Peter S

Vilken effekt på “strålningsbalansen” har egentligen haltförändringar för de viktigaste atmosfäriska växthusgaserna?

Det är väl så här de flesta är vana att få underlaget till sakfrågan presenterat: Figuren visar de olika viktigare växthusgasernas individuella spektra och deras sammantagna påverkan på Jordens inkommande och utgående elektromagnetisk strålning, allt från UV (under 0.4 μm), synligt (ca 0.4-0.7 μm), och “Infrarött” därovan. “Växthusgaserna” står alltså för “hacken” i det röda   →

Lite lästips i COVID-19-tider

En del normalt låsta vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter i elektronisk form har de senaste månaderna varit öppna för fritt läsande och nedladdande. En sådan är Physics Today, Amerikanska fysikersällskapets (APS) medlemstidskrift. Den har i decennier haft många mycket läsvärda kondensat av nya eller ständigt aktuella frågor, och säger sig ha öppnat hela sitt arkiv som   →

Planet of the Humans – en sevärd dokumentär om de “förnybara” energikällornas utopi och verklighet

För någon vecka sedan lades nämnda film ut på YouTube, och den hade i skrivande stund långt över 3 miljoner visningar. Dokumentären är gjord av Jeff Gibbs, men är producerad under “Michael Moore Presents” paraply. Klimatfrågan är perifer i filmen, som istället klär av dagens “alternativa” energikällor, baserade på  sol, vind och “biomassa”, liksom de   →

Repris – Den framtida koldioxidhalten är redan obevekligt modellerad

Lena tog häromveckan upp frågan om det förändrade samhället under partiell Corona-kris återspeglas i förändrat tidsmönster för den atmosfäriska koldioxidhalten. Slutsats blev att så ännu inte kunnat observeras, men att saken borde följas upp. Det kan vara på sin plats att påminna om hur dessa halter egentligen mäts, och hur de sen presenteras. Många med   →

S. Fred Singer – in memoriam

Den 10 april hade vi här på KU en mer lokalpersonlig minnesteckning över Fred Singer. I det mycket värdefulla nyhetsbrev (TWTW) som Fred en gång skapade finns nu också en sammanställning av tillbakablickar från många som kände honom väl. Kanske några av våra följare vill läsa mer där om denne man, vars bidrag har varit  av enorm betydelse   →

S. Fred Singer, 1924-2020

För ett par dagar sedan nåddes vi av budet att denne vetenskaplige gigant avlidit. Han var kanske den absolut viktigaste personen bland “klimatrealisterna” under flera decennier, och hade också en mycket gedigen vetenskaplig bakgrund för förståelsen av sakfrågorna. I grunden var han atmosfärs- och rymdfysiker, med bl.a. nedanstående förkortade CV,  som jag saxar från CFACTS   →

Tröttsamt strunt om “de varmaste åren” – i all oändlighet

Nästan varje gång “klimatfrågan” kommmer upp vid diskussioner på sociala media är det alltid någon som triumferande drar till med att “de varmaste åren överhuvudtaget” är de allra senaste. Det har de nämligen sagt på SVT Rapport/Aktuellt, som i sin tur citerar WMO, eller liknande propagandaorgan i IPCC’s eller andras regi. Underliggande data som avses   →

Greta säger att hon tror på vetenskapsmännen i IPCC, men dessa tror inte riktigt på sig själva

Gästinlägg av Jan Karlsson; f.d. chef för Ekonomisk statistik vid UNECE och senior statistisk konsult vid FAO (*) I IPCC’s fjärde och femte så kallade Climate Assessment Reports (AR4 och AR5) anges en lång rad reservationer till de beräkningar som ligger bakom IPCC’s temperaturprognoser. Nedan skall jag bara visa ett urval av dessa reservationer –   →

Granskningsnämnden för Radio & TV – den politiska maktens förljugna propagandaredskap

I september 2018 deltog jag i ett SR-program producerat av SR’s så kallade Vetenskapsredaktion, där förespeglingen var att man ville belysa vilka svenska “klimatskeptiker” typiskt är, och vad de bygger sina tankegångar på. Min insats var en ca 15 minuters intervju i hemmet, varifrån ett par snuttar på totalt ca 2.5 minuter klipptes in i   →

Temperaturstatistik – vad är det egentligen?

Gästinlägg nr 3 av Mats Rosengren (de tidigare gällde inlandsisarna på Grönland och Antarktis, och deras gravitationspåverkan på havsytan) Grundläggande för alla analyser av klimatets utveckling är precisa mätvärden gjorda med termometrar. Visst finns det många andra mindre precisa data som kan och bör användas.  Man kan till exempel analysera kvarvarande pollen, årsringar i gamla   →