Ledarsidornas publicering av Bodenrapporten https://ledarsidorna.se/stegras-bodenrapport-en-repris-av-sandvikenrapporten/ , också kallad Swecorapporten, kom den 10/7. De skriver bl.a.
”Swecorapporten, som är beställd av Stegra är avgörande för att kunna få med sig Bodens kommun för en fortsatt etablering och skattefinansierade infrastruktursatsningar samt för att kunna resa och säkra det kapital och de ytterligare krediter som erfordras. Bodens kommun har efter att Stegra etablerade sig gått från att vara en av Sveriges minst skuldsatta kommuner till att bli en av de högst belånade. Kommunens skuldsättning har gått från 80 miljoner 2017 till 1,5 miljarder år 2025.”
Christian Sandström följde igår (20/7) upp den kritik som framförts mot rapporten och med en del egna synpunkter på rapportindustrins avigsidor https://www.affarsvarlden.se/kronika/sandstrom-stegra-sweco-och-dn-leker-grona-viskningslekar
”Sandström: Stegra, Sweco och DN leker gröna viskningslekar
Tre professorer har slitit sönder Mix-bolaget Stegras och Swecos rapport om Boden. Men hur kunde den få sånt genomslag? Christian Sandström beskriver den gröna viskningsleken bakom rapporter och utvärderingar.
I veckan har tre professorer sågat den Stegra-finansierade Sweco-rapporten om hur Bodens redan har välsignats av Vargas-etableringen. Rapporten var från början “intern” för Stegra, men läckte sedan ut via Bodens Kommun.
Kritiken framstår som allvarlig, och nästan banalt uppenbar:
- Sweco har missförstått EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), enligt professor Per-Olov Johansson, som menar att man överskattat miljövinsterna med smått enastående 37,6 miljarder kronor.
- De tre professorerna är eniga om att den “samhällsekonomiska” analysen i själva verket är en regionalekonomisk analys. Kostnader likställs med nyttor.
“Gravt missvisande” löd professor Lars Hultkrantz kommentar om rubriksättningen. SLU-professorn Bengt Kriström påtalade flera “direkta felaktigheter”.
Ändå har rapporten publicerats, citerats och spridits, såväl av Dagens Nyheter som Bodens Kommun och Stegras VD Henrik Henriksson.
Vän av ordning frågar sig hur allt detta är möjligt?”
Christian Sandström avslutar med:
”… Likaså har jag träffat många duktiga forskare som skakar på huvudet åt all dynga som görs i den gröna omställningens namn. Men de håller klaffen, både när de nu tillfrågats om Swecorapporten och i största allmänhet.
Det är tyvärr ingen slump att samtliga tre professorer som sågat Swecorapporten är över 60 år.
Den som inte behöver klättra längre på karriärstegen bryr sig inte om att det blåser.
Sanningen får man höra av barn och fyllon, samt konsulter utan självbevarelsedrift.
Och forskare som slutat göra karriär.”
Vi kan återigen konstatera att den ”gröna omställningen” är på fallrepet och att åtskilliga kommuner dras med i fallet. Trots alla varningar och trots all ingående kritik genom åren så har man lyckats lura politiker, allmänhet och stormedia. Det är som en mycket smittsam och farlig sjukdom. Finns det inte något vaccin mot beslutsfattares naivitet och önskemål att till varje pris följa locktonerna från MP, EU och FN?
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
BEDRÄGERI !!!
Den vetenskapliga klimateffekten av Net Zero för de svenska utsläppen, är storleksordningen minus 0,0003 gr till år 2050. Dvs inte mätbart eller praktiskt sett NOLL. Vätgasstålen, här specifikt Stegra, max 10% därav.
Beräknar man ”miljöeffekten” i pengar och använder ETS-priser, så är det ju rent lurendrejeri och hitte-på. Möjligtvis sparade skattepngar men helt utan faktabs vad gäller klimateffekter. Kalkyl nedan helt baserat på fakta från IPCC:s modeller för Transient Climate Response, TCR. :
Vi väljer som utgångspunkt höga TCR 3.0 gr C. Det beskriver en temperaturökning på 3 gr C som resultat av en dubblerad atmosfärshalt från slutet på Lilla Istiden. Halten var då ca 280 ppm, men vi väljer för att förenkla till 300 ppm. (om ca 120 år). Det ger 3 gr C/ 300 ppm eller 0,01 gr C/ppm. Klimateffekten till år 2050 (25 år) vid omedelbar nedstängning av alla Sveriges utsläpp blir då 0,000625 gr C eller cirka sex tiotusendels gr C. Om vi i stället använder mer verklighetsnära TCR 1.5 gr blir resultatet hälften därav eller cirka tre tiotusendels grad. Samma storleksordning i temperatureffekt som enligt Lindzen-Happers kalkyl Bas i ökningstakten av atmosfärshalten sätter vi till 2,5 ppm/år. (NOAA). För vätgasståeln 10% därav eller 0,00003 gr. Vi pratar miljondelar som drunknar i alla de naturliga klimatvariation som är noggrant utrett här på KU. Ber om ursäkt om jag blir lite tjatig….
https://co2coalition.org/wp-content/uploads/2024/06/Net-Zero-Averted-Temperature-Increase-2024-06-11.pdf
VD för stegra påstår att vätgasen binder en kolatom och de får varmt grönt stål och vatten.
1 minut lång filmsnutt från SVT.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/nu-kan-bodensarna-blicka-ut-over-miljardsatsningen
# Bo 3
”VD för stegra påstår att vätgasen binder en kolatom”
Innebär det att de tillverkar en ny sorts kolväte … trodde att Etan är det enklaste …🤔
Det hela är pinsamt! Varför? Framför allt för att den gröna omställningen bygger på politiskt lurendrejeri från FN, i grunden den utvecklingsfientliga miljörörelsens framförhandlade UNFCCC, klimatkonvention , som undertecknades av världens politiker eller dess utsända byråkrater, som inte kunde stå emot dåtidens grupptryck.
# Bo Nordebo
Lyssnade på filmsnutten med Stegras VD. Han pratar som till små barn om kemin bakom framställningen av det gröna stålet och sen kastar han in att ”vätgasen binder en kolatom” bara som en bonus för att ”rädda klimatet”. Kan bero på att gubben helt saknar naturvetenskaplig utbildning och att han bara repeterar det nån tekniker sagt till honom. VD inom stora teknikbolag tenderar numer att vara ekonomer istället för att (som förr i tiden) ha en teknisk bakgrund
Verkar som att samma ”affärsmodell” återkommer:
”Vi har redan sålt hälften av den framtida produktionsvolymen när vi startar. De här kundavtalen, värda 130 miljarder kronor, har varit helt avgörande för vår investering och för att få bankgarantier, säger Lina Håkansdotter, chef för hållbarhet och samhällskontakter på Stegra.”
Man fixar några ”kundavtal”, varvid man får tillgång till ”gröna omställningslån”.
Man undrar vilket pris Stegra har satt på sitt ”gröna stål”?
#4 Magma
Det enklaste kolvätet är Metan CH4. Därefter kommer Etan C2H6.
Stegras reklam har stora likheter med kejsarens nya kläder och med ormtjusaren på Kiviks marknad (Lindeman/Hans Alfredsson). Har inget att visa upp men berättar gärna hur fina kläderna är och hur farliga ormarna är.
#3 Bo Nordebo
Ska man reducera järnmalm med vätgas så är inga kolatomer inblandade över huvud taget. Endast järn, syre och väte.
Fe2O3+H2 –> Fe+H2O (förenklad med avseende på antal atomer av resp sort)
Vätgas ersätter kolatomer i processen men vätgasen binder inga kolatomer, för det finns inga där
Varför har vi hamnat i denna hysteri av förbud, subventioner och symbolpolitik i klimatets namn? Ja, vetenskapen har identifierat en ökning av temperaturer och koldioxidnivåer, men det räcker inte för att förstå varför den ”gröna omställningen” blivit svaret på alla frågor. Ur detta har politikerna byggt ett lapptäcke av regler som förbjuder, beskattar och styr varje aspekt av vår vardag – från bilen vi kör till maten vi äter. Samtidigt strösslas miljarder i subventioner över utvalda tekniker och branscher som politikerna själva bestämt ska vara framtiden.
Det är inte längre vetenskapen som styr, utan en kombination av politisk vilja, ekonomiska särintressen och hotfulla framtidsscenarier.
Klimatet räddas inte av förbud, bidrag eller skenheliga skatter. Resultatet är istället dyrare energi, minskad konkurrenskraft och ökad kontroll över individen. Vill vi på riktigt minska utsläppen krävs teknikneutral innovation, öppen forskning – inte fler pekpinnar och ekonomiska tvångströjor.
Slopa alla förbud och subventioner kopplade till den gröna omställningen. Låt fri konkurrens och vetenskap styra utvecklingen istället för politiska maktspel och grön ideologi.
#3 Bo
Det nya kolväte som Stegras VD beskriver är förstås en tribut till HC Andersen och hans Kejsarens nya kläder.
Det är onekligen mycket anmärkningsvärt att VD för ett stålverk tydligen är totalt okunnig om den grundläggande kemiska processen vid ståltillverkning.
Säger en del om var tyngdpunkten i hans intressen ligger.
Halv-OT: Nu när värmen lugnar sig så måste nästa larm komma för att hålla folk panikslagna…
Enligt sveriges radios ekonyheter idag kl 10 så har havet globalt stigit ca 2dm sedan förindustriell tid…men på senare år med 5mm per år och i Skåne är ökningen nästan så stor pga att landhöjningen är mycket liten där…
Märkligt att det inte syns i noaa:s diagram
Klagshamn: 0,41 mm/år (+-0,34) ttps://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-051
Kungsholmsfort: 0,1mm/år (+-0,22) https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-081
# BG 8
”Det enklaste kolvätet är Metan CH4”
Du har naturligtvis helt rätt, jag tänkte lite för fort där – fort men fel.
Det intressanta var emellertid frågan om varför man skulle tillverka kolväten i processen att framställa stål (eftersom man nu pratar om att binda en kolatom med väte). Är det inte tänkt att använda vätgasen för att smälta järnet för att inte behöva använda kol, som då bildar koldioxid …
Visst reducerar man stålets kolhalt när den är för hög, vilket man, som jag minns skolböckerna, i så fall gör med syre … till koldioxid …
Om Metan skulle vara inblandat vid hög temperatur så borde det bidra till förbränningen och i så fall bilda koldioxid o vatten …
Inte för att jag brytt mig om att läsa på Stegras process men jag ser inte skälet att blanda in kolväten i en process för tillverkning av stål med väte …
Känns mest som Stegras ledning fyller etern med pladder …
Antingen är Stegras och Bodens ansvariga och talespersoner så okunniga att de faktiskt tror på vad de säger. Eller vetde bättre men räknar kallt med att politiker och allmänhet inte gör det. lla i båda fallen.
Detta kalkonprojekt kommer att vara skyddat i media tills det blir uppenbart att INGEN vill köpa detta alldeles för dyra stål.
Det kommer dock att ta 2-3 år till innan det blir samma sak som med Northvolt.
Mix och gubbarna har då slickat i sig alla lån och garantier som förra gången.
#11 Adepten Jag var på en liten föreläsning på Kalmar länsmuseum. Den handlade om Ölänningar och Romarriket. Ölänningarna fick betalt i guld för att de tjänade som soldater nere i Romarriket. Vad använde de guldet till? Ja bland annat gjorde de smycken som de slängde i några mossar. De offrade till gudarna av nån anledning. För mig känns koldioxidskatter och andra pålagor i klimatets namn exakt som dessa offergåvor för 1500 år sedan. De som bestämmer har alltså inte blivit ett dugg smartare på 1500 år.
Arne Nilsson
Romarna var bra mkt smartare än vi (läs västvärlden) är nu. Så nej vi är mer korkade nu. Till slut gick äver romarriket under men det höll i ungefär 1000 år.
#3,4,10,15
Handlar det inte om reducering av syre i ”stålet”?
Om man använder kol så borde det räcka med en kolatom för att ta bort två syreatomer; CO2!
Används väte så krävs det 4 gånger så många (väte)atomer; 2*(H2O) => 4H+2C.
Så ser man det på detta förenklade sätt (utan hänsyn till andra aspekter) så är valet enkelt?
Med vänlig hälsning, Mats Växjö
#2
Hej, kan du förklara lite närmare hur du räknat med TCR?
Jag vill minnas att jag sett en förklaring avseende TCR som säger att man räknar med 1-procents ökning VARJE år under 70 år för att nå en fördubbling?
Dvs 1,01 upphöjt till 70=ca 2.
AI på Google säger;
” Mer specifikt är TCR den globala medeltemperaturökningen som förväntas ske när koldioxidhalten har fördubblats, under en simulerad ökning av koldioxidhalten med 1% per år”
Om jag minns rätt så har årssnittet/10 år , enligt mätningarna på Maona Loa, gått från ca 0,7 PPM/år under sextiotalet till DRYGT 2 PPM/år idag. (2,5)
Som jag förstår TCR så skulle ökning under det sjuttionde och sista året vara dubbelt så högt? Närmare 5 PPM ökning.
https://archive.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg1/345.htm
#20 Mats
Det är järnmalmen (järnoxid) som reduceras, inte själva stålet. Den vanligaste malmen är hematit (Fe₂O₃). Målet är att ta bort syret och få rent järn (Fe).
#20 Mats Växjö
Intressant vid reduktion av järnmalm till järn med kol respektive vätgas är energiåtgången. För själva reaktionen med vätgas krävs mindre energi än med kol. Men eftersom denna process är endoterm krävs tillsats är energi för att hålla processen igång till skillnad från den exoterma reduktionen med kol. I båda fallen åtgår 3-4 kWh per kg järn.
Nu råkar ”kolfri” stålframställning vara omöjlig, eftersom stål är en legering av järn och kol.
Så även om man använder väte för att reducera syret i malmen så måste man ändå tillsätta kol (varav en del oundvikligen blir koldioxid).
Det enda sättet att undvika detta är att bygga helt på omsmältning av stålskrot, men även då kan man behöva justera kolhalten upp eller ner. Det är tydligen detta STEGRA nu siktar på eftersom de inte kommer att få någon vätebaserad metallurgi att fungera inom överskådlig tid.
Problemet är bara att STEGRA då på intet sätt skiljer sig från dussintals andra små skrotbaserade stålverk runtom i världen (utom att det är placerat på en extremt olämplig plats).
Och ytterst bygger det ju fortfarande på ”ogröna” stålverk som producerat stålet som sedan blivit skrot…..
Eftersom skrotpriset på järn i år i Sverige ligger mellan 2 och 4 kr per kg kan man inse att elpriset måste vara lågt för att det ska löna sig att tillverka järn från järnmalm via
reduktion med vätgas framställd med hjälp av elektrolys.
#24 tty
Alla stål har en kolhalt under 2 % och de svetsbara under 0,3 %, så det krävs mycket små mängder kol. Gjutjärn däremot har en kolhalt av 2-4,5 %.
#18 Arne Nilsson
Ja, det sammanföll med det romerska imperiets fall kring 500 e.Kr. Ölänningarnas andra- och tredjesöner, som inte kunde ärva gården, sökte istället försörjning som krigare och legosoldater, bland annat i Rom där de fick bra betalt.
Detta hängde ihop med samtidens kriser: Västroms fall 476, folkvandringar, klimatförsämringar och pandemier. De stora vulkanutbrotten 536 och 542 sannolikt på Island eller i tropikerna gav flera år av kyla och missväxt. Kort därpå kom den justinianska pesten som tog kål på ca 50 % av befolkningen som ytterligare försvagade samhällena.
#14
”Enligt sveriges radios ekonyheter idag kl 10 så har havet globalt stigit ca 2dm sedan förindustriell tid…men på senare år med 5mm per år och i Skåne är ökningen nästan så stor pga att landhöjningen är mycket liten där…”
Det där med 2 dm är nog i stort sett korrekt, men det hänger naturligtvis på vad man räknar som ”förindustriell tid” eftersom havsnivån sjönk fram till ca 1860 (då neoglacialen var som störst). 20 cm stämmer nog i stort sedan 1860, men siffrorna är litet skakiga eftersom alla nivåmätningar som går så långt tillbaka antingen är från platser där marken sjunker (New York, Brest, Sheerness, Den Helder) eller stiger (Warnemunde).
Och, nej, landhöjningen i Skåne är inte extremt liten. Den är ca 1-2 mm/år, alltså litet mindre än havsnivåhöjningen på drygt 2 mm/år:
Barsebäck 1,8 mm (https://www.sonel.org/spip.php?page=gps&idStation=2077&solCentre=ULR)
Skanör 1,2 mm (https://www.sonel.org/spip.php?page=gps&idStation=2076&solCentre=ULR)
Ystad 1,4 mm (https://www.sonel.org/spip.php?page=gps&idStation=4262&solCentre=ULR)
Skillinge 1,6 mm (https://www.sonel.org/spip.php?page=gps&idStation=4273&solCentre=ULR)
Kungsholmsfortet 2,0 mm (https://www.sonel.org/spip.php?page=gps&idStation=2075&solCentre=ULR)
Kungsholmsfortet är intressant eftersom havsnivån där har mätts sedan 1886 och vi därför vet att den relativa havsnivån inte har förändrats alls på 140 år:
https://psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/70_high.png
2 mm/år är alltså en mycket bra approximation av havsnivåhöjningen sedan (nästan) förindustriell tid (i våra trakter).
Det sista tillagt därför att, i motsats till vad media påstår, varierar höjningen kraftigt geografiskt långsiktigt p g a isostasi och gravitationseffekter, och mera kortsiktigt p g a havstemperatur, salthalt, havsströmmar och väder.
#26
Det låter som lite, men det är absolut nödvändigt. Helt rent järn är värdelöst som material.
#27
Inflödet av guld till Öland tycks ha tagit tvärt slut just omkring 475 då det västromerska riket föll. Det har spekulerats i att den stora massakern i Sandby Borg ca år 480 hängde ihop med att det upphörande inflödet utlöste en politisk/ekonomisk kris.
#14 Ang medias bild av havsnivån.
De saknar stöd för alarmism.
Klagshamns nivå stiger med 0,4 mm/år.
4 cm på 100 år.
Accelerationen kan inte bekräftas med mätningar.
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=120-022
Stegras placering är perfekt ur elförsörjningssynpunkt.
Men när blev det en svårighet?
Kanske tror de att de skall få förtur till elen och kalla den grön, när det i själva verket tvingar fram ny kärnkraft.
Bedrägeri!
”YES Minister” om klimathotet och CO2:
https://www.armstrongeconomics.com/world-news/climate/bbc-on-global-warming/
#21
TCR är den transienta temperaturökningen till följd av en fördubbling av atmosfärens koldioxidhalt. Under hur lång tid denna fördubbling sker och hur den är fördelad på enskilda år har väl ingen betydelse för effekten, annat än om fördubblingen sker under väldigt lång tid, så att de jämviktsskapande mekanismerna som ger ECS hinner verka märkbart under tiden. Lennart Bengtssons uppskattningar är c:a TCR = 1.5 och ECS = 2.
#32
ECS finns egentligen inte. Det tar minst 1000 år att uppnå jämvikt mellan atmosfären och havet, och så länge stannar inte koldioxiden i atmosfären.
#30 Lasse:
Precis…fast min länk var ju faktiskt till just Klagshamn och inte Wismar (förutom att ett h föll bort i början av länken)
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-051
#22 Javisst, skulle kanske skrivit
järnmalm en istf ”stålet” 🙂
#23 Intressant att energiåtgången/kg är lika stor. Är energiåtgången för elektrolysen inräknad?
Hur är det med andra ”aspekter”;
tex komplexitet och kostnad för utrustning, kvalité. Lagring av väte lär väl inte vara helt okomplicerat?
Hur var det tex med den lilla testanläggningen man byggde i Sverige – den fick man väl inte att fungera tillfredsställande?
Med vänlig hälsning, Mats Växjö
#22
Jovisst- skulle kanske skrivit järnmalm (-oxid) istf ”stål” 🙂
#23
Intressant att energiåtgången är lika stor. Är energiåtgången för elektrolysen av vatten till vätgas inräknad?
Hur är det med andra ”aspekter”; tex kostnad och komplexitet för utrustning, process, kvalitet?
Med vänlig hälsning, Mats Växjö
Bluffrapportens konsekvenser:
”Bodens kommun har efter att Stegra etablerade sig gått från att vara en av Sveriges minst skuldsatta kommuner till att bli en av de högst belånade. Kommunens skuldsättning har gått från 80 miljoner 2017 till 1,5 miljarder år 2025.””
Det finns väl ändå inte skattekraft nog i Boden för att täcka upp för det!
Ännu en fet nota att skicka till oss skattebetalare i Stockholms län. Tack för den!
#35 Berra
Anledningen till att jag gick över sjön till Wismar var för att visa på accelerationen på havsnivåhöjningen. De har ett 50 årigt medelvärde på förändringstakten som visar på just detta.
SMHI hävdar att de ser accelererande nivåhöjningar , något som dessa siffror inte visar!
Det som inte sker där kan knappast ske här.
Missade ttys goda genomgång av landhöjningen längs sydkusten.
Erosionskuster finns och är känsliga för påverkan vid högvatten som kan vara dryga metern över normala nivåerna. Då kan kustlinjen ändras, till förfång för dem på första parkett.
Det finns något bibliskt över detta: Lösan sand osv.
#29 tty
Helt rätt att absolut rent järn (Fe) har mycket begränsad användning, men …
Processmetallurg på SSAB menar att idealet vore att få ut helt rent järn ur masugnen för att därefter tillsätta legeringsämnen som behövs. Kol är ett men det finns flera andra, t ex för rostfritt stål används rätt stora mängder krom och nickel.
Köper man vissa verktyg t ex blocknycklar så äre de ofta märkta ”chrome vanadium” d v s de har legerats till rätt hårdhet och seghet med krom och vanadin.
En kolbaserad masugn lämnar för det mesta större mängd kol än vad som behövs. Kolhalten sänks genom att blåsa smältan med het syrgas. Även vanadin som kommer med malmen från LKAB blåses med syrgas och hamnar i slaggen.
Sweco:
”De indirekta effekterna på transportsektorn beräknas i huvudsak ingå i den
genomförda regionalekonomiska analysen. Som nämnts tidigare har
genomförda studier visat på att inga infrastrukturinvesteringar var nödvändiga
för att möjliggöra Stegras första fas. På längre sikt behövs dock olika åtgärder
för att utöka kapaciteten. Effekterna på transportsektorn kan vara något
underskattat då den inte inkluderar investeringsbehov på längre sikt,
exempelvis i hamninvesteringar och utbyggd malmbana, som följd av Stegras
etablering.”
Det låter ju seriöst, om det nu är så bråttom kan det väl inte finnas nåt ”på längre sikt”.
#41 Håkan Bergman
Jag har inte läst Swecos rapport men utgår från att ”första fasen” är planen att smälta skrot till nytt stål. Avrundat så ska 2,5 Mton skrot skeppas till Luleå hamn, lossas och transporteras till Svartbyn (Boden). Efter smältning ska samma mängd per järnväg till Luleå hamn, alternativt per järnväg till svenska kunder långt från hamn.
Det här är verkligen inte ”småpotatis” som kan fixas utan större investeringar.