Miljöbalken görs nu om till ett klimatpolitiskt vapen

klimatpolitik

Klimatfrågan är inte en nationell utan en global fråga, som handlar om utsläpp av växthusgaser. Lilla Sverige har dock stora ambitioner på klimatområdet och vill gärna framstå som en klimatpolitisk stormakt. Med alltmer drastiska nationella åtgärder söker vi lösa ett globalt problem. Detta i ett läge där våra utsläpp av växthusgaser är närmast försumbara, ungefär 0,1 procent av de globala, och där vi inte ens har en klimatkris hemmavid: klimatet i Sverige har tvärtom i nästan alla avseenden blivit bättre de senaste decennierna.

Media har länge uppmärksammat hur tillståndsgivningen i miljöärenden tar extremt lång tid att processa och hur till synes nyckfull processen är. Exempel som ofta nämns är Cementa, LKAB, allt som har med gruvor och mineralutvinning att göra, osv. Försvarets dilemman att få tillstånd för övningsområden är ett annat exempel, där SvD konstaterar att ”långdragna miljötillståndsprocesser har blivit Sveriges farligaste fiende”.

En statlig utredning är nu i slutskedet med att ta fram en ny miljöbalk, (slutbetänkande kommer i maj). Syftet med utredningen är dock inte att göra miljöprövningar snabbare och mer effektiva. Nej, tvärtom! Syftet är att miljötillstånd ska bli ännu svårare att få, genom att miljöbalken nu är på väg att utökas med explicita krav på att olika klimatmål ska uppfyllas.

Utredningens synsätt är att miljöbalken ska göras till ett verktyg i kampen mot växthusgaserna: ”Genom utredningens förslag kan miljöbalken i högre grad bidra till att Sveriges klimatmål kan nås.” Genom att ett aktivistiskt klimatmål förs in i miljöprövningar ska Sverige ännu snabbare kunna nå klimatpolitiska mål, såsom Netto Noll till 2045.

För att klimatperspektivet ska genomsyra nya miljöbalken föreslås ett tillägg av en explicit klimatklausul i portalparagrafen §1:1: ”Det är en förutsättning för en hållbar utveckling att människans påverkan på klimatet minimeras.” (mina kursiveringar)

Det ska även läggas till ett nytt krav på att använda bästa möjliga teknik i syfte att minimera klimatförändringar: teknik som ska användas måste i framtiden uppfylla kravet på att ge minsta möjliga effekt på klimatet. (2 kap. 3 §)

Vad menar man då med nyckelordet ”minimera”? Utredningen ger besked: ”människans påverkan på klimatet och klimatförändringar ska begränsas till den nivå som krävs för att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatet inte blir farlig.” Om vi ska tro på EU:s proklamerade klimatnödläge är vi redan där, i det farliga läget.

För verksamheter och åtgärder innebär ”minimera utsläpp av växthusgaser, att utsläppen ska minskas så mycket som är rimligt att kräva i det enskilda fallet.

Den nya miljöbalkens krav på minimering av klimatpåverkan innebär att miljöprövningar kommer att få en ännu tyngre och mer långvarig process. Tillståndsgivningen kommer att ytterligare försvåras och fördyras.

Ett exempel på verksamhet som lär drabbas hårt är skogsnäringen. Skogsstyrelsens generaldirektör uppmärksammar att ”flera vägledande domar från Mark- och miljö­överdomstolen under de senaste åren visat att långt många fler av de omkring 70 000 avverknings­ärenden som Skogs­styrelsen får in varje år ska hanteras enligt miljö­balken. Där är domarna väldigt tydliga.” Kan vi nu se fram emot ett stopp för ett rationellt skogsbruk i form av kalhyggen när klimatpåverkan ska beaktas?  – kalhyggen frigör kol ur marken och lär få svårt att uppfylla kravet på ”minimering”.

Klimatpolitiska åtgärder ska vara kostnadseffektiva. Detta är en del av den i klimatsammanhang vedertagna försiktighetsprincipen (Rio-deklarationen). Men kravet på kostnadseffektivitet har bortfallit i den svenska miljöbalken. Här i Sverige ska klimatpåverkan minimeras, utan att hänsyn tas till kostnader. ”Utredningens förslag följer av den logik som miljöbalken erbjuder och deras styrka ligger därmed inte i att bidra till kostnadseffektivitet.” (s. 22)

Utredningen öppnar också för att existerande miljötillstånd ska kunna omprövas utifrån klimataspekten: För att förslagen ska få en större effekt krävs dock ökade möjligheter till omprövning och tidsbegränsning av tillstånd.” Alltså på samma vis som nu sker med omprövning av vattenkraftverkens tillstånd.

Utredningens syn på klimatfrågan är svårartat regulatorisk. Man utgår från att inget händer om inte staten genom reglering, tillstånd och tillsyn ingriper mot och styr näringslivet. Den bärande tanken verkar vara att det är företagande och annan mänsklig verksamhet som ska minimeras i syfte att minska klimatpåverkan. Svenskt Näringsliv är med rätta mycket kritiskt i sitt remissvar på utredningens förslag om ökade regleringar och fördyringar i syfte att få ned utsläppen.

Utredningen saknar helt förståelse för att det är teknologisk innovation och konkurrens som bör vara de viktigaste drivkrafterna i den gröna omställning man strävar mot. Det behövs anpassning och innovation och inte ännu mer av kvävande regleringar.

Gabriel Oxenstierna är fil.dr i nationalekonomi och författare till böcker om finansmarknaden, samt med en fil.kand i kemi och miljövetenskap.

Denna artikel publicerades först som en krönika i Bulletin, den 28 februari 2022.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann Löfving-Henriksson

    Någon Anders Danielsson har tydligen ensam och allena fått uppdraget att utreda den här frågan.
    Vad har han för vetenskapliga insikter i klimatfrågan?
    Det låter som att det än en gång är klimatkonventionens medvetna och olycksaliga formulering från FN-konferensen i Rio 1992 om att ”klimatgaserna” måste hållas på ”en ofarlig nivå” som spökar och 2021 års Nobelpris i fysik till Manabe med sin rapport från 1975 blir dessutom avslöjat som alltmer politiskt motiverat.
    Sambandet från Manabes rapport till Charneyrapporten och klimatkänsligheten, till klimatmodellerna, till ”science is settled”, förtrycket av den fria klimatforskningen i IPCC och mediernas förtryck av det fria ordet” i klimatfrågan, fram till västländernas klimatbaserade statskupp med målet ”net zero” som vi nu drabbats av – det är grunden, det första som måste ventileras i frågan.
    Klimathotsfrågan är på väg att få större och allvarligare konsekvenser än lysenkoismen.

  2. Magma

    Som vanligt är hittar man djävulens advokater i de små bisatser som gömmer sig under en rubrik som förmodligen skulle accepteras av de flesta …
    ”Miljöbalken”, en lag som de flesta sannolikt ser som av vikt … men hur tusan blev ”klimat” eller koldioxid en miljöfråga?
    Är det inte ungefär som när ”Vit maktrörelsen” kidnappade den svenska flaggan – är den ”gröna” frågan kidnappad av en alarmistisk klimatrörelse?
    I min värld borde den ”gröna” rörelsen vara extremt måna om den gas, CO2, som är helt nödvändig för att bevara en grön planet grön.
    En oerhört viktig fråga som helt enkelt måste upp på alla plan i samhällsdebatten! Låt inte klimatstollarna kidnappa en fråga som om den inte blir sakligt bemött kan driva Sverige tillbaka till medeltiden.

  3. Björn Törnvall

    Mycket bra artikel av Gabriel Oxenstierna, hotet från Miljöbalken ökar. Att den behöver ändras, om vårt samhälle skall kunna fortsätta utvecklas är helt klart. Då kommer en utredning med krav på att göra den ännu skadligare! Miljöstollarna måste hejdas, de saknar helt konsekvenstänk och överblick,. Vi måste byta regering och återinföra tjänstemannaansvaret, annars är vi, som ”Magma” skriver ovan, på väg tillbaka till medeltiden. Det får inte ske!

  4. Johan Tisell

    Om MB uttryckligen skriver CO2 eller Växthusgaser är det ganska kört.

    Om det endast handlar om klimatpåverkan finns en lucka.

    Jurister tala om adekvat kausalitet.

    Om en sökande kan visa att det inte är styrkt at CO2 påverkar klimatet kan en klok domare utnyttja det!

  5. Håkan

    Har lagrådet sagt något?

  6. Ivar Andersson

    Byråkraterna har tagit makten och allting stoppar upp. Klimatpolitiska åtgärder ska vara kostnadseffektiva har man strukit för att byråkraterna ska få all makt.

  7. Gabriel Oxenstierna

    #5 Håkan

    Först kommer utredningens förslag i maj. Den innehåller ett konkret förslag till lagtext.
    Sedan blir det remissrunda. Sedan tar regeringen ställning till utredningen och de olika synpunkter som kommit fram då utredningen var på remiss.
    Man skriver en proposition med ett formellt lagförslag.
    Därefter, eller snarare parallellt kommer lagrådet in med synpunkter.
    Sedan kan regeringen välja att modifiera propositionen, som slutligen läggs fram för Riksdagen och beslutas där.

    Så det finns tid att stoppa detta!

  8. Lasse

    Luddiga lagar ogillas!
    MP har bedrivit aktivism där de fått in skydd av områden som traditionellt varit industrimark med täkt av kalksten på Gotland.
    Med lagarna kan mycket påverkas så länge vi tvingas följa dem.
    Att tala om klimatpåverkande utsläpp av CO2 ger otroliga utrymmen för tolkning.
    CO2 kommer som bekant inte bara från Fossil förbränning!

  9. Gabriel Oxenstierna

    #2 och 4

    Ja, växthusgaserna skrivs in på ett 10-tal ställen i nya miljöbalken. Man kan klicka på länken i artikeln och ladda ner utredningen och söka.

    Så här skriver utredningen på ett ställe:
    ”Utgångspunkten är att all påverkan på
    klimatet är negativ. Begreppet klimatpåverkan/
    påverkan på klimatet avser utsläpp
    av växthusgaser och därpå följande
    klimatskador. Det kan jämföras med att
    begreppet miljöpåverkan används i negativ
    betydelse i miljöbalken.”

    Så CO2-utsläpp blir rejält hårdkodat i nya lagen.

    Vid lagtolkning går man alltid tillbaka till förarbetena, och då finns utredningen där med sin alarmistiska grundsyn.

  10. Utmärkt information, tack.
    Sedan fortsätter jag trötta ut med argumentet att försiktighetsprincipen kräver att vi rustar oss för ny istid då vi kommer att få sluttande klimat på nersidan enl vad den pågående utvecklingen visar som sannolik, och snittet för den vetenskapligt hävdade referensen 30 år kommer att visa sjunkande medelvärden om inte uppvärmningen plötsligt tar fart och överstiger 1990-talets relativt kraftiga uppgång. Ingen verkar inse eller förstå det, inte ens här på sidan? Men där är vi inte riktigt ännu globalt och stadigt, utan bara tillfälligt ännu. Regionalt i Arktis och för Australien och södra hemisfären ser det ut att falla på plats inom kort mera tydligt. Och vi är mycket nära även globalt men kommer väl att ta ett antal månader till om inte avkylningen accelererar. Redan nu.

  11. Ulf Westberg

    För att se hur illa det är kan vi se ett par svar i en chatt i Expressen om IPCC’s senaste rapport. Jag känner inte till personen i fråga, Henrik Carlsen, men han borde ha någon kompetens inom området.

    https://www.expressen.se/nyheter/klimat/chatta-med-forskaren-om-fns-klimatrapport

    Ett par svar / frågor som fick mig att reagera:

    Fredde – Läsarkommentar
    Lennart Bengtsson professor i dynamisk meteorologi och Sveriges mest kunniga ( även i världen ) har en annan uppfattning än de domedags ”experter” som hela tiden lyfts fram. Varför tror du inte han får debattera? Kan hans kunskap få folk att vakna och inte tro på Er skrämselpropaganda?! Tack för ett ärligt svar!

    Henrik Carlsen
    Visst, det finns en grupp forskare och andra (ofta andra) som inte håller med. Men de är försvinnande få så detta är ingen normal vetenskaplig strid där olika sidor står emot varandra. Här är konsensus närmast total (med det varierar så klart vilken del av klimatforskningen vi talar om).

    – – – – – –
    Kommentar: Här förminskar han de som inte har konsensus genom att ”de är så få”. Är det de magiska 97 % som spökar igen?
    – – – – – –

    Kalle – Läsarkommentar: Varför ska vi bry oss i Sverige när typ Kina och Indien är de värsta förövarna?

    Henrik Carlsen Denna rapport handlar inte om orsakerna till klimatförändringarna. Men, om vi ska beröra dem kort så har en genomsnittlig svensk påverat klimatet mycket mer än en genomsnittlig indier eller kines.

    – – – – – –
    Kommentar, klassiskt fel, här jämställer han kulturer med olika teknisk utveckling. I princip gör det uttalandet OK att sätta hårdare krav på oss, fastän vi har gjort så mycket redan.

  12. stig morling

    För några månader sedan skrev en mycket känd ”rikstyckare” följande mycket tänkvärda sentens:

    ”Jag drömmer om en koldioxidfri Jesus”. Jag sände ett svar, som givetvis inte besvarades:
    ”Bäste Efraim (fingerat namn), såväl Jesus, som Greta, liksom Du och jag andas ut 4 % CO2 till en omgivande luft, som innehåller drygt 0,04 % CO2”
    För övrigt är det märkligt att man helt tycks ha övergivit kravet på att mäta effekter av vad vi gör. En del politiker tycks för övrigt tro att någon MKB (MiljöKonsekvensBeskrivning) inte är nödvändig i samband med en etablering av vindkraft!
    Salve/Stig

  13. Evert+Andersson

    Hur många gånger miljöbalken reviderats sedan jag ansvarade efterföljandet i ett företag vet jag inte. Men då var skrivningen att åtgärder som krävdes skulle vara ekonomiskt rimliga och försvarbara.

    Om det finns kvar så påminner vi om att skulle Sverige upphöra totalt imorgon så påverkar det global medeltemperatur år 2100 med 0,003 grader. Det kan inte vara värt så många miljoner.

  14. Fredrik S

    Ulf Westerberg #11

    Han verkar tycka att konsensus är total men varierande.

    Ett expertutlåtande.

  15. pekke

    Med tanke på de senaste veckornas ekonomiska och politiska utvecklingen borde förslaget skrotas av regering och riksdag.
    Skall vi inte få utnyttja egna råvaror och resurser inom landet så kommer vi bli allt mer beroende av utländska resurser.

    Vi ser nu hur bra det är , inte bra !
    Skenande el- och bränslepriser, matpriserna ökar, men samtidigt får allt fler företagare som är beroende av bränslen allt svårare med marginalerna.

    Att då göra det ännu dyrare och svårare för företag i Sverige är på gränsen till landsförräderi.

    Verkar som det är alla miljö-och klimataktivisters våta dröm att gör hela Sverige till en naturpark där svensken skall ha knätofsar och dansa för utländska turister !!

  16. Lasse

    Fredagens Luncheko meddelade bla om en konflikt mellan ett dagis och kommunen som dragits upp i mark och miljödomstolen.
    Skall barnen torka sig på engångshanddukar eller tyg handdukar. Västerås kommun och LS går till rätten och hänvisar till miljöbalken.
    https://sverigesradio.se/avsnitt/1889011 (20 min in)
    Dagis för vuxna?

  17. pa

    Ganska många i vårt samhälle har börjat bygga ett parallellt samhälle p.g.a att de lagar som trycks ut på folket inte går att efterleva i praktiken.
    Förtroende måste förtjänas!
    Sveriges konstitution upphörde att gälla för över 30 år sedan. De ändringar som införts i konstitutionen m.h.a propaganda och påtryckningar från FN,IPCC och EU är inte en överenskommelse mellan folket här och regeringsmakten.
    De som styr landet är orsaken till det dåliga förtroende medborgare har till myndigheter och att ingen till slut kommer bry sig om vad EUs byråkrater bestämmer i vårt land.
    Man kommer fixa vardagen utan EUs lydregering i landet och de kommer inte kunna göra något åt det.

  18. Ulf

    Svar 11,

    Dessutom har han fel. En Kines släpper ut mer än en svensk.

    Då kommer de dragande med tramset om konsumtionsbaserade utsläpp. En beräkning där svenskar anses ha stora utsläpp för att vi exporterar med lågt koldioxidinnehåll.
    En riktig hål i huvudet sätt att räkna.

  19. Ulf

    OT.
    Funderade på om man skulle sno klimathetsarnas ”we dont have time” att fort nog bli av med det ryska gasberoendet.
    Starta alla kol och kärnkraftverk i Europa.

  20. Kanske har någon upplyst om detta tidigare, men det finns all anledning att påminna om det igen. EU har planer på att förbjuda personer som dömts för miljöbrott inte ska få ställa upp i allmänna val. En promemoria har redan skrivits om saken.

    Räkna med att en sådan lagstiftning efter någon tid kompletteras med att de som offentligt uttalat vilseledande åsikter om klimat och klimatpolitik också förlorar sin rösträtt.

    https://www.regeringen.se/4913ad/contentassets/0872da3d78a446ab866b12029a0608d4/revidering-av-eus-miljobrottsdirektiv-202122fpm58

  21. Jan

    Det har nu gått så långt att det finn all anledning att oroa sig avsevärt mer över vad klimatpolitiken kan ställa till med än vad klimatförändringarna kan ställa till med.

  22. Paul Håkansson

    Detta är bara en västanvind jämfört med detta direktiv som kommer från EU eller rättare sagt WEF. Siste man släcker ljuset.

    https://samnytt.se/eu-vill-forbjuda-klimatbovar-att-stalla-upp-i-val-svenska-regeringen-positiv/

  23. pa

    Vem är en klimatbov? För mig är alla inblandade i de falska klimatlarmen, de som förskingrar skatter och resurser i klimatets namn, klimatbovar.

  24. laco

    #16 Lasse.
    Trevligt, men vem är LS? Lasse Sandberg?
    https://sv.wikipedia.org/wiki/LS

    #22 Paul.
    Menar du ”World Economic Forum”?

  25. Brutus

    Apropos EU o klimatbovar : Om jag våldtar någon på ett särskilt grymt sätt o därefter lägger ut bilder på nätet av det inträffade och slutligen strimlar offret får jag sannolikt rättspsykiatrisk vård eller långt fängelsestraff. Jag behåller dock medborgarskap och rösträtt. Nu vill EU bestämma vem som skall ha medborgarskap i Sverige. Detta gäller något så diffust som klimatbovar. Regeringen ser välvilligt på idén. Ytterligare ett steg på vägen mot diktatur. Nästa är att beskära yttrandefriheten ytterligare. ”Brave new world.”

  26. Paul Håkansson

    laco
    17:46, 2022-03-04

    Ja precis World Economic Forum.

  27. Ivar Andersson

    #25 Brutus
    Sunt förnuft är en bristvara inom EU.

  28. Fredrik S

    Lars Mellblom #20

    Det är galet men inte förvånande att sådant kommer ända upp till regeringsnivå. Det finns bara en riksdagspolitiker som frekvent uppmärksammar fundamentalismen. Dags för fler att vakna.

    Man kan också utläsa att för en allvarlig gärning, som KAN orsaka allvarlig personskada, föreslås påföljden bli ett lägsta maximistraff på minst tio års fängelse.

    Ge dårarna dessa verktyg så kommer kommande generations uppväxt i bästa fall präglas av ransonering.

  29. Roland Salomonsson

    Kalhuggning i skogsbruket är en styggesle och bidrar till naturförstöring. EU nya regler är i sak korrekt! MEN-
    -Dags att skrota kalhuggning som skogsbruksmetod. I gamla tider använde sig de kloka människorna av BLÄDNINGSMETODEN. Denna ger mark- och skogsägarna 2-4 ggr intäkterna mot kalhuggningsbruk. En frisk skog måste innehålla i princip alla åldrar av träd. Med kalhuggning blir det monokulturer och skogen ”blir sjuk”, klarar inte skadeinsekter, innebär få arter av djur resp insekter (p g a Gran gynnas) och de gamla arterna är snart utdöda. En frisk skog måste markbrinna ca vart 25 år. Blir det mer sällan, så riskerar Sverige att få naturbränder typ i USA resp Australien (I bägge länderna är direktiv under utarbetande om att anlägga tätt med just markbränder). Anledningen till att Gran spreds (den invandrade inte) är att 1752 års Riksdagsbeslut om förbud mot att bränna skog och att hålla kreatur i skogsbete, råkade sammanfalla med den tid när ”tajgabildningen” p g a Lilla Istidens kyla, pågick som mest.

    Med BLÄDNING finns alltid växande skog i naturen. En sådan natur gynnar förekomsten av alla skogens djur och insekter, fåglar. Detta förutsätter att det är NORDISK TALL alternativt Ek/Ekblandskog. Markbränder i sådan skog skadar minimalt och utrotar/begränsar den giftiga granen. Skogen återställs till vad den var för några tusen år sedan. Och skogsindustrin får ut minst lika mycket vedråvara som med kalhuggningsbruk. Med blädad skog blir risken för stormfall minimal, giftutsläppen som spolas ut i haven minimeras. Markskadorna minimeras. I vissa delar av Sverige innebär kalhuggningarna att ökenbildning pågår. Med blädning finns alltid skog i terrängen som bidrar till högt grundvatten.

    Det finns en enorm mängd fördelar att nämna, men platsen räcker inte liksom en läsares tålamod.

    Det är inte mycket jag håller med EU om, men deras artskyddsdirektiv är snarast en MÖJLIGHET att ställa om skogsbruket och industrin till något som gynnar naturen. Bara Sverige får göra omställningen i ordnade former och inte snabbare än ekonomin klarar av eller struntar i vad EU sätter upp för tidskrav. Kom ihåg att skogar omsätts över typ 100 år. Och detta bör gälla en omställningsplan till blädningsbruk.

  30. #Fredrik S 28#

    Ransonering är nog redan programerad. D.v.s vaccinpasset ges också funktionen att varje person tilldelas en viss koldioxidranson per vecka eller månad. Vaccinpasset planerades redan 2018 av EU-kommissionen, vilket öppet redovisas på deras hemsida.

    https://wattsupwiththat.com/2020/02/18/eu-uk-australia-funding-orwellian-personal-carbon-rationing-trials/

    https://ec.europa.eu/health/sites/default/files/vaccination/docs/2019-2022_roadmap_en.pdf

    Lena Krantz skrev för inte så länge sedan om appen kopplad till bankkortet som vid varje köp beräknade den mängd koldioxid som transaktionen gett upphov till.

    https://klimatupplysningen.se/agenda-2030-mal-nummer-13-do/

  31. Fredrik S

    Roland Salomonsson #29

    Blädningsskogsbruk förutsätter väl skuggafördragande trädlslag? I Sverige är det gran och kanske bok som gäller.

  32. Lars Kamél

    Klimatvetenskapliga studier de senaste åren, visar att växthusgasutsläpp aldrig kommer att orsaka några klimatförändringar som är farliga. Bland annat har det konstaterats att klimatkänsligheten är låg.
    De klimathotsreligiösa förnekar som vanligt fakta och vetenskap.

  33. The World Economic Forum är i farten igen och beskriver hur man tänkt sig att övervaka människor.

    Rapporten, med titeln Advancing Digital Agency: The Power of Data Intermediaries beskriver ett digitalt ID-system som skulle samla in personuppgifter om ditt beteende online, shoppinghistorik, nätverksanvändning, medicinsk historia, resor, din energiförbrukning, din hälsostatistik, etc. Dessa data skulle sedan användas för att avgöra vem som kan öppna bankkonton, genomföra finansiella transaktioner, få tillgång till försäkringar, sjukvård, boka resor, gränsöverskridande och mer.

    https://www3.weforum.org/docs/WEF_Advancing_towards_Digital_Agency_2022.pdf

  34. Fredrik S

    Lars Mellblom #33

    Det verkar mer och mer sannolikt att det framöver visar sig att den enda missräkning att tala om som Orwell gjorde var valet av årtal.

    Vilket han iofs knappast la något tankearbete på utan lär ha vänt på årtalet när den var klar 1948.

  35. Ulf Lindberg

    #29
    Om skogsbruk.
    Om man tittar på hur en barrskog orörd av människan växer så växer hård konkurrens. Höga träd vinner konkurrensen och under dem växer förtvinande små plantor, sårbara för torka för de stora träden tar vattnet och solljuset. Efter några hundra år börjar även de höga träden dö och torka ut. Förr eller senare, under någon varma sommardag, slår blixten ner i något högt förtorkat träd och en skogsbrans startar. Det kan bli en brand som riset och de små planterna men som de stora överlever eller så blir det en häftig brand och allt brinner ner. Men skogen självsås i askan.
    Det betyder att kalhugga påminner om skogens naturliga föryngringsprocess särskilt om man hyggesbränner efteråt.
    En blädningsskog existerar inte naturligt. Den skapas och den måste skötas och är ekonomiskt dyr eftersom den är arbetskraftsintensiv och mycket kapital är bundet i skogen. Fungerar hos små och medelstora skogsägare med gott om kapital och ett intresse för skog, en rikemansskog.

  36. Karl Erik R

    #29 Roland

    Ditt inlägg är så fullt av felaktigheter att det är svår att orka bemöta alla.

    Granen invandrade visst, både från söder och från norr.
    Blädning ger totalt mindre intäkter pga att skogen har lägre tillväxt. Tror du att skogsindustrin skulle tacka nej till 2-4 ggr så stora intäkter?
    I skuggig blädningsskog är det granen som mår bäst.
    I blädningsskog måste man in med stora maskiner vart 20:e år vilket ger mer markskador.
    Blädningsskog ger högre avverkningskostnader pga fler maskintimmar.
    Hur kan man se till att en markbrand vart 25:e år inte utvecklas till skogsbrand som dödar alla träd? Särskilt i en blädningsskog där det finns olikåldriga träd.
    Blädning ger visserligen en större andel timmerträd men väsentligt mindre massavedsutbyte. Totalt mindre vedråvara.
    Visa gärna exempel på att kalhuggning skapar ökenbildning. Vad som kan hända på låglänt mark är att grundvattnet stiger och skapar en våtmark där ny skog inte etablerar sig. F ö så kommer ny skog, oavsett om den planteras eller är självsådd. Öken finns där nederbörd saknas, inte i Sverige.

    Osv