Tröttsamt strunt om ”de varmaste åren” – i all oändlighet

Nästan varje gång ”klimatfrågan” kommmer upp vid diskussioner på sociala media är det alltid någon som triumferande drar till med att ”de varmaste åren överhuvudtaget” är de allra senaste. Det har de nämligen sagt på SVT Rapport/Aktuellt, som i sin tur citerar WMO, eller liknande propagandaorgan i IPCC’s eller andras regi. Underliggande data som avses är då termometerdata, som implicit då påstås vara ”homogeniserade” och ”korrigerade” för bland annat urbaniseringseffekter/värmeöar. Satellitdata från ex UAH ignoreras i sammanhanget.

Det kan vara på sin plats att påminna om vad som egentligen ligger bakom liknande påståenden, som i sig har i sig ett bestämt syfte – att i frammana en bild av en allt varmare Jord. Jag skrev om ämnet för nästan 10 år sedan, och upprepar i stort originalinlägget nedan. Det var till hälften baserat på ett föredrag av Richard Lindzen, när han mottog Huss-Walin-priset år 2006 (den gamla länken i mitt originalinlägg är tyvärr död för närvarande, men alla tre föredragen vid pristillfället finns här). Den fortsatta texten nedan följs i det följande upp med kommentarer om implikationer rörande ”försök till klimatmodelleringsverifikation” som fåfängt baseras på desamma data.

Exempelvis har vi följande diagram, hämtat från Science, några år före 2010. Det illustrerar påståenden om att av de sista XX åren är YY de varmaste sedan år ZZZZ.

Pic1Jaha – hur har man fått fram det ? Jo, det är helt enkelt bara att sortera, från någon kurva av följande typ, vilken man sett till leda i olika varianter:

Pic2

Och hur har man fått fram den då ? Från denna,

Pic3

som visar VERKLIGA rådata fram till ca 1990 – några senare varianter har jag inte lyckats hitta. Det är avvikelser för en viss ort (kanske 5000 sådana) från ”normaltemperatur”. Någon statistiker som ser någon trend?  Tag medelvärdet då …

Pic4

Hm…, knappast imponerande.  Blås upp det i y-led då …

Pic5

Hmm… knappast trovärdigt heller. Men kör löpande medelvärde som i bild 2 och tro sen blint på det, så får Du kanske fram vad Du vill se och tro på – exempelvis det i bild 1. Notera alltså att bild 5 har samma grundinnehåll som bild 2 – det är bara datamassage som ligger emellan + senare ”korrektioner”, i bästa ”hide the decline-anda” och liknande.

Lite mer hederlig och mindre löjlig vetenskap kan man ändå finna i allmänt tillgänglig information. Nedanstående diagram tog jag för några år sedan fram ur HadCRUT3-datasetet, som låg ute på webben (det är bara menat som illustration; ex GISS och HadCRUT4 har säkert liknande ”osäkerheter”). Grönt= medelvärde, Blått = nedre 90% konfidensintervall och Rött övre 90% konfidensintervall. Notera att subjektiva korrektioner för ”systematiska fel” pga ex ”värmeöar” inte finns med i sådana feluppskattningar, som ändå har felgränser på flera tiondels grader.

hadcrut3

Jaha – vilket av åren 2000-2010 är varmast? Det blir ju som ”väljarbarometrar”, där man i ex SVT ägnar 10 minuter åt att spåna om utfallet, och sen avslutar med att alla förändringar ”ligger inom den statistiska osäkerheten”.

Man ska också ha klart för sig de enorma problem som ligger bakom sammanställningen i grafen ovan – att jämka och interpolera bland internationella dataset, som innefattar förändrade termometeravläsningsrutiner, flyttade mätstationer etc etc. En stackars programmerare på CRU (Harry) efterlämnade minnesanteckningar i form av en fil Harry_Read_Me.txt, som väl visar hur hopplöst allt måste ha framstått. Sen försvann originaldata, efgtersom de inte fick plats på datorn, och pappersversionerna förtärdes av en hund… 😉 Harry’s textfil var en del av det ursprungliga Climategatematerialet.

Man ser i sammanhanget också påståenden att olika dataserier (HadCRUT, GISS etc] skulle vara oberoende – det är de givetvis inte. Möjligen ”korrektionerna” till dem. Modellerare tycks också hävda att de ”reproducerar” klimatvariabiliteten (oscillationerna i avläsningarna ovan) … men det är ju bara samplingsosäkerheter. Värre är dock att vissa klimatforskare tror de är riktiga och söker anpassa klimatmodeller till liknande data i någon variant –

seven

d.v.s. söka ”kalibrera” parametriseringen enligt det välkända diagrammet nedan – men varifrån har man fått separata data om de 8 faktorerna?? De måste vara rena gissningar för de flesta (notera ”felgränserna”).

Screenshot 2020-02-12 at 12.06.48

Triumferande får man enligt ovan fram en bra anpassning – med 8 (åtta!) parametrar, till vad som huvudsakligen är ”brus”… I grovt förenklad form återkommer detsamma i ex sådana här diagram i IPCC’s rapporter (den här är från en av de senaste):

kembojhmcdigojel

där man vill mena att det orange bandet är MED antropogen påverkan och det blå är ”den naturliga” påverkan på respektive medeltemperaturer, som den är ”klimatmodellerad”.

I höstas hade jag en något overklig gruppmaildiskussion där jag tillskrev några av landets egentliga klimatforskare i förtvivlan över all goja som man serveras i media, inledande med:

  • ”Själv tycker jag att ni alla skulle ha varit tydligare långt tidigare, så hade inte denna hysteriska situation uppstått med små Gretor, klimatångest, mytomaner som Rockström och 8 miljarder av svenska skattemedel till FN’s ”klimatfond”. Allt är komplett overkligt, och till råga på allt i vetenskapens namn, som det uppfattas av allmänhet och politiker”. 

Lennart Bengtsson deltog hövligt och balanserat i det fortsatta tankeutbytet (om mediala tolkningar klimatmodellutfall och havsnivåhöjningar) via ett 20-tal mail, främst tillsammans med en kollega, vars diskussionsbidrag efterhand framstod som allt mer bisarra, speciellt när denne också drog fram precis samma diagram, med läxande kommentar till mig:

  • Ditt svar visar ju just att du inte förstått dessa modeller. Självklart har de fel och brister, olika modeller på olika sätt. Det betyder dock inte att de är i grunden fel. Dessa modeller speglar vår kunskap om klimatsystemet, och kommer naturligtvis aldrig att bli perfekta; därför finns det också olika modeller. Dessa ger i detaljerna olika resultat men i huvuddragen är de överens. Det finns således mycket att förbättra, men det betyder inte att de som existerar är i grunden fel. jag antar att du inte tror på väderprognoser heller, efter som dessa ju bygger på modeller som är uppbyggda på likartat sätt. Dessa testas mot observationer dagligen, och en enig forskarkår står bakom detta. 

Mitt svar, refererande till den senaste bilden, ovan:

  • Förstår Du inte själv att detta bara är en kurvanpassning, och ett cirkelresonemang (modellerna funkar inte om vi inte lägger in en betydande antropogen växthusgaspåverkan – snarare än “modellen är fel”)? Och allt detta runt den “enklaste” observabeln – den “globala medeltemperaturen”. Förutsägbart kommer troligen inte kurvanpassningen att vara särskilt bra redan för åren något decennium senare. I Lennart’s bok finns tyvärr ett liknande diagram och resonemang, hänvisande till en Lockwood (2012), i avsikt att ”bevisa” att “solrelaterade faktorer överhuvudtaget inte är relevanta”

Sen var det en allmän rundgång. De allra sista två mailen är dock anmärkningsvärda; mitt svar på en misstolkning av vad jag skrivit:

  • Jag hävdar inte alls att varken ”klimatet inte förändrats alls” – eller om det i så fall har gjort det ”beror det inte på antropogena utsläpp av växthusgaser”. Vad jag menar är att det inte finns vetenskapligt stöd i observationer för något utöver ”naturliga” väder & klimatvariationer – och i den mån man verkligen kan modellera framtiden så är ”klimatgasernas” (hemska uttryck) troligtvis är  starkt överdriven (i och med att modellutfall och temperaturdata divergerar under aktuell tid (ca 1980-2019)). 

Med replik:

  • ”Det tycker jag låter som en distinktion utan skillnad.”

Ja, vad ska man säga – avseende de olika världar vi tycks leva i…

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. LarsF

    Peter Stilbs i högform, tackar för det.
    ”Jaha – vilket av åren 2000-2010 är varmast? Det blir ju som ”väljarbarometrar”, där man i ex SVT ägnar 10 minuter åt att spåna om utfallet, och sen avslutar med att alla förändringar ”ligger inom den statistiska osäkerheten”.”
    Och dagens första asgarv på köpet.

    Det är väl kärnan i alltihop – osäkerhet som man bara glömmer bort när det passar.

    ”All except greenhouse gases”-kurvan vore intressant att se deras kommentarer ännu längre tillbaks hur co2 subtraheras från verkligheten och hur det stämmer då med teorierna?

    För att spinna lite i den humoristiska andan
    ”Dessa modeller speglar vår kunskap om klimatsystemet, och kommer naturligtvis aldrig att bli perfekta; därför finns det också olika modeller.”

    ”…speglar vår kunskap..”
    – ja, det visar väl hur lite man vet.

    Kommer och tänka på Baloo som förklara för Sheetah om Mowgli
    – jag ska lära honom allt jag kan

    Sheetah
    – ja det går väl ganska fort

  2. Ann lh

    Äntligen – Peter Stilbs är tillbaka!

  3. Lasse

    Utmärkt Peter S.
    Noterar att en stor del av klimathotet bygger på modeller som har sina brister.
    Därför bör vi utvärdera dem mot verkliga mätningar.
    Detta görs och då kommer felen fram: https://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1
    Aerosolernas inverkan bör tas i beaktande. De kyler när de ökar men om de minskar så bör den kylande effekten avta. Där har vi en stor felkälla!
    En allt renare luft ger mindre aerosoler:
    https://ourworldindata.org/grapher/emissions-of-air-pollutants?time=1970..2016&country=GBR
    https://ourworldindata.org/grapher/emissions-of-air-pollutants?time=1970..2016

    Om det sen är SO2 som ligger bakom denna kurva så kan en stor del av uppvärmningen förklaras:
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.143989.1548428766!/image/allsack_1983-lastyear.jpg_gen/derivatives/Original_1256px/image/allsack_1983-lastyear.jpg

  4. Daniel Wiklund

    Är inte rekord till för att slås, det kanske inte gäller klimatrekord. Mondo Duplantis är ju på väg upp mot himlen med hjälp av en stav. Han kämpar mot den osynliga gravitationen. Utan stav har dom flesta av oss problem att i vertikalhopp utan stav närma oss himlen mer än 50 cm. Ibland undrar jag om gravitationen leker med lilla jorden.

  5. Ingemar Nordin

    Tack Peter,

    Jag kan inte låta bli att undra om dina diskutanter helt underkänner satellitmätningarna och den divergens mellan modeller och observationer som framstår allt tydligare med tiden? Än tydligare blir ju den skillnaden om de, likt uttolkarna av AR5, använder sig av ”RCP8.5 som business as usual”, dvs ger intryck av att denna modell är den sannolikaste och därför rimligast att fatta politiska beslut på.

  6. Magnus holm

    Man hör allt mer i klimatdebatten och väldigt ofta i media att klimatet är i obalans.
    Kan någon förklara för mig när klimatet var i balans?

  7. Ivar Andersson

    #5 Ingemar Nordin
    RCP8.5 används medvetet för att hålla klimathotsgrytan kokande 🙂

  8. Björn

    Visst är det så att det sprids en oerhört massa strunt om ”de varmaste åren”. Beträffande modellerandet så är det stor skillnad mellan praktisk meteorologi och horoskopliknande siande om framtida klimat. Klimatmodeller är inte på något sätt användbara eftersom historisk empiri saknas på bred front. Mycket mer historisk empiri behövs för att på ett hedervärt och trovärdigt sätt kunna använda klimatmodeller.

    Fångade några intressanta rapporter om hur man kan med hjälp av s.k stalagmiter, alltså droppformationer i grottor, kan uppskatta nederbördsvariationer över årtusenden. Dessa variationer har naturligtvis orsaker, men tyvärr saknade jag ordet sol som orsaksvariabel, men naturligtvis är det denna variabel som är den primära faktorn till alla meteorologiska fenomen (jordrotationen är inte undantagen men konstant).

    https://advances.sciencemag.org/content/6/7/eaax3644?utm_campaign=toc_advances_2020-02-14&et_rid=641603490&et_cid=3207927

    https://advances.sciencemag.org/content/6/7/eaay8189?utm_campaign=toc_advances_2020-02-14&et_rid=641603490&et_cid=3207927

  9. Fredrik S

    Tack Peter Stilbs!

    #6, Magnus holm

    Jo, de säger att klimatet är i obalans och och i nästa mening säger de att om du äter hundra gram mindre kött i veckan så gynnar det klimatet.

  10. Göran J

    SwebbTV har idag en intervju med ekonom Staffan Wennberg som förklarar hur Parisavtalet är konstruerat och hur vi som Tillhör OECD länder kommer att bli fattigare och fattigare. Från och med 2020 kommer varje medborgare gammal som ung att betala 900 kronor till FN:s miljöfond, de ingår i de 8 miljarder som Stefan Löfven lovat bort. Dessutom kommer Parisavtalet att innebära att vi under 2020 och 25 år framåt skall dessutom betala ca 20 miljarder/år till FN:s nya miljöfond som är ett resultat av Parisavtalet.

    Parisavtalet innebär att OECD länderna (ca 28 st) skall betala 100 miljarder dollar till de övriga länderna (ca 120 st) som skrivit på Parisavtalet. Bland de 120 länder finns t.ex. Kina och Indien som mottagare av bidraget.

    Palme sa när han inte visste vad en liter mjölk kostade ”det hade jag ingen aning om” men vad säger Stefan Löfven nu när svenska folket kommer att inse vilka bördor som detta kommer att innebära.

    Frågan är vart skall man flytta?

    Här är videon från SwebbTV https://www.youtube.com/watch?v=PPNNDirnPNs&feature=em-uploademail

  11. Peter F

    Galenskaperna har inga gränser.

    https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-valla-in-hela-nordsjon-som-skydd-mot-havsnivahojningen/

  12. Lasse Forss

    Det är riktigt bedrövligt att lögnare skaffat sig sanningsmonopol. Vem som helst kan inse själva verkligheten: Från Lilla istidens slut har temperaturen stigit 1,1 grader enligt WMO. Men det hade temperaturen gjort redan under trettiotalet. Och sedan trettiotalet har 90 procent (enligt Vetenskapsradion) av alla mänskliga koldioxidutsläpp ägt rum
    80 år utan temperaturökning med 90 procent av mänskliga koldioxidutsläpp bevisar naturligtvis att koldioxiden inte påverkar temperaturen. Däremot påverkar temperaturen koldioxidnivån (termisk avgasning). Inse att koldioxidhotet är är konstruerat av Globaliserad för att demokratierna ska avskaffas. Kämpa för demokratin. Kämpa mot globalisterna och deras lögner.

  13. Skogsmannen

    Kanske lite ot men har inte hängt med på senare tid men tänkte höra om utfallet av Judith Curry et al rapport som kom för ca ett år sedan. Har någon sett om det framförts någon allvarligare kritik mot den (jag har inte sett någon). Om inte borde många lugna ner sig lite.
    Har även hört att John Cristy fått kritik för sitt arbete och dragit sig tillbaka. Någon som har en kommentar?

  14. KentB

    # 12 Lasse Forss

    Mycket bra skrivet och jag håller med dig helt. Mer behövs inte för att avfärda klimathotet

  15. Peter

    Hej!

    En industri som påverkas väldigt mycket av CO2-utsläpp problematiken är ju bilindustrin. Men den sitter tyst och stilla och tar allt som Klimat Aktivisterna kastar på den. Varför agerar inte bilindustrin och lobbar för att CO2 inte är boven. Det kostar väl bilindustrin mera att ställa om till el än att köra vidare på kolvätedrivmedel.

    Samt, vad säger man om SMHIs medeltemperaturgraf, som påvisar att det bara blir varmare, sedan 1860, https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430

    / Peter

  16. Rolf Mellberg

    #13 Skogsmannen

    Roy Spencer skrev ett inlägg om detta här:
    http://www.drroyspencer.com/2018/04/new-lewis-curry-study-concludes-climate-sensitivity-is-low/
    Men det går att finna mer på hans blog, t ex här:
    http://www.drroyspencer.com/2019/10/comments-on-the-gregory-et-al-climate-sensitivity-paper-and-nic-lewiss-criticism/
    Sen tycker jag att följande film med Nic Lewis är mycket sevärd:
    https://www.youtube.com/watch?v=cYZW-6jw98U&t=572s

    Och helt nyligen kom detta inlägg som relaterar till Judits mycket sansade och som vanligt ytterst seriösa analys relaterad till låg klimatkänslighet:
    https://wattsupwiththat.com/2020/02/16/plausible-scenarios-for-climate-change-2020-2050/

  17. Johan Montelius

    #15 Peter

    ”Samt, vad säger man om SMHIs medeltemperaturgraf, ..”

    De siffror som grafen baseras på är nog så nära sanningen man kan komma. Det ger dock ett bedrägligt intryck när man väljer att använda röda och blåa staplar och ge ett glidande medelvärde. Jag kommer visa lite grafer på torsdag som kan vara av intresse.

  18. Skogsmannen

    #16!!
    Tack för länkarna, den kritik som framförts mot L&C synes mest vara lite slag i luften (min tolkning).

    Synd bara att detta verka ha hamnat i total mediaskugga (som så mycket annat väsentligt).

  19. Göran J

    Angående grafen medeltemperaturgrafen från SMHI så undrar jag hur den skulle se ut om man i stället för normaltemperaturen 1961-1990 skulle använda normaltemperaturen 1931-1960?
    Jag har ställt frågan till SMHI men har inte fått något svar.
    Spontant känns det fel att visa en graf på temperaturen från 1860 – 2020 och jämföra med ett tidsintervall på 30 år.
    Varför skulle tiden 1961 -1990 vara någon normaltemperatur under dessa 160 år?

  20. Munin

    # Peter och # 17 Johan Montelius
    SMHIs medeltemperaturgraf går inte att lita på utan att det först blir klarlagt hur mycket avdrag som gjorts/görs för värmeöeffekter (bl.a. UHI). Är avdragen för små överdrivs temperaturökningen, vilket gäller särskilt de senare åren i temperaturgrafen.

    Under en tidigare tråd ”500 år av väder” har detta diskuterats särskilt för Stockholmsserien. Se mitt inlägg # 39, som sammanfattar vilka granskningar som bör genomföras för att få ett grepp om vilka värmeöeffekter (bl.a. UHI) som beaktas eller inte beaktas.

    För Stockholmsserien kan det vara fråga om att temperaturen överdrivs med 0,5 grader eller mer. SMHI kom i rapport 1992 fram till att avdraget då borde ökas på med 0,23 grader 1990, vilket inte har gjorts.

    Uppsalaserien har varit uppe i många trådar på Klimatupplysningen bl.a. genom jämförelser med Uppsala flygplats. Det är tydligt att det idag görs för små avdrag för värmeöeffekter (UHI) vid den stationen. Avdraget bör rimligen ökas på med ca 1,0 grad i det fallet.

    För landets övriga mätstationer och som står för underlag till Sverigegrafen saknas för närvarande uppgifter om vilka avdrag som görs för värmeöeffekter (bl.a. UHI). Att det ska finnas och också ska göras sådana framgår av tidigare nämnd rapport ”Lufttemperaturer i Stockholm 1756-1990” sidan 32 under rubriken ”Urbaniseringsseffekt i mindre städer” där det står ”Denna studie antyder således att urbaniseringseffekt även hos mindre orter kan utgöra en felkälla vid bestämmandet av effekten i Stockholm.”

    När värmeöeffekter (bl.a. UHI) klarlagts för alla berörda mätstationer bör det bli möjligt att avgöra hur mycket lufttemperaturen överdrivs i Sverigemedeltemperaturgrafen.

  21. Sven Hanssen

    Utmärkt inlägg av Peter Stilbs.

    Det måste rimligtvis finnas några inom SMHI och och liknande institutioner som är väl medvetna om den problematik som Stilbs beskriver och att de scenarios som presenteras är just ovaliderade simuleringar. Simuleringar som ger det svar som simulanterna önskat.

    Jag ser fram emot den dagen då dessa personer fått nog av den intellektuella implosion som kallas klimatalarmism, och kommer ut ur garderoben.

  22. Johan Montelius

    #20 Munin

    Jag håller på att skriva ett inlägg som kommer på torsdag. Där tittar jag på de sk. Stockholms-serien och visar vilka justeringar som gjorts. Jag jämför den även med SMHI:s beräkning av hur medeltemperaturen i Sverige förändrats.

  23. Erik Lindeberg

    Peter Stilbs tycker det är tröttsamt med alle rapporter om att temperaturen stiger och jag vet inte riktigt om det är till tröst för honom att om man öser på med massa mätningar i tid och rum så kan det se ut som om alt bara egentligen är brus. Han påstår att hans 2. figur kommer från data i hans 3. figur. Det gör den inte. De täcker inte samma tidsperiod och troligen heller inta samma geografiska område.

    Den senare figuren är ytterst suspekt eftersom det står i texten: ”Note points range from less than -2C to more than +2C” medan det är uppenbart att värdena varierar mellan -6°C och + 5°C om man tittar på y-axeln. Nu är båda delar fel. Det står visserligen ingen referens i bloggen men S.L. Grotchs namn kan skönjas i den suddiga texten nederst i figuren. Genom att söka igenom litteraturen hittar man fort fram till att de data som ligger till grund för grafen kommer från Grotch, S. L., ”Some Considerations Relevant to Computing Average Hemispheric Temperature Anomalies” (1987, figur 1). Då visar det sig att det inte rör sig om global temperatur, som i figur 2, men om norra hemisfärens landområden (havet är inte medräknade). Grotchs data går bara fram till 1984. Ser vi på y-axeln i Grotchs Figur 1 så har någon fördubblat värdena i den figuren Peter Stilbs har återgivit. Grotchs data är förövrigt alla rutnätsdata från hela klotet före det är beräknat areal- och tidsmedelvärden (mer än 26 000 data). Stilbs figur 3 visar alltså spridningen i ALLA MÄTNINGAR I ALLA MÄTSTATIONER i CRUTemp NH. Nu tror jag inte det är Peter Stilbs själv som fuskat med figuren, men att han har hittat den här gojan på någon riktig usel klimatskeptiker-sajt och bara dumpat det på sin blogg utan att kontrollera. Att han försöker vara lustig över att man optimerar y-axeln i en graf så den passar till signalens amplitud är bara märkligt eftersom det är det som alltid görs i naturvetenskaplig förmedling.

    Värre är det att han inte förstår att om man skall beräkna förändringar i den global temperaturen så måste man beräkna medelvärden från alla mätstationer i fråga. Att processera uppmätta data är grundläggande i all naturvetenskap. Det bruset han framhäver representerar förövrigt inte osäkerheten i mätningar, men beror på varierande väder, inte klimat. For att få fram klimatförändringar måste man beräkna trender som också är et slags medelvärde. Att svängningarna i de årliga temperaturserierna är verkliga variationer som beror på naturliga svängningar i temperatur ser man om man jämför de fem mest pålitliga temperaturserierna för jordens yttemperatur. Kurvorna följer varandra med bra överensstämmelse och visar att svängningarna på kurvorna representerar naturliga verkliga vädervariationer https://drive.google.com/open?id=1AwScCdzJzVssMUxLw8eCvWrqiS1uLWba. Om man utför en genomsnittsberäkning av alle mätstationer i varje månad, så blir svängningarna i temperaturanomalierna mycket mindre och man reducerar antal data med mer än en storleksordning. I den här grafen är dessa HadCRUT-data illustrerade på et mer rättvist sätt. Sen är det inte fel att ytterligare filtrera dataserien beroende på vad man vill undersöka som exemplen visar https://drive.google.com/open?id=1HY7nubbzpCZ7H3-xahjLtW_S0NW-2Tj_

    I förbindelse med sin sjätte figur som visar månadsvärden från HadCRUT, frågar han hur man skall kunna se vilket år är varmast. Mycket enkelt, Peter Stilbs. Det är bara att beräkna de årliga medelvärdena på samma sätt som jag visade i min första graf. Då ser man enkelt att 2016, 2015, 2019, 2017, 2018, 2014 är de varmaste av alla 170 åren i HadCRUT-serien. Det förutsätter emellertid att man inkluderar hela serien fram till och med 2019 och inte i avbryter serien i 2010 som Peter Stilbs gör. Då undviker man effektivt alla de sex varmaste åren.

    Effekten av UHI, att temperaturen i tätt befolkade områden stiger snabbare än i omgivningen, är högst reell, men det är väl känt att effekten av UHI på beräkningarna av den global uppvärmningen är försumbar. Den bästa sammanfattningen är den här: https://www.scitechnol.com/2327-4581/2327-4581-1-104.pdf

    Peter Stilbs tar fram en figur från IPCC:s AR5 WG1 kapitel 8. Han frågar om vad som är det vetenskapliga grunden för siffrorna bakom stolpdiagrammet. Här tror jag att jag kan ge hjälpa honom. De tre fösta stolparna får man från de respektive gasernas absorptionsspektrum i IR-området, antingen med en linje-för-linje analys (som i HITRAN) eller med en så kallad bandmodell som är beräkningsmässigt mycket snabbare. Det gäller också den fjärde stolpen, men här måste man först räkna om metanets nerbrytning, vilket är känd atmosfärkemi. Den femte stolpen bygger på satellitmätningar. Den sjätte och sjunde stolpen (aerosoler) bygger både på observationer från satelliter, meteorologiska data och beräkningsmodeller. Dessa är något osäkrare än de övriga vilket också framgår av diagrammet. Vetenskapen är emellertid inte sämre än att man redan innan utbrottet av Pinatubo i 1991 kunde predicera hur stor kylande effekt et vulkanutbrott av samma storlek skulle ha, vilket visade sig att stämma med observationerna efter Pinatubos utbrott. Den åttonde stolpen (kondensränder) bygger på satellitmätningar och meteorologiska observation, medan den nionde bygger på TSI mätningar med satellit från 1979 och på rekonstruktioner av TSI baserade på solfläckstal i perioden före 1979.

    Det verkar som om Peter Stilbs tror att klimatmodellerna ANPASSAS till strålningsdrivningen (radiative forcing) som framgår av stolpdiagrammet. Dessa är emellertid INGÅNGSVÄRDEN i modellerna i tillägg till andra kända data. Modellerna är baserad på fysik: strålningsbalans, konvektion, återkoppling osv. och det mesta av den temperaturstegringen som modellerna ger beror på antropogen växthusgaspåverkan .

  24. foliehatt

    @Erik Lindeberg # 23,
    vad synd att du kom in i debatten såpass sent. Jag tror de flesta har gått vidare och läser nyare inlägg. Jag hade gärna sett en debatt om detta.

    Mina 50-öres bidrag blir att undra över den stora säkerhet som du försvarar klimatmodelleringen med. Om systemet är så väl undersökt och förståelsen av densamma är så hög som du skriver – varför kan då inte klimatkänsligheten för koldioxid beskrivas till något praktiskt användbart värde? en spridning på +/- 50% signalerar en stor underliggande osäkerhet.

  25. LarsF

    #23 Lindeberg
    ”Om man utför en genomsnittsberäkning av alle mätstationer i varje månad, så blir svängningarna i temperaturanomalierna mycket mindre och man reducerar antal data med mer än en storleksordning. ”

    – Så genom att påpeka självklarheter vill du visa vad?
    – Det är ju vad medelvärde gör – tar fram ett värde från många.

    Och att bara köra aritmetiskt medelvärde på alla mätstationer betyder att 30% att jordytan kommer att dominera – det måste viktas mot att 70% är hav och mycket färre stationer.

    Att titta på trend för lokalt kan betyda att motsvarande negativ trend missas.

    ”Att svängningarna i de årliga temperaturserierna är verkliga variationer som beror på naturliga svängningar i temperatur ser man om man jämför de fem mest pålitliga temperaturserierna för jordens yttemperatur. ”

    – Vem värderar detta som ”pålitligt”?
    – alarmister eller skeptiker?

    Klassisk desinformation skjuter in sig på någon detalj för att försöka sänka en helhet. Lite bluddrande om lite vulkanutbrott och ”se så mycket jag läst på”, typ.

    Jag utläser essensen av artikeln som hur mycket ”vetande” man vill påskina från så mycket bristfälliga uppgifter och sedan alla dessa långtgående åtgärder man vill påtvinga folk i allmänhet – för det är vad det kokar ned till.

    Något har yttrat – när man förstår hur lite man vet – då har man uppnått riktigt hög nivå av kunskap.

    Genomgående på planeten idag är säkraste sättet att identifiera desinformation – när något försöker påvisa så mycket vetande genom att röra sig långt över huvudet på allmänheten med uppgifter ingen egentligen kan kontrollera – på riktigt. Allt från imamer som ”lär ut” koranen och får självmordsbombare att tro att de utför guds vilja genom att spränga sig själva och massa ”otrogna” i luften – till hela gardet som inte tål att granskas eller ta en debatt – och istället utser ”förnekare”.

    “If you can’t explain it to a six year old, you don’t understand it yourself.”
    ― Albert Einstein

  26. Erik Lindeberg

    #25 LarsF frågar om vem som har värderat de fem temperaturen på jordens yta som pålitliga. Det är min egen värdering att dessa är de bästa och att dom är tillräckligt bra för att använda dom som index på uppvärmningen i modern tid. Om du kan komma upp med några bättre temperaturserier från jordytan i tidsperioden 1880 fram till i dag så är jag öppen för att inkludera dessa.
    Vidare skriver han ”Och att bara köra aritmetiskt medelvärde på alla mätstationer betyder att 30% att jordytan kommer att dominera – det måste viktas mot att 70% är hav och mycket färre stationer”.

    Därför gör man givetvis inte rena aritmetiskas medelvärden men arealvägda medelvärden för att det skal ha mening.