores playbook från 1994:
    … attack and discredit skeptics and deniers of GW based on funding,education, religious and political affiliation or when in a jam simply by caracterizing them with humiliating brands” . 

  9. Mats Geijer

    Ann, skrev han verkligen så? Rent ut sagt förfärligt om det är sant – men det förklarar ju delvis alarmisternas modus operandi.

  10. Björn

    Jag klistrar in ett av mina bidrag från föregående ämne, vilket jag tycker passar in här bättre:

    Det är märkligt att annan forskning som sol-, rymd, astrofysik och atmosfärsforskning har så konsekvent undvikits att nämnas i tidigare IPCC-rapporter. Det reser frågetecken kring klimatforskningens rätt att uttala sig som de har gjort genom IPCC. Utan de nämnda fysikgrenarnas sammanlagda kunskap, bygger klimatforskningen enbart på en delkunskap om klimatet och därför är de inte officiellt berättigade att uttala sig över huvudet på andra. Klimatforskarna har bara hittat en enda orsak till sitt 90%-iga sannolikhetsuttalande, nämligen att det bara kan vara CO2 som orsak till en global uppvärmning. Det är som att påstå att det som finns utanför dörren kan inte påverka oss härinne. Men nu är det så att denna falska föreställning har fått fotfäste.
    Den ryske forskaren Yuri Stozhkov vid P.N. Lebedev Physical Institute of the RussianAcademy of Sciences, skriver: The observations show that the global cloud coverage was decreased to the end of 20thcentury but from the beginning of 21stcentury the increase of it is observed (2008). Man måste som rationell varelse fråga sig: Vad är det som har påverkat denna molnförändring? Svaret finns kanske i hans och andras liknande forskning. Man kan vidare fråga sig varför det är så nedtystat kring de forskningsgrenar som har nämnts?
    http://crd.yerphi.am/files/Conferences/2008/FORGES/StozhkovPresentation.pdf
     
      

  11. Ann L-H

    Mats Geijer – # 9 Ja, om jag inte missuppfattat texten i Brian Sussmans bok Climategate.

  12. Björn

    Ingen av hypoteserna innehåller det som kan vara en delorsak till att uppvärmningen tycks avstanna, nämligen den kosmiska strålningen och ”dust” från exempelvis vulkaner och rymden. Se föregående inlägg #10, om den ryske forskaren Yuri Stozhkov.

  13. Jag tycker det är tänkvärt att det finns fem hypoteser för att förklara varför ”nollhypotesen”= klimatmodellerna inte visat sig stämma.

    Vore det inte bättre att börja om från början – dvs en ny nollhypotes?

  14. AOH

    Ann L-H # 11

    http://www.theclimategatebook.com/about-the-book/overview/

    Säkert en intressant bok som borde läsas i AGW-kyrkan istället för IPCC-rapporterna

    Brian Sussman:
    „……..A wise man once said that darkness hates the light. That truth has an amazing application to perhaps the biggest fraud of our era: global warming.
    It’s no secret that ever since Marxism coiled itself around Russia and Eastern Europe, its tyrannical philosophy of destruction cast its eyes westward. For many decades, communists, socialists and the global elite have tossed a dizzying array of predicaments into American culture; that carbon dioxide emissions generated by mankind are ruining the planet, is their greatest assertion yet……“

  15. Nisse

    Ann #11: Men det verkar också vara den enda källan till citatet, i alla fall enligt Google. Vilket gör mig lite misstänksam. Vilken referens anger boken till det?

  16. AOH

    http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2011/04/stolliga-artiklar-pa-forvillar-lista.html

    Vad kul att UI – NISSE är i farten även här och tipsar om att „googla” Hos UI har Nisse mycket ”kloka” inlagor som:

    Nisse sa…
    Vad det gäller Hansens prediktioner så tycker jag att man som kontext kan nämna att han och andra redan 1981 förutsåg temperaturökningen och annat de senaste 30 åren, även om de underskattade uppvärmningen något (jag vet dock inte vilka GHG- och aerosol scenarios som antogs).

    Ganska imponerande vetenskap med tanke på hur mycket mindre man då visste. T.ex. hade man ingen lång ökande temperaturtrend bakom sig som nu och man ansåg fortfarande att de naturliga variationerna dominerade……….
    Och har någon kollat upp t.ex. Lindzens prediktioner över tiden?………”
    Här hakar förstås UI-professorn på direkt och länkar till:
    http://www.skepticalscience.com/lindzen-illusion-2-lindzen-vs-hansen-1980s.html

  17. Nisse

    @AOH #16: Inte samma ”Nisse”. (Det är ett väldigt vanligt namn…)

  18. Ann L-H

    Huruvida Tim Ball kan klassas som klimatolog eller ej är förmodligen  en knivig definitionsfråga men Heartlandinst. presenterar honom i varje fall som fd prof. i klimatologi. Att frågan lyftes här av Anders L är i varje fall ett utmärkt exempel på att undvika att diskutera sakfrågan och istället
    ”attack and discredit skeptics and deniers of GW based on funding, education, religious and political affiliation or when in a jam simply by caracterizing them with humiliating brands” från Sussmans bok – i det här fallet education.
     

  19. Ingemar

    Pehr,
    Jag noterar att det ser ut som om samtliga fem hypoteser ser ut att vara empiriskt testbara. De är alltså inte renodlade ad hoc hypoteser. 
    Första steget: För varje hypotes bör man kunna specificera under vilka omständigheter som de kan falsifieras. Sedan bör man testa dem där.
    Andra steget: Vad innebär dessa tilläggshypoteser för den allmänna teorin om att det är CO2 som är den huvudsakliga forcingen från 1950 och framåt? Om exempelvis molnbildningen (Trenberth) är så avgörande att den så radikalt kan påverka den globala temperaturen, vad händer då med säkerheten, och attributionen, beträffande huvudhypotesen?

  20. tompa

    Anders L #4.  Jag googlade på Tim Ball cv, och fick en annan bild än den du beskriver. Kan Du nämna dom 4 vetenskapliga uppsatser som Du åsyftar bland de 53 vetenskapliga titlar som omnämns i hans CV.

    Var har Du fått uppgiften att han bara har 4 publicerade artiklar och att ingen handlar om klimat?

    Tompa

  21. Micke

    Varför ältas här fortfarande i klimatsammanhang obetydliga tidskalor som enstaka decennier? Varför hackas längre perioder ner i små segment som var för sig inte säger något? 

  22. Pehr Björnbom

     
    Stickan #1,
     
    Intressant, men hur man än djupdyker i korta intervall så är det koldioxiden som primärt har styrt de senaste 100 årens temperaturförändringar.
     
    Om du har rätt att koldioxiden primärt har styrt de senaste 100 årens temperaturförändringar så kan klimatkänsligheten sannolikt inte ligga inom IPCC:s konsensusintervall från rapporten 2007 nämligen 2 – 4,5 °C per fördubblad koldioxidhalt. Detta intervall förutsätter att mänskliga utsläpp av små partiklar från förbränning, aerosoler, till stor del har minskat temperaturstegringen under senaste 100 åren.
     
    Flera klimatforskare inom huvudströmmen har under senare år blivit skeptiska till hypoteserna om de mänskligt avgivna aerosolernas kylande effekt och de anger att klimatkänsligheten under de senaste 100 åren troligen har legat i intervallet 1 – 2 °C per fördubblad koldioxidhalt, dvs. utanför IPCC:s konsensusintervall från rapporten 2007.
     
    IPCC:s intervall motsvarar IPCC:s bedömning av konsensus i slutet av 2006 och kan enligt min mening inte påstås motsvara någon konsensus i dagens läge eftersom forskningsområdet klimatkänslighet är ett mycket aktivt område.
     
    Min egen åsikt baserar sig på att det inom den peer-reviwade litteraturen under senare år har publicerats studier som lett till värden på klimatkänsligheten från 0,5 °C per fördubblad koldioxidhalt, till mycket höga värden. Klimatforskare med diametralt olika resultat argumenterar naturligtvis mot varandra, var och en vill ha rätt, men en peer-reviewad vetenskaplig artikel måste ha stöd av andra klimatforskare som granskat artikeln och accepterat den och av den vetenskapliga tidskriftens redaktör.
     
    Om det är de låga klimatkänsligheterna som gäller så har naturliga variationer haft stor inverkan på klimatet och koldioxidens effekt har inte varit dominerande. Vi kan då vänta oss att koldioxiden kommer att bidra till en mindre temperaturökning i framtiden och att naturliga variationer i klimatet har förmågan att dominera över denna temperaturökning så att vi även kan få mångåriga perioder med oförändrad eller minskad global temperatur.
     

  23. AOH

    Nisse  #  17
     
    @AOH #16: Inte samma ”Nisse”. (Det är ett väldigt vanligt namn…)
     
     
    Jag ber  1000 gânger om ursäkt för detta misstag. I samma ögonblick som jag tryckte SUBMIT tänkte jag :  Kan det möjligen finnas fler ”Nisse” ?
     
    Kanske jag skulle be Nisse hos UI  att ändra sin nick. Ha – Ha

  24. Pehr Björnbom

     
    Ingemar #19,
     
    Min användning av ad hoc var tydligen inte helt adekvat. Nu har jag lärt mig något nytt inom vetenskapsteorin.
     
    Björn #12 nämner en sjätte falsifierbar hypotes, den kosmiska strålningens kylande effekt enligt Svensmark.
     
    Med så många hypoteser måste klimatvetenskapen ha ett enormt arbete framför sig att testa hypoteser.
     
    C-G #13 tar upp en tanke som jag också tänkt. Med så många nya hypoteser borde det finnas anledning till att göra en genomgripande genomgång av hela teorin. Kanske det bästa är att omarbeta alltihop från grunden.
     
     

  25. Pehr Björnbom

     
    Micke #21,
     
    Man vill naturligtvis kunna använda så korta tidsintervall som möjligt. Redan 20 år är en lång tid i en människas liv. Om temperaturen skulle börja stiga snabbare än hittills så skulle man dessutom kunna se signifikanta trender på kortare tidsintervall.
     
    Uppenbarligen har temperaturutvecklingen sedan slutet av 1990-talet sagt något till ett rätt stort antal författare av de fyra klimatvetenskapliga artiklar som jag citerade. Så något stämmer inte i argumentet att man bara måste se på mycket långa perioder för att kunna säga något om temperaturutvecklingen.
     
    Det finns tycker jag något ologiskt i att man bestämmer linjära trender för temperaturen under långa tidsperioder. Det finns nämligen ingen teori som säger att temperaturen skall följa en rät linje under långa perioder.
     
    Det finns alltså all anledning att även använda andra typer av trendlinjer än den linjära. Det gör klimatprofessor Ole Humlum på webbsajten climate4you. Se följande webbsida:
    http://www.climate4you.com/GlobalTemperatures.htm#List of contents
     
    Klicka på länken Global temperature trends. Gå ner till diagram 3 – 7 nedanför rubriken. Där hittar man jämförelse mellan linjära trender och trendkurvor baserade på polynom av femte graden för tidsperioderna 100 år, 30 år, 20 år, 10 år och 5 år.
     
    Den linjära trenden för 20 år skall vad jag förstått visa en signifikant temperaturstegring. Men om man i stället beskriver trenden med ett polynom av femte graden så visar trendkurvan en temperaturökning i början av perioden och därefter en utplattning som stämmer med det som sägs i de peer-reviewade klimatvetenskapliga artiklarna som jag omnämnt här ovan.
     
    Jämför med mitt diagram enligt figur 1 här ovan som visar att signifikanta temperaturstegringar skedde under 1990-talet men i stort sett har saknats sedan slutet av 1990-talet.
     
    Så vilken typ av trendkurva ger en riktigare beskrivning av trenden?
     

  26. jensen

    Angående jordens rotationshastighet:
    Ju lägre desto varmare klimat och vice versa.

    Jag skulle gärna vilja ha förklaringar eller synpunkter på följande frågor.
    Hur bestämmer man rotationshastigheten?
    Hur varierar den över tid?
    Vad reglerar hastigheten ?
    Hur påverkar hastigheten klimatet?
    Vilka områden av jorden blir varmare ressp kallare ?
    Hur påverkar rotationshastigheten jordens diameter mätt över ekvatorn resp över polerna och hur mycket?

    Länkar och referenser?

  27. Pär Green

    jensen # 26
    Lyssna!
    http://www.youtube.com/watch?v=inwV7s_LPlo

  28. jensen

    Tack Per
    Snurra min jord, jag är lika värnlös som du
    Vad mer kan sägas om människans intighet.
    Texten säger så mycket mer än vad jag tidigare uppfattat den som

  29. Lena Krantz

    En mycket bra sammanfattning av det vetenskapliga läget som just nu tycks vara en aning förvirrat!

    😀

  30. Ingemar

    Pehr B #24,
    Min användning av ad hoc var tydligen inte helt adekvat. Nu har jag lärt mig något nytt inom vetenskapsteorin.
    Nja, som så ofta används ett begrepp på lite olika sätt. ”Ad hoc” betyder ju ordagrant ”för detta”. Dvs, man puttar in ytterligare hypoteser som kan tänkas rädda huvudhypotesen. Och ibland kan dessa tilläggshypoteser testas. När man exempelvis postulerade existensen av neutrinos för att rädda energiprincipen, så var detta ad hoc i den meningen att man inte hade några bevis för partikelns existens när man införde neutrino-hypotesen. Men sedan visade det sig att man kunde beräkna denna partikels egenskaper och på så sätt göra den testbar. Och t.o.m. bekräfta den.
    Därför brukar jag använda uttrycket ”renodlade ad hoc-hypoteser” när vi talar om tilläggshypoteser som ej går att testa empiriskt (dvs, de är inte falsifierbara). Ett exempel på en sådan är eterhypotesen som Gallilleo bemöttes med då han hävdade att månen har berg och dalar, precis som jorden. Den ad hocca eterhypotesen, som hans motståndare kom dragandes med, hävdade då att det fanns en osynlig och omätbar ”eter” som täckte månen så att dess yta ändå kunde sägas vara perfekt sfärisk. (Det Gallilleo såg genom sin kikare var bara bottnen på detta eterhav). Sådana ”rena” ad hoc-hypoteser är omöjliga att pröva, och sätter därmed stopp för den vetenskapliga utvecklingen på området.
    Oj, nu blir jag långrandig, men jag måste också tillägga att även om vi har testbara tilläggshypoteser (som i ditt inlägg), så finns det en rimlig gräns för hur länge vi bör hålla på med dessa bortförklaringar och istället gå tillbaka och ifrågasätta huvudhypotesen. När är det mest rationellt (ur vetenskaplig synvinkel) att ge upp huvudhypotesen?
    Enligt min mening så har vi redan passerat den gränsen. Huvudhypotesen (att CO2 är den huvudsakliga drivkraften för GT efter 1950) är rimligen falsifierad. Nu är det enbart de politiska och ekonomiska krafterna som upprätthåller det gamla huvudspåret. Ingen rationell klimatforskare kan i detta läge på allvar hålla fast vid IPCC-spåret från 2007.

  31. Pehr Björnbom

     
    Lena #29,
     
    Jo, och nu har dessutom hittat ytterligare en klimatvetenskaplig artikel från huvudströmmen av klimatforskarna som både talar om att temperaturprofilen blivit platt det senaste decenniet och att klimatkänsligheten ligger i intervallet 1 – 2 °C, dvs. mindre än IPCC:s konsensusintervall från 2007 på 2 – 4,5 °C (en annan förändring är att man numera talar om TCS 😉 dvs. transient climate sensitivity i stället för equilibrium climate sensitivity).
     
    Om klimatkänsligheten skriver de i abstract:
     
    For uncertainty assumptions best supported by data up to the present time, we find a present-day estimate of the transient climate sensitivity to be 1.4K with 90% confidence the response will fall between 1.1–2.0K …
     
    Om temperaturens utveckling skriver de:
     
    The flat temperature trend of the last decade has a detectable but small influence on the climate sensitivity.
     
    Mitt intryck som bekräftas av detta är att åsikten bland huvudströmmen av klimatforskare håller på att förändras mot att klimatkänsligheten är betydligt lägre än IPCC:s konsensusintervall från 2007. Man närmar sig alltså den syn på klimatkänsligheten som skeptiska forskare som Lindzen, Christy, Spencer m. fl. har.
     
    Vidare är det allmänt förekommande bland dessa klimatforskare från huvudströmmen att man har observerat att temperaturtrenden har varit platt det senaste decenniet och att man funderar på vad detta har för klimatvetenskapliga konsekvenser.
     
    Referens
    Padilla L, Vallis GK, Rowley C (2011) Probabilistic estimates of transient climate sensitivity subject to uncertainty in forcing and natural variability. J Clim (in press).
    http://www.princeton.edu/~gkv/ClimSens/Padilla_etal.pdf
     

  32. Pär Green

    Kanske några behöver lite hjälp!
    http://www.youtube.com/watch?v=JaUULepIpbA

  33. KM

    Kan någon förklara hur man ens kunde mäta med noggrannhet på en tiondels grad lite bakåt i tiden?

    – Manuella avläsningar av flera olika avläsare – dvs en grov felkälla i sig.
    – Kvicksilver- eller sprittermometrar – noggrannhet o gradering? Andra typer av termometrar.
    För historiska data kör man för tusan med trädringar – hur kan man skapa relevanta temperaturkurvor då?

  34. Pär Green

    KM # 33
    Är enligt UI inga problem! Behövs bara livlig fantasi.

  35. Lena Krantz

    Den här missade jag igår:
    http://wattsupwiththat.com/2011/07/11/new-study-suggests-that-the-volcanic-impact-on-climate-may-be-significantly-underestimated/

    Det är inte Kina, det är vulkanerna!

    😉

  36. Pehr Björnbom

    Lena #35,
     
    Verkligen märkliga resultat i denna ny peer-reviewade artikel i PNAS:
    http://www.pnas.org/content/early/2011/06/30/1104923108.abstract
     
    We show that the nucleation is indeed linked to exceptionally high concentrations of sulfuric acid and present an unusual high particle formation rate. In addition we demonstrate that the binary H2SO4 – H2O nucleation scheme, as it is usually considered in modeling studies, underestimates by 7 to 8 orders of magnitude the observed particle formation rate and, therefore, should not be applied in tropospheric conditions.
     
    Om man, om artikeln har rätt, har gjort fel på 7 till 8 storleksordningar i partikelbildningshastighet så kan den vetenskapliga förståelsen av hur aerosoler påverkar klimatet inte vara särskilt stor.
     

  37. Lena Krantz

    Pehr Björnbom #36

    Nej, det verkar ju verkligen inte så.

    Dessutom behöver man göra om modellerna efter dessa nya rön skriver de. Kanske man skulle lugna sig med modellerna i några år istället, tills vi vet mer?

  38. Håkan Sjögren

    C-G Ribbing # 13 : ”Noll-hypotesen” förklarar ju hela problemet: Det finns ingen växthuseffekt orsakad av så kallade ”växthusgaser” och det finns inte några växthusgaser i tillräcklig myckenhet för att kunna påverka klimatet. Alla temperaturförändringar i atmosfären och på jordytan har naturliga orsaker, som ofta är  astronomiska.
    Mvh, Håkan.