Lena tog häromveckan upp frågan om det förändrade samhället under partiell Corona-kris återspeglas i förändrat tidsmönster för den atmosfäriska koldioxidhalten. Slutsats blev att så ännu inte kunnat observeras, men att saken borde följas upp.
Det kan vara på sin plats att påminna om hur dessa halter egentligen mäts, och hur de sen presenteras. Många med mig har irriterats och förundrats över listor med tabellerade koldioxidhalter, angivna med 5 siffrors noggrannhet (ex 405.73 ppm). En sådan mätnoggrannhet är sällsynt inom många områden inom fysik och kemi, och speciellt när det gäller haltbestämningar. Nedanstående inlägg från 2013 är därför värt att läsa, speciellt för dem som också ”undrat”. Sammanfattningsvis är inte dessa ”koldioxidhalter” riktiga avläsningar, utan ett resultat av efterföljande databearbetning och ”smoothing”. ”Snabba förändringar” kommer säkerligen att jämnas ut till viss grad och inte slå igenom fullt ut.
(Observera att det finns väsentligt fler mätstationer på Jorden än just Mauna Loa, men de har förmodligen liknande procedurer)
*******************************************************************************
Jag har i många år förundrat mig över de extremt noggranna bestämningarna av exempelvis den atmosfäriska koldioxidhalten som hävdas från exempelvis mätstationen vid Mauna Loa. Normalt anges halterna med 5 siffror, vilket i de flesta kemiska sammanhang är ogörligt eller mycket svårt. När de nu gäller en parameter som varierar under dygnet, året och läget på Jorden blir det än mer konfunderande. Bara vindriktningen vid mätstationen bör påverka, speciellt också den närbelägna vulkanen, som är ganska så aktiv. Bilden visar en sammanställning av globala data, och är tagen från en webbsida på ESRL – ”3-dimensional representation of the global distribution of atmospheric CO2 for 2000-2009. The 10-degree latitude band in which Ascension Island resides is highlighted in red” (klicka för större bilder).
Årstidsvariationerna på speciellt Norra Halvklotet är mycket tydliga och anses ha sitt ursprung i växtlighetsförändringar (fotosyntes/förruttnelse) och urgasning/upplösning av koldioxid i haven.
Själva mätuppställningen som används på Mauna Loa och andra mätstationer är baserad på IR-absorption – men är i vissa avseenden mycket primitiv för att vara en ”spektrometer”. Den har ingen monokromator baserad på prismor eller gitter (”dispersive”) som brukligt – bara filter som släpper igenom ett ganska brett våglängdsband.
Av denna anledning kallas mätuppställningen ”non-dispersive” – vilket av de flesta uppfattas som något extra fint, när det nu är tvärtom. Liknande instrument används vid exempelvis kemisk processindustri (tillverkas av bl.a. Siemens) och hävdas ha en basnoggrannhet på någon procent – alltså tre tiopotenser sämre än ”fem siffrors noggrannhet”.
IR-absorptionen översätts till ”koncentration i atmosfären” via ”Lambert-Beer’s lag”, p.s.s. som i alla normala spektroskopiska mätningar av koncentration inom exempelvis kemi. Som några av läsarna vet så gäller ju Lambert-Beer’s lag endast vid monokromatisk strålning (och flera andra bivillkor), pga strålningsabsorptionens logaritmiska natur. Det ”logaritmiska sambandet” kommer också in i sammanhanget ”strålningsmässig växthusverkan”.
Vissa (inklusive IPCC) söker envist hävda att exempelvis koldioxidens, vattenångans och metanets enskilda faktorers påverkan är additiva. Det är exempelvis därifrån man får nonsenssiffran ”25 ggr” för metans ”uppvärmningspotential” jämfört med koldioxidens – i själva verket överlappar IR-spektra och metanets absorption (med en låg halt av ca 1.5 ppm) drunknar i den från koldioxid (ca 390 ppm) och vattenånga (säg 3 procent – ca 30000 ppm).
Men även om detta med exempelvis metan tål att upprepas ständigt är det är en parentes i dagens inlägg. Frågan är: hur får man då fram dessa fantastiskt välbestämda koldioxidhalter?
Procedurerna är väl dokumenterade, exempelvis här, och i den vetenskapliga litteraturen (se ex litteraturreferenser på slutet i samma länk). Nyckeln är till att börja med att växelvis jämföra IR-absorptionen från den lokala atmosfären med den från mycket noggrannt framställda gasblandningar med koldioxidhalt mycket nära den i atmosfären. Det lokala atmosfärsprovet är dessutom torkat, för att eliminera problemet med vattenångans spektrala överlapp med koldioxidens. Mätningarna upprepas timvis, men mängder av mätdata förkastas.
Verkliga rådata från 1984 visas ovan. Bilden är tagen från Thoning et al. , ”Atmospheric Carbon Dioxide at Mauna Loa Observatory – 2. Analysis of the NOAA GMCC Data, 1974-1985”, J. Geophys. Res, 94 (1989) 8549-8565
Sen lägger man på en mängd kriteria för att acceptera eller förkasta en viss mätpunkt. Jovisst, det kan ju motiveras.
Men det riktigt märkliga börjar vid den efterföljande databehandlingen.
To reduce noise in the determination of the global estimate due to synoptic-scale atmospheric variability and measurement gaps, we fit a smooth curve to the weekly measurements. To approximate the long-term trend and average seasonal cycle at a site (subscript “STA” for station), a function of the form
- fSTA(t) = ao + a1t + a2t2 + ∑k=1,4[b2k-1sin(2πkt) + b2kcos(2πkt)]
is fitted to the measurements [Thoning et al., 1989]. The above function includes 3 polynomial parameters (quadratic) and 8 harmonic parameters, sine and cosine which can be converted to amplitude and phase of each harmonic, if desired. The initial number of parameters chosen can vary depending on the trace gas, the site and the sampling frequency. To account for interannual variability in the seasonal cycle, the residuals, rSTA(t) = cSTA(t) – fSTA(t) where cSTA(t) denotes the actual observations, are digitally filtered through a low-pass filter with a full width at half maximum (FWHM) set to ~40 days. The smooth curve is then defined as
- SSTA(t) = fSTA(t) + {rSTA(t)}40day
Figure 2 shows the smooth curve, S(t), fitted to background CO2 measurements from Ascension Island for 2000-2009. (Alltså exemplifierade inte från stationen vi Mauna Loa (19 grader N, 155 grader W), utan den vid Ascension Island (8 grader S, 14 grader W), som har en mycket mindre årstidsvariation)
Hm… en 11-parameteranpassning, följd av ”smoothing” – inte konstigt att mätdata ser så bra ut.
Men vad jag kan förstå så görs sen ingen återrevidering av tidigare data, baserat på senare information? Det som en gång hamnat i tabellen som en månadsavläsning ”ligger”. Någonstans såg jag en mening om återkalibrerering av referensgasblandningarna efteråt – för att rätta verkligheten efter kartan då ? 😛 Och vilken mätmetod skulle man använda – och varför använde man inte den från början?
Ärligt talat har jag under mina snart 50 år inom kemivetenskapen, där jag just företrädesvis sysslat med databearbetning och analys, aldrig stött på något som liknar de procedurer man använder i detta sammanhang.
Givetvis är inte de verkliga mätdata alls så bra som 5 siffror i normalt vedertagen mening. Även om de rent mättekniskt vore det skulle man inte kunna kompensera för naturlig variation via exempelvis olika vindmönster (se första figuren ovan).
Frågan är varför man utför denna låtsalek? Även tre siffrors noggrannhet räcker ju väl för ändamålet, och mätdata på den nivån är säkert sunda. Ingen ifrågasätter normalt de trender man ser, och det finns många andra ”oberoende” mätstationer än Mauna Loa (om man nu inte fifflar med kalibreringsgasblandningarna, där ett enda labb har monopol på framställningen 😛 ).
Jag gissar att man helt enkelt vill ge mätningarna hög status, och ett sken av extrem kvalitet. Risken man löper är ett förlorat vetenskapligt förtroende, trots en troligen i grunden mycket hög ambitionsnivå.
Från den humoristiska sidan går mina associationer dels till alla märkliga examenssvar man fått under åren – ett tentaproblem med i övrigt 3-siffriga ingångsdata resulterar i ett ”Svar:” (om man kan hitta det förståss) på något i stil med 4375.76543329 (i bästa fall med angiven enhet). Givetvis direkt avskrivet från miniräknarens display.
Och dels till en postdoc (utlandsforskning efter en PhD/doktorsexamen) en av mina professorskollegor en gång hade. Det var en dam från Kina, som producerade de mest fantastiska räta linjer utifrån ganska svåra mätningar. Han frågade henne hur hon bar sig åt, och fick det leende svaret att ”Jag mäter första och sista punkten, och sen fortsätter med mellanliggande värden. Om de inte faller på den räta linjen mäter jag om…”
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Ja, det måste vara ett idiotiskt ställe att mäta CO2 på…En aktiv vulkan i närheten som emellanåt spyr ut mängder med CO2! Men visst ska man ”bevisa” att CO2-halten ökar så är det ett perfekt ställe
Blev lite nyfiken på hur de kan vara säkra på att det är CO2 som absorberar om utrustningen har ett ganska brett våglängdsband. Tycker mig ha läst att H20 och CO2 har mycket närliggande absorptionsband.
Jag tror säkert att man har koll på detta (på nåt sätt), men det skulle vara intressant att höra din kommentar.
Tack Peter för ett informativt och roligt inlägg! Ett annat exempel på mätteknik som förundrat mig att det kan användas, är att mäta havsnivå med satellitteknik. Ett exempelfall är satelliterna Jason 1 resp. 2 som snurrar runt jorden på en höjd av ca 130 mil. Uttryckt i mm så blir det 1.300.000.000 mm. 1,3 miljarder mm! Man mäter på en havsyta i ständig vågrörelse och ett rimligt krav på mätnoggrannhet borde väl vara tiondels mm. För att travestera din anekdot om den kinesiska damen och den räta linjen får jag för mig att IPCC i förväg har bestämt att siffran på förändringen av havsnivån skall vara den dubbla jämfört med den som sedan 1800-talet gjorts med mätning mot fasta peglar. Men som tur är gäller alltid verkligheten, inte kartan, och inga öar av typ Maldiverna har ju dränkts trots ihärdigt larmande från de rättrogna klimathotarna. Just Maldiverna har ju dessutom byggt ut sin flygplats för att kunna ta emot moderna jumbojets och flygplatsen ligger på nära havsnivå.
https://sealevel.jpl.nasa.gov/technology/
Tack Peter. Utmärkt genomgång. I dessa dagar när vi har en sådan vetenskaplig förtroendekris i Coronans spår – och en journalistkår som inte förstår särskilt mycket. För mig inger du det vetenskapliga förtroende – i form av din mångåriga erfarenhet och kompetens, inom just det område som beskrivs ovan. Det är svårt att förstå hur forskare är beredda att riskera sin vetenskapliga trovärdighet genom att lägga till en extra decimal i svaret.
Mycket intressant. Tack för genomgången. Det där med absorbenternas icke-additiva beteende har jag inte tänkt på. Det betyder ju att jag kan fortsätta äta biff utan klimatskam!
När jag var nyutexaminerad Civ ing (F) jobbade jag på ett skånskt kärnkraftverk och blev skickad till en större firma i kärnkraftsbranschen i Mälardalen. Där presenterades den ena landvinningen efter den andra baserade på mätningar. Det förundrade mig då att fastän mätresultaten som plottats i diagrammen mest såg ut som en slumpmässig stjärnhop, envisades man med att dra en rät linje genom dem. Jag hade ju precis fått inskärpt i mig att sådant skulle man vara försiktig med. Nåväl, jag höll tyst. Det arbetade så många doktorer där och försäljarna kallade en av de mest doktortäta avdelningarna för ”läkargruppen”. Nåväl, inget ont om dem för övrigt. I sanning en briljant skara människor.
Tack Peter
Vi skall lita på forskarna sägs det. I pandemins spår så publicerades ett inlägg underskrivet av 20 tal högt utbildade forskare. I Ny Teknik så slår man fast att de tillämpade en metodik som skulle underkänts direkt ”inte ens en C uppsats hade godkänts med den metodbeskrivningen”.
Men den debattartikeln hade underskrivits av bara EN forskare. 97% måste väl ha mer rätt?
Beträffande CO2 halter så finns det fina visualiseringar på nätet. https://ocov2.jpl.nasa.gov/galleries/videos/
Men NASA drar sig inte för att redovisa ”measurment” och en rak linje!
#2 Jonas – man avskiljer H2O från atmosfärsgasen genom att låta den passera en ”kylfälla”, där den stannar som is.
Frågor från en ordblind diletant
Hur kan man mäta global temperatur? och
global CO2halt? och globalt utsläpp av CO2?
ÄR inte klimat ett kaotiskt system? I så fall hur kan prognoser göras?
Hoppas du ursäkta Peter S. men vill puffa för inlägget jag hade i gårdagens tråd.
”För alla oss som sitter hemma i ”karantän” finns nu en fantastisk möjlighet att plöja igenom svenska tidningsartiklar från de senaste 400 åren.
Kanske kan vi hitta spännande saker om klimatet.
Kom ihåg att ta skärmdumpar eller fota av de ni vill spara för det verkar som Kungliga biblioteket bara låter oss beskåda detta under April.”
https://tidningar.kb.se/
Tydligen kunde det vara skogsbränder i vårt land även förr i tiden.
Jag som trodde det var ett nytt påfund då MP hotar med att vi alla ska brinna upp.
Läste i DN från 10 juli 1933 att det rasade ett flertal skogsbränder i landet.
Militär och frivilliga fick jobba hårt men stora värden gick dock förlorade.
https://tidningar.kb.se/8224221/1933-07-10/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1933-07-01&to=1933-12-31
#8 Thomas W
Notricks har idag en serie grafer som kan exemplifiera kaos och trender i väder.
Blir Tyskland torrare? Det går att visa en trend men vad har det för betydelse när utfallet varierar mellan noll och 200 mm ?
https://notrickszone.com/2020/04/23/are-droughts-the-future-of-europe-german-data-show-theres-been-no-trend/
#3 Mats Kälvemark
”Man mäter på en havsyta i ständig vågrörelse och ett rimligt krav på mätnoggrannhet borde väl vara tiondels mm.”
Inte bara vågrörelse! Vindar, lufttryck och givetvis tidvatten som beror på både sol OCH måne OCH påverkan från fastlandet (i närhet av kust). Detta tidvatten är förvisso mycket komplicerat om man är ute efter ”mm-precision” !
”By averaging the few-hundred thousand measurements collected by the satellite in the time it takes to cover the global oceans (10 days), global mean sea level can be determined with a precision of several millimeters.”
Under dessa 10 dagar som krävs för att få global täckning av jordytan skjuts vattenmassor fram och tillbaka över världshaven! Slutsatsen ”precision of several ( a few?) millimeters” kan förvisso betvivlas redan av detta skäl! Och sedan påståenden om den häpnadsväckande noggrannheten för ”precise orbit determination (POD)”. Faktum är att dessa utsagor över noggrannhet egentligen aldrig kan bevisas, det är faktiskt bara påstående/bedömningar från dem som driver denna verksamhet!
Nej, fast installerade ”tide-gauges” vid kusten är förvisso långt överlägsna altimeter-mätningar från satellit för detta syfte. En full ”global täckning” med mätningar behövs inte, mean-sea-level (alla ”störande faktorer eliminerade”) följer en equi-potential-yta och ett fåtal GODA mätpunkter räcker fullkomligt! Och det är snarare möjligt att eliminera ”störningar” av typ luftryck, vindar och tidvatten för en fix punkt även om redan detta är svårt nog! Effekten av vågrörelser är ju redan genom konstruktionen eliminerad!
#9 Robert Norling
Ja, inte bara skogsbränder. År 1888 brann både Sundsvall och Umeå ner. På samma dag. Grundorsak var det torra och varma vädret i kombination med vindar. Hushållningssällskapets mätstation utanför Umeå hade inte noterat en enda mm regn fram till midsommar då branden inträffade. Strax innan hade Holmsund, ett par mil från Umeå börjat brinna, så alla släckningsresurser var där när branden startade i Umeå.
Samma sommar brann även stora delar av Lilla Edet ner.
Dagens bränder är bara en bråkdel av hur det var förr.
#4 mattias – man kan kanske förstå curlade ungdomar som tror blint på miniräknaren etc, men även ”riktiga forskare” gör liknande grodor. Jag får då och då artiklar för ”peer review” – också den näst senaste hade minst 2 för många ”signifikanta siffror” i tabellerna – förutom andra larviga fel.
De sista åren på KTH mötte jag ofta en irriterad attityd till tentaproblem där det uttryckligen stod att man skulle ”rita en graf” över resultaten (ex en linjär anpassning eller liknande). Nej – det var ju ”stenåldern” – det var ju bara att mata in i miniräknaren, så kom ”resultatet” (ex lutningen) ut med 8 siffrors noggrannhet.. Man såg givetvis inte hur data spretade och spreds – och kunde göra en rimlig bedömning om den verkliga noggrannheten.
Peter Stilbs !
Humor är ett skarpt vapen som du har inbyggt i hjärnan.
Skulle vara kul om du skulle få en chans att använda det i en öppen direktsändning i Svt.
Det slår undan benen på den värsta pk-alarmist.
Bara tanken på Rockström och Dig i högform. 🙂
#11 Mats R
Tack Mats. Stärker mig i tron att satellitmätning är ett instrument i första hand för klimathotarsekten
för att ge intryck av en accelererande höjning av havsnivån.
Vad menas med en icke aktiv vulkan? Ingen lava, men massor av CO2 fortsätter att spys ut.
Varför mäter man, eller beräknar, inte hur mycket av CO2, metan mm som utan avbrott sprids längs jordens sprickzoner. Oftast står ju f ö en vulkan längs en sprickzon. Sprickzonerna finns även i den fasta landmassan.
Varför mäter man inte CO2, metan, vattenånga m fl i olika höjdnivåer. Typ var 500:e meter upp till 20000. Det måste kollas att den antagna blandningen i atmosfären verkligen ÄR samma klotet över.
CO2 mätningar vid vulkanö känns inte tillförlitligt.
Jag har under de år jag följt klimatfrågan förvånats över att det inte finns ”Isocarber” som visar kartor över CO2 haltens variation över jordklotet på samma sätt som Isobarer och andra metrologiska data positioneras. Det skulle då bli möjligt att se sambandet mellan CO2 och temperatur.
CeeBee
Är inte alla storheter inom ”klimatforskningen” behäftad med en löjeväckande noggrannhet ?
Jordens temperatur anges med 1-2 decimaler. Vilken temperatur ? I marken, på Himalaya, 2 meter upp ?
Jorden är ju ca 300 Kelvin, d.v.s. 0.3 C är 1 promille. Man har alltså en mätnoggrannhet på 0.1-0.3 promille !? Dessutom varierar ju jordens temperatur med ca +/- 40C.
Det är ju rent trams. Det är nog väldigt svårt att mäta temperatur med den noggrannheten i ett lab där man håller temperaturen konstant.
Havsnivåer mäter man med på millimeter. Havets temperatur mäter man på hundradelar. Fantastiskt !
Ibland känns det som en massa människor (s.k. klimatforskare) jobbar med att hitta mönster i vitt brus.
#16,17 – Koldioxidhalten varierar runt Jorden (se första figuren) och under årstid och tid på dygnet. Pga växtlighet och förbränning och i och urgasning ur haven. Att mäta på en isolerad plats som Mauna Loa är inte fel, utan rekommendabelt.
Mätningar i närmiljö från olika höjder via ex 300m höga TV-torn och slangsystem har också gjorts. Dygnsvariationerrna är mycket stora nära mark, och avtar uppåt
#13 Peter,
Jag hoppas att jag inte gjorde mig skyldig till dylika pinsamheter på dina tentor. I början på 1990-talet använde man visserligen miniräknare, men man räknade även en hel del med papper och penna och fick rita sina grafer själv. Kanske bidrog detta till en djupare förståelse till olika statistiska begrepp, kurvanpassningar etc.
#16 Roland Salomonsson
#17 Claes Bäckdah
Här hittar ni allt som mäts: https://www.esrl.noaa.gov/gmd/dv/iadv/
Jag saknar däremot mätningar på variationer av atmosfärens syrekoncentration som sägs vara 21 %.
Det är ju inte bara koldioxid som är livets gas även syre är viktigt om den doseras rätt.
Vid för låg syremättnad uppstår celldöd. Men vid för hög syremättnad utsätts kroppens celler för s.k. oxidativ stress som resulterar i att syremolekylen blir till en fri radikal. Om cellerna inte snabbt kan neutralisera dessa fria radikaler leder detta till cellskador och till och med att cellerna dör. I dessa ”Coronatider” när patienter respiratorvårdas är det viktigt att dosera med lägsta nödvändiga syrgaskoncentration vilket innebär att man använda sig av koncentrationer lägre än 50 %.
Men som sagt i dagens upplysta samhälle finns alla möjligheter att oroa sig alldeles för mycket.
Klimatalarmister oroas för hög koldioxid och klimatrealister oroas för låg koldioxid. Själv oroas att jag inte ska kunna anpassa mig till moder jords alla nycker
#12 Karl Erik R
Det var värre förr men det inser inte de historielösa.
Jonas #18
Förra året rapporterade EU’s klimattomtar Copernicus att Oktober 2019 var den varmaste någonsin, 0,01 grader varmare än förra rekordhållaren Oktober 2015.
Klimatreportrar i MSM kastade sig över siffrorna som hungriga lejon och efter någon kvart var det breaking news.
Och på Söder satt förmodligen ett gäng miljöpartister med en betongklump i magen.
#18 Jonas
Man brukar definiera felvisningen som procent av mätområdet. För en enkel febertermometer är mätområdet ofta 32 C till 42 C och noggrannheten 0,1 C d.v.s. 1 %.
#21
Syrehalten i atmosfären är extremt konstant. Glöm allt prat om ”Jordens lungor” och att Amazonas/Växtplankton/etc etc förser oss med syre. Fotosyntes och respiration går i verkligheten jämt ut. De 20 procenten syre i atmosfären har byggts upp över ett par miljarder år genom att organiskt material har bundits i berggrunden och ”lämnat kvar” motsvarande syre i atmosfären. Men i nuvarande ”ishusklimat” sekvestreras mycket lite organiskt material på havsbottnarna som i regel är väl syresatta. Det är bara Svarta Havet och en del djuphålor i Östersjön och andra kustvatten som har syrefri miljö och kan sekvestrera organiskt material. Litet binds föralldel i torvmossar också, fast bara tillfälligt.
Å andra sidan så tar vi ju upp en del fossilt kol ur berggrundet och förvandlar det tillbaka till koldioxid vilket i motsvarande grad sänker syrehalten. Den bör alltså ha sjunkit ca 0,01 % sedan 1850. Fast dåtida mätningar är förstås bara exakta på några tiondels procent när.
Titta på detta och förundras vad Corona kan åstadkomma med miljön https://www.tv4.se/efter-fem/klipp/s%C3%A5-mycket-har-utsl%C3%A4ppen-minskat-under-coronakrisen-12582477
Detta kan inte registreras med någon koldioxidmätare, men kan registreras med satellit eller på plats med egna ögon. Slutsatsen blir att det är aerosoler bestående av kväveoxid, kväveoxid, kvävedioxid, polyaromatiska kolväten, svaveldioxid, marknära ozon och andra små partiklar. Enligt liftarens guide till galaxen så är det mot detta vi ska lägga in spettet. Det är alltså inte ett koldioxidproblem.
Lägg sedan märke till uttrycket ”Build back better” som Måns Nilsson använder sig av.
Det ger förhoppningar om stora möjligheter att förändra livsbetingelserna för människor, djur och natur till det bättre. Men det blir svårt för först måste vi komma på en disruptiv algoritm som kan ersätta den mäniskliga hjärnans tillkortakommande när det gäller att göra kloka val för alla och inte endast för egen vinning.
Apropå humor tycker jag att en nyhet idag är kul.
Vi ”vet” ju alla att arktis blir allt varmare.
Norge har beslutat att inte borra efter olja norr om ”isgränsen” som sätts av politiker.
Nu har isgränsen ändrats och lagts längre söderut!
Inte ens George Orwell hade med den typen av omvänd logik i ”1984” för det är går längre än nyspråk.
Det är nylogik. 🙂
Adepten #26
Vad beträffar kväveoxiden inte har det mycket med förbränningsmotorer att göra heller.
Men så länge hjulen snurrar och det eldas med ved så får vi dras med det. Det första är svårt att ersätta inom rimlig framtid.
Apropå att använda komplexa modeller för beslutsunderlag och gödslandet med decimaler: https://www.nyteknik.se/opinion/forskare-se-upp-med-komplexa-coronamodeller-de-kan-overtraffa-verkligheten-6994339
”Supplementet till artikeln räknar upp 96 parametrar, många med tre decimalers noggrannhet, och i huvudartikeln modelleras olika samhällsinsatser med 19 olika procenttal.Sammantaget har modellen således över 100 parametrar. Dessa parametrar är satta manuellt, företrädesvis utan tydligt motiverat stöd från empiriska studier.”
”Allmänt, men framförallt i en situation då adekvat tränings- och valideringsdata ej finns att tillgå, är den enklaste modell som beskriver tillgänglig data att föredra. Denna princip går under namnet Occams rakkniv. Modeller med högre komplexitet än vad tränings- och valideringsdata påbjuder bör användas sparsamt som beslutsunderlag.”
Peter, stort tack för en väldokumenterad artikel. Många alarmister pratar om att ”science is settled” och att ”vi skall lyssna på vetenskapen”. Den vetenskap man syftar på saknar ofta grundläggande vetenskapliga insikter. Ett ex. är det område som du tar upp här, mätnoggrannhet.
Hur kan mätserier för temperatur där rådata har en noggrannhet på > 0,1 grad få en högre noggrannhet efter diverse datajusteringar och ”smoothing”. Och det blir inte bättre när man sedan gör samma justeringar av globala medelvärden och även historiska data.
Nej, dessa alarmister refererar bara till mätvärden och metoder som stöder deras egna teorier. Man accepterar satelitmätningar som gör havsnivåmätningar men inte de som mäter temperaturer. Antigen så har man dålig insikt eller så bryr man sig inte.
”Confirmation bias”
#27
Man kan i princip borra efter olja även i områden med havsis, men borr- och produktionsriggarna måste antingen vara robusta nog att tåla isskruvning eller vara helt under vattnet på betryggande djup.
Däremot kan man inte borra i områden där det finns risk för isberg. Inget mänskligt byggnadsverk pallar för ett isberg och det är inte realistiskt att gå så djupt att man är på ”isbergsäkert” djup (flera hundra meter).
Områden med kalvande glaciärer i närheten är alltså problematiska, såsom t ex vattnen runt Grönland, Spetsbergen och Frans Josefs land. Däremot är större delen av Norra Kanada, Alaska och den sibiriska kusten öster om Novaja Zemlja möjliga eftersom där inte finns några isberg. Södra Ishavet är helt omöjligt. Där finns ju isberg som bokstavligen är stora som små länder. Från 1800-talet berättas om segelfartyg som förliste för att de stötte på isberg som var så stora att man inte klarade av att kryssa undan för dem.
#25 tty
Varför Jag saknar mätningar på variationer av atmosfärens syrekoncentration beror på att jag läste detta:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S209592731830375X
Om fotosyntesen skulle upphöra skulle det ta allt från 2 000 – 10 000 000 år enligt olika källor jag sett.
Själv räknade jag ut det till 371 930 år. Men under den tiden kan det hända mycket annat som man inte har en susning om.
Det är ingen som påstår att noggrannheten är på 0.01 ppm även om det dagliga medelvärdet uppges med 5 siffror. Det anges att att osäkerheten är på 0.1 ppm. Det är då helt korrekt att rapportera medelvärdet med med en siffra mer. Det är således den helt korrekta vetenskapliga metoden som används i rapporteringen av det dagliga medelvärdet och det är nog bara lustigt för dom som inte känner till hur man rapporterar uppmätta data.
Hur många mätstationer finns det världen över som mäter koldioxidhalten ? Görs dessa mätningar på ett likartat sätt ? Hur långa mätserier finns det med den mätteknik som idag används ?