Nu har brittiska statliga vädertjänsten MetOffice rapporterat den globala medeltemperaturen för år 2014 enligt temperaturserien HadCRUT4. Till skillnad från andra har MetOffices rapport inte en vinkling mot att 2014 skulle vara det varmaste året. I stället framhåller man att osäkerheten i de uppmätta temperaturvärdena innebär att man endast kan säga att 2014 tillhör de tio varmaste åren som har uppmätts. Detta överensstämmer med hur vi här på Klimatupplysningen brukar betona att det är viktigt att ta hänsyn till om förändringarna i temperatur mellan olika år är statistiskt signifikanta eller inte. Detta innebär också att 2014 är ännu ett uppvärmningspausår vars temperatur inte signifikant skiljer sig från år 1998.
Bilden ovan visar hur det såg ut i skogen utanför mitt lägenhetsfönster i onsdags, sedan åtminstone i måndags. Kanske har detta något med uppvärmningspausen att göra, kanske inte. Men så här har det i alla fall regelbundet sett ut på vintern här i den ändå rätt milda Stockholmstrakten under många decennier. Bara i år har det, trots perioderna av mildväder, sett ut så här tre gånger efter snöfall. Ni kommer väl ihåg de redan klassiska visdomsorden från Naturvårdsverket från 2003.
Den globala temperaturen enligt HadCRUT4 ses i följande diagram:
Här har jag gjort ett stapeldiagram som visar HadCRUT4 från och med 1979:
Formellt sett är 2014 faktiskt varmast enligt HadCRUT4 men skillnaderna mot ett antal år, speciellt mot 1998, 2005 och 2010, är små. Från Metoffices pressmeddelande:
Colin Morice, klimatforskare på Met Office övervakning, sade: ”Osäkerheter i uppskattningarna av den globala temperaturen är större än skillnaderna mellan de varmaste åren. Detta begränsar vad vi kan säga om rankningen av enskilda år.
Vi kan säga med säkerhet att 2014 är ett av de tio varmaste åren i serien och detta läggs till den uppsättning av år med, i det närmaste, rekordtemperaturer som vi sett över de senaste två decennierna.”
Att Metoffice i likhet med Klimatupplysningen betonar de statistiska osäkerheternas betydelse känns bra. Men jag irriterar mig lite på att Metoffice gör så stort nummer av att flera år efter varandra hör till de tio varmaste. Detta borde ju vara en självklar följd av att klimatet ändrar sig långsamt och säger därför i sig ingenting om i vilken riktning temperaturen kommer att ha ändrat sig om säg trettio år.
Mitt stapeldiagram ovan har ingen information om osäkerhetsgränserna som är ungefär ±0,1 C. Ett bättre sätt att jämföra 2014 med de föregående åren är det som jag tidigare använt, nämligen att beräkna skillnaden i temperatur mellan dessa och 2014 som ett osäkerhetsintervall eller konfidensintervall.
I databasen HadCRUT4 för årsmedelvärden ges varje värde med sina osäkerhetsgränser med konfidensgraden 95%. Man kan därför enkelt beräkna skillnaden mellan två årsmedelvärden inklusive osäkerhetsgränserna för denna genom att använda en felfortplantningsekvation.
I följande stapeldiagram visas osäkerhetsintervallet för temperaturskillnaden mellan ett visst år och 2013 i grönt. Om intervallet skär nollinjen innehåller det alltså värdet noll och skillnaden är inte statistiskt signifikant. Om intervallet däremot inte skär nollinjen så är skillnaden statistiskt signifikant och den del av stapeln som inte ingår i osäkerhetsintervallet visas i blått.
Av åren 1998-2013 är det fyra som har signifikant lägre temperatur än år 2014. Alla de övriga åren, mer än tio, har alltså en temperatur som inte signifikant skiljer sig från detta år. Vi ser att under denna tidsperiod rör sig de gröna konfidensintervallen upp och ned men utan någon tydligt synbar tendens. Detta är en markant skillnad mot uppvärmningsperioden åren 1979-1998 där konfidensintervallen har en tydligt tendens uppåt.
Skillnaden mellan uppvärmningsperioden före 1998 och uppvärmningspausen efter detta år är alltså mycket tydlig. De variationer uppåt och nedåt som vi ser under uppvärmningspausen har främst att göra med slumpen och El Niñovariationerna i temperaturen.
Det är också intressant att jämföra med förra årets analys:
Läs mer: År 2013 enligt HadCRUT4: Inget slut på uppvärmningspausen. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-02-28.
Då visade motsvarande diagram med konfidensintervall att inte heller år 1997 skiljde sig signifikant från år 2013. Endast två år skiljde sig signifikant från 2013 av åren 1997-2012. Denna skillnad mellan analyserna för 2013 och 2014 beror uppenbarligen på att 2014 har ett nominellt högre temperaturvärde än 2013.
Kan man av detta säga att uppvärmningspausen inte har blivit längre mellan 2013 och 2014 eftersom 1997 är signifikant kallare än 2014? Nej, det vore enligt min mening att dra en förhastad slutsats. Vi måste vänta och se hur det blir de närmast kommande åren. Om 2015 eller 2016, får ett betydligt lägre nominellt temperaturvärde så kommer 1997 inte att signifikant skilja sig från det sista året längre. Det är fullt rimligt, kanske till och med troligt, att antingen 2015 eller 2016 blir kallare än 2014.
Analysen av linjära temperaturtrender tycks peka på en något längre uppvärmningspaus, nämligen 18 år, medan vi här snarare har fått 17 år.
Läs mer: Skeptisk analys av uppvärmningspausens linjära temperaturtrender. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-02-28.
Men de här är två helt olika sätt att identifiera uppvärmningspausen. Därför är det inte konstigt att metoderna ger olika resultat för hur långt tillbaka man måste gå i tiden för att se en signifikant ökad uppvärmning. Att använda linjära temperaturtrender kan anses ganska konstlat eftersom temperaturen veterligen varierar enligt El Niños växlingar. En klar nackdel med metoden med linjära trender är att dessa växlingar i temperaturen enligt beräkningsmodellen behandlas som slumpfel och därför leder till vida osäkerhetsintervall för de beräknade trenderna.
I den metod med direkt jämförelse av temperaturen mellan parvisa år som jag använt bevaras dessa temperaturskillnader på grund av El Niñoväxlingar som sådana. Därför kan man i stapeldiagrammet med konfidensintervall följa dessa växlingar och därmed separat bedöma om en temperaturändring fortfarande kan vara förenlig med en fortsatt uppvärmningspaus eller inte. Att de två metoderna ändå ger så likartade resultat kan bero på att övergången mellan uppvärmningsperioden före 1998 och uppvärmningspausen därefter är så pass markant.
Avslutningsvis så verkar uppvärmningspausen vara ovälkommen i vissa kretsar, trots att det väl borde vara positivt att den globala uppvärmningen därmed saktar av. Vissa vill inte erkänna att det finns en uppvärmningspaus, men faktum är att så som observerade temperaturer har utvecklats, som statistiska analyser har utfallit, med tanke på tidigare uppvärmningspauser såsom 1940-1980 som vi ser i diagrammet från Metoffice ovan, samt klimatvetenskapliga teoretiska analyser av möjliga orsaker, så tyder det mesta på att uppvärmningspausen är verklig. Detta kan man inte komma ifrån.
MetOffice har inte do aning om den globala medeltemperaturen, varesig för 2014 eller 1934. Det är ett hopplock av bristfällig data som masserats till någonting som skall likna vetenskap.
Tack Pehr.
Var har jag sett liknande trend?
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243
Så även arktis is.
Men kanske bäst här:
http://www.woodfortrees.org/plot/esrl-amo/from:1979/to
”The Atlantic Multi-decadal Oscillation (AMO) is a mode of natural variability occurring in the North Atlantic Ocean and which has its principle expression in the sea surface temperature (SST) field. The AMO is identified as a coherent pattern of variability in basin-wide North Atlantic SSTs with a period of 60-80 years. ”
http://www.cgd.ucar.edu/cas/catalog/climind/AMO.html
JoNova har uppmärksammat, via Barry Woods, MetOffice grafiska ’färdigheter’, länk:
http://joannenova.com.au/2015/02/uk-met-office-uses-graphical-tricks-to-hide-the-pause/
Mvh/TJ
Även MetOffice rapporterar alltså 2014 som det varmast uppmätta året men basunerar inte ut det som det varmaste eftersom felmarginalerna inte tillåter en sådan slutsats.
Och visst bör man betrakta uppvärmningspausen som verklig liksom nedgången 1945-75. Så småningom får vi kanske veta om det finns en gemensam förklaring.
Lasse !
Vi har båda naglat oss fast vid sambandet moln/temp/direkt solinstrålning. Jag kompletterar och bekräftar detta samband med följande summerande bild som bekräftar din observation och lägger till sambandet med molnbildningen globalt. Den sitter som en mycket enkel smäck och främsta hypotes till orsaken till kurvan för GMT samtidigt som den inverterad förklarar uppvärmningspasen :
https://watertechbyrie.files.wordpress.com/2014/06/cloud_palleandlaken2013_zps3c92a9fc.png
#5 Slabadang-Ja den ökande solinstrålningen pga minskad molnbildning tycker jag är så tydlig att den är värd att uppmärksamma-ofta! Men om den beror på att svavelutsläppen är under kontroll eller om det är kosmisk strålning eller en kombination därav får nån annan avgöra. Jag irriterade SMHI med en fråga om varför den ökande solinstrålningen (10-15%) inte kommenteras mer. Svaret var att mätserien kanske är för kort (1983-).
Mitt konspiratoriska svar är att den inte kan kopplas direkt till CO2 .
Med mer sol följer mer värme, i alla fall under den ljusa årstiden.
Lasse !
Hela den klimatalarmistiska förklaringsmodellen faller platt till marken och det är INTE svårare än så här att få dem med röda kinder börja babbla fort som fasen och plurra i sina cirkelresonemang när de kall försöka jumpa från isflak till isflak ! Lögner är komplicerade medan sanningen oftast är väldigt enkel ?
Ordet ”uppvärmningspaus” är konstruerat för att i det längsta uppehålla tron på fortsatt global uppvärmning. Alla institut vill hålla denna myt levande. Vi har haft ett solfläcksmaximum i februari förra året och tillsammans med detta och en modest El Niño, har den globala temperaturen lyckats hålla sig uppe. Vi får inte glömma att El Niño är en ackumulerad solvärme i västra stilla havet som frigörs vid ett El Niño år. Temperaturmätare över världen börjar registrera denna frigjorda värme. Denna frigjorda värme har naturligtvis inget att göra med antropogen CO2, utan är ett naturligt återkommande fenomen. Vi får väl se framöver hur det blir när vår huvudsakliga energikälla solen, går in i en period av lägre aktivitet. Hur många orkar då fortsatt klamra sig fast vid begreppet ”uppvärmningspaus”?
1930-talet lär ha varit lika varmt (eller nästan) som det är nu. T.o.m. SMHI meddelade att ”nu är värmerekordet för Sverige från 1934 slaget”. Med någon tiondels grad. Man erkände alltså att det var varmt redan då. Mellan ca 1940 och 1975 sjönk temperaturen. Och det lär sammanfalla med minskad solinstrålning. Och även sammanfalla med ökad förbränning av fossila bränslen och därmed utsläpp av svaveldioxid som orsakar aerosoler. Från 1970-talet gjordes allt större ansträngningar att minska svavelutsläppen och då ökat temperaturen på jorden igen, vilket också sammanföll med ökad solinstålning.
Avkylningen mellan 1940 och 1975 kan alltså ha varit antropologen. Och när orsaken till denna minskade så återgick temperaturen till det som rådde före 1940.
Utan denna antropogena avkylning hade ”uppvärmningspausen” varat i 80 år.
Från senaste GWPF-utskick – Olle Häggström – hjälp de stackarna! 😉
London, 6 February: A recent paper in Nature has received worldwide media attention because of its claim to have shown that the recent hiatus in surface temperature rises was the result of natural variability. The lead author, Jochem Marotzke of the Max Planck Institute, also claimed that his work dealt a fatal blow to suggestions that computer simulations have systematically overestimated the global warming caused by rising carbon dioxide concentrations.
However, Nic Lewis, an expert in this area of climate science, today pubished an article demonstrating that there are serious errors in the paper, and that its conclusions cannot be sustained. Lewis said:
“As well as having some basic statistical errors, Marotzke’s study can be shown to utilise circular logic. This means that its conclusions are unsound. Moreover, the stability of estimates for at least one of the two key structural model properties used is so poor that even were he able to rework his paper without the circularity – which appears impracticable – it would very likely be impossible to draw meaningful conclusions. I think the authors have no scientifically-defensible choice but to withdraw the paper.”
Lewis’s findings, which have been published at the influential Climate Audit blog, have been reviewed and confirmed by two statisticians: Professor Gordon Hughes of Edinburgh University and Roman Mureika, formerly of the University of New Brunswick. Professor Hughes said of the Marotzke paper:
“The statistical methods used in the paper are so bad as to merit use in a class on how not to do applied statistics. All this paper demonstrates is that climate scientists should take some basic courses in statistics and Nature should get some competent referees.”
”Hur många orkar då fortsatt klamra sig fast vid begreppet ”uppvärmningspaus”?”
Jag tror att det kommer finnas en och annan som aldrig kommer ge upp klimathotet. Antingen pga någon typ av förnekelse eller prestige. Det tydligaste jag har sett är att det finns folk än idag som tycker pol pot var en hedersknyffel trots de har varit där och sätt människoskallarna staplade på varandra.
Peter #10,
Jag har läst igenom Nic Lewis artikel på Climate Audit och jag kan inte se annat än att han har rätt. Det är ju helt otroligt att Nature har släppt igenom artikeln av Marotzke och Forster med ett sådant fatalt fel.
Det skall bli intressant att följa hur denna affär utvecklar sig.
Lasse #2,
Ingen orsak! SMHIs solstrålningsmätningar är mycket intressanta. Det verkar ju som värdet hittills har minskat under detta århundrade, även om SMHI bara har ritat ut den linjära trenden för den totala mätperioden, som är positiv.
Liknande saker verkar gälla för AMO:
http://www.woodfortrees.org/plot/esrl-amo/from:1979/to/plot/esrl-amo/from:1998/trend/plot/esrl-amo/from:2003/trend
lägg till några år så visas nåt intressant
http://www.woodfortrees.org/plot/esrl-amo/from:1929/to/plot/esrl-amo/from:1998/trend/plot/esrl-amo/from:2003/trend
eller denna..
http://www.woodfortrees.org/plot/esrl-amo/from:1860/to/plot/esrl-amo/from:1998/trend/plot/esrl-amo/from:2003/trend
Någon som kan påvisa CO2 verkan? på de ovanstående grapferna ….
Här ytterligare en pusselbit. Nu är det vulkaner i havet som förorsakar klimatsvängningarna.
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3882539.ece
Miljardnota efter svenskt extremväder
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.607643/miljardnota-efter-svenskt-extremvader#disqus_thread
Bra om någon kunnig kan kommentera .
Det är nog bra att det förs en dabatt här men det är väldfigt viktigt att våra åsikter kommer ut på andra ställen .
I morse i P1-nyheterna var det vulkanerna på Island som kunde få fler utbrott p.g.a. global uppvärmning.
Glaciärena smälter och trycket på marken sjunker som gör att magma trycks uppåt.
Men för 1000 år sedan var det väl minst lika varmt som nu, hur var det med vulkanerna då?
Pehr, när du ändå är igång med dina beräkningar av statistisk signifikans och eventuella pauser, vad sägs om att du studerar den här kurvan:
http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/IMAGES/seaice.anomaly.antarctic.png
Finns det egentligen en ökning i den här kurvan?
Lars Cornell #17
Koldioxidutsläppen från undervattensvulkaner är inte stora nog att var signifikanta, och når dessutom inte atmosfären förrän med många hundra års fördröjning, om ens någonsin. Däremot är det möjligt att variationer i värmeflödet från havsbotten kan påverka den termohalina cirkulationen.
Personligen tror jag snarare att det är istiderna som orsakar variationerna än tvärtom. Tryckförändringarna när ca 100 m havsvatten förvandlas till inlandsis på kontinenterna påverkar rimligen vulkanismen.
OT
Ny vandalisering av gröna extremister:
http://wattsupwiththat.com/2015/02/06/fail-wildflower-school-anti-frackers-vandalize-park-trees-with-political-anti-fracking-message/
Peter S !1
Vilken totalsågning! Nature tävlar med Franchell på Aftonbladet …… piiiiiinsamt !
Perter Stilbs #10
Du får nog vänta på Häggströms kommentar av detta.
De vet: Vem vill svära i kyrkan 😉
Eller enklare uttryckt:
All statistik som pekar åt rätt håll är bra statistik 🙁
Suck, Peter skulle det ju stå.
Det är bra att krypa till korset och skylla på Carlsberg Sort Guld 🙁
Nä, nu är det dags att debunka ”ännu ett år inom uppvärmningspausens intervall”. Jag hävdar med emfas att det är ännu ett år inom uppvärmningstrendens intervall.
Gå till trendkalkylatorn http://www.skepticalscience.com/trend.php
Välj tidsperioden från 1979 till nu, då får man dels hela satelliteran, dels 18 år med påstådd uppvärmningspaus och 18 år dessförinnan.
Grafen visar trendlinjer och svängda konfidensintervall. Ni kan testa med alla temperaturserier, i inget fall ligger 2014 (slutet på 12 månaders löpande medelvärde) utanför konfidensintervallet utan oftast mitt i. Observera att BEST än så länge saknar data för 2014 i kalkylatorn, men även BEST har ju 2014 som varmaste år hittills i land/oceanserien.
För övrigt var det globala rekordet 2014 för HADCRUT-serien kanske inte statistiskt säkerställt, men likväl den hittills högsta datapunkten (med 0,008 grader), vilket tillsammans med alla andra årliga datapunkter visar på långsiktiga trender.
Tänka sig Olle R,
Jag har hela tiden misstänkt att du just var en Skeptical Science hang-around. Att du får dina idéer därifrån, och även tror det är den slutgiltiga sanningen man matas med där …
😉