Kolcykeln
Utifrån den kolcykel som FN:s klimatpanel IPCC använder kan man ungefärligt beräkna hur mycket kol som finns i Jordens hav, atmosfär, mark, växtlighet, sediment efter döda djur och växter samt kol-, olje– och gasfyndigheter.
Dessa mängder anges inom vissa ramar. Om man adderar dem får man ungefär 46-50.000 Gigaton (miljarder ton) kol.
Men kolcykeln säger inget om hur mycket ursprungligt kol som därutöver finns kvar i Jordens inre sedan dess skapelse.
Det gör däremot det globala forskarnätverket Deep Carbon Observatory (DCO), som 2019 räknade runt 1.200 forskare från 55 länder, speciellt inriktade just på kol. De hävdar på sin hemsida att 90 procent av Jordens kol finns under jordytan.
Omräknat skulle det betyda 9 gånger 46-50.000 Gton eller totalt 414-450.000 Gton (knappt en halv miljard miljard ton). Detta är bara en grov uppskattning, men det är den första som i alla fall jag sett på hur mycket kol som Jorden rymmer.
Enligt DCO skulle bara 1 (en) procent av Jordens kol finnas i atmosfären och så mycket som 99 procent i haven och jordskorpan och framför allt i Jordens inre. DCO beräknar allt Jordens kol till totalt 1,85 miljarder miljarder ton.
Svårbevisat
Det är fyra gånger mer än de 414-450.000 Gton jag räknade fram här ovan. Men det är svårbevisat. Ingen har varit där och tittat.
Det mesta är förstås bundet i olika föreningar och kan inte nås eller utvinnas. Kolhaltiga järnkarbider kan finnas i Jordens heta kärna, som anses vara mest järn. Men lättare föreningar kan pressas uppåt genom magman och även tränga ut genom skorpan.
Det har de gjort och gör fortfarande som koldioxid i vulkanutbrott och genom andra öppningar över och framför allt under vatten.
År 2019 använde världen enligt Offshore Technologyfocus 8,12 Gton kol. Om vi försiktigt antar att 1 (en) procent av kolet i eller under jordskorpan kan utvinnas, blir det ändå 18,5 miljoner Gton.
Med rådande årliga utvinning på ca 10 Gton skulle det räcka nästan två miljoner år. Jag kan ha förirrat mig bland nollorna, men tanken svindlar.
Detta kol finns i olika former i förening med andra ämnen. En del blir under hög värme och högt tryck diamant, Jordens hårdaste kända naturliga ämne.
Kolväten
I förening med väte kan också en del bli kolväten (bränslen) under hög värme och högt tryck, troligen i gränsområdet mellan flytande magma och fast skorpa.
Detta är omtvistat och bygger på studier av geologen Nikolai Kudryavtsev m. fl.. De hävdade att mycket av det ursprungliga kol som Jorden fick i sin ungdom från exploderande stjärnor i kosmos finns kvar i Jordens inre.
Den ryske forskaren Vladimir Kutcherov vid KTH hör till dem som menar att nya kolväten bildas under hög värme och högt tryck i Jordens inre
Efter oljeutsläppen i mexikanska golfen 2010 åt stora mängder mikroorganismer förvånande fort upp nästan all utsläckt olja. Sedan fylldes tomma oljehål på underifrån, enligt rapporter från oljebolaget BP.
Liknande händelser rapporteras från andra sinande oljekällor.
Ryska och amerikanska bolag prospekterar och utvinner nu olja och gas på större djup än där sediment lagrats från sedan länge döda växer och djur. De söker sig även sidledes till angränsande områden, som ofta också visar sig innehålla gas och olja.
Tektoniskt tryck?
Olja finns i poröst material. Tomrum efter utvunnen olja fylls på med både vatten och mer olja, som rör sig under högt tektoniskt tryck från rörliga kontinentalplattor.
För fortsatt prospektering råder därför bl. a. den ryska Dmitrievsky-akademin aktörer att först undersöka angränsande områden innan de börjar det mycket dyrare arbetet med att söka nya källor.
Sådana finns dessutom på många fler platser och mer utbrett än hittills känt, inte minst i Arktis och Antarktis. Även detta är kontroversiellt men en logisk följd av rön från både ryska forskare och det globala DOC-nätverket.
Om all gas och olja som utvinns bara skulle komma från sediment av döda växter och djur, blir den logiska följdfrågan var dessa i sin tur kommer ifrån.
Eftersom allt Jordens tidigare och nuvarande liv bygger på det ursprungliga kol som en gång kom från exploderande stjärnor ute i kosmos, måste den koldioxid som livnärt detta liv komma just från detta ursprungliga kol .
Varav det mesta finns kvar i Jordens inre enligt DOC-forskarnas rön.
Tege Tornvall
Källor: Deep Carbon Observatory, Science Daily, The moral case for fossil fuels.
Tege Tornvall har helt rätt att grundämnet kol är vanligt förekommande i planetsystemet. Det är intressant att jämföra planterna Jorden och Venus. Venus har en mäktig atmosfär med en massa som är nästan 100 gånger mäktigare än jordens atmosfär. Därtill består den nästan helt uteslutande av koldioxid eller till 97%. Detta har fått till konsekvens att klimatet på Venus är föga angenämt (+ 475°C) trots att Venus mottar mindre energi från solen än Jorden på grund av den reflekterar mer solljus än jorden. Venus albedo är 0.76 jämfört med Jordens 0.30. Venus roterar så långsamt att dagen är längre än året men trots detta är det lika varmt på natten som på dagen.
Vi har därför all anledning att glädja oss åt att kolet på Jorden fortsätter att finnas kvar i berggrunden.
För de som vill fördjupa sig i ämnet rekommenderar jag
Atmospheric Evolution on Inhabited and Lifeless Worlds av Catling and Kasting, 2017. Det är en utomordentlig lärorik bok som alla borde läsa såväl klimataktivister som dess motsats.
Tack Tege.
”Om all gas och olja som utvinns bara skulle komma från sediment av döda växter och djur, blir den logiska följdfrågan var dessa i sin tur kommer ifrån.”
Vi hade också minst 90 bar. Vatten och kalkrika silikater sänkte raskt halten med att tillverka kalkstenar, den vanligaste sedimentära bergarten.
Det finns ingen kalk på månen.
Den här processen sker nu på Island där de i godhetens namn för att rädda oss trycker ned CO2, som reagerar med berggrunden. Vansinne.
Ett bolag marknadsför tak som suger upp CO2 efter samma princip.
https://www.markarydstak.se/vara-losningar/koldioxidabsorberande-tak/
Vad kunderna inte begriper är att reklamen säger: våra tak vittrar snabbt, men kommunerna är ju av lag tvingade att köpa sådant här.
När trycket var 70 bar uppstod livet. När fotosyntes senare startade uppstod en ny kolsänka men resultatet blir kolväten/kol. Värmen då? Solen var 25% svagare och vatten kyler.
Gör vi om all känd kalksten till CO2 är vi där igen vid minst 90 bar.
Vi kämpar mot liv, erosion och vittring, CO2 fortsätter att reagera med berget samtidigt som livet snor CO2 till skal. Havet har ett kraftigt CO2 underskott. Vulkanerna ser ut att minska. Livets dödsdans som Gösta Petterson skrev. I framtiden får vi bränna kalk i solugnar för att överleva.
Eller varför inte leta upp djupkolet? Borra i Siljan igen?
Jag personligen tycker varken bu eller bä. Det finns än mycket att upptäcka där nere.
Kol är relativt lätt och hamnade i de översta lagren vid jordens bildande. Kanske karbider sjönk med till mitten?
Syster (tvilling) Venus hade också vatten men förlorade det av en anledning som inte är fullt utredd än. Det kalk som hann bildadas där har sedan länge sönderdelats i den omfattande vulkanismen och återgått till CO2. 400 gr ”växthuseffekt” beror på atmosfärens höga massa.
”Utsläckt” skall förstås vara ”utsläppt”. Förargligt skrivfel!
#1
Venus är betydligt varmare främst för att planeten är närmare värmekällan. Att atmosfären innehåller 97% CO2 gör ju inte den jämförbar med jorden på något annat sätt än att båda planeterna har CO2.
#2, Johannes. Citat från reklam för Markaryds Tak:
”Regnvattnet som rinner av taket har oftast blivit kontaminerat av koldioxid….”
”Kontanimera” betyder som bekant ”förgifta”. Vi andas dagligen både in och ut detta farliga gift!
Det är vår gemensamma uppgift att snarast stoppa detta vansinne, Upp till kamp!
Lennart Bengtsson, pa #1, 4
Angående Venus så är ju anledningen till att dess extrema atmosfär består av 97 procent co2 en inkomplett kolcykel.
Närheten till solen gör att Venus inte kan behålla vatten som i form av regn binder co2 och för tillbaka det till berggrunden som sker på jorden.
Dessutom saknar Venus plattektonik men har vulkaner.
Venus har dessutom väldigt svagt magnetfält men detektivarbetet för dess betydelse för atmosfären pågår vad jag förstått.
Så som Lennart skiver så bör vi glädjas över att kolet stannar i berggrunden som det gör på jorden.
#2 och #5
Nu vet jag i alla fall var jag inte ska handla tak ifrån. Det är helt sanslöst.
#4
Jo, för 4,5 miljarder år sedan var de jämförbara. Frågan i tråden var väl vart kolet kommer ifrån. Planeterna gick skilda vägar och jag har inte påstått annat.
Men läs vad Lennart skrev om albedo. Mer än dubbelt så vit.
Återstår endast att förklara med ”trög” atmosfär dvs usel konvektion, eller många lager dunjackor.
#5
”Regnvattnet som rinner av taket har oftast blivit kontaminerat av koldioxid….”
Inte oftast – alltid. Regnvatten innehåller alltid kolsyra och har ett pH om ca 5,6. Därmed extrem idioti med tak med karbonatvittring.
Vi har inte och kommer aldrig äga utrustning för att få tag på detta kol snabbare än vad havet slukar tillbaka.
Vi kan bara skapa en ytters kort paus i dödsdansen.
Växthus med cirkulerande kol är det enda som återstår för min framtida avkomma.
Koldioxidens enorma mängd i venus atmosfär tycks inte orka hålla borta den långa nattens låga temperatur.
Här på jorden brukar ju ofta diskussionen om co2:s betydelse för våran nattemperatur belysas..och inte minst då våran antropogena andel som ju kan sägas vara en ganska liten del av atmosfärens totala.
Merkurius avstånd från solen jämfört med venus och jorden och deras respektive temperaturer blir ju lite intressant när man tittar på betydelsen av jordaxeln och rotationshastigheten, kanske finner vi här några tiondelar eller hundradelar av temperaturen som vi människor tycker vi är så bra på att mäta..
OT
ESG-idiotin börjar svalna, verkligheten kommer ifatt.
https://www.reuters.com/business/sustainable-business/vanguard-quits-net-zero-climate-alliance-2022-12-07/
”För fortsatt prospektering råder därför bl. a. den ryska Dmitrievsky-akademin aktörer att först undersöka angränsande områden innan de börjar det mycket dyrare arbetet med att söka nya källor.”
Nu råder det ju litet speciella förhållanden när det gäller f d sovjetiska oljefält. Dessa borrades upp mycket glesare och med mycket högre krav på utvinning per borrhål än ”kapitalistiska” oljefält, så därför ger nya hål i befintliga fält och EOR i befintliga hål ofta mycket bra utdelning. Jag har en bekant som jobbat med just detta i fälten runt Baku i Azerbadjan.
I gamla ”kapitalistiska” oljefält finns det ofta många av ”stripper wells” som bara pumpas några enstaka timmar i veckan, och som paradoxalt nog ofta är mycket lönsamma eftersom de sedan länge är avskrivna och i stort sett bara kostar litet elektricitet.
”Ryska och amerikanska bolag prospekterar och utvinner nu olja och gas på större djup än där sediment lagrats från sedan länge döda växer och djur. ”
Så djupt har ännu ingen borrat. I Mexikanska golfen t ex är det mer än 20 km till ”basement”:
https://www.researchgate.net/profile/Jaehong-Ko/publication/283438927/figure/fig6/AS:669492665384972@1536630898824/Regional-N-S-transect-of-the-Gulf-of-Mexico-Basin-showing-the-major-Tertiary-growth-fault.png
Och observera att olja oftast inte utvinns där den har uppstått, man måste skilja på ”source rocks” och ”reservoir rocks”. Olja och gas vandrar i berggrunden (och läcker i de flesta fall till sist upp till ytan). Det revolutionerande med ”fracking” är att man nu i vissa fall kan utvinna olja och gas även ur ”source rocks”.
Men de flesta oljefält är fortfarande i porösa ”reservoir rocks”, men där någon form av ”trap” hindrat oljan och gasen att läcka upp till ytan.
#2,5
Inget är nytt under solen, inför klimatmötet i Köpenhamn 2009 så lanserade en brittisk dam, vill minnas hon var konstnär, en målarfärg som absorberade CO₂. Färgen innehöll kalk.
Angående takpapp så finns det bättre alternativ som bygger på kolpulver och plast. Dessa håller i hundra år istället för papp som inte klarar solen mer än tio år sen bör det bytas ut, oavsett om det innehåller”mirakelmineral”.
Men allt vi köper snart är ju ”koldioxidnerutralt”.
Det kan vi tacka miljöpartisterna för.
#15
Osläckt/bränd kalk absorberar villigt CO2.
Problemet är att samma mängd CO2 först måste drivas ut när kalken bränns.
Olivin är i så fall bättre, den har kommit upp från stort djup och vittrar när den kommer i kontakt med atmosfären.
Använder man sen kol för att bränna kalken går man inte ens plusminusnoll.
Adventskalendern lucka 9 är öppnad, en dag före. Månadsmedel har pallrat sig upp över 5 kronor i SE3 och SE4.
https://sprayhattas.crabdance.com/elpriser.pdf
I England öppnar man en ny kolgruva , den första på 30 år.
(P1 i morse)
Annars är elbrist och låga oljepriser nyheter i SR.
Gissar att de av oss som slängt ut oljebrännaren och ersatt med elvärme har ångrat sig idag.
https://www.youtube.com/watch?v=sZBWEKCW2Fc
Svensmark om C12/C13 och biomassa relaterad till supernova. (från 22 min in)
Syre bildas.
Pka för kolsyra vätekarbonat är 6,35!
6#
Jordens atmosfär kommer sannolikt aldrig någonsin bestå av 97% CO2 troligtvis inte ens 1%.
#21
Kolsyra är en sak, vätekarbonat en annan.
#21
Vet du vad pka är ? Det är brytpunkten för jämvikten kolsyra vätekarbonat. Koldioxid, kolsyra, vätekarbonat och karbonat är koldioxid vid olika Ph löst i vatten.
#1 Lennart Bengtsson,
”Venus har en mäktig atmosfär med en massa som är nästan 100 gånger mäktigare än jordens atmosfär. Därtill består den nästan helt uteslutande av koldioxid eller till 97%. Detta har fått till konsekvens att klimatet på Venus är föga angenämt (+ 475°C) trots att Venus mottar mindre energi från solen än Jorden på grund av den reflekterar mer solljus än jorden. ”
Koldioxid absorberar värmestrålning inom några få rätt smala våglängdsområden, därför måste det väl till några andra molekyler t.ex. vattenånga för att få en stark växthuseffekt. Att atmosfären är tät hjälper förstås också värmeabsorbtionen på flera sätt.
https://klimatupplysningen.se/vetenskap-2/klimatfaktorer/
Håkan Bergman, #15,
vet du om den även attraherar protestlimmare, typ XR?
#23
2HCO2–H20+CO2
pKA är en jämnviktskonstant.
Lyssnade på en ny föreläsning om perioder.
https://www.youtube.com/watch?v=nyKgAsfuSA8
Carl Otto Weiss
Sol och moln påverkas av Eddy (1033) Balich (463) och De Vries (190) perioder. Snyggt!
Bla bombkurvan beskrivs.
Lars-Eric Bjerke #25
Venus atmosfär och funktion är väl fortfarande lite av ett mysterium för forskarna men den innehåller bara spår av vatten.
Trycket på Venus yta är nästan 90 (lite osäkert) gånger höger än på jordytan. Som att befinna sig nästan 1000 m under havsytan.
Kol och kol? Ska man ha det till förbränning måste det ju vara i ett termodynamiskt högenergetiskt tillstånd – inte bundet till andra atomer i ett ”stabilt” lågenergetiskt sådant.
Rent kol och kolväten är högenergetiska. Koldioxid och karbonater är lågenergetiska och stabila. Metallkarbider etc kan ge högenergetiskt kol (för vidare förbränning) – genom att metallen antar ett mer stabilt tillstånd genom tillsats av annat ämne – ex Kalciumkarbid + vatten —> acetylen och kalciumkarbonat.
#28
”Venus atmosfär och funktion är väl fortfarande lite av ett mysterium för forskarna men den innehåller bara spår av vatten.”
Nja, kanske litet mer än spår, 20 ppm påstås det, men 20 ppm av 90 atmosfärer innebär faktiskt att dess partialtryck är fyra gånger högre än koldioxidens i jordatmosfären.
Och det finns ytterligare ett antal växthusgaser i venusatmosfären svaveldioxid, kolmonoxid, klorväte, fluorväte och förmodligen ytterligare som vi inte känner till.
#24
Nä, vet inte Pka eller pka, men pKa däremot. Ph vet jag inte heller vad det är men pH och ph däremot.
Såsom skrivet anger du två olika föreningar var för sig. Sätt in ett bindestreck så hänger jag med.
6,35 Apropå vadå?
#27 Det du anger har pH 3,8 (vid mättnad).
pKA? Du kanske menar dissociationskonstant, pKa.
Karbonatsystemet är ingen dans på rosor:
https://en.wikipedia.org/wiki/Bjerrum_plot
tty #30
Jo, och Venus är nog ett bra lab för vidare forskning. Kanske borde mer resurser satsas där? Kanske intressantare än att vi bosätter oss på Mars.
Koldioxidens absorptionsspektrum breddas när koncentrationen av den ökar. Det är anledningen till att vi inte kommer att få en ”mättad” växthuseffekt vid en viss nivå av co2, och det är också en del av förklaringen till Venus höga temperatur trots att dess yta nås av mindre solstrålning än Jorden. Se denna utmärkta framställan om ämnet:
https://courses.seas.harvard.edu/climate/eli/Courses/global-change-debates/Sources/CO2-saturation/more/Zhong-Haigh-2013.pdf
#33 Kent. Snart är det lika hett på jorden som på Venus. Det borde bli skottpengar på koldioxiden. Vilket ju redan miljöpartiet ( och Kent) tycker.
#33
”Koldioxidens absorptionsspektrum breddas när koncentrationen av den ökar.”
Kent upptäcker tryckbreddning.
Och, nej, det är inte anledningen till att koldioxidens absorptionsspektrum inte mättas. När koldioxidhalten ökar i jordatmosfären så minskar syrehalten i motsvarande mån. Alltså inget högre atmosfärstryck och ingen ytterligare tryckbreddning.
Och nästa gång kan du gärna hänvisa till en källa som faktiskt tar upp de fysikaliska grunderna för bandbreddning (vilket din referens inte gör).
Dock förtjänar den beröm för att den tar upp de svaga absorptionsbanden omkring 10 um, vilket är ovanligt. Dock demonstrerar den ju också att de är betydelselösa vid realistiska CO2-halter.
#32
Problemen med utforskning av Venus är enorma. Ingen elektronik klarar temperaturerna på ytan och även atmosfären är ogästvänlig. Flera sonder har gått förlorade eller skadats på väg ned genom atmosfären av okända orsaker.
NASA planerar tre venussonder, men inte förrän 2028-2032.
PS till 35
Här finns en bra förklaring till bandbreddning:
https://www.sciencedirect.com/topics/earth-and-planetary-sciences/pressure-broadening
#25 Lars-Eric Bjerke
”Koldioxid absorberar värmestrålning inom några få rätt smala våglängdsområden, därför måste det väl till några andra molekyler t.ex. vattenånga för att få en stark växthuseffekt. Att atmosfären är tät hjälper förstås också värmeabsorbtionen på flera sätt.”
Nej, man kan ansätta 90% CO2 och 0% för övriga växthusgaser i MODTRAN och finner då ungefär samma växthuseffekt som jorden har i dag. Orsaken är att det finns flera isotoper av både syre och kol, det ger absorption på andra frekvenser. Dessutom finns en viss mängd molekyler som strålar från vibrationskvanttal 2. Med högre temperatur och tyngre atmosfär blir effekterna mycket större. Självklart spelar närvaron av en massa andra gaser roll, men det skulle räcka med enbart CO2 för att få en mycket hög temperatur. Med helt ren CO2 skulle det inte finnas några moln och då skulle albedot bli mycket lågt och då skulle det bli ännu varmare.
#38 Leif Åsbrink
”Orsaken är att det finns flera isotoper av både syre och kol, det ger absorption på andra frekvenser.”
Vad jag kan läsa finns det varken syre eller kol i Venus atmosfär.
#35 tty
” Kent upptäcker tryckbreddning.”
” Alltså inget högre atmosfärstryck och ingen ytterligare tryckbreddning.”
Hur ska du ha det, är det tryckbreddning eller inte?
#39 Lars-Erik
” Vad jag kan läsa finns det varken syre eller kol i Venus atmosfär.”
Syre och kol är beståndsdelarna i koldioxid..
#38
”Självklart spelar närvaron av en massa andra gaser roll, men det skulle räcka med enbart CO2 för att få en mycket hög temperatur. ”
Troligen inte eftersom CO2 inte alls absorberar inom det nära infraröda där den mesta utstrålningen hamnar vid mycket höga temperarturer. Det är faktiskt mycket möjligt att det är de där 20 ppm vattenånga som är huvudförklaringen till den höga temperaturen på Venus eftersom vattenånga absorberar mycket starkt i det nära infraröda.
Här är en utmärkt video om historien om klimatforskningen.
https://youtu.be/GGtAilkWTtI
Mitokondrier finns i nästan varje växt-och
djurcell. Där ombildas näringens kolhydrater till koldioxid. Då frigörs energi. Miljöpartisterna skulle nog önska att nåt annat ämne än koldioxid skulle bildas.
#43 Kent
”This is the story of how we discovered the planet was warming”
No shit Sherlock, Kan det bero på att jorden började tina upp från medeltiden?
#35
Skriver du att tryck breddning inte spelar någon roll p.g.a. att syrehalten minskar???
Det finns absolut en effekt av ”tryckbreddning” av koldioxidens absorptionsspektrum. Det är egentligen samma sak som att en exiterad koldioxidmolekyl krockar med en annan molekyl.
Hur kom syrehalten in i detta ??
#38
hej Leif.
Två frågor till dig:
– vad är källan till termisk strålning
– hur påverkar ett dielektrikum Plancks strålningsgslag.
Alla försök till diskussion med dig slutar med att du påstår att jag har svårt att förstå. Samtidigt påstår du att du vet svaret – .. det är välkänt ..
Eftersom detta är en klimatblogg så vill jag påpeka att grunden till Stefan-Boltzmans strålningslag saknas. Alla klimatberäkningar utgår från Stefan-Boltzmanns lag. En teori som utgår från en felaktig lag??
Gissar att jag snart kommer få reda på hur trögtänkt jag är. Däremot kommer det inte komma några sakargument.
#47 JonasW
Svar på båda frågorna här:
https://klimatupplysningen.se/klimatfragan-gar-i-moln-del-5-molnfeedbacken/#comment-429988
Där beskriver jag uppkomsten av långvågig termisk strålning. Hur man härleder att det elektromagnetiska fältet är kvantiserat vet jag inte. Det kräver matematik över min nivå. Du kan ju läsa här: https://phys.libretexts.org/Bookshelves/Quantum_Mechanics/Quantum_Mechanics_III_(Chong)/05%3A_Quantum_Electrodynamics/5.03%3A_Quantizing_The_Electromagnetic_Field
I en tidigare tråd hänvisade jag Claes Johnson till en matematisk härledning av Stefan-Boltzmanns lag. Denna förutsätter att man accepterar kvantiserig, e=hf. Gör man inte det blir härledningen komplicerad enligt referensen.
Glöm inte att Stefan-Boltzmanns lag är ursprungligen ett experimentellt fynd.
Tycker Venus är intressant som Lennart Bengtsson tar upp.
Vad jag som icke-expert inte fått klarhet i är varför det är så mycket varmare. Venus atmosfär är ungefär 100 ggr tätare än jordens och har en troposfär som efter lite googlande är ungefär 10 ggr högre än jordens. Nånstans ovanför troposfären så får vi radiativ jämvikt. Med liknande lapse-rate (enligt Google) så blir då temperaturen mellan tropopausen och ytan bara genom lapse-rate 10 ggr större på Venus än jorden.
Här är det som jag tycker det blir knepigt. Säg att Venus atmosfär hade bestått av t ex N2 till 99% och 1% CO2 istället för 96% CO2 (låt oss anta att lapse-rate är samma för de två fallen). Tropopausen hade justerats en del upp och ner men hade verkligen temperaturen på Venus yta ändrats markant? Den hade ju ändå i första hand bestämts av att troposfären är så tjock.