Socialism svaret på kris och klimathot

På vänsterfronten inget nytt. Socialismen påstås fortfarande lösa alla världens problem. Det skriver Per-Åke Westerlund på Offensiv – Rättvisepartiet Socialisternas digitala veckotidning. Nedan ett utdrag ur artikeln.

Klimathotet Den globala atmosfäriska koldioxidhalten, ett mått på växthuseffekten, ökade med 2,4 miljondelar under 2007. Det kan jämföras med en genomsnittlig ökning på 0,41 miljondelar 1850-1970 och 1,42 miljondelar 1970-2005. Koldioxidhalten är nu nästan 385 miljondelar, den högsta nivån på 650 000 år.
Det svenska klimatrådet och FN:s klimatpanel påpekar att utsläppen måste halveras till år 2050 för att ökningen av koldioxidhalten ska stanna vid 400 miljondelar. Det beräknas motsvara en temperaturökning på två grader från år 1850 till år 2100.

Några reflektioner:
1. Varifrån har Per-Åke Westerlund fått uppgiften att den globala atmosfäriska koldioxidhalten är ett mått på växthuseffekten? Vad hände med vattenånga och övriga växthusgaser?
2. 385 ppm högst på 650 000 år?

In a scientific paper in the journal Energy and Environment, German researcher Ernst-Georg Beck, shows that the pre-industrial level is some 50 ppm higher than the level used by computer models that produce all future climate predictions. Completely at odds with the smoothly increasing levels found in the ice core records, Beck concludes, ”Since 1812, the CO2 concentration in northern hemispheric air has fluctuated, exhibiting three high level maxima around 1825, 1857 and 1942, the latter showing more than 400 ppm.

3. CO2-halten ökade med 2,4 ppm under 2007
Jag har alltid undrat hur man mäter den ”globala atmosfäriska koldioxiden”? Och hur kommer det sig att koldioxidnivåerna ökar mycket mer än vad våra utsläpp egentligen borde ge upphov till? Är det månne något fel på modellerna?

Experts are puzzled because the spike, which follows decades of more modest annual rises, does not appear to match the pattern of steady increases in human emissions.

4. Varifrån kommer påståendet att en ökning från 385 ppm till 400 ppm skulle orsaka en temperaturhöjning på ca 1,3 grader (2 grader från 1850 till 2100)? Enligt IPCC är klimatsensitiviteten 2-4,5 grader vid en fördubbling av CO2-koncentrationen i atmosfären. Hur kom Per-Åke fram till 1,3 grader? Enkel division? Man kan undra.
Bortsett från ovanstående finns det fortfarande inga bevis för att CO2-koncentrationen i nämnvärd grad påverkar jordens temperatur. I rättvisans namn – ha koll på alla fakta innan ni skriver något.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Christopher E

    Apropå nr. 2. Becks artikel är mycket intressant. Mängden mätningar, en viss (men inte perfekt!) samstämmighet, kompetensen av forskarna ifråga, och analys av mätnoggranheten med dåtida teknik – allt detta sammantaget gör att uppgifterna om höga CO2-halter inte kan blankt avfärdas. Men med det sagt kan man inte heller ta det som absolut sanning, eftersom resultaten är så avvikande från vad man väntat sig, krävs mycket starka bevis. Jag gissar att eftersom (än så länge) inga andra data finns att jämföra med för perioden före Mauna Loa, kommer inte resultaten att accepteras generellt.
    Apropå nr 3. Egentligen ökar väl halten av CO2 i atmosfären snarare mycket mindre än vad våra utsläpp ”borde” medföra, beroende på att mer än hälften av våra utsläpp tas upp av hav och vegetation. När det gäller skillnader i ppm-tillväxt från år till år, kan man komma ihåg att även naturen har variationer som överlagras med antropogena utsläpp. Det årliga naturliga CO2-utbytet mellan atmosfär, hav och vegetation är gigantiskt jämfört med vårt tillskott. Det behövs bara en liten puff (naturlig eller inte) på detta utbyte för att halten ska skilja från år till år.
    Att en ökad global värme påverkar detta gasutbyte till att sekundärt höja CO2-halten i atmosfären är väl belagt i iskärnor. Det betyder att en del av CO2-ökningen under de senaste hundra åren är naturlig, då den dominerande delen av värmeökningen garanterat är naturlig. (Men visst har vi bidragit).

  2. Jerker Andersson

    Det stämmer bra att CO2 halten ökar mindra än människans utsläpp. På något lustigt sätt så vet jorden att den ska öka mängden CO2 som den ska absorbera när vi ökar våra utsläpp.
    Här är en graf som visar hur mycket halten skulle öka varje år om 100% stannade i atmosfären och hur mycket halten faktiskt ökade.
    Jag har även klistrat in temperaturkurvan för samma period så man kan se att det helt klart är människans utsläpp som har störst påverkan på halten i atmosfären…
    http://farm3.static.flickr.com/2125/2416664379_e134f077f4_o.jpg

  3. Christopher E

    Jerker:
    Mycket illustrativ graf! Jag har inte sett det så elegant sammanfattat, även om jag uttrycker detsamma teoretiskt ovan, så att säga… Den grafen knycker jag till mina samlingar, om du inte har något emot det?

  4. Jerker Andersson

    Jag är för spridandet av empiriska mätresultat till skilland från IPCC som har kämpat med näbbar och klor för att hemlighålla sina rådata.
    Så bara kör på!

  5. Magnus Billberger

    Apropå nr 2: Beck använder sig av mätningar gjord på 2 m höjd. Denna nivå kan inte anses vara representativ för hela atmosfären. På 2 m höjd påverkas CO2-halten av all möjlig biologisk aktivitet. Becks slutsatser skulle innebära förändringar i kolflöden från år till år i kolflöden i samma storleksordning som den total terrestra fotosyntesen.
    Nej Beck har analyserat observationer från inom den biologiskt aktiva delen av atmosfären. De variationer man ska förvänta att han finner bör korrelera mycket väl med växternas aktivitet och därmed indirekt också med väder och klimat.

  6. Thomas

    Beck använder sig av mätningar tagna inne i städer och på alla möjliga andra platser med förhöjd koldioxidhalt. Hela hans historiska rekonstruktion är bara nys, vilket man omedelbart ser om man jämför den med senare, pålitliga data. Dvs, nuförtiden ser vi små oscillationer med årstiden överlagrat på en långsamt stigande trend. Beck påstår däremot att halten tidigare hoppade upp ned hipp som happ utan någon systematik. E&E som han publicerat sitt alster i är inte att klassa som en vetenskaplig tidskrift utan den tar in allt som är kritiskt mot växthusteorin oberoende av kvalitet.
    Att variationen år för år påverkas en aningen av temperaturen är inte något mysterium. Det handlar om attt växter tar upp aningen olika mycket beroende på temperatur och nederbörd. Det är en effekt av samma storleksordning som säsongsfluktuationerna och har inget med den långsiktiga trenden att göra.
    Maggie, hur länge är det du drivit den här bloggen nu? Är det inte dags att du börjar skaffa dig en aning kunskap också, inte bara undrar? Att du efter så här lång tid och efter att det tagits upp i otaliga trådar fortfarande kan hävda något så vansinnigt som att ”koldioxidnivåerna ökar mycket mer än vad våra utsläpp egentligen borde ge upphov till?” är direkt pinsamt! Halten har ökat med ca hälften av våra utsläpp medan resten tas upp av hav och på land. Den ”spik” som du refererar till handlar om att denna naturliga absorbtion tycks minska, och det finns risk för att den reverserar så att en varmare jord börjar frigöra koldioxd netto. Vi vet att det är så det fungerat under istidscyklerna.
    Sen undrar jag fortfarande vad om något Maggie skulle klassa som bevis för att ”CO2-koncentrationen i nämnvärd grad påverkar jordens temperatur”.

  7. Peter Stilbs

    Thomas: Man har inte hittat något som verkligen verifierar att vi verkligen har en förstärkt växthuseffekt genom den ökade koldioxidhalten i atmosfären. Utsagorna bygger på tillyxade datormodeller.
    Re de ”konstanta” koldioxidnivåerna under 650.000 år ska man vara klar över att siffrorna kommer från glaciäris, där man ANTAR att den koldioxid man kan destillera bort och detektera från isen (i en vacuumanläggning) är representativ för den atmosfäriska koldioxidhalten.
    a) det är omöjligt att kalibrera koldioxid i atmosfären mot koldioxid i glaciärisen.
    b) det tar 80-1000 år att konsolidera en koldioxidbubbla
    i isen
    c) man sopar under mattan/förtiger att isen också innehåller karbonater med ”koldioxidinnehåll”. Så sent som för två decennier sedan fanns massor av glaciärstudier som ”pekade” på koldioxidhalter över 1000 ppm i det förgångna.  Man kan inte bara strunta i karbonaterna.
    c) man ignorerar alla utjämnande transporteffekter i isen – som diffusion.
    d) Vid några 100 atmosfärers tryck finns inga bubblor i isen överhuvudtaget – först koldioxid, och sen Syre och kväve – bildar s.k. klarthrater – av samma typ som de s.k. metanhydraten på havsbottnen.  
    Men inget av detta är politiskt korrekt att ta upp
     

  8. L

    Thomas, som vanligt rycker jag in till Maggies försvar. Den här tråden skapades i april. Det är riktigt att vi alla lär oss något under resans gång, men nu var det kanske du som var pinsam..?

  9. L: Tack. 🙂
    Thomas: Som Lars så riktigt påpekade skrevs denna tråd för fem månader sen. Givetvis har jag skaffat mig en gnutta kunskap sen dess.

  10. Thomas

    Maggie, då ber jag om ursäkt, jag klickade på att någon kommenterat men insåg inte att originalinlägget var så gammalt att jag hunnit glömma bort det snarare än ett nytt.