Bild från WUWT
Ett elnät baserat på förnybara källor är värre än en dröm. Det är en utopi. Tack vare att vi byggde kärnkraft har vi varit så nära netto noll i elnätet som det går att komma. Innan vi gjorde vårt bästa för att förstöra det genom olika energiöverenskommelser.
I västvärlden, som gått ’all in’ för vindkraft och solkraft, ger sökandet efter energilagring alltmer intrycket av desperation.
De spår man följer saknar förutsättningar både tekniskt och ekonomiskt. Vattenkraften har
tjänat oss väl i decennier och utgjort ett av de två ben som vårt unikt fossilfria elsystem vilat på. Det är fullt utnyttjat nu och är en teknik som saknar de naturliga förutsättningarna på de flesta håll i världen. Vätgas, batterier, pumpkraft faller på både volymerna som krävs och kostnaderna.
Nu har vi en regering som dels förstår att stabil elförsörjning är en förutsättning för ett utvecklat samhälle, dels inser hur långa ledtider det är vilken lösning man än väljer. Investeringar i kärnkraft kräver så lång planeringssikt, att ingen kan eller vill göra det på en marknad, som efter ett val kan se helt annorlunda ut.
Vindkraft och solkraft saknar egenskaper som måste finnas i ett elnät. Styrbar kraftproduktion är en nödvändig del av alla elnät. Att bygga ut vindkraften massivt med inbillad förväntan på kortare ledtider för att överbrygga till dess ny kärnkraft finns på plats är kontraproduktivt. Det går naturligtvis inte att bygga någon ny kraftproduktion som ska hålla tillbaka sin effekt när det blåser. Så blir det om kärnkraft ska köras som reglerkraft.
Troligen skulle det inte ens gå att bygga ny vattenkraft på sådana villkor. Då är vi tillbaka på ruta ett. Styrbar kraftproduktion är antingen fossilkraft eller kärnkraft. Och vilket vägval som än görs måste kostnaderna kalkyleras på systemnivå för nätet.
Elförsörjningen är en så viktig infrastruktur att det är fullt rimligt att staten tar ansvar. Särskilt som (S) och (MP) genom förtida avveckling av fungerande reaktorer kostat medborgarna mycket mer än de 300 miljarder, som staten lånar ut för att dela risken med att bygga nya.
Att hantera detta politiskt och få någonting gjort inom mandatperioden är svårt. Oppositionen söker konfliktytor. Att söka blocköverskridande överenskommelser nu skulle bevara den långbänk och det maktspel som frågan befunnit sig i finns inte längre utrymme för.
Vänsterkoalitionens alternativ – vindkraft
Naturlagarna är inte precis samarbetsvilliga. Per definition väderberoende och därmed intermittenta. Netto noll utesluter ju reglerkraft med fossila bränslen. Idén är då att lagra energi när det blåser mycket för att använda när det blåser lite.
Ur Markbygden Ett’s redovisning: “Priserna går från att stundtals vara mycket höga till att stundtals vara ovanligt låga. Negativa priser har blivit allt vanligare under 2023. Det har också uppmärksammats en högre korrelation mellan starka vindar och låga marknadspriser vilket i sin tur gör att priserna generellt är lägre under de timmar där vindkraften producerar som mest el. Detta påverkar bolagets intäktsströmmar i negativ bemärkelse.” (Christian Sandström i Afv) Skrivet apropå konkurshotet för Markbygden Ett. Att vindkraften ”äter” sig själv är inte ett lokalt problem. Det gäller generellt och är orsak till jakten på lagringstekniker.
Polletten ramlade ner när Svenska Kraftnät kom med sin rapport Långsiktig marknadsanalys 2021. (LMA2021). Dåvarande regering begärde då en utredning vilka åtgärder som kunde hantera alla de problem som döptes om till utmaningar i rapporten.
Lagring av el – en (oroväckande) omvärldsanalys – Klimatupplysningen
Om vind och sol ska utgöra stommen i elförsörjningen måste energilagring som är tekniskt och ekonomiskt genomförbar finnas. SVK:s rapport visar att utöver vattenkraften, som redan är ’paxad’ finns ingen metod för mer än timmar och det fungerar bara för att kapa effekttoppar i nätet. Lagring av el – omvärldsanalys (svk.se)
Ett färskt pågående projekt är finska Pyhäjärvi
Ny satsning i Europas djupaste gruva förvandlar Pyhäsalmi till energigigant | ENERGInyheter.se
Pyhäjärvi ligger i finska Norra Österbotten. Där planeras ett avancerat energiprojekt i Europas djupaste gruva. 1,5 km. Ett nytt samarbete mellan det svenska energiföretaget Sustainable Energy Solutions Sweden Holding (SENS) (vars skräpaktie 240820 noterades för 15 öre) och staden har resulterat i en principöverenskommelse om att utveckla en innovativ pumpanläggning för energilagring i gruvan. De har gått in sedan finska regeringen backat ur på grund av kostnadsökningar.
Ett nytt vattenhål för bidragskapitalister att samlas kring?
Det är stora pengar det handlar, vilket sällan avskräcker så länge någon annan tar riskerna, vilket är det mest sannolika även här. Betet som lockar är att det här systemet förväntas tillföra en betydande mängd flexibilitet till elnätet och sägs möjliggöra lagring av stora mängder energi.
Kombinationen med pumpkraftverket innehåller även solkraft och batterilager, dessutom ett tyngdkraftsbatteri från det brittiska företaget Gravitricity. Oemotståndligt helt enkelt. Projektstart 2025.
Investeringarna beräknas till omkring 250 miljoner euro. Förväntad spin off är investeringar runt 1 miljard euro i vind- och solkraft. Ett Klondyke i norra Finland.
Nu är läge att anklaga oss för motståndare till förändringar. Det går aldrig för det har vi provat förut. Ni har säkert hört det förr. Vi tittar på välkända exempel.
El Hierro en av Kanarieöarna är en perfekt pilot
Ön är idealisk för sin topografi och vindförhållanden, som troligen är bland världens bästa. Projektet Gorona del Viento är väl det närmaste världen har kommit ett avgränsat utsläppsfritt elnät. Ett spektakulärt fiasko.
Det var menat som en demonstration av ett netto-noll-nät. Fem vindkraftverk byggdes och ett vattenmagasin, som överskottsel pumpades tillbaka till. Invigdes 2014.
Gorona del Viento hävdar fortfarande på sin hemsida att de är ”An island 100 % renewable energy”.
Nu stämmer det ju inte direkt med den jobbiga verkligheten. Genomsnittligt elbehov är 4 – 5 MW med toppar på cirka 7,5 MW. Turbinerna har en märkeffekt på 11,5 MW och står på den blåsiga bergssidan. Vattenmagasinets kapacitet är ungefär 270 MWh, vilket är cirka 54 – 68 timmars elanvändning. 350 000 kubikmeter i övre reservoaren att arbeta med.
Den senaste statistiken för Gorona del Viento är för helåret 2023. 35 % av öns el kom då från vind / lagrad energi. Resten 65 % kom från back up med dieselgeneratorer. Den bästa månaden var juli med 62 % från systemet. Men så kom oktober med 10 %.
Med tillgängliga data går det att säga att installerad vindkrafteffekt kan ge ön den el de använder om kapacitetsfaktorn är 44 %. Inte helt omöjligt, men då finns ju inget överskott till att driva pumparna. Den viktiga lärdomen är att hela systemets kapacitetsfaktor är 15 %.
Fiaskot är alltså både överskattad förmåga från vindkraften och underskattade förluster i systemet.
Vattenfalls äventyr i Tyskland – Goldisthal
Vattenfalls Goldisthal är Tysklands största kraftanläggning med pumplagrad energi. Den har varit i drift sedan 2004. Den underjordiska kraftstationen har en installerad effekt på 1060 MW. Den är fortfarande den största och mest moderna av sitt slag i Europa.
Den övre reservoaren rymmer 13 miljoner kubikmeter vatten att arbeta med och räcker till att köra turbinerna på full effekt i cirka 9 timmar. Anläggningen reagerar snabbt på varierande effektbehov och fungerar som tänkt, som buffert för volatil förnybar energi.
Så vad är problemet? Verkligheten – den besvärliga – visar att det inte är ekonomiskt försvarbart.
Vattenfall investerade 620 miljoner euro i anläggningen. 2017 stod det klart att det hela är Ebberöds bank. 420 anställda behövdes för att driva anläggningen. För att pressa kostnaderna beslutades att reducera personal med 60 % och då också reducera kapaciteten.
Die Energiewende har gjort Tyskland omättligt på kapacitet för energilagring. Diagrammet visar batterilagring men ger ett intressant perspektiv. Planen är att lagringskapaciteten ska växa till 57 GWh till 2030. De använder runt 50 GW så vi får gratulera till täckning av en timmes vindstilla. Den stora ökningen, som diagrammet visar, är subventionerad hemmalagring och den räcker 10 minuter.
Kina slår på stort
I Hebeiprovinsen norr om Peking är världens största pumpkraftverk nu i drift, rapporterar Bloomberg. Anläggningen har en kapacitet på 3,6 GW. Den ska följas av fler. År 2030 är målet att Kinas pumpkraftverk ska ha en kapacitet på 120 GW.
Kina prövar allt. Data blir kända på det sätt de vill. Den här anläggningen torde motsvara runt 2500 vindkraftverk á 5 MW. Hur mycket kol man behöver elda för nätets stabilitet lär State Grid Corp. of China meddela om det blir succé.
Erfarenheter av tre grandiosa projekt
Vattenvolymerna i övre och nedre reservoarer samt fallhöjd ger den energimängd som kan pumplagras. El Hierro har optimala förutsättningar avseende topografi och vindförhållanden. Goldisthal har 13 miljoner kubikmeter vatten att arbeta med. Kan gruvhålet i Pyhäjärvi rymma mer? Batterier och vätgas faller på volymer och kostnader. Det El Hierro visar är att energibalansen inte går ihop. Då är ekvationen avsevärt mycket svårare med vätgaslagring med de stora förlusterna i processen el via vätgas till el igen.
Ändå har till exempel Fortum tyckt att pumpkraftverk kan vara värt att räkna på. Förmodligen bedömt som det minst dåliga av de val som finns.
Andra försök med självförsörjande nät är tyska ön Pellworm, La Gomera och Simris på Österlen. Framgången uteblir. Das Märchen von den energieautarken Inseln | EIKE – Europäisches Institut für Klima & Energie (eike-klima-energie.eu)
Trots detta är trycket stort både i Sverige, EU och Nordamerika på vindkraftutbyggnad.
Sammanfattat
Om den minst orimliga lagringstekniken i ett fullskaletest i verkligheten visar att ekvationen inte går att få ihop, så är det dags att låta ingenjörerna peka ut fungerande alternativ. Politiska drömscenarier och maktspel måste läggas åt sidan.
Vi kunde bygga en Öresundsbro. Vi kunde bygga vår kärnkraft med 12 reaktorer på kortare tid än till 2035 efter att byråkratin var klar. Vi kan göra det igen. Nuvarande regering var naturligtvis för kaxig som lovade spaden i backen inom mandatperioden. Byråkratin tar minst lika lång tid som den fysiska byggtiden efter att silverspaden hängts upp på väggen. Om vi tar det lite mindre bokstavligt är det berömvärt, att den byråkratiska och juridiska processen fått fart och rätt saker görs.
Finansieringen är en nöt att knäcka i en marknad som inte är som vilken marknad som helst. Att åstadkomma en blocköverskridande överenskommelse först hade inte gått inom en mandatperiod. Det andra blocket får sansa sig och inte samma dag som regeringens utredare presenterar ett finansieringsförslag deklarera att det kommer att rivas upp det första de gör, om de kommer till makten.
Det är inte lätt att vara optimist i energifrågan. Troligen kommer många miljarder och mycket tid att förspillas på villospår innan verkligheten lär oss den hårda vägen.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Mycket bra redovisning av verkligheten. Vattenfall har en lång lista med dyra spruckna gröna bubblor. Det borde forskas i hur det kan komma sig att just Vattenfall har en så lång rad med dyra misstag. Kunskap och klokhet måste ersätta fantasier och gröna drömmar. Hur åstadkommer man det på Vattenfall?
Jag förmodar att fallhöjden i Goldisthal inte är så stor. Då blir kostnaden hög i förhållande till lagrad energi.
FNs Klimatkonvention (1992) har inte med vetenskap att göra. Den vilar både på antaganden som leder till felaktigt hög klimatkänslighet och den förödande försiktighetsprincipen. Klimatkonventionen är vidare skapad och styrd av FN med det alltför sällan uttalade målet om Global Governance.
Rent politisk med andra ord – och styr oss alla.
CO2 har på så sätt på politiska grunder helt felaktigt kunnat målas ut som syndabock vilken förorsakar farlig Global Warming av en förvillad och djupt okunning politikerkår som tillsammans med media tystat upplysningens befriande krav på Det Fria Ordet.
En av de första som varnade för detta var Tjeckiens Vaclav Klaus med sin klassiker ”Blue Planet in Green Shackles – What is Endagered: Climate or Freedom”,
(2007). Så rätt han fått!
Paleogeologin har visat att CO2 varken styr eller leder klimatet, temperaturen. Modern fysik visar att klimatkänsligheten med nutida halter ligger under ett vilket innebär att förbränning av – återvinning av – de fossila bränslena med sina CO2-utsläpp endast är välgörande eftersom det ger knappt påvisbar global uppvärmning men framför allt energi som möjliggjort civilisationen samt göder jordens nutida undernärda växtlighet. Dessutom visar vetenskapen att det är naturen själv som styr CO2-halten.
FNs Klimatkonvention med den påbjudna klimatpolitiken har lurat in naturvetenskapligt okunniga politiker samt miljörörelsen i västvärlden i en fälla som länderna i sydost undvikit. Deras enorma utveckling vilar i första hand på kol och vattenkraft som båda har hög EROI – de ger mer energi tillbaka än den energi som investerats för utvinningen. (Clintel, vi kan fortfarande undkomma CO2- fällan)
Det kända fossila kolet på jorden anses räcka många, många hundra år.
Naturgasen är också värd att brukas för oss och för våra efterkommande.
Sol- och vindkraft har låg EROI, de orsakar bevisad naturförstörelse av enorma mått och är geopolitiskt ytterst än riskfyllda.
Tack Evert och Mats för hur ni än en gång belyser västvärldens sorgliga väg mot sin egen undergång.
Jag klipper in en äldre kommentar med min syn hur det BORDE vara och som jag tycker passar in i kontexten … det är inte detsamma som att det är politiskt gångbart även om det egentligen är så enkelt att vi har för stor andel slump-el för att nätet och Sverige skall må bra – förenklat uttryckt.
Vi behöver kraftproduktion som kan leverera när effekten behövs och vi behöver kraftproduktion som ger ett stabilt nät – kraftproduktion med tunga komponenter (generatorer/turbiner) som med den nytta de tillför nätet också bör ges förkörsrätt i nätet! De som i dag kvalar in för förkörsrätt är kärnkraft, vattenkraft, värmekraft och gasturbinkraft, även om den senare även och främst är lämplig som regler- och reservkraft. Brännoljor bör dock prioriteras för mobilt bruk …
Slumpkraft köps in när det finns ytterligare behov. Ägare av slumpkraft (främst sol o vind) kan ges högre nyttjandegrad/tillträde i nätet genom att de håller med reglerkraft så att de kan leverera en avtalad effekt … övrig slumpkraft får själva stå för riskerna i sina investeringar ….
#3 Magma
Solkraft är ju stabil i den meningen att man vet säkert när den inte levererar. Inget på natten och minimalt på vintern. Räknas därför som noll i kraftbalansen.
Detta är nog den svagaste punkten i vind- och soldyrkan. Den som ogillar både kol- och kärnenergi tvingas lagra vind- och solenergi till varje pris. Något annan gives icke. In absurdum. Då är man urdum.
vilka politiker bryr sig om vad som händer med sverige eller med skattebetalarnas ekonomi när det enda dom bryr sig om är nästa mandatperiod. det blir inte enklare av att vetenskapen ljuger om temperatur, koldioxid och andra viktiga parametrar i den bedömning som gemene man skall göra men som hela tiden saboteras av MSM dessutom.
Än så länge är det endast försöksanläggningar där man testar enbart förnyelsebart. El Heirro är ett sådant exempel. När anläggningen började planeras i slutet på 90-talet var öns elförbrukning ungefär 25 GWh/år. Vindkraftverken som då byggdes dimensionerades för att producera ungefär 30 GWh/år. Det dröjde c:a 10 år innan pumpkraftverket var på plats och under den tiden hade elförbrukningen på ön ökat till ungefär 40 GWh/år för att turismen på ön ökat. När anläggningen kom igång ökade turismen ännu mer och att de bönder som hade egna dieseldrivna avsaltningsanläggningar för bevattning nu fick avsaltat vatten från övre dammen. Så elförbrukningen hamnade på 50 GWh/år. Elförbrukningen har fortsatt att öka och för något år sedan havererade ett av vindkraftverken så den blev stillastående och jag vet inte om den reparerats. 2023 så producerades 24 GWh av vind/pumpkraft och 34 GWh av dieselkraft.
En annan anläggning är i en stad som heter Denham i Australien som kom i drift i februari eller mars. Där skall solceller, batteri- och vätgaslagring göra att staden nästan helt kommer att försörjas av förnyelsebar el. Den testdrift som de haft har fått resultat att ungefär 97-98% kommer att vara från förnyelsebart och 2-3% från diesel. Att bygga en anläggning som skulle ge 100% förnyelsebart skulle vara mycket dyrt, men 95-98% förnyelsebart kan bli kommersiellt gångbart i städer motsvarande Denham enligt företaget som byggt anläggningen.
I Australien har man länge ute i outbacken kombinerat vind-, sol- och dieselkraft. Innan batterilager blev möjliga så var det 25-40% förnyelsebart och resten diesel. Med batterier så kan 60-70% vara förnyelsebart och resten diesel. Men nu finns det ett par företag i Australien som erbjuder vätgaslagring.
#7 Sigge
Det där är säkert möjligt i olika grad lite beroende på vart i världen men i det stora hela förblir det en utopi
#7 Sigge. Huvudsaken att det är förnyelsebart. Då räddas ju planeten. Nästa blir nog en förnyelsebar människa. Som inte släpper ut koldioxid. Den förnyelsebara människans kolhydrater kommer inte att ombildas till koldioxid i mitokondrierna.
#7 Sigge
Din beskriving av ”Denham, Australien” låter som en grön saga som nästan är för bra för att vara sann. Du kan nog då med 100% säkerhet utgå från att den inte är eller blir sann. Alla projekt som vi beskriver i inlägget lät precis lika bra som Denham före start. Men sen har vi den där jobbiga verkligheten, som med sitt fula tryna visar just verkligheten. Beviset för att Denham bara är utopi du beskriver är att du anger vätgaslagring som en del av lösningen. Ber vänligen att du i detalj beskriver hela den process som i detta fall skall klara detta. För första gången i världshistorien till rimlig kostnad, det blir något för Denham att skryta med.
Angående Denham, WA Australia.
Population 2021: 723
https://reneweconomy.com.au/substantial-learning-curve-lessons-from-australian-first-green-hydrogen-microgrid/amp/
Dessa minst sagt idiotiska förslag och lösningar på lagring av energi som i bästa fall är ett ’science project’ för typ 9-onde klassare för att visa på fysikens lagar och dessa projekts omöjligheter.
Flertalet sk. uppfinningar kastades på soptippen i och med ångmaskinens upptäck på 1800 talet. Merparten av de människor som tycker att vi ska tillbaka till denna form av energiproduktion kanske vill att vi ska försöka att få mänskligheten att gå tillbaka 300 år av utveckling.
Bidragskapitalism, som bygger på att grundarna får en jättestor del av aktierna, staten och småsparare garanterar lån och satsar merparten…varpå 9-10 bolag konkar inom 5år…
Varför riktas oftast kritik mot politiken av energi- och miljödebattörer istället för att rikta ev. kritik mot verksamhetsutövare, som har det totala ansvaret för sin beslutade investering, verksamhet och ingående anläggningar?
Tror att en av de främsta anledningarna till att kritik ofta riktas mot politiken snarare än verksamhetsutövare är den politiska ansvarigheten. Politiker har ett mandat från medborgarna att skapa lagar och regler som skyddar miljön och säkerställer en hållbar elförsörjning. När det uppstår problem, såsom med miljöförstöring eller bristande el-tillgänglighet m.m. riktar sig debattörer och allmänheten ofta till politikerna för att få svar och lösningar. Det finns en förväntan på att politiska ledare ska agera proaktivt för att förebygga negativa konsekvenser av verksamheten.
Verksamhetsutövare har ett totalt ansvar för sina investeringar och anläggningar, men deras beslut påverkas av många faktorer, inklusive regleringar som sätts av staten. Kritiken mot dem kan därför uppfattas som mer komplexa och svåra att adressera jämfört med den direkta kritiken mot politiska beslut. Dessutom är informationen om verksamhetsutövares aktiviteter inte lika lättillgänglig eller transparent som information som ges om politiska beslut. Detta kan göra det svårt för debattörer och allmänheten att förstå om företag verkligen bär ansvaret för negativ miljöpåverkan och bristande leveranssäkerheten i elproduktion och eldistribution, vilket leder till en större mängd kritik riktad mot de synliga aktörerna – nämligen politikerna.
MSM spelar naturligtvis en roll då de ofta fokuserar nyhetsrapportering på politiska beslut, debatter och policyer än på relevanta företagsverksamheter. Detta kan leda till en snedvridning där politikernas handlingar eller brist på hantering får mer uppmärksamhet än företagens specifika åtgärder eller brister.
Mvh,
#7 Sigge
El Hierro-projektet hade inte en förutsättning att lyckas, bl.a. för att övre och nedre vattenmagasinens storlek inte ens hjälpligt matchade varandra.
En detaljerad analys:
http://euanmearns.com/an-independent-evaluation-of-the-el-hierro-wind-pumped-hydro-system/
Mats Kälvemark #10
Det skall bli intressant att följa Denham om det går. Ofta så skrivs det mycket medan anläggningar utvecklas och byggs. När den sedan är klar så skrivs det inte så mycket mer om den. Det är endast om det händer en olycka eller att bolaget går i konkurs som det brukar skrivas om det.
Den kritik mot vätgaslaring ute i australiska öknen jag läst om är för att det går åt vatten till att producera vätgasen. I Denham går det som mest åt 1,5 kubikmeter per dygn så jag tycker det verkar överdrivet.
Anläggningen i Denham var den första i sitt slag så den var dyr, så det går inte att skryta med att det blev billigt, men bolaget som byggde den har nu tagit fram en utvecklad variant med större kapacitet som dessutom är billigare. Konceptet är detsamma med att allt är i containrar men varje container rymmer mer.
#13,
Kritik riktas mot politiker av följande anledningar;
1, Att prata om klimatkris och ange CO2 som bov är direkt falskt och vilseledande
2, Att förespråka lösningar som bevisligen inte fungerar
3, Att ge bidrag och garantier till sagda omöjliga lösningar
4, Att konsekvent vara fakta resistenta och helt drivna av ideologier
5, etc
Juktans pumpkraftverk med lagringseffekten 227 MW är ett utmärkt exempel på den kortsiktighet som präglat energipolitiken, dvs. hur okunniga och okritiska politiska beslutsfattare i Sverige hanterat en strategisk alternativ energiproducerande anläggning.
Staten agerande i början av 1990-talet innebar att möjligheten att behålla Juktans stora pumpkraftverk (335 MW) i Umeälven försvann genom ett nollsummespel. Pumpkraftverket blev olönsamt för Vattenfall AB på grund av att Svenska Kraftnät skulle tillämpa ordinarie punkttariff för både produktion och konsumtion (pumpning).
Vattenfall beslutade då att lägga ner pumpkraftverket och överlät vattendomen för Blaiksjön till den nu konkursade ScanMining AB, som där anlade sitt sand- och klarningsmagasin.
Juktans pumpkraftverk skulle nu ha varit ett utmärkt reglerkraftssystem för bl.a. Skellefteå Krafts pågående projektet, som omfattar totalt 100 vindkraftverk med en total effekt av ungefär 300 MW i Blaikenområdet.
MVH,
SatSapiente #14
Det är riktigt att det nedre vattenmagasinet är för litet. Men hela anläggningen är för liten, den är dimensionerad för årsproduktion på 25-27 GWh/år men 2023 var konsumtionen 58 GWh.
Jag läste nyligen att det skall byggas en solcellspark på El Hierro den första etappen skall vara 5 MW och sedan skall det byggas 5 MW till tillsammans med batterier.
Peter #16: ”2, Att förespråka lösningar som bevisligen inte fungerar”
Om det t.ex. finns energilösningar som bevisligen inte fungerar, då finns det väl ingen privat verksamhetsutövare som investerar i en sådan lösningen?
Mvh,
#19 C-E S
Man kan inte bortse från att de ekonomiska incitamenten, utan vilka det mesta av onyttiga elinvesteringar inte kommer till stånd, är politik. EU pekar med hela handen ut vind och sol och väldiga summor till lösningar med vätgas bl.a. energilagring.
Pumpkraftverk
Här är en översikt över några av de mest framstående pumpkraftverken som för närvarande är i drift:
Kina har flera av världens största pumpkraftverk. Det mest kända är Tianhuangping Pumped Storage Power Station, beläget i Zhejiang-provinsen, med en installerad kapacitet på 1,8 GW. Ett annat betydande verk är Xiluodu Pumped Storage Power Station, som har en kapacitet på 3,6 GW och ligger i Sichuan-provinsen.
I USA finns det också många aktiva pumpkraftverk. Bath County Pumped Storage Station i Virginia är ett av de största med en kapacitet på 3 GW. Andra exempel inkluderar Grand Coulee Dam, som har en pumpkapacitet på 6,8 GW, även om den primärt fungerar som ett vattenkraftverk.
Japan har också investerat i pumpkraftteknik efter Fukushima-katastrofen för att stabilisera elnätet. Okutadami Pumped Storage Power Station i Niigata-prefekturen har en kapacitet på 1,2 GW och spelar en viktig roll i landets energihantering.
I Europa finns det flera betydande anläggningar, inklusive Goldisthal Pumped Storage Plant i Tyskland med en kapacitet på 1 GW och Cascades de la Pêche i Frankrike som också bidrar till regionens energibehov.
Brasilien har också implementerat pumpkraftverk för att stödja sin växande energimarknad. Sao Simao Hydroelectric Plant, med en installerad kapacitet på 1,7 GW, fungerar både som ett vattenkraftverk och ett pumpkraftverk.
Mvh,
I inlägget finns följande två påståenden:
1. ’Styrbar kraftproduktionör antingen fossilkraft eller kärnkraft’
2. ’Nettonoll utesluter ju reglerkraft med fossila bränslen’.
Påstående 1. är korrekt. Påstående 2. är fel.
Det går visst att i Sverige bygga ut reglerkraften med s.k. fossila bränslen. Sverige har nämligen sedan länge redan uppnått nettonoll vad avser koldioxidbalans. Med referens till analys av Skogforsk upptar den svenska skogen per år ca 186 miljoner ton koldioxid, medan det samhälleliga utsläppet av koldioxid endast är ca 53 miljoner ton dito. Vi har en utomordentligt stor negativ balans, som kan utnyttjas nu och framöver. Det snabbaste sättet att effektivt, med referens till ett nyligen presenterat inlägg här, i en ’cost-benefit’ utvärdering, är byggandet av tillräcklig gaskraftselproduktion i område 4. Gaskraftsutbyggnad är det snabbaste. Om det sker i område 4 uppnås ’dubbel effekt’, eftersom ledningsöverföring norrifrån kapacitetsmässigt samtidigt kan öka.
Min egen uppfattning är att utbyggnad av vindfläkts- och solenergi har noll samhällsekonomiskt värde. Varje tillkommande kWh därifrån måste kompenseras med en kWh ökad produktion från reglerbar kraft. Därför är det endast samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på reglerbar kraft i det allmänna nätet. Vill någon entreprenör satsa på vind/sol energi måste det ske s.k. ’off-grid’. Därigenom hamnar kostnaden ’rätt’ för kompenserade elenergi när dessa kraftslag ej producerar, dvs. hos investeraren och inte hos de vanliga elkonsumenterna, skattebetalarna.
C-E S #19,
”då finns det väl ingen privat verksamhetsutövare som investerar i en sådan lösningen?”
Jodå. Staten har pengar att investera, inklusive pensionspengar. De älskar att investera stora summor i förlustverksamheter och ”gå före”.
Exempelvis investerade staten hårt i vindkraft efter folkomröstningen 1980, Då visste man att vindkraft var en förlustaffär, men utövarna och ideologisk anti-kärnkraftspartier (V, MP, C och S) köpte industrins löften om framtida vinster. 2-3 år sade man då att det skulle ta, sedan skulle vindkraften ge vinst. Så efter omkring 1984 eller så så skulle staten börja få tillbaka pengarna och inga subventioner behövdes, menade man. Och politikerna lovade detta till svenska folket i flera val … Sedan fortsatte Alliansregeringen – med C som pådrivare i dessa frågor – att lova och lova. Och fortfarande så finns det ohistoriska personer inom t.ex. M som pläderar för mer vindkraft – fast man vet sanningen.
#19 och #23,
C-E-S, du är ironisk eller skämtar hoppas jag, som IN mycket riktigt påpekar så är investerare helt ointresserade i om det är lönsamt eller fungerar, det viktiga är att det är lönsamt för investeraren.
Varför tror du projekt som Northvolt, H2GS, vindkraft, batterier av olika slag med nästan bedrägliga upplägg, etc. finns? JO, det berikar investerarna som kan göra vinster och få nya ’investeringar’ på fullkomligt skämtsamma värderingar.
Senaste ’investeringen som gjordes i Northvolt där pensionsfonder investerade gjordes på värderingen 100 mdr för ett bolag som förlorar mer än 1 mdr i månaden…Dessutom har man berikat flertalet politiker med att köpa billiga aktier i början.
Pyhäsalmi pumpkraftverk kan visserligen nyttja befintlig infrastruktur, men det är huvudsakligen ramp för att ta sig ner 1400 m under jord. Lagringsutrymmet måste sprängas ut då inga så stora volymer finns. Utbrutna rum är till 100 % återfylla med sand/berg. Pumpledningen måste göras helt ny då inga befintliga ledningar dimensionerats för 140 bar plus säkerhetsmarginal.
Anläggningen planeras kunna hålla 540 MWh vilket är ungefär en halv kärnkraftreaktor under en timme. Max effekt är dock bara 75 MW så det blir istället 75 MW under ca 7 timmar.
Ekonomin för ett pumpkraftverk bygger helt på stora pris variationer under dygnet. Nu när vi har haft låga priset och även negativa priser, då blir det bara att pumpa upp vattnet till låg kostnad men sen stannar det en längre tid i övre reservoaren. Utan intäkter då givetvis.
Hur mycket pumpkraft behövs för det här?
https://klimatupplysningen.se/kostnad-for-vindkraft-versus-karnkraft/#comment-461829
#24 Peter
Även inom ”vindindustrin” finns det bolag som har som affärsidé att ”markbereda” för nya vindkraftparker. Man letar upp markområden, tar fram tjusiga prospekt, har samråd med berörda boende och fastigheter och söker alla tillstånd hos de berörda myndigheterna.
När allt är färdigt för byggnation säljer man ”paketet” till ett (mindre vetande?) bolag som bygger och driver ”vindkraftparken”. Oftast har man minst ett 10-tal sådana projekt på gång samtidigt och räknar kallt med att några inte går ”i mål”, men att intäkterna från försålda projekt mer än väl täcker nedlagda kostnader för projekt som inte går i mål. Dessa bolag drabbas inte av driften av olönsamma vindparker, man befattar sig ju inte med uppförande och drift. Det fungerar så länge som illusionen av att vindkraft är lönsam och betalar sig inom livslängden för verken kvarstår.
Ibland blir det dock tvärstopp, som i Oskarshamns kommun där ett förslag till ny vindbruksplan anger att friavståndet (bostadshus – verk) måste vara minst 3500 m. Om (helst när) denna vindbruksplan antas av kommunen innebär det att inga större verk kan byggas på land någonstans i kommunen.
Peter #24
Varken H2GS eller Northvolt är bedrägliga upplägg. Northvolt har problem att komma igång med produktionen. Det har flera batterifabriker haft, inte minst Teslas batterifabrik i Nevada som blev flera år försenad och hade kvalitetsproblem i början. Problemen vid fabriken gjorde att Tesla var tvungen att sälja en del av fabriken till ett japanskt bolag för att de inte hade eget kapital att ro iland investeringen. Nu har Tesla god kvalitet på tillverkningen. Northvolt siktar på att lika hög kvalitet som Tesla och CATL eller högre kvalitet.
Bedrägliga upplägg finns det många. Det vanligaste bedrägerierna är vid emissioner där man blåser upp förtagets värde och vinster genom bokföringstekniska dispositioner och sedan säljer aktier i bolaget.
Sigge #24
Vad är bedrägliga upplägg? Om man startar en ny verksamhet som lovar runt och kräver stora satsningar från det offentliga är det åtminstone gränsfall. Ingen av varken H2GS eller Northvolt hade nån tidigare erfarenhet av det de planerade/planerar. De skriver tjusiga saker, de lovar runt men hittills har pengarna bara gått åt till sånt som alla kan göra. Bygga hus, köpa grejor, anställa folk. Nåt konkret resultat har vi inte sett. I alla fall inget som påminner om det som utlovats.
#29
Northvolt håller på med en battrifabrik i Göteborg. Den skall producera 2026.
”Vi siktar på att producera batterierna med bilindustrins lägsta koldioxidavtryck, säger Peter Carlsson, vd för Northvolt.”
https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/torslanda/batterifabriken
https://www.vibilagare.se/nyheter/byggstart-volvos-och-northvolts-batterifabrik
CES #13 fortsättning:
Anser nog att många av de utmaningar vi står inför när det bl.a. gäller energi och miljö är systematiska, oavsett vilken färg regeringsmakten har, snarare än individuella misstag från företag.
Politikens cykler innebär att valda representanter oftast fokuserar på kortsiktiga resultat för att uppfylla väljarnas förväntningar och att säkerställa återval. Detta har bevisligen genom åren lett till en total brist på långsiktig planering när det gäller infrastrukturprojekt. Beslut om investeringar har påverkats av politiska prioriteringar snarare än av objektiva behov eller långsiktiga strategier.
För att uppnå långsiktighet i infrastrukturinvesteringar trots politikens fyraåriga blockpolitiska mandatperioder krävs strategisk planering, oberoende institutioner, bred politisk enighet samt innovativa finansieringsmodeller. Så att man kan navigera de utmaningar som följer med kortvarig politik och istället fokusera på hållbara lösningar för framtiden, men detta verkar åtminstone för tillfället att vara en utopi i Sverige.
Mvh,
Arne Nilsson #29
När det gäller Northvolt så är det inte mycket bidrag och offentliga lån till fabriken i Skellefteå. Däremot så får de ganska stora bidrag och offentliga lån för fabrikerna i Tyskland och Kanada. Det är främst VW och en amerikansk bank som finansierat Northvolts svenska fabriker.
Det finns inte så många som har erfarenhet av tillverkning av litiumbatterier eller producera järnsvamp. Det är väl det som är problemet i Skellefteå att de inte har tillräckligt med utbildat personal. Dock har Peter Carlsson som är VD på Northvolt i större delen av sitt yrkesverksamma liv jobbat med litiumbatterier, först för telefoner och sedan var han med och byggde upp Teslas batterifabrik i Nevada.
Om H2G känner jag inte till så mycket annat än att produktionen skall börja efter semestern 2026.
#32 Sigge. Du skriver att Northvolt inte fått mycket bidrag till fabriken i Skellefteå. Vad är mycket för dig ? Du får väl starta en insamling till Peter Carlsson.
Ett litet räkneexempel på vad batterilagring av elenergi i Sverige skulle innebära:
Sverige förbrukar c:a140 TWh per år. Det blir 140 / 365 = 384 GWh per dygn. Låt oss anta att vi behöver 500 GWh ett kallt (och vindstilla) februaridygn. Ska vi ha batterier för tre sådana dygn i följd måste dessa kunna lagra 1.500 GWh.
Värdens samlade gruvproduktion av de kritiska batterimetallerna litium och kobolt räcker till litium-jonbatterier för 800 GWh. Detta förutsätter dock att dessa båda metaller inte används till något annat än batterier (vilket inte är sant). Om världens samlade produktion av litiumbatterier uppgår till 500 GWh så krävs en årsproduktion per dygn som Sverige behöver för att säkra sitt elbehov med batterilager kalla vinterdagar.
Vad det skulle kosta? Dagspriset om c:a 1.500 kr per kWh batteri ger en batterikostnad om 750 miljarder kr per dygn som lagringen ska klara. Häpp!
#32 Sigge
https://youtu.be/WIgyc6cF3_A?si=cD-94U-FFo4Bc9q6
Varsågoda
#32 Sigge
Här är lite grand om Northvolt och bidrag:
”För några år sedan var Northvolt geniförklarade och grundaren Peter Carlsson kallades ”Den gröne Jesus” – på bara någon månad har allt vänt och nu ifrågasätts plötsligt hela projektet både av svenska politiker och medier.
Efter att BMW rivit en beställning på 22 miljarder kronor talas det om kris och att företaget på jakt efter nytt kapital. En fabrik i Borlänge har skrotats – redan innan den öppnat.
– Northvolt har tagit in mer än 120 miljarder kronor i lån, bidrag och riskkapital. Det senast kända resultatet är en förlust på 11 miljarder kronor för nio månader under 2023.
– Svenska skattebetalare tar enorma risker – men ingen utomstående vet idag hur det gått för Northvolt på slutet.”
”Innehåll i denna artikel
Så mycket riskerar svenska skattebetalare och pensionssparare
Riksgälden: Lånegaranti på 12,6 miljarder kronor
Statliga pensionsfonder 5,8 miljarder kronor
Vinnova och Naturvårdsverket 175 miljoner kronor
Vattenfall och Skellefteåkraft 223 miljoner kronor.”
https://carup.se/batterikaoset-sa-mycket-riskerar-du-i-northvolt/
#32
”Det finns inte så många som har erfarenhet av tillverkning av litiumbatterier ”
Sony började leverera 1991 och jag kan på rak arm komma på åtminstone 10 riktigt stora tillverkare.
Sedan är det ju i och för sig inte så många som använder NMC-elektroder som Northvolt. Tesla/Panasonic använder NCA. Tesla i motsats till Northvolt tog hjälp av Panasonic för att bygga sin ”megafaxtory”.
Man kan nästan undra om en del gröna påhejare bor i Portugallien.
OT: Någon som har koll på om detta verkligen stämmer? Är Sverige återigen så grundlurade? tty?
”Förutom att lägga ner sin kärnkraft, sluta importera rysk gas och öppna nya kolfält så sänkte tyska regeringen (där även MP ingår) i januari 2024 inblandning av biobränsle från 8 procent till 2,4 procent med avsikten att sänka till 0 procent 2030.”
https://bulletin.nu/debatt-reduktionspliktshaveriet-ar-vansinne
Berra #39
Det var lite på tapeten tidigare i år men har väl antagligenl tystats ner?
De har väl kommit på att åkermarken inte räcker till för alla solparker plus bränsletillverkning av mat.
Men så går det när hästarna flytt stallet och man lägger ner planerbar elproduktion.
https://www.reuters.com/article/business/environment/germany-mulling-withdrawal-from-crop-based-biofuels-by-2030-idUSKBN2U31L5/
#40 Fredrik S: Vet mp:s hell-den om det eller är hen ute och jagar hästar?
Berra #39,
Tidöregeringen springer omkring som rädda harar. De är skiträdda för att EU skall skälla på dem. Att MP skall skälla på dem. Att SVT skall skälla på dem. Och genast ligger de och krälar på marken. Fy tusan! 🙁
#42: Fast oppositionen hade gjort precis vad överheten hade sagt åt dem att göra…oavsett landets öde…
Berra #39
Tyskland hade 2023 8% inblandning med biobränsle och i år är det 9,25%. Vad det blir nästa år vet jag inte.
2022-2023 så steg priserna på biobränslen (biodiesel) ganska mycket för att flera länder ökade sin reduktionsplikt. Några länder ökade reduktionplikten mer än de tidigare planerat med anledning av kriget i Ukraina. Därav så steg priserna på biodrivmedel ganska mycket, men nu har produktionen av biodrivmedel kommit ifatt efterfrågan.
Sigge #44
Ovan länk:
”Proposals are to reduce the maximum level of biofuel blending in German fossil fuels from 4.4% in 2023 to 2.3% in 2024 and 2.1% in 2025 to zero in 2030, sources said.
About 500,000 hectares of Germany’s total winter rapeseed area of 1.07 million hectares has been used in most years for biodiesel.”
https://www.reuters.com/article/business/environment/germany-mulling-withdrawal-from-crop-based-biofuels-by-2030-idUSKBN2U31L5/
BG #36
De svenska batterifabrikerna där Northvolt kommer äga eller vara delägare i kommer sammanlagt att kosta c:a 60 mdr varav drygt 40 mdr i Skellefteå. De 175 miljoner som Vinnova och Naturvårdsverket är forsknings- och utbildningsbidrag. Jag tror även att arbetsförmedlingen gett personal som skall jobba för Northvolt flytt- och utbildningsbidrag.
Vi behöver ha nya branscher i Sverige. Skogsindustrin producerar inte mer men blir effektivare så allt färre får jobb där. Så är det inom många branscher.
Det som är störst risk för Northvolt är att andra batterifabriker som byggs runt om i världen får massiva statliga stöd som inte Skellefteåfabriken har fått.
Northvolt kommer troligen att fortsätta att redovisa förluster fram till ungefär 2028 då batterifabriken i Kanada skall vara i drift.
Försäljningen av laddbara bilar ökar i världen även om man kan få för sig annorlunda om man läser på den här bloggen och tror det är sant. Förra året tillverkades 14 miljoner laddbara bilar i världen och i år kommer det att bli mellan 16-17 miljoner bilar. Flera biltillverkare kommer under hösten att producera fler elbilar än de planerade i våras. VW kommer öka sin produktion av elbilar efter att de nu har förbättrat bilarna på de punkter där kunderna varit mest kritiska. Det kommer att gå snabbare att ladda bilarna. Dessutom så kommer det nya modellvarianter. Samma sak med Stellantis och Renault fast det är ju från en mycket lägre nivå.
#34. GK. Detta är ju huvudinvändningen: materialen räcker på långa vägar inte till för alla batterier i konkurrens med andra, faktiska behov. Inte ens med slagborr tycks vi kunna banka detta genom betongen i ansvariga politikers och beslutsfattare huvuden. Tala om faktaresistens!
#46. Sigge. Om till äventyrs Northvolts och andras fantasiprojekt blir av, kommer de ingalunda att sysselsätta tusentals. Som processindustrier behöver de inte tusentals arbetare utan några hundra operatörer. För att byggas behöver de däremot tusentals byggjobbare, mestadels från andra håll. När de är klara flyger de bort igen som flyttfåglar. Kvar står kommunerna med tomma bostäder och stora hål i ekonomin.
#27, SatSapiente. ”Affärsidé” i korthet: att söka upp och utnyttja möjligheter att mjölka bidrag. Det för inte mänskligheten framåt och skapar inga värden.
Tege Tornvall #47-49
Det material som behövs för batteritillverkning har minskat pris. Störst minskning har det varit på Litium. Kobolt som det pratas mycket om kommer att minska för allt fler bilar får koboltfria batterier. De är billigare men lite tyngre, samtidigt åldras de långsammare. Att elbilsbatterier under våren sjunkit kraftigt i pris beror mest på att råvarupriserna har sjunkit de senaste åren och nu när kontrakten skrivs om så är det till nya lägre priser.
När Northvolts fabrik i Skellefteå är klar om några år så ska ungefär 4000 personer jobba där.
# 50 Sigge. Du kämpar på som vore du reklamkonsult för Northvolt. Facebokhallarna i Luleå skulle ge tusentalsjobb. Största arbetsstyrkan där är säkerhetsvakterna. Finns många liknande exempel.
Daniel Wiklund #51
Det är skillnad på serverhall och tillverkande industri när det gäller personaltäthet.
Ungefär 350 av de 1500 anställda i Sverige som facebook har jobbar i Luleå.
Sigge #52
Facebook Sweden har ca 70 anställda.
Förra året hade de intäkter på 4,4 miljarder. SVD beskrev att de betalade mindre bolagsskatt än Pressbyrån runt hörnet.
I USA mjölkade techbolagen staterna på pengar och el genom serverhallar etc, sedan stoppades det. Nu är de här och gör samma sak i kvadrat, trots varningar från andra sidan Atlanten.
Dessutom flyger de in personal från utlandet vid behov.
CES #21
Det fanns lite mera entusiasm för stora vattenkraftsprojekt förr.
https://www.youtube.com/watch?v=0Jc2efqj5Js
# 52 Sigge. Jag bor en km från Facebookhallarna. Pratade med en vakt. Det var han som sa att dom var största arbetsstyrkan. Ska cykla dit imorgon och kolla. Dom tre hallarna upptar en yta på närmare 100000 kvadratmeter. Hallarna har ca 500000 servrar. Och förbrukar enorma mängder el. Multimiljardären Mark Zuckerberg behöver mer pengar. Därför betalar dom inte många ören i energiskatt. Och Facebook fick 150 miljoner i stöd när dom byggde första hallen.
Farage om vindkraft.
https://www.youtube.com/watch?v=Gj21OgevMwU
Sen kommer han att göra den här underhållningskanalen bättre framöver.
https://parliamentlive.tv/Commons
Fredrik S #53
60-70 anställda är vad facebook har i Stockholm. Driften kanske är outsourcad i Luleå.
# 57 Sigge. När första hallen byggdes fick man veta att den drog lika el som 36000 villor. Nu finns tre hallar. Till första hallen byggde man en ny vattenledning. Hallen skulle ha lika mycket vatten som 10000 villor. Dessutom sänktes grundvattennivån med en meter. Det var väldigt få inhemska som var med och byggde hallarna. Det var utländsk arbetskraft. När första hallen byggdes för drygt 10 år sedan så fanns ett påbud från EU att elkonsumtionen i Sverige skulle sänkas med 25 procent. Genom första hallen så fördubblade Luleå sin elförbrukning. Vad jag vet så har inte EU kritiserat Luleå för det. Vissa företeelser har egna gräddfiler.
Enligt artikeln:
”Ny satsning i Europas djupaste gruva förvandlar Pyhäsalmi till energigigant | ENERGInyheter.se”
Varför man inte ger tekniska data i texten ovan eller i den refererande källan kanske beror på att det tidigare planerade pumpkraftverkets blygsamma kapacitet. 75MW/530 MWh. Ett finskt bolag drog sig ur projektet p g a beräknad dålig lönsamhet för ett år sedan. För att ett sådant pumpkraftverk skall ha verklig betydelse för att utjämna variationer i tillgång på el borde det vara tio gånger större.
Sigge #57
Säkert, men antalet är hemligt.
Men poängen är att de inte generar många jobb, betalar knappt skatt samt elförbrukning.
Lästa nyligen att Irland säger nej till Google att bygga nytt datacenter. Elnätet är överbelastat av serverhallar vilka förbrukar mer el än hushållen. 21 procent av totalen.
#50
Sigge, försäljningen av batteribilar sjunker som en sten. Folk köper inte de överprissatta batteribilarna. Merparten är hyrköp dvd leasing på tre år. När tiden är ute ska bilen lämnas tillbaka. Då hamnar den på någon uppställningsplats och ruttnar bort. Det är fortfarande mer förmånlig att skaffa en ny bil. I juli sjönk batteribilsförsäljningen i Tyskland med nästan 37% jämfört med förra året.
Att mineralpriserna sjunker är en följd att av behovet är mättat. De tre F har fått sina bilar nu: Fanboys, Freebies & Fleet.
Nu står den breda massan på tur och där går det inte alls som planerat.
Kina har problem med överproduktion samtidigt som man subventionerar varje tillverkad och inregistrerad bil med motsvarande 36000kr. Kinesiska ekonomin är i kris. Kinas ekonomi har varit en ekonomi på steorider och nu kommer baksmällan.
Hur ska vi kunna ha batteribilar när inte mineralerna räcker någonstans?
Hur ska vi möta behovet av t.ex. koppar, nickel, germanium m.fl. när inte produktionen kan möta behovet? Hur ska vi ska lösa motsvarande 745 års kopparproduktion på 25 år? Eller nickel 1922 års produktion på 25 år? Germanium som behövs i halvledare 32000 års produktion på 25 år?
Öka produktionen finns det inga möjligheter till. Öppna ny gruva då? Från prospektering till brytvärd gruva tar det mellan 16-20 år. M.a.o. kan inte ens nya gruvor möta behovet. Återvinning kan heller inte möta behovet mer än högst 1-3%.
Kina masserar säkert siffror för pr ändamål om det behövs och det går.
Men jag litar mycket mer på dem att det blir vettigt till slut. Ccp vet att de behöver stabilitet, energi, och tillväxt för att stanna vid makten. De kommer inte att låta klimatambitioner tumma på behovet av säker och billig energi.
Trots att de är försiktiga utåt och upprätthåller en fasad av kommunism, bjuder de ofta in till och med de mest övertygade österrikiska och public choice liberaler för öppen dialog som en systematisk del av beslutsfattningen.
Så om vi hittar lösningar som är bättre och kan ersätta fossila bränslen på ett hållbart sätt, kan det hända att de kommer från just Kina…
#62
Vi behöver kolväten i någon form till allt. Allt du bokstavligen tar vid eller använder i din vardag kommer ursprungligen i någon form från kolväten.
Utan kolväten kan vi inte bedriva gruvnäring. Vi kan inte transportera, inte odla, inga mediciner kort och ingenting. Inte ens våra bilar oavsett drivlina skulle klara sig utan kolväten.
Skulle vi sluta med kolväten här idag skulle vi kastas tillbaka till Medeltiden med katastrofala följder. Få skulle vilja leva ett liv som på Medeltiden.
Stänger vi ned Sverige idag skulle det göra 0,003 grader om 100 år till en kostnad av 30% av vår BNP.
Tvärt emot alla politikers vilja ökar oljekonsumtionen.
Mineralbristen som är ett faktum riskerar att skapa stora ekonomiska problem med inflation och höjda räntor