Mer om kolcykeln och bombkurvan

Diskussionen om kolcykeln och bombkurvan som har initierats av Gösta Petterssons vetenskapliga artiklar går vidare. Mats Almgren har ett nytt inlägg på UI om “Kolcykeln och bombkurvan” där han för fram åsikten att bombkurvan inte kan falsifiera Bernmodellen. Jag delar inte Mats åsikt utan menar i stället att bombkurvan i princip kan falsifiera Bernmodellen eftersom denna skall kunna simulera bombkurvan enligt de principer som Bernmodellen bygger på. Jag lägger här fram mina invändningar mot Mats resonemang och min egen syn på saken.

Mats Almgren motiverar åsikten att bombkurvan inte kan falsifiera Bernmodellen genom att peka på att det finns möjliga orsaker till att bombkurvan och den aktuella kurvan enligt Bernmodellen skiljer sig från varandra utan att Bernmodellen är felaktig. Jag kan hålla med Mats om dessa möjliga orsaker men hans motivering innebär ändå inte att bombkurvan inte kan falsifiera Bernmodellen. Detta beror på att Bernmodellen innehåller en stor del information av en typ som är gemensam med den information som man får från bombkurvan.

I själva verket borde Bernmodellen kunna simulera bombkurvan, vilket jag kommer att förklara närmare nedan. Jag kan hålla med Mats så långt att det inte går att utesluta att Bernmodellen faktiskt kan simulera bombkurvan. Men så länge vi inte har sett en sådan simulerad bombkurva från Bernmodellen, eller liknande jordsystemmodeller med kolcykel, så kan vi inte säga om bombkurvan falsifierar Bernmodellen eller inte. Vi kan bara säga att det är principiellt möjligt att bombkurvan kan falsifiera Bernmodellen.

Betydelsen av Gösta Petterssons arbete

Gösta Pettersson har publicerat tre vetenskapliga artiklar om kolcykeln på egen webbsida (Pettersson 2013b, 2013c, 2013d). Som jag ser på saken så är den största betydelsen av Göstas arbete att han visat på att modifiering av enklast möjliga kolcykelmodell för temperaturberoende kan förklara Keelingkurvan inklusive dess ENSO-variationer (Pettersson, 2013a, 2013c; Björnbom, 2013).. Han använde samma boxmodell som Revelle och Süess (1957), med en box för atmosfären och en box för havet, och införde temperaturberoende för den ena hastighetskonstanten enligt Arrhenius ekvation, således väl förankrat i grundläggande kemivetenskap. Denna enkla modell tyder på möjligheten att till och med hälften av koldioxidhaltens ökning i atmosfären kan bero på temperaturökningen, alltså betydligt mer än enligt gängse klimatvetenskapliga uppfattning.

Jag håller med Gösta Pettersson om att bombprovskurvan innehåller viktig information om koldioxidens absorptionskinetik som matematiskt bör återges på liknande sätt i Bernmodellen. Det är däremot inte helt klart för mig hur mycket den pulsresponsfunktion för Bernmodellen, dvs. Bernkurvan, som Gösta använder i sina diagram skall likna bombprovskurvan. Jag uppfattar denna Bernkurva som resultatet av en idealiserad process där koldioxidhalten i atmosfären fördubblas momentant och sedan avklingar under konstant temperatur.

Det finns oklarheter som beror på flera olika saker, bland annat att bombprovskurvan inte är en ren pulsresponsfunktion eftersom den utvecklat sig under en tidsperiod med både ändrad global temperatur och med antropogena utsläpp av fossil koldioxid i atmosfären. Tillförseln av 14C-koldioxid till atmosfären genom bombproven är heller inte helt och fullt idealt pulsformad. Men om det skulle vara så att temperaturändringen inte påverkar så mycket, inte heller att mängden i pulsen är så liten för bombkurvan jämfört med Bernkurvan samt att vi kan bortse från att pulsen inte är så ideal så borde bombkurvan och Bernkurvan överensstämma.

Men även om bombkurvan inte skall likna Bernkurvan så bör Bernmodellen ändå kunna simulera bombprovskurvan, likaväl som den kan simulera Keelingkurvans, kompletterad med data från isborrkärnor, övergripande form (Joos med flera, 2001). Se följande diagram.

Bernmodellen koldioxidhalt

Men någon redovisning av en sådan simulering av bombkurvan i litteraturen på området har jag inte sett till och inte heller för andra jordsystemmodeller (i IPCCs rapporter diskuteras saken inte ens, åtminstone har inte jag hittat något).

Bernmodellen

Bernmodellen är en komplicerad matematisk-numerisk modell, en så kallad jordsystemmodell, som kan sägas bestå av en kombination av en avancerad klimatmodell med en kolcykelmodell. Se följande schematiska figur.

Bernmodellen

Bernmodellen, och liknande jordsystemmodeller, bygger på utvecklingen av kolcykelmodeller. Man kan säga att kolcykelmodeller och klimatmodeller först utvecklades var för sig. Men eftersom kolcykeln påverkar klimatet och klimatet påverkar kolcykeln så var det logiskt att fortsätta utvecklingen genom den sorts kombination som framgår av figurens schema.

Hur kan jordsystemmodeller som Bernmodellen simulera bombprovskurvan?

I själva verket är det så att kolcykelmodellerna, som Bernmodellen grundar sig på, faktiskt modellerar 14C jämte 12C och därför innehåller de simuleringsalgoritmer som skall kunna reproducera bombkurvan. Man kan lätt övertyga sig om att så är fallet genom att studera vilka ekvationer och beräkningsprocedurer som redovisas i de vetenskapliga artiklar där kolcykelmodellernas utveckling genom åren har redovisats såsom Revelle och Süess (1957), Bolin och Eriksson (1959), Oeschger med flera (1974), Maier-Reimer och Hasselman (1987), Siegenthaler och Joos (1992), Siegenthaler och Sarmiento (1993) samt Joos med flera (1996, 1997, 2001).

Dessa kolcykelmodeller måste helt enkelt kunna simulera hur 14C jämte 12C rör sig mellan de olika kolreservoarerna eftersom mätningar på 14C i dessa reservoarer används för att kalibrera och validera modellerna. Allt som behövs för att simulera utvecklingen av 14C i atmosfären finns alltså med i kolcykelmodellerna.

Jämte Keelingkurvans koldioxidhalter är historiska data för hur 14C ändrat sig i atmosfären en av de mest välobserverade storheterna i kolcykeln. Genom bombproven har 14C-halten påtvingats stora variationer som gett oss ett gyllene tillfälle att få en bättre förståelse av kolcykeln. Man anser sig idag inom detta forskningsområde ha kunnat visa hur 14C fördelar sig mellan de olika reservoarerena så att 14C-budgeten från bombproven går ihop (Naegler och Levin, 2006; Levin med flera, 2010). Det borde därför vara lika självklart att redovisa hur väl en jordsystemmodell simulerar historiska 14C-data, speciellt bombprovskurvan, som hur den simulerar Keelingkurvan inklusive isborrkärnedata.

Till slut

Bernmodellen och andra jordsystemmodeller kan alltså simulera bombkurvan. Jag anser därför att man skall ha som ett krav att den bombkurva som dessa  jordsystemmodeller simulerar också redovisas, inte bara hur bra de simulerar den vanliga koldioxidhaltens historiska ökning i atmosfären.

En simulerad bombkurva som överensstämmer med observerad bombkurva ökar förtroendet för modellen på liknande sätt som överensstämmelsen med Keelingkurvan och Siplekurvan i den första figuren ovan gör. Om den simulerade bombkurvan i stället starkt avviker på ett oförklarligt sätt så bidrar detta i större eller mindre grad till en falsifiering av modellen, de fysikaliska processerna i denna är i så fall inte tillräckligt väl beskrivna.

Det är märkligt att IPCC inte har tagit upp detta. Jag kan bara se fördelar med krav på att jordsystemmodellerna skall redovisa simulering av bombkurvan.

Detta borde ju bli ett viktigt underlag för att bedöma vilka kunskapsmässiga osäkerheter som kan förknippas med jordsystemmodellernas simuleringsresultat.

Referenser

Pehr Björnbom (2013). Koldioxidmodellerna revideras från ruta ett av Gösta Pettersson. Klimatupplysningen 2013-09-20.

Bolin B, Eriksson E (1959) Changes in the carbon dioxide content of the atmosphere and sea due to fossil fuel combustion. In: The Rossby Memorial Volume, New York, 130-142.

Joos, F., M. Bruno, R. Fink, T. F. Stocker, U. Siegenthaler, C. Le Que´re´, and J. L. Sarmiento (1996). An efficient and accurate representation of complex oceanic and biospheric models of anthropogenic carbon uptake, Tellus, Ser. B, 48, 397–417.

Joos, F., J. C. Orr, and U. Siegenthaler (1997). Ocean carbon transport in a boxdiffusion versus a general circulation model, J. Geophys. Res., 102, 12367– 12388.

Joos, F., I. C. Prentice, S. Sitch, R. Meyer, G. Hooss, G.-K. Plattner, S. Gerber, and K. Hasselmann, (2001): Global warming feedbacks on terrestrial carbon uptake under the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) emission scenarios, Global Biogeochem. Cycles, 15, 891–907.

Levin, I., Naegler, T., Kromer, B., Diehl, M., Francey, R. J. and co-authors (2010). Observations and modelling of the global distribution and long-term trend of atmospheric 14CO2. Tellus 62B, 26-46.

Maier-Reimer, E., and K. Hasselmann (1987). Transport and storage of CO2 in the ocean–an inorganic ocean-circulation carbon cycle model, Clim. Dyn., 2, 63-90.

Naegler, T. and Levin, I. (2006). Closing the global radiocarbon budget 1945–2005. J. Geophys. Res. 111, D12311,

Oeschger H, Siegenthaler U, Schotterer U, Gugelmann A (1975) A box diffusion model to study the carbon dioxide exchange in nature. Tellus 27:168-192.

Gösta Pettersson (2013a). Keelingkurvans El Niño-fluktuationer. Klimatupplysningen 2013-10-14.

Pettersson, Gösta (2013b). Relaxation kinetics of atmospheric carbon dioxide. Published on Internet.

Pettersson, Gösta (2013c). Anthropogenic contributions to the atmospheric content of carbon dioxide during the industrial era. Published on Internet.

Pettersson, Gösta (2013d). Temperature effects on the atmospheric carbon dioxide level. Published on Internet.

Revelle R, Suess HE (1957) Carbon dioxide exchange between atmosphere and ocean and the question of an increase of atmospheric COz during the past decades. Tellus 9:18-27.

Siegenthaler U., and F. Joos (1992). Use of a simple model for studying oceanic tracer distributions and the global carbon cycle, Tellus, Set. B, 44, 186-207.

Siegenthaler, U., and J. L. Sarmiento (1993). Atmospheric carbon dioxide and the ocean, Nature, 365, 119-125.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lejeune

  2. Astrid Å

    Tyvärr OT här också, men…
    Det känns bra att få sina hembygdskunskaper bekräftade av forskningen.

    “Många klimatmodeller räknar med att skogen på tundran och övriga Arktis kommer att expandera kraftigt norrut de närmasta hundra åren på grund av högre temperaturer. Men den nya forskningen pekar på att de antagande kan vara grovt felaktiga. Man måste räkna med hur till exempel betande renar och betande älgar påverkar.
    – Nu krävs att mer detaljerade information läggs in i modellerna, säger professor Terry Callaghan som är chef för Abisko forskningsstation.”

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4206386

  3. Olav Gjelten

    Astrid #1
    Låt dig inte luras att tro att det är älgarnas och renarnas fel att klimatskojarnas spådomar om enorma förflyttningar av trädgränsen inte slår in.
    Dessa djur har funnits i Arktis sedan urminnets tider och deras påverkan av vart skogsgränsen har funnits lika länge.

  4. Thomas P

    Så hur var det nu. Motbevisar GP:s resultat Bernmodellen? Vet GP eller Pehr ens vad Bernmodellen ger för resultat i det aktuella fallet? Från GP:s stolta proklamationer om att han motbevisat Bernmodellen vilka helt stöddes av Pehr tycks Pehr nu retirerat till att han inte vet vad Bernmodellen skulle ge resultat och är förvånad över att han inte hittat någon annan som räknat på saken, vilket är förvånande eftersom han tidigare redovisat just sådana artiklar.

    Sen retar jag mig fortfarande på att Pehr talar om GP:s hemsida som publicerade vetenskapliga artiklar.

  5. Astrid Å

    Olav Gjelten # 3

    Nej, det var väl just det jag ville framhålla. Trädgränsen påverkas av många orsaker. För hundra år sedan fanns det i mitt län 500 fjällägenheter t.ex.

    http://op.se/kulturnoje/kulturartiklar/1.3908002-de-sista-fjallbonderna-dokumenterade-i-praktverk

  6. Thomas #4,

    En likvärdig fråga är om Bernmodellen motbevisar GPs resultat. Vad menar man egentligen med ett sådant uttryck som motbevisa i detta sammanhang? Mats Almgren och jag har i den aktuella diskussionen använt ordet falsifiera men man kan naturligtvis ställa samma fråga om detta uttryck.

    Bernmodellens resultat framgår av de vetenskapliga publikationerna där Bernmodellens resultat redovisas. Vad jag efterlyser är Bernmodellens resultat för den historiska utvecklingen av 14C-halten i atmosfären, speciellt bombkurvan , men jag har inte hittat några sådana resultat vare sig för Bernmodellen eller någon annan jordsystem- eller kolcykelmodell.

    Jag har letat i peer-reviewad vetenskaplig litteratur, men har dock inte full tillgång till all sådan.

    Jag har också letat i IPCCs rapporter men i dessa är informationen om bombkurvans simulering i kolcykel- och jordsystemmodeller närmast obefintlig. I varje fall har jag inte hittat något men det är ju många tusen sidor att gå igenom så jag kan ha missat en del.

  7. Jerker Andersson

    En sak som slår mig var gång jag ser olika CO2 modeller är att de mest ser ut som en kurvpassning än en modell som kan förklara formen på kurvan och dess variationer.
    Om modellen var bra så skulle den följa den uppmätta CO2 kurvan i alla dess variationer med ett pålagrat brus som inte växer med tiden. Huvudsakligen borde man kunna få den att ligga inom +/- 1 ppm.
    Som man ser i diagramet så skevar modellen och faktiska mätvärden en hel del periodvis.
    Det går att få en kurva som är kusligt lik MLO-kurvan med relativt enkla antagande om varför CO2 halten ändrar sig som den gör där modellens avvikelse kan fås att ligga i storleksordningen tiondels ppm från uppmätta värden större delen av tiden. Det krävs inga avamcerade beräkngar för att nå dit, bara några enkla antagande hur man beräkmingsmässigt kan förnkla de processer som påverkar CO2-halten i atmosfären.

  8. Thomas P

    Det som i första hand motbevisar GP:s resultat är att han och du så länge missförstod hur man skulle räkna ut mängden C-14 i atmosfären och därför räknade på helt fel koncentrationer. Dessutom har GP fel även i sin skissade version av Bernmodellens resultat. Vad är egentligen kvar som är rätt menar du?

    Caldeira och Levin som varit uppe i inläggen tidigare har räknat på C-14, vad är det som gör att inte deras beräkningar räknas?

    IPCC ger bara en sammanfattning av forskningen, inte alla detaljer, så det är inte så konstigt om just C-14 inte tas upp. Skulle de ta med allt som någon kan tänkas finna intressant skulle rapporten bli tusentals sidor längre och totalt oöverskådlig. Vad jag förstår följer C-14 halten den beräknade och det som skall bli intressant att se är om den förutsagda ökningen kommer att bli tydligare framöver.

    Jerker #7 Det går inte att göra en modell som är bättre än de data man har att utgå från. T ex har vi inte exakta data för avskogning, vi vet inte exakt variationer i havsströmmar osv, speciellt har vi begränsad global täckning på data före satellitåldern.

  9. Jerker Andersson

    Thomas P #8
    Nej naturligvis så är det svårt att jämföra ett modellresultat mot data om data är bristfälligt. Det är just därför jag menar att man kan få till en bättre modell genom att samanfoga alla effekter i en förnklad formel som beskriver alla dessa summerade effekter på ett förnklat men ändå ett realistiskt och logiskt sätt. Detta ger iofs inte en förståelse för alla de underliggande processer i detalj vilket i sig är en intressant faktor.

    Jag tror att anledningen till många av de avancerade modellerna för att beräkna CO2 nivåerna inte följer MLO kurvan med någon större precision är att man försöker moddellera så många olika parametrar där man har brsitfälliga data att resultatet snabbt spretar och mer ser ut som en kurvpassning.

    Se tex formlen för att beräkna rörelsenergi för ett föremål. Formeln E=0,5*m*v*v funkar ju för det mesta men den är en förenkling av en lite mer komplicerad formel. Utan detaljerad kunskap om relativitetsterin så skulle resultaten för höga hastigheter spreta rätt snabbt då viinte känt till den lite mer avancerade formeln för att energi för höga hastigheter.

    Vi verkar inte riktigt förstå alla de delprocesser som påverkar CO2-halten därför tror jag att en förenklad modell ge ett bättre svar var vi är, var vi kome ifrån och vart vi är på väg tills vi förstår vart alla CO2 tar vägen och kommer ifrån.
    Det ger inte något svar exakt vad som händer på detaljnivå.

  10. Thomas P

    Jerker #9 Det är väldigt oklart vad du menar rent konkret. Menar du att man bara skall göra en kurvanpassning baserat på en “logisk” formel eller vad är du ute efter? Problemet med rena kurvanpassningar är bara att de så sällan fungerar prediktivt. visst kan vi använda förenklade modeller som stryker termer av mondre storlek, men det påverkar inte resultatet i stort och ger ingen större förändring i den förväntade livslängden för CO2.

    Du kör en analogi med rörelseenergi. Jag skulle i så fall snarare se analogin som att det är ett rullande klot där man har energi även lagrad som rotationsenergi. Den som försummar detta i jakt på en enkel modell kommer att få fel resultat hela tiden.

  11. Thomas #8,

    Gösta Petterssons enkla kolcykelmodell, som jag har diskuterat, modellerar Keelingkurvan och dess derivata (ändringar år från år). Det är alltså inte 14C-halten utan halten av vanlig koldioxid det är fråga om . Hans modell kan förklara Keelingkurvan inklusive hur ändringen år från år varierar med temperaturändringarna inklusive ENSO-fluktuationerna. Detta är imponerande för en så enkel modell.

    Jag har inte Caldeiras fulla artikel men av abstractet och diagrammet på UI att döma så är det en grov simulering av samma slag som jag själv gjort med Bolins och Erikssons modell, fast Caldeira har biosfären med. Vi får väl se om Caldeiras (liksom min) prediktion att 14C kommer att gå genom ett minimum och sedan öka genom att havet övergår till att bli en källa i stället för en sänka för 14C slår in eller inte. Detta är en test på hur stor Revelleeffekten är, dvs. hur stor havets försurning verkligen är, om denna är liten kan havet bli en källa för 14C endast genom ökad temperatur, och jag misstänker att Caldeira inte har med denna effekt i sin analys (jag hade den uppenbarligen inte med i min analys).

    Så även om 14C börjar öka så betyder inte det att Caldeira får rätt. Orsaken kan nämligen även vara en effekt av temperaturökningen.

    Levins grupp anvvänder kolcykelmodellen GRACE. Denna modellerar inte de centrala fysikaliska processer i havet som styr överföringen mellan atmosfär och hav. Så här skriver Naegler och Levin (2006):

    “[17] In our GRACE model the radiocarbon flux between ocean and atmosphere (F14CO2) is not modeled explicitly but is calculated from the observed 14C/C ratio in the atmosphere and the ocean surface …”

    Detta är en fundamental skillnad mot jordsystemmodeller och även enkla kolcykelmodeller som Bolins och Erikssons modell som jag har använt. Dessa modellerar vad som händer i havet med grundläggande fysikalisk-kemiska processer.

    Att IPCC inte tar med alla detaljer kan jag förstå. Men att man överhuvudtaget inte diskuterar jordsystemmodellernas och kolcykelmodellernas förmåga att simulera något som är så centralt inom kolcykelvetenskapen som 14C-haltens utveckling i atmosfären, inklusive bombkurvan, verkar mycket konstigt. Varför förbigår man detta med sådan tystnad?

    Som jag skrev i blogginlägget så är 14C-halten i atmosfären jämte Keelingkurvan den mest uppmätta storheten i atmosfären som har med kolcykeln att göra. Bombproven gjorde också att denna halt genomgick dramatiska variationer som gav ett gyllene tillfälle för att öka vår förståelse av kolcykeln. Hur kan IPCC komma fram till bedömningen att en ordentlig diskussion av detta i rapporterna är helt ointressant?

  12. Thomas P

    Pehr #15 En snabb googlesökning på “bern model carbon C-14” gav som första träff
    http://www.climate.unibe.ch/~joos/model_description/model_description.html
    Där man kan läsa “Model predictions for the decrease in atmospheric delta C-13 and Delta C-14 (Suess Effect) as well as the global budget of bomb-produced radiocarbon agree with observations within their error limits [Siegenthaler and Joos (1992), Joos (1994)]. ” Du kanske vill kolla referenserna, men om det hela var utrett redan 1994 så kan man förstå att IPCC tyckte det var av mindre intresse att beskriva.

    Den “enkla” modell som modellerar CO2-halten är som vi tidigare diskuterat ofysikalisk. Den spårar garanterat ur för historiska perioder före de som användes för parameteranpassningen. Jag är väldigt skeptisk mot sådana modeller, liksom jag är skeptisk mot modeller som är för bra, dvs en betydande del av CO2 upptaget sker på land så att om en modell som bara har med haven ger rätt resultat måste det vara en slump.

  13. Thomas #12,

    Denna webbsida har jag naturligtvis studerat tidigare. Lägg märke till att trots vad de skriver i texten så ger de ingen simulerad bombkurva för Bernmodellen. Webbsidan ger alltså inte svar på min efterlysning av kurvor från simulering av historiska 14C-data i atmosfären.

    Du borde själv kolla referenserna. I ditt citat ”Model predictions for the decrease in atmospheric delta C-13 and Delta C-14 (Suess Effect) as well as the global budget of bomb-produced radiocarbon agree with observations within their error limits [Siegenthaler and Joos (1992), Joos (1994)]. ” är Joos (1994) en artikel under News and Views i Nature. Denna är alltså ingen peer-reviewad vetenskaplig artikel utan en opinionsyttring.

    Siegenthaler and Joos (1992) finner du i referenslistan till mitt blogginlägg ovan. Men så långt kollade du alltså inte själv.

    Precis som jag beskriver i mitt blogginlägg så används där 14C från bombproven för att kalibrera modellparametrar (speciellt så kallade turbulenta diffusiviteter). Artikeln innehåller en diskussion av 14C-utvecklingen, speciellt en diskussion av Süesseffkten, men någon simulerad bombkurva visar man inte i denna artikel heller.

  14. Thomas P

    Pehr ” Denna är alltså ingen peer-reviewad vetenskaplig artikel utan en opinionsyttring.”

    LOL! Detta skriver du efter att ha beskrivit PG:s alster på hans websida som vetenskapliga artiklar.

  15. Thomas #14,

    GPs tre artiklar är vetenskapliga artiklar eftersom de är publicerade som sådana. Joos (1994) är tydligen inte publicerad som en vetenskaplig artikel eftersom Nature har publicerat artikeln som en opinionsartikel under rubriken “Nyheter och åsikter”, alltså inte i en avdelning för vetenskapliga artiklar.

  16. Jonas B1

    Pehr,

    1. Du har ju själv simulerat Bernmodellen, och jag replikerade.
    2. Simuleringen stämmer bra med bombkurvan, och mängden C14 stiger redan svagt.
    3. Kontroversen med Almgren handlade om y-axelns enhet, mängd eller relativ koncentration!? Ingens kurva var väl FEL, men mängden var det eftersökta.

    För mig verkar allt fullkomligt klarlagt. Jag, Christopher E, Thomas etc hade rätt från början, nämligen att bombkurvan inte falsifierar bernmodellen.

  17. Jonas B1 #16,

    Min simulering med Bolin och Erikssons modell ser faktiskt rätt bra ut, precis som du säger. Den stämmer rätt bra med bombkurvans övergripande form. Så Bolin och Erikssons modell, märk väl dock utan biosfär, verkar ge en översiktligt hygglig beskrivning av bombkurvans form trots alla förenklande antaganden.

    Men jag har ju inte gjort någon detaljerad jämförelse mellan min simulering och bombkurvan. Det vore kanske heller inte så meningsfullt med en så enkel modell som saknar viktiga reservoarer såsom landbiosfären.

    Jag anser därför att min simulering inte kan svara på frågan om bombkurvan falsifierar Bernmodellen eller inte. För detta måste man simulera bombkurvan med Bernmodellen på motsvarande sätt som jag gjort med Bolins och Erikssons modell.

    Bernmodellen är mycket mer detaljerad och innehåller de reservoarer som inte ingick i min simulering. Därför bör man kunna göra en mer detaljerad jämförelse mellan den simulerade bombkurvan från Bernmodellen och den observerade kurvan (egentligen är det fråga om att simulera den historiska utvecklingen av 14C-halten i atmosfären vari bombkurvan då kommer att ingå).

    Endast när man genomfört detta kan man säga hur bra eller dåligt Bernmodellen överensstämmer med bombkurvan, om bombkurvan falsifierar Bernmodellen eller inte (jag tycker det verkar som Mats Almgren håller med mig på denna punkt, om jag inte missförstått honom).

    Det är därför jag efterlyser simuleringar av bombkurvan med Bernmodellen och andra jordsystemmodeller och kolcykelmodeller. Men, som sagt, i IPCCs rapporter förefaller det vara väldigt tyst om denna frågeställning, om jag inte har misstagit mig. Vad tror du?

  18. Stickan no1

    Joos har på sin web http://www.climate.unibe.ch/~joos/ en java baserad modell
    http://www.climate.unibe.ch/jcm/

  19. Stickan no1,

    Jag avstår nog från att pröva denna programkod på min dator på grund av risken för att den är hackad.

  20. Eje Collinder

    Fantastiskt bra förstår Ni koldioxidens kretslopp i atmosfären! Jag är ytterst okunnig med en fråga, som jag vill ha klarhet om. Varför är Keelingkurvan ett mått på CO2 i hela världen? Värdena i denna kurva är mätta på en vulkanisk arkipelag, och därför bör uppmätta värden vara osäkra mått på CO2.
    Om CO2 runt om i världens atmosfär är liknande som i Mauna Loa så bör det vara lika i Sverige, som inte släpper ut CO2, såsom i Polen , Tyskland och Kina, som släpper ut mycket CO2. Hur sprides CO2 från Kina till Skandinavien och till Sydpolen. Är det allmänt vetenskapligt erkänt att halten CO2 sprides snabbt runt hela vår jordglob, jämnt fördelat? Hur fungerar denna spridning av CO2 i atmosfären?

  21. Eje Collinder #20,

    Det är allmänt accepterat inom atmosfärfysiken, och räknas till den mest grundläggande kunskapen i läroböckerna, att koldioxidhalten (i mängd koldioxid per mängd torr luft) är nära nog jämnt fördelad i större delen av troposfären (den del av atmosfären som går upp till cirka 10000 m där stratosfären tar över). Det är denna så kallade bakgrundshalt av koldioxid som man mäter i Mauna Loa där mätstationen ligger på ett högt berg på Hawaii.

    Anledningen till denna jämna fördelning av koldioxidhalten är att troposfären är ur atmosfärfysisk synpunkt väl omblandad (omblandningstid på cirka ett år om jag minns rätt).

    Lokalt nära marken kan koldioxidhalten variera betydligt beroende på både naturliga och antropogena orsaker. I en skog till exempel bildas ju koldioxid nere på marken genom att döda växtdelar bryts ned och på annat sätt som kallas respiration medan koldioxid bara tas upp av träden när fotosyntesen kan ske under dagen. Så koldioxidhalten i skogen bör alltså variera över dygnet (fast jag vet inte hur mycket eller andra detaljer).