Patrick Moore – vem är han och vad vill han åstadkomma?

p. Moore 1

Svaren på den första frågan i rubriken beror på vem man frågar och de varierar från förrädare över kunnig, ständigt nyfiken ekolog till en beundrad person, som knappast söker skydd i det politiskt korrekta för dagen, en person som står för sina ideal även när det blåser småspik kring honom. Och, vad vill han? Han vill bidra till en hållbar utveckling, vilket, i hans värld, är en utveckling som på vetenskaplig grund balanserar ekologi, ekonomi och sociala värden. Hållbar utveckling ser dessutom människan som en positiv faktor snarare än ett misstag.

¤¤¤

Patrick Moore (född 1947) växte upp i ett litet nybyggarsamhälle på ön Vancouver i Kanada där skogsbruk och fiske var huvudnäringarna. Med sina rötter väl förankrade i denna mylla gick han vidare till studier, bland annat i skogsbruk, vid universitetet i British Columbia. Där kom han i kontakt med begreppet ekologi, som i och för sig inte var något nytt, det hade sedan länge varit en skum del av biologin. Det är inte helt lätt att definiera ekologi, men Moore betraktar ekologi, som att det innefattar studier i hur alla komponenter i vår värld är mer eller mindre interrelaterade och interagerande. Tämligen allsidigt och obegränsat skulle man kunna säga. När han avslutat sin BSc (fil.kand.) skrev Moore in sig på ett PhD program i ekologi.

Under tiden som doktorand, kom han i kontakt med en grupp, som ville göra sin röst hörd kring delar av den då aktuella utvecklingen. Det gällde till exempel USAs underjordiska tester av vätebomber i Alaska. Moore sympatiserade med gruppens åsikter och förenade sig med dem. De skaffade utrustning och seglade iväg för att protestera mot provsprängningarna. Det var där och då (1971), under miljörörelsens första våg, som Greenpeace bildades. Värt att notera är att Moore var den ende ekologen i gruppen. Greenpeace fick publikt stöd och gruppen med de radikala miljöaktivisterna växte.

Det fanns gott om nya hot att protestera mot, vilket ständigt krävde mer resurser. Med åren styrdes protesterna mer av politik och ekonomi än av vetenskap och Greenpeace växte ifrån honom. I mitten av 1980-talet hade organisationen enligt Moore övergett både vetenskap och logik. Droppen kom när Greenpeace gav sig på grundämnet klor, som de kallade ”djävulens grundämne”, men då hade det intressanta begreppet, hållbar utveckling, börjat påverka Moore.

¤¤¤

FN uppmärksammade 1982 tioårsjubileet av Stockholmskonferensen med nya internationella möten och konferenser. Vid en av dessa sammankomster möttes 85 utvalda representanter från hela världen. Här konfronterades Patrik Moore för första gången på allvar med hållbar utveckling. Deltagarna från de fattiga länderna förutsatte att det skulle tolkas som verklig utveckling, medan gruppen från de rika länderna krävde avveckling. De intensiva diskussionerna satte spår och blev början på en ny epok i P. Moores liv. Han insåg hur svårt det skulle bli att praktisera hållbar utveckling, det skulle kräva mer än att ensidigt kampanja och protestera så som Greenpeace gjort. Vi var duktiga på att kräva stopp på för oss oacceptabel utveckling, men vi hade inte gått vidare och kunnat ge råd om hur det skulle gå till, skriver han. Hållbar utveckling kräver både insikter, kompromisser och politisk konsensus.

Moore gav Greenpeace 15 år. Dessa år finns beskrivna i hans bok Confessions of a Greenpeace Dropout – The making of a Sensible Environmentalist (2010). 1987 som en 40-årig före detta miljöaktivist sa han tack och adjö till den organisation han varit med och startat, men ekologin ville han inte överge. Nu hade han siktet inställt på att arbeta med natur- och miljövård, det vill säga han ville söka lösningar istället för problem.

Separationen blev naturligtvis svår. Få av aktivisterna hade hängt med i Patrick Moores personliga utveckling och de övergivnas bitterhet blev så stor att de till och med sökte radera ut honom från historiken kring Greenpeace. Moore flyttade tillbaka till sitt ursprung och startade en laxodling. Parallellt med denna odling blev han som en ”sensible environmentalist” inbjuden att delta i ett nytt och intressant initiativ i British Columbia, ”the B.C. Round Table on the Environment and the Economy”. Rundabordsdiskussioner med representanter för olika kunskapsområden kring miljö och ekonomi blev en kortlivad men lärorik revolution i Kanadas politiska liv, men P. Moores nya intellektuella hemort blev, och förblev, miljövård grundad på hållbar utveckling. Han fick uppdrag från skogsbruket, eller som han skriver ”the art and science of silviculture” i B.C., att utarbeta Priniciples of Sustainable Forestry. Den tiden benämner han ”War in the Woods”, trots det fick de rådgivande principerna till slut genomslag. I mina ögon påminner denna utveckling mycket om effekten av 1980-talets turbulens kring skog och skogsbruk här i landet. ”Kriget i skogen” här resulterade i ett av Sveriges bidrag till Riokonferensen 1992 ”A Richer Forest”, Rikare Skog. Det är en innehållsrik, generöst och vackert illustrerad handledning i hållbart skogsbruk från Skogsstyrelsen.

Efter den tiden har P. Moore bland mycket annat varit rådgivare åt industrier och regeringar kring balanserad utveckling på vetenskapligt grund. Han hävdar att dagens krav på att fasa ut användningen av de fossila bränslena här i väst är det största hotet mot vår civilisation. Nu ingår han i ledningen av co2coalition.org där grundaren William Happer är ordförande.

¤¤¤

Ständigt nyfiken har han sökt kunskap om och insikt i de stora mediala klimat- och miljöhoten. Hoten har rört många olika områden, men Moore påpekar att de ändå har mycket gemensamt, främst att de som regel är osynliga eller extremt avlägsna. Det innebär att ytterligt få har någon möjlighet att själva observera eller verifiera sanningshalten i hoten, man måste förlita sig på aktivister, media, politiker och representanter för vetenskapen – vilka alla har stora finansiella eller politiska motiv i frågan. Dessutom känns de igen på att förespråkarna för dessa oåtkomliga hot gärna hånar och på olika sätt förnedrar dem, som är skeptiska till hoten, medan de själva inte är särskilt villiga, kapabla(?), att diskutera frågorna på ett civiliserat sätt – trots att sund skepticism är en viktig del i den vetenskapliga metoden.

Fake invisible

Moore sprider inte publikationer varje år precis, men nu tio år efter sin Confession kom ”Fake invisible catastrophes and threats of doom”. Han skriver att den här boken är ett försök att efter 50 år som oberoende vetenskapsman och miljöaktivist belysa all mer eller mindre avsiktligt vilseledande information eller rätt och slätt de lögner, som använts för att skrämma oss och våra barn kring jordens framtid. Det gäller främst klimathotet, hotet om utrotningshotade arter, hoten om korallrevens död, faran med kärnkraft, hotet om oceanernas försurning, risken för allt kraftigare skogsbränder, påståendena om Stilla Havets nedskräpning och rädslan för GMO. P. Moore utmanar här ingen mindre än Sir David Attenborough på en öppen debatt kring delar av dessa frågor.

Samtliga avsnitt genomsyras av Patrick Moores uppfattning om hållbar utveckling. De bjuder med andra ord på en allsidig, allmänbildande och tankeväckande genomgång av dessa ”berättelser” där vi alla förmodligen kan hämta lite nya kunskaper och insikter.

Boken avslutas med några ord om COVID-19-pandemin, som visar att virus kan åstadkomma globala katastrofer. Patrick Moore hoppas att denna insikt kan sätta de hopdiktade miljö- och klimathoten i ett nytt perspektiv. Varken arter eller människor dör i tusental av klimatförändringarna och GMO-produkter har inte visat sig förorsaka en enda sjukdom än mindre tusentals döda. Däremot grönskar jorden alltmer, medan den förväntade livslängden ökar i de flesta länder och om vanligt sunt bondförstånd finge råda skulle vind- och solenergi fasas ut med undantag från platser som saknar nätverksanslutning. Figuren från IEA (sist i boken) visar att en 40 %-ig ökning av kärnkraften mer än väl skulle kunna ersätta den opålitliga och kraftigt subventionerade sol- och elkraften.

data and statisticscountryWORLDfuelEnergy20supplyindicatorTPESbySource

Den globala energiförsörjningen 1990-2018 uttryckt i oljeekvivalenter (1)

Energikällorna uppifrån och ner är kol, naturgas, kärnkraft, vattenkraft, sol- och vindkraft, bioenergi/sopförbränning och olja.

 

Genom att citera Donald Trump på bokens baksida sticker Moore än en gång ut hakan:

”Patrick Moore, co-founder of Greenpeace: ´The whole climate crises is not only Fake News, it´s Fake Science. There is no climate crisis, there´s weather and climate all around the world, and in fact carbon dioxide is the main building block of all life´ Wow!”

CO2

 

Ann Löfving-Henriksson

  1. https://www.iea.org/data-and-statistics
  2. https://klimatupplysningen.se/atervinn-co2-radda-biosfaren/

Återvinn CO2 – Rädda biosfären från 2016 lyfter fram en rapport om kolets kretslopp, som Moore sammanställt. Dessutom finns där en länk till Moores syn på ”havsförsurningen”.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Bim

    Verkligen spännande och ger mersmak att lära känna fler kämpar för sanningen och som verkligen förstår hur farligt grupptänkandet kan vara. Skönt med någon som vågar utmana de verkligt stora mediahjältarna som David A.
    Tack Ann, verkligen spännande, och det finns fler att berätta om, ser fram mot en fortsättning…

  2. Bim

    En sak undrar jag sir David Attenborough världsberömd, kunnig, förtroendeingivande , varför har han blivit allarmist. Är han inte kunnig eller är det pengar allt handlar om?

  3. Ann+Löfving-Henriksson

    # 2 Bim, bra fråga!

  4. Jättebra sammanfattning. Tack.

  5. Göran J

    En enkel gissning är att D.A. hela sitt liv har jobbat på BBC.
    Jag inbillar mig att det är så enkelt.

    Har svårt att föreställa mig t.ex. Erica B. på SVT skulle lämna sitt alarmistiska liv och gå över till ”andra sidan”.

    Såg också att D.A. uttalat sig om att det kanske finns en gud?
    Så den här killen är inte okänslig för att sprida religiösa dogmer.

    Jag håller inte med om att D.A. numera är förtroendeingivande, inte efter skandalen med valrossar och isbjörnar.

    Patrick Moore däremot har visat på hur man med hjärnans hjälp kan ändra ståndpunkt när dom man har omkring sig går åt galet håll.

  6. Mats Kälvemark

    Patrick Moore´s bok är verkligen läsvärd. I kapitel 3, ”Climate of Fear and Guilt” redovisar han på sid 69 ett diagram med rubriken ”Holocene Greenhouse Gases” som över tidsperioden 11000 år före nutid (BP)fram till nutid redovisar global temperatur baserad på proxy, ffa från borrkärnor av havssediment. Då ser man att från ca 6000 år BP (Holocent optimum) så har temperaturen SJUNKIT ända fram till de senaste 300 åren som representerar slutet på Lilla Istiden, varefter temperaturen som bekant stigit. Vidare så redovisar bilden en kurva för ”modelltemperatur”, dvs ett genomsnitt av IPCC-modeller, som ju alla framåt i tiden spår dramatiskt ökande temperaturer kopplat till att i modellerna ökande CO2-halt har en dominerande temperaturpåverkan. Här kommer det intressanta. Om man låter modellerna med samma parameterval beräkna temperaturen BAKÅT i tiden, så blir självklart modellresultatet sjunkande temperaturer kopplat till sjunkande CO2-halt, medan verkligheten baserat på proxy visar ökande temperatur bakåt i tiden. Kurvorna pekar kontinuerligt isär i en nästan övertydlig falsifiering av IPCC-narrativet om CO2:s temperaturpåverkan.

  7. Lasse

    Bra Ann
    Här kommer ännu en som hoppar av:
    https://wattsupwiththat.com/2021/03/21/former-obama-biden-federal-scientist-dr-steve-koonin-declares-his-climate-dissent/
    Han räknar upp alla tecken som misstolkas av alarmister.
    Visar på vad vetenskapen vet och vill även ha en debatt om vilka risker vi är villiga att ta. För det finns vissa risker med ett fossilfritt samhälle, speciellt för dem som lever i fattigare förhållanden.
    Det finns hopp Ann!

  8. Ann+Löfving-Henriksson

    # 7 Lasse, tack. Ska lyssna ordentligt! Steve Koonin har nog varit på gång länge, men Mr Biden kanske har blivit droppen som fick hans bägare att rinna över.
    För min del undrar jag om inte Boris Jonsons framfart kommer att bli ”droppen” för Storbritannien.

  9. Sören+G

    #2 #3
    David Attenborough är väl i grunden en journalist och anställd på BBC som filmat djur i olika miljöer. Men han har väl inte forskat om klimatet.

  10. Fredrik V

    Mats #6

    En intressant jämförelse: Jag blev nyfiken på att hitta diagrammet du hänvisade till någonstans på nätet, så jag skrev följande fras i Google:

    Patrick Moore “Climate of Fear and Guilt” “Holocene Greenhouse Gases”

    Svar: Inga resultat hittades för Patrick Moore “Climate of Fear and Guilt” “Holocene Greenhouse Gases”.

    Därefter testade jag samma fras i bing (bara som ett alternativ, det finns ju flera):

    Svar: 10700 Resultat

    Slutsatsen lämnar jag därhän, den är ju uppenbar…

  11. Fredrik V #10

    Jag börjar alltid mina sökningar på nätet från duckduckgo.com.
    De talar inte om hur många svar de hittar, men det fanns uppenbarligen många.

  12. Ann+Löfving-Henriksson

    # 9, Sören, jag har aldrig funderat särskilt mycket över Attenboroughs bakgrund, men oavsett var han kom ifrån borde han haft tillräckligt, med kunskaper för att våga sätta sig in i klimathotsfrågan.
    Om jag minns rätt var han en gång vän med Ch. Booker, journalist (!), som grävde djupt och sedan redovisade sina insikter i bland annat den välgrundade ”The Real Global Warming Disaster”.
    Det fanns minsann kunskaper och insikter för den som var intresserad av att hänga med i utvecklingen, kosta vad det kosta vill.

  13. Fredrik V

    #13 Ann

    Hittade den inte på din länk, men på den här:
    https://judithcurry.com/2017/04/30/nature-unbound-iii-holocene-climate-variability-part-a/

  14. Lars-Anders Burman

    Jag har läst David Attenborough bok ”Ett liv på vår planet”. Han skriver exempelvis i inledningen till boken att Naturen håller på att försvinna. Men som jag uppfattade det hela, är David mest inne på människans stora avtryck i naturen. Med betoning på det som avser exploatering av mark samt miljögifter och annat som förstör naturens biologiska mångfald.
    Anser att han är lite inblandad i diskussioner om utsläpp av koldioxid, men naturligtvis påverkad av sin omgivning. Klimatalarmism säljer alla gånger.

  15. Karl Eider

    #10 Fredrik

    Tycker att Googles söktjänst är allmänt kass. Inte bara att det ska valla in oss i PK-korridoren. Dessutom styrs deras sökresultat kraftigt av reklamintäkter.

    Utöver det så är även deras AI-implementation märklig. Man utgår ifrån att den som söker är dum i huvet och inte vet hur man ska söka och att man är dålig på att stava. (Det sista kan jag iofs förstå.)

    När de sedan har gjort sin tolkning av din sökning, så går man all-in på den tolkningen. Man får ett helt ensidigt resultat.

    Jag tycker att Googles söktjänst har degenererat med åren, sökresultaten blir bara sämre och sämre.

  16. jensen

    6 Mats.
    En genomtydlig parallell är även trädgränsens förändringar i Skanderna enligt Prof. Kullman.
    Under Holocen Optimum 600 m högre än lägsta. Hur var CO2 då?
    Sedan 3 000 år ökande sänkning till LIA, som var den lägsta sedan början av Holocen.
    Under moderna värmeperioden 100 m-200 m högre.
    Senaste åren tendens till avstannande ökning.
    Skulle vara intressant att se en jämförelsekurva trädgäns/CO2. samt även förklaring orsak/verkan.

    Samt inte minst historiska skeenden med isborrkärnor som proxy. Pricka gärna in dessa, T.ex. första mellanperioden betr. faraoniska dynastierna. Och Sahara I och II. samt 20- 30 övriga.

    https://richardsonpost.com/vivforbes/250/watching-weather-waves-but-missing-climate-tides/

  17. Henrik Ekbom

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Patrick_Moore_(ekolog) hmm Google har tydligen ännu lite fakta på vikipedia åtminstone här i Finland,våren är på kommande dags att hugga fast solenergi till nästa vinter.

  18. Ann+lh

    Ang. den graf som Mats K. diskuterade kring finns den här, fig 38
    https://judithcurry.com/2017/04/30/nature-unbound-iii-holocene-climate-variability-part-a/

  19. Adepten

    Ett intressant inlägg som gav mig en deja vu känsla av att jag sett detta i något annat sammanhang. Speciellt när jag läste länkarna till inlägget från 2016 och dess kommentarer.
    Där finns två klimat alarmister som inte blivit omvända utan kör i samma spår än i dag trots att de tillsynes har tankeförmåga och kunskaper som överträffar genomsnittet. Undrar vilken agenda som driver dem?
    Filosofin för att inte bli knockad av verklighetens mindre angenäma överraskningar som styrs av kända naturlagar har i mitt fall baserats på vetenskap, historia och beprövad erfarenhet, som tjänat mig väl. Men som medielandskapet har utvecklats gör mig betänksam att något håller på gå snett. Flerfaldiga kommentatorer här har framfört problemet.
    Aktivistgrupper som anmäler demokratiska länder till Europadomstolen när det gäller klimatfrågor är det senaste stolpskottet som visar att dagens ungdom inte har lärt sig hur den tekniska utvecklingen trots allt har tjänat mänskligheten väl.
    Att dessutom inrikta sig enbart på att lösa klimatfrågan med tekniska lösningar leder helt fel så länge mänskligheten totalt sett överutnyttjar jordens resurser. Min dystra bild av framtiden blir att om inte mänskligheten löser överutnyttjandet av Jordens resurser kommer Naturen på sikt att utkräva det ansvaret.
    Där skulle jag vilja se vettiga förslag på lösningar från kunniga personer.

  20. sibbe

    Hej, vad hände? Försökte publicera en artikel som försvann?

  21. Adepten #19
    inte för att jag vet om jag är en kunnig person, men jag bär på ett tänkbart optimistiskt scenario. Min utgångspunkt är Hans Roslings iakttagelse att överallt där människor fått en hygglig levnadsstandard — redan nivå 2 enligt Roslings terminologi — så minskar barnafödandet ner till 2 barn per kvinna.

    Det finns många som tror att vi kommer att få en maximal befolkning på omkring 10, kanske 11, miljarder människor redan inom 50 år. Det förutsätter att vi helt inriktar allt mot utbildning och fattigdomsbekämpning. Detta kräver bl.a. billig energi. Eftersom jag helst talar om koldioxidberikning så ser jag användandet av fossilt kol som en välgärning mot jorden.

    Jag tror inte att jorden i längden mår väl av att det lever 10 miljarder människor här. Det kräver exempelvis höga nivåer av konstgödning som knappast är bra iängden.

    Men det man också noterat är att i många länder med hög levnadsstandard är ”bekymret” ofta det motsatta — att det föds för få barn.

    Det jag hoppas på, för mina barnbarns skull, är att detta blir den framtida verkligheten så att det som kan bli ett ”ekonomiskt problem” blir en omvänd befolkningspyramid, med många gamla och få unga.

    Då kan man kanske hoppas att om 300 år behöver jorden inte föda mer än kanske 5 miljarder människor.

    Men, använd de fossilabränslena så länge det går och övergå så snart som möjligt till kärnenergi.

  22. jorg Siebert

    Fortsättningsvis lyckas jag inte få en artikel från min word dokument publicerad här? Vag gör jag fel?

  23. Ann+lh

    # 20 och 22 jorg Siebert, jag har kontrollerat och de finns inte i inkorgen. Jag var ute för samma sak tidigare idag och inläggen dök upp efter ett tag. Jag vet inte heller vad som hände.
    Hoppas att de dyker upp!

  24. sibbe

    Nå, ja, allt är relativt. Vi alla vet att klimatkatastrofen inträffade för 30 år sedan, och att det inte fanns något förut. Thomas P
    försöker nu och då uppleva Manns hockeytrick, men är motbevisat många gånger.
    För att klimatalarmism finns bara nu. Det är alla medier eniga om.
    Men vi vet bättre:
    I mitten av vår mellanistid ( för 4200 år sedan) fanns en period som bevisligen var värre än nu:
    klimatkatastrofen som drabbade både Mellanöstern och delar av Sydamerika på samma latitud:
    En minst 20 års torka som drabbade både delar av Sydamerika och Mellanöstern. Att Nilens flöde så småningom minskade kunde man se redan förut, för en gång i tiden fanns minst tre öar. Och som efter 700 år blev till ön Elefanthis vi känner i dag. Men att de tre öar blev en ö, hände under klimatkatastrofen.

    Nilens flöde minskade då nästan helt, de översvämningarna som Egypten levde på uteblev. Flera sjöar längs med floden torkade nästan ut. Och när allt var förbi, så var också flodens flöde mindre. Det finns isborr-bevis, från glaciären i Kilimanjaro och från glaciären i Peru så det var nog en global torrperiod på ett 20 tals år. Inte nog med det, det finns också skriftliga bevis bokstavligen mejslat i sten: egyptiska hieroglyfer från tidsperioden berättar om detta. Den här klimatkatastrofen förorsakade antagligen slutet till egyptiska gamla riket.
    En sak till : det påstås att före klimatkatastrofen fanns spridda områden av savann kring pyramiderna:
    Gissar att tty vet något om detta och mera?

  25. sibbe

    Tack, Ann – Kan det bero på att jag klickar in det från ordbehandlingen? För mej är det väsentligt, eftersom svenska är inte mitt modersmål, och jag behöver korrigera evt. fel?

    Sibbe, Tyvärr hamnade ditt inlägg i skräpkorgen. Upptäckte det inte förrän nu.

  26. Ann+Löfving-Henriksson

    Sibbe, jag vet inte. Tyvärr! Jag är nyfiken på vad Du vill dela med oss på bloggen och hoppas att Du kan komma runt problemet.

  27. Håkan Bergman

    sibbe #24
    Text från en ordbehandlare innehåller en massa formatering, den syns inte när man klistrar in texten i kommentarsfältet men kommer med ändå, Den nya servern klassar antagligen det som skräp och spottar ut det. Tricket är att först klistra in texten i en enkel textredigerare, anteckningar om du kör windows, och sen kopiera texten en gång till där och sen klistra in den i kommentarsfältet.

  28. PK

    Tack för intressant artikel! Tänk om fler gjorde som Moore? Blir mer och mer övertygad om att klimathotarna drivs av rädsla och rent religiösa övertygelser. I helgen publicerades detta bottennapp under flaggan ”Vårt klimat – vår miljö” i Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2021-03-22/pandemins-friluftsboom-leder-till-okad-miljopaverkan Tyvärr låst artikel! I sidan som ledde till denna är rubriken än hårdare. ”Pandemins friluftsboom sliter hårt på naturen.” Troligtvis tror nog journalisten att stadens friluftspark är den enda natur som finns kvar. Eller något annat dumt. Att skrämma, överdriva och hota om undergång är journalismens dröm. Men är den etisk?

  29. Lennart Svanberg

    #2 Journalister precis som Artister är givetvis skickliga på att föra ut budskap fast åldern har lärt en att det för den skull inte innebär att dem har rätt.

  30. Ann+Löfving-Henriksson

    # 7 Lasse!
    Bättre sent än aldrig, nu har jag lyssnat till Steve Koonin. Oerhört intressant. Han har funnits med i USAs inre kretsar länge, men tydligen inte fått tillräckligt med gehör för sina insikter. Den politiska agendan är svår att övertrumfa!
    Tack för tipset!

  31. Adepten

    #21 Sten Kaijser
    Du kan vara lugn du hör till den generation som kan skilja på fakta, värderingar, mitt emellan raderna och bortom raderna. Du har skrivit många kunniga och kloka inlägg samt fyndiga formuleringar. Ex. din formulering som löd så här ”att IPCC har lyckats med något som borde vara omöjligt – de har klimatmodeller som förutspår ett bättre klimat för jorden, och så har de lyckats få en stor del av människligheten att tro att det skulle vara ett hot”.
    Själv anser Jag att människan är det största hotet mot miljön och Jordens resurser och som helt har kommit i skuggan av den s.k. klimatkrisen.
    En miljöpåverkan som kan beskrivas med en funktion av population, välstånd, teknologi och energieffektivitet där populationen växer exponentiellt och välstånd, teknologi och energieffektivitet växer linjärt.

  32. tty

    #24

    ”Gissar att tty vet något om detta och mera? ”

    Jo det kallas för ”the 4.2 KA event” (det är ca 4200 år sedan) och räknas som det viktigaste klimatomslaget under Holocen, och gräns mellan två underepoker, Northgrippian och Meghalayan (namn efter NGRIP-borrningen på Grönland och Meghalaya-grottan i Indien som är typlokaler för respektive omslaget vid slutet av Yngre Dryas, 11700 år sedan och ”4,2 KA event” för 4250 år sedan.

    Att man valde just en lokal i Indien är att speleothem där väldigt tydligt avspeglar den abrupta försvagningen av sommarmonsunen som är ett kännemärke för ”4.2 KA event”.

    Omslaget innebar en ca 200 årig torrperiod med expanderande öknar, uttorkade floder och stora samhällskollapser i stort sett hela vägen från Atlanten till Stilla Havet.

    Det Gamla Riket i Egypten kollapsade, liksom den Eblaitiska kulturen i Syrien och det Akkadiska riket i Mesopotamien, Induskulturen i Indien och flera avancerade eneolitiska kulturer i Kina försvinner för gott. Effekterna i Mesoamerika är dåligt kända.

    Stora folkomflyttningar skedde, eblaitiskan liksom sumeriskan dör ut och ersätts av bl a amoritiska och hurritiska. Vilket språk induskulturen hade vet vi inte säkert, och inte de försvunna kinesiska kulturerna heller men man kan gissa på något dravidiskt respektive austronesiskt språk, som ersattes av indoiranska respektive sinotibetanska.

    Det var mycket riktigt vid denna tid som Sahara i stort sett fick sin nuvarande omfattning, men där hade ökenspridningen redan pågått i flera tusen år. Tharöknen i Indien växte också, en del av Induskulturens centra ligger nu vid uttorkade floder i ren öken.

    Det finns en mycket omfattande litteratur i ämnet, bara några exempel:

    https://www.researchgate.net/publication/331187244_Formal_Subdivision_of_the_Holocene_SeriesEpoch_A_Summary

    https://www.researchgate.net/publication/328434109_The_42_ka_BP_event_in_the_Levant

    https://iris.uniroma1.it/retrieve/handle/11573/1253395/1079118/DiRita_4.2%20ka-event-vegetation_2019.pdf

    https://www.academia.edu/24657472/Architectural_innovations_influenced_by_climatic_phenomena_4_2_ka_event_in_the_late_Old_Kingdom_Egypt_

  33. jensen

    tty 32
    Stort tack för fördjupningen 4,2 k event, som jag sammanställer med historiska beskrivningen av 1:a
    Mellanperioden.
    Stärker enastående upplysande sambandet Historik/ Klimat.
    Inte minst länkarna, som jag med stort intresse skall taga del av.

  34. jensen

    https://sv.qaz.wiki/wiki/First_Intermediate_Period_of_Egypt