Nu har brittiska statliga vädertjänsten MetOffice rapporterat den globala medeltemperaturen för år 2014 enligt temperaturserien HadCRUT4. Till skillnad från andra har MetOffices rapport inte en vinkling mot att 2014 skulle vara det varmaste året. I stället framhåller man att osäkerheten i de uppmätta temperaturvärdena innebär att man endast kan säga att 2014 tillhör de tio →
Sökresultat
Revellefaktorn och havets karbonatkemi
Vi välkomnar Gösta tillbaka till KU, efter en tids bortvaro Gästinlägg #8 av Gösta Pettersson I ett KU-inlägg med titeln ”Revellefaktorn, lika viktig som klimatkänsligheten” har Pehr Björnbom påpekat att samtliga IPCC-stödda klimatmodeller baserar sig på kolcykelmodeller som utgår från att oceanernas förmåga att ta upp antropogena koldioxidutsläpp starkt begränsas av den så kallade Revelleeffekten. →
Skeptisk analys av uppvärmningspausens linjära temperaturtrender
Linjära temperaturtrender har blivit något av en stridsfråga i klimatdebatten. När det visar sig att en viss tidsperiod, såsom den nuvarande uppvärmningspausen, får en låg beräknad linjär temperaturtrend utan statistisk signifikans så hettar klimatdebatten till, inte sällan med okvädinsord och personangrepp. Ett favoritargument från vissa håll är att temperaturtrenderna blir låga på grund av att →
Signifikans hos uppmätt uppvärmning och uppmätt hjärtdöd
Förra veckan tog jag upp kritik som riktats mot den debattartikel Wibjörn Karlén, Tore Scherstén och Sture Åström hade dagen före julafton i Expressn Holms och Lövins klimatpolitik destruktiv. Den ena huvudpunkten i kritiken var att de skriver att ingen uppvärmning uppmätts de senaste 18 åren. Lars Karlsson på bloggen Uppsalainitiativet menade att uppvärmning faktiskt →
Debatt i Expressen om uppvämningspausen: Karlén hade rätt igen!
Wibjörn Karlén, Tore Scherstén och Sture Åström hade dagen före julafton en debattartikel i Expressn Holms och Lövins klimatpolitik destruktiv. De skriver där att att ingen uppvärmning uppmätts de senaste 18 åren och att IPCC:s datorsimuleringar visar på ständigt stigande temperaturer. I en replik till deras artikel hävdar Magnus Westerstrand att detta är fel och →
Julrepris: Klimatförändringar i klimatdebatten
Dagens repris illustrerar hur klimatdebatten har förändrats på senaste tiden i takt med att den globala temperaturökningen har gått allt saktare och kanske, enligt vissa klimatforskare, går mot en långvarig stagnation. Detta har ackompanjerats av en serie klimatvetenskapliga studier som tyder på låg klimatkänslighet. Jag såg ett nytt tecken på detta nyligen i form av →
Klimatdebattens överdrifter: Svagt argumenterande Rahmstorf utmanar Watts om en widget
WUWT erbjuder den widget som Klimatupplysningen har här i högra kolumnen på webbsidan under rubriken World Climate Widget. Nu har ingen mindre än klimatprofessorn Stefan Rahmstorf gripits av misstanken att en sådan klimatskeptisk företeelse måste vara missvisande och har ägnat ett helt blogginlägg för att försöka bevisa detta. Han får mothugg på WUWT av skribenten →
Hockeyklubban, igen och igen!
Hockeyklubban är ett kärt ämne i klimatdebatten. Mitt förra blogginlägg handlade om Wibjörn Karléns kritik av hockeyklubban såsom den beskrivs av Michael Mann i hans bok. Jag hävdade att Karlén fick rätt och att Mann hade fel. Det blev en livlig diskussion i kommentarsfältet. Här tar jag upp tråden igen med utgångspunkt från denna diskussion. →
Vem hade rätt, Karlén eller Mann?
Michael Mann anklagar i sin bok The Hockey Stick and the Climate Wars: Dispatches from the Front Lines svenske professorn emeritus, medlemmen av KVA (Kungl. Vetenskapsakademien), Wibjörn Karlén för att år 2000 ha felaktigt kritiserat hans berömda diagram hockeyklubban. Här undersöker jag om det var Mann eller Karlén som fick rätt i ljuset av vad →
När alla modeller har fel
Bilderna, som jag tog i tisdags, kan ses som en metafor. Bävern, som bor på gångavstånd från mig, arbetar idogt med sina träd, och till slut får hen dem på fall. Men bävern bygger också upp, en bäverhydda ser ut att vara under byggnad, den har blivit klart större på ett par veckor. Så arbetar →
