Med EU-regler försöker flera europeiska regeringar få sina jordbrukare att använda mindre kväve och ammoniak (väte + kväve) för att gödsla sina åkrar.
Kväve och ammoniak sprids i naturen från gödningsmedel och från boskapens urin och avföring. I regn kan kväve- och svaveloxider bilda syror, som kan försura mark och vatten.
Men kväve och ammoniak ger också större skördar. Mindre kväve och ammoniak ger i stället mindre skördar. Det passar regeringar som vill minska antalet jordbruk och jordbrukets yta. Det gäller främst tättbefolkade Nederländerna. Där är drygt hälften av ytan jordbruk.
Med allt fler invandrare behöver Nederländerna stora ytor för fler bostäder och för vindkraftverk för all el som de behöver. Precis som i Sverige är invandrare också välkomna som röstboskap.
I förbränningsmotorer för fordo ger ofullständig förbränning kväveoxider (NOx) i avgaserna Det är inte nyttigt att inandas på nära håll. Men NOx sprids snabbt i luften och späs till ofarliga halter.
Däremot är det näring för träd och växter längs vägarna. Gran och tall växer längs skogslänens vägar. Lupiner frodas i
dikesrenar och borde egentligen skördas som välkommen biomassa.
Med modern teknik kan avgaser från bensin- och särskilt dieselmotorer nästan helt renas. De kan också nästan helt
förbränna sitt bränsle och släppa ut nästan bara vatten och koldioxid.
Larm om skadliga effekter av kväveoxider är därför överdrivna, och EU:s försök att minska bilars NOx-utsläpp är mestadels missriktade. Fordonstrafik i jämn fart ger minimala halter av hälsofarliga utsläpp. Det gäller därför att hindra köer och krypkörning.
Men det vill inte bränslebilens fiender. De vill med köer och trängsel tvinga bilister att i stället gå till fots, cykla eller åka kollektivt.
Eldrivna fordon ger inga utsläpp under färd, men deras tillverkning och material kräver stora resurser och ger även miljöskadliga effekter. Att producera den el de behöver frestar också på natur, resurstillgång och samhällsekonomi.
Tege Tornvall
Sammanställning av obearbetade tankar?
I Sri Lanka införde den då sittande presidenten förbud mot konstgödsel av klimatpolitiska skäl. Han for till COP-mötet I Glasgow och skröt över sin klimatväniglighet. Det blev livsmedelskris och svält. Presidenten lär numera befinna sig i Singapore.
https://fee.org/articles/sri-lanka-s-food-crisis-is-man-made-and-demonstrates-the-danger-of-faux-environmentalism/
Bönderna slösar inte med konstgödningen eftersom den är dyr. Bondförnuft.
Tack Tege
Luftkvaliten mår rätt bra i alla fall i städerna:
https://miljobarometern.stockholm.se/luft/kvavedioxid/
Finns det inte en regel att dieselbilar skall tankas med en tillsats?
Hur ser det ut när bilarna kör på fettderivatdiesel?
Blir det som det luktar-fritterat?
Kanske en uppgradering från ättikan från etanolen 😉
#1. Ann. Du må tycka att detta är enkelt, men det behöver påpekas för många. Kanske inte så mycket här på KU som utanför. Det är just enkelt bondförnuft som behöver föras ut.
Europas samtliga luftkvalitetsmätningar tål att skärskådas. Hur stort är problemet med NOx och SO2 egentligen? Aktuella bedömningar: https://airindex.eea.europa.eu/AQI/index.html#_blank
#6 Anders
Tack för en ba sida med Europas luftkvalitet.
Vädret spelar roll.
Östeuropas luft var problematiskt i värmen där (36 h sen)
Nu är problemen bortblåsta 😉
Man kan ju fundera på vad som elbilssatsningen gör för länder med kolkraft?
Tidigare var Polackerna duktiga på gasbilar, egenkonverterade. Naturgasen var väl billig?
OT
Trots den globala uppvärmningen kan det bli rejält kallt.
”Det har varit extremt kallt på flera håll i norr under natten. I Lapplandsfjällen vid Nikkaluokta uppmättes hela 34,1 minusgrader.
Det är den kallaste aprilnatten i hela Sverige på 33 år.”
Expressen
Utveckling av NOx i EU ser ju väldigt bra ut trots att vi aldrig haft så många dieselmotorer i drift någonsin:
https://www.statista.com/statistics/1171343/nitrogen-oxide-emissions-european-union-eu-28/
Gasproblematiken över klotet visar att Afrika och Asien i skrivande stund är inne i en stark utvecklingsfas, ungefär som innan Nordamerika peakade runt 1970, Europa 1980 och Sydamerika 1990.
https://ourworldindata.org/grapher/so-emissions-by-world-region-in-million-tonnes?facet=entity&uniformYAxis=0
Unnar vi inte dessa två kontinenter samma välstånd som vi?
”Lupiner frodas i dikesrenar och borde egentligen skördas som välkommen biomassa.”
Detta har dock ingenting med kväve från trafiken att göra. Lupiner, likt andra baljväxter, har symbiotiska bakterier i rötterna som fixerar kväve.
Vilket är ett av de största problemen med lupiner, de höjer kvävehalterna i marken och slår ut den naturliga vegetationen som är anpassad till kvävefattiga jordar.
# 5 Redan rubriken är en katastrof. Högstadieelever skulle fråga varför man måste göda med ”kväve” när atmosfären är så rik på just kväve.
# 5 Tege Redan rubriken är en katastrof. Högstadieelever skulle fråga varför man måste göda med ”kväve” när atmosfären är så rik på just kväve.
!0 tty.
Likt klöverväxterna som binder kväve från luften.
Jag har ”bonnat” mig på magra morän-jordar (Tiveden) och aktivt använt klöver-blandning för vallarna till grovfoder.
I ”växelbrukets” tidevarv så var ”farsan” noga med att kommande potatisåker anlades där åren innan varit en frodig klövervall.
https://marcellosfarm.se/djur/gras-och-klover
#11 o 12
Vad skulle läraren svara då?
Är det inte en av 1900 talets bästa uppfinningar som du ifrågasätter.
tty har ett av svaren, kvävefixering.
Men mannen som uppfann gasen till gaskammaren hann med en god uppfinning också. https://nobelprizemuseum.se/wp-content/uploads/2020/02/Haber-1918-Konstg%C3%B6dning.pdf
#14 Lasse, läraren har ansvar för att inte luras med förenklingar som leder fel. Kvävets kretslopp är inte att leka med.
Ur artikeln:
”Men kväve och ammoniak ger också större skördar. Mindre kväve och ammoniak ger i stället mindre skördar. Det passar regeringar som vill minska antalet jordbruk och jordbrukets yta. Det gäller främst tättbefolkade Nederländerna. Där är drygt hälften av ytan jordbruk.”
Det låter motsägelsefullt att mindre skördar skulle resultera i *mindre* användande av åkerarea. Är det inte tvärtom? Om skördande ger lägre avkastning så behövs mer åkerarea för att producera samma mängd mat. Det har ju här på bloggen framförts som ett argument mot ekologisk odling, att ekologiskt odling kräver mer åkerarea.
Men argumentet kanske är att utan kvävegödsling blir jordbruken olönsamma och läggs ner.
#16 Stefan Thorslund
Vi har förmodligen inte blivit tillräckligt skrämda med lögnen om koldioxidens katastrofala påverkan på klimatet. Matbrist och hunger kan nog få oss mer fogliga till att låta WHO deklarera ett planetärt nödläge och med detta upphäva våra demokratiska rättigheter.
#16 Stefan Thorslund
Är rätt säker på att han menar att jordbruken blir olönsamma och läggs ner så att staten kan köpa upp marken billigt och sedan bygga hus till alla invandrare från MENA.
Sen kan det också byggas en fabrik som producerar insekter att äta, ev på en mindre yta vilket då anses effektivt!
#16, 18. Exakt. Olönsamma jordbruk läggs ned. Men förstår protesterande jordbrukare.
#12. Ann. Jag försöker skriva kort och enkelt för en bred publik och utelämnade atmosfärens sammansättning. Texten sändes till många PK-media – som rutinmässigt refuserar oss skeptiker. Kanske borde rubriken ha hetat ”Kväveoxid(er) ger bättre skördar”? Sture tycker att jag skriver för komplicerat.
Lupiner är ett otyg som spridits ohämnat på våra vägrenar med hjälp av traktorgräsklippare och folk som inte använder hela sitt förstånd.
En kunnig jordbrukare vill t.ex inte köra ner ogräsfrön i marken en viss tid på året. Med lupinerna har skadan redan skett.
En större skörd behöver inte nödvändigtvis vara en bättre skörd. Allt för många av oss käkar redan ihjäl sig…
# 20 Som jag skrev tidigare så gäller det att inte förvilla och som sagt kvävets kretslopp är inte att leka med, ger man sig in i den diskussionen och förenklar kräver att man vet vad man talar om så att det inte blir missförstånd.
# 8 Ivar A.
Extremvinter!
Förutom snöstorm i södra delarna av landet med trafikkaos och enorma köer med stående bilar så är temperaturerna i norr extremt låga för att vara i april och det trots den ”klimatkris” som vi dagligen matas med…
Snön ligger djup på flera håll i landet och från Falköping i söder med 42 cm till över 150-200 cm i norr.
Tabellen visar lägsta temperaturen i Sverige igår tisdag 2 april kl. 20 – idag kl. 08. Data kommer från SMHI.
Nikkaluokta −34,1
Gielas −32,4
Kvikkjokk-Årrenjarka −31,7
Vittangi −31,2
Mierkenis −31,2
Pajala −31,1
I Gielas har 32,4 minusgrader uppmätts i natt. Det är den lägsta apriltemperaturen någonsin i Västerbottens län och slår med råge det förra rekordet från 1955 då Myrheden mätte minus 31,6.
Lägsta apriltemperaturer som uppmäts av SMHI vid minst två stationer samtidigt
Den 9 april 1955 rapporterade Naimakka -35,4° och Nikkaluokta -34,0°.
Men i natt uppmätes de extrema temperaturerna i en större del av Norra Norrland.
Räddningstjänsten har under natten undsatt människor i den 25 kilometer långa kön på E4. Orange vädervarning betyder att man inte ska ut på vägarna, säger Jönköpings räddningschef Göran Melin.
Strax före klockan åtta på onsdagsmorgonen sitter människor fortfarande fast i sina bilar på E4 vid Huskvarna.
#8 Ivar Andersson
Nattens temperaturnotering på -34,1 grader i Nikkaluokta är bara 2,4 grader ifrån det absoluta
rekordet i april som lyder på -36,5°, noterat i Karesuando den 6 april 1916. Den gångna kalla natten i Nikkaluokta tog upp i max tre sekunders sändningstid på Tv. De vill inte tala om ovanligt kallt väder, nu när de försvurit sig att föra fram hotet om att vi håller på att förgås av värme.
Det svenska värmerekordet i april lyder på 29,0° i Genevad den 27 april 1993. Ponera nu att det någonstans i Sverige skulle bli bara 2,4 grader från detta rekord, dvs 26,6 grader, i april. Då hade det blivit stor uppståndelse, med extra sändningar och inkallade ”klimatexperter” som alla samstämmigt skull förklara att det beror på våra klimatutsläpp och att vi inte har tid att vänta på drastiska åtgärder för att bromsa upphettningen av planeten. Så snedvriden och sjuk har rapporteringen om väder och klimat blivit i våra media! Det vilar ett löjets skimmer över detta. I synnerhet som Svt påstår att ”Grunden i vår rapportering är trovärdighet”. Beträffande klimatrapportering där är den noll, anser jag.
#22Ann
Kvävets kretslopp inte att leka med.
Tänker du på Nitroglycerin 😉
(Bröderna Nobel aktuella på SVT)
Inom avloppsvattenrening ställer kvävereduktion höga krav på anläggningarna.
Kväve kan vara gödande även i vatten vilket ställer till det.
I min utbildning hade jag en professor som tyckte att den då aktuella reningen av kväve var onödig eftersom det oftast var fosfor som var begränsande för tillväxten och kväve finns i överflöd och kan i vissa lägen tas upp av vattenlevande bakterier. (Pearson, Berkeley)
Men som anställd så var alla projekt lika viktiga 😉
#4 Lasse
Du fyller på AdBlue i en separat tank. Den används i SCR-system för att minska utsläppen. Kväveoxid omvandlas till kväve och vatten.
Diesebränsle skall uppfylla normen EN 590 och/eller SS 155435. Det får max. innehålla 7 vol % FAME (Fatty Acid Methyl Ester).
Motorn är inte körbar utan AdBlue.
# 26 Lasse, kvävets kretslopp igen. Jag vet hur svårt det är för eleverna på gymnasieskolans N-linje att få inblick, som fastnar, i kvävets kretslopp och hur svårt högstadiets elever får när man slappt talar om kväve när man menar olika kväveföreningar.
#26 BG
Namnet till trots är AdBlue en helt färglös vätska. Det består av avjoniserat vatten och 32,5 % ureaämnen. Urea = urinämne. NOX kan också helt elimineras med det nya helsvenska katalysatorsystemet ©Catarsis , bara industrin tar till sig det. Sen är frågan hur farligt NOx är för hälsan. För ett tiotal år sedan gjordes undersökningar på Sherpas för att klargöra varför de hade enastående egenskaper att klara syrefattig luft vid bergsklättring i Nepal. Man fann att höga NOx-halter i blodet var en signifikant orsak till detta.
#26 och #27
Om kväve: Vi, i en utdöende generation har nog minnen från en gången jordbrukstid då skiftesbruk gällde: typisk rytm 1. Brödsädssådd; 2. Träda; 3. Klöver och lucernsådd.
Om vattenreningen i Sverige: Om kvävet i vårt avloppsvatten: Kravet på kvävereduktion kom först i mitten av 1980-talet, medan kravet på fosforreduktion kom på 1960-talet.
För den som är mer intresserad hör gärna av er. Närsaltrening har varit mitt gebit i 55 år (stig.morling@kronskog.com)
#26 BG och #28 Jag själv
Länk till mer info om sherpas NO-nivåer i blodet.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3295887/
#28 Mats Kälvemark
Jag har klart för mig sammansättningen av AdBlue och har en dunk med den soppan i garaget. Den brukas för Euro6 motorer och det finns mängder av dieslar som kräver AdBlue.
AdBlue är vad som behövs i dag och till dess den ersätts av något annat.
Ann, Tege och ni andra!
Här är min personliga erfarenhet efter 27 år med förmånsbil och utvecklingsarbete på Scania drivlina.
1980-tal, kolmonoxid och försurning.
CO är dödligt giftig i låg koncentration för att det föredras framför syre i lungorna.
Kväveoxider, NOx, och regn kan fräta på skulpturer. Bilder med anfrätta näsor spreds runt jorden där skadan påstods uppträtt nyligen.
Rätt blandning av kolväte, och syre ger teoretisk möjlighet till förbränning utan CO eller NOx i motorn. I praktiken uppträder svårigheter vid varierande förhållanden som kallstarter och accelerationer. Katalysatorer som förenar CO och NOx till CO2, N2 och O2 löser problemet.
Dieselmotorer körs med luftöverskott som gör att kolmonoxid inte bildas, men gott om NOx vid hög belastning och förbränningstemperatur.
NOx behandlas med inblandning av Ammoniak NH3 så att resultatet blir kvävgas , N2 och vatten, H2O. Ni får räkna själva så att antalet atomer in stämmer med antalet ut. Det gör inget om ni hamnar lite fel för i slutet finns en ”slip katalysator” som tar han om överskott av ammoniak.
Det är inte helt enkelt att få kemin att fungera eftersom den är känslig för temperaturen.
Till att börja med framställs ammoniak genom att vattenblandad urea sprayas på en varm plåt och förångas. I stadsbussar är det svårt att hålla hög och jämn temperatur på plåten.
Myndigheter ställer höga krav på att det alltid ska fungera. Tekniker har svårt att mäta hur mycket det finns kvar i en dunk med vätska som skvalpar omkring i tanken på en skogsväg.
Men till syvende och sist sker verkliga förbättringar både av bränsleekonomi och miljö. Och ser vi tillbaka har alla de kriser det larmats om kunnat undvikas.
Under min tid vid Scania minskade bränsleförbrukningen räknat per fraktat vikt gånger sträcka med ca 30 % samtidigt som skadliga utsläpp av NOx och partiklar minskades till knappt mätbara nivåer.
#31 BG
Varför tankar du inte på OKQ8 ur deras pumpar så slipper du dunkar i garaget och allt besvär som det medför?
#25
”I min utbildning hade jag en professor som tyckte att den då aktuella reningen av kväve var onödig eftersom det oftast var fosfor som var begränsande för tillväxten”
Han hade rätt. Detta har varit ett ytterst omstritt faktum, eftersom det innebär att de miljarder som lagts på att kväverena avloppsvattnet är ganska bortkastat i varje fall när det gäller Östersjöns status (något mera meningsfullt i sötvatten). Dessutom finns det som sagt kvävefixerande cyanobakterier i havet, så finns det fosfat så fixar bakterierna nitratkvävet.
Faktum är att bakterier och archaea är de enda organismer som kan fixera kväve. Alla andra (här i Sverige främst klöver och andra baljväxter, men även al, pors, havtorn och fjällsippa) gör det med hjälp av symbiotiska bakterier.
Om någon undrar varför levande organismer inte kan använda luftkvävet så beror det på att kvävemolekylen N2 är extremt stabil, den hålls ihop av tre kovalenta bindningar. Det krävs mycket speciella enzymer eller mycket koncentrerad energi för att ”spräcka” den till en biologiskt användbar form.
Utöver bakterier finns det egentligen bara en mekanism i naturen som klarar det, nämligen blixtar.
Det finns f ö även bakterier som lever på att köra ”andra hållet”, att förvandla biologiskt användbart kväve tillbaka till kvävgas, denitrifikationsbakterier.
Det är f ö kvävets stora bindningsenergi som gör att nästan alla sprängämnen bygger på kväveföreningar, ”nitro—”. När en kväveförening återgår till kvävgas frigörs energin som gick åt för att klyva den.
OT:
DN och Jannike Kihlberg skickar idag ut ett varnande mejl:
”Våren har råkat ut för ett rejält bakslag i stora delar av Sverige. Natten till i dag uppmättes 34,1 minusgrader i Nikkaloukta i Lapplandsfjällen, den lägsta apriltemperatur som har uppmätts i Sverige sedan 1991, enligt SMHI. Och snökaos har ställt till det på vägar bland annat runt Jönköping.
Bli inte förvånad om köldknäppen snabbt fångas upp av klimatförnekare. Likt vårblommor kommer de att sticka upp genom snötäcket och säga något i stil med ”Titta så kallt det är, det finns ingen global uppvärmning”.”
Jag fångar upp köldknäppen och undrar om inte hon och DN även borde fråga sig hur seriöst det är när de och andra alarmister hävdar något i stil med ”Titta så varmt det är just idag, det pågår en klimatkris!”?
#30 Mats Kälvemark
Liknande effekt kan man få genom att dricka rödbetsjuice🙂
Det har att göra med att kväveoxid fungerar som en signalmolekyl med påverkan på olika system i kroppen, bland annat hjärt-kärlsystemet där den har en kärlvidgande effekt, immunsystemet och nervsystemet.
När vi äter nitratrika grönsaker som omvandlas till nitrit av bakterier i munnen och sedan till kväveoxid i kroppen, minskar blodtrycket och ökar syreupptagningsförmågan – en positiv effekt många idrottare vill åt.
#35 tty.
Tack för info, alltid intressant!
Halv-OT:
trafikverket har agerat rätt under gårdagens snökaos i Småland och det har gjort precis vad de ska. De var dessutom väl förberedda och rutinerna fungerat…problemet är att det är bilar i trafiken och deras förslag för att undvika liknande händelser är att de ska få stänga av vägarna om det skulle råka bli snöfall…
https://sverigesradio.se/artikel/myndigheterna-efter-trafikkaoset-vi-agerade-ratt
Precis lika logiskt som att postnord aviserar att de ska sluta med att dela ut brev…
#36 Rossmore:
Det är ju väder och inte klimat när det är kallt…
# Mats, Gunnar, BG, Adepten, Stig, Ann, Lasse, tty mfl.
Hur stor är NOx skadlighet i verkligheten? Jag har intryck av att det till stor del är ett politiskt jippo som mycket annat. Dessutom börjar jag förstå att NOx även är till betydande nytta. Precis som för CO2 är det sällan man får höra talas om och se beräkningar på nyttan. Hur ser balansen ut?
#41 Lars Cornell
Fördelar NOx:
1) Tillverkning av kväveoxid: Används i industrier för tillverkning av kemikalier och gödselmedel.
2) Luftkonditionering: Används i luftkonditioneringssystem för att förhindra tillväxt av bakterier och mögel.
3) Förbränningsprocesser: Bidrar till att förbättra förbränningseffektiviteten i förbränningsmotorer.
Nackdelar NOx:
1) Luftföroreningar: NOx är en betydande bidragande faktor till luftföroreningar och bidrar till bildandet av ozon och kvävedioxid, vilket kan leda till hälsoproblem och surt regn.
2) Skadlig för hälsan: NOx kan orsaka andningsproblem och försämrad lungfunktion hos människor. Det är också en faktor i bildandet av marknära ozon, vilket kan leda till lungproblem och astma.
3) Miljöpåverkan: NOx kan ha en skadlig effekt på vattenlevande organismer och bidra till övergödning av vattendrag och sjöar när det avsätts i vattendragen.
Sensmoral. Allt kan vara skadligt, det är endast dosen som avgör😁
Berra #39
Trafikverket avd presstjänst, klädkod:
https://www.partykungen.se/nattmossa-100409.html
# 36 Rossmore. DN och Jannike K skriver ”köldknäppen”, inte extremkylan. Hon skriver att köldknäppen snabbt fångas upp av klimatförnekare ( vad f-n det nu är). Inte att extremkylan drabbar många och ställer till med stora problem för tusentals personer. Klimatet och vädret har genom alla tider ställt till med både katastrofer och fantastiska ögonblick. Och kommer att så göra i fortsättningen också. Det kan vi inte göra nånting åt. Det är fortfarande naturen som har dominans över människorna. Evolutionen har inte upphört.
#33
Två anledningar: jag tankar inte på Q8 och jag kör numera mycket färre mil/år. En dunk då och då är hanterbar utan några bekymmer.
#28 och #30 Mats Kälvemark
Det är stor skillnad på NO och NO2. NO har en kärlvidgande effekt och den ges ibland till för tidigt födda barn som måste ligga i kuvös. Dock inget för långvarig behandling med höga halter.
NO2 har mig veterligen inga positiva medicinska effekter. Hygieniska gränsvärdet tror jag är 40 ggr lägre för NO2 än för NO.
Rossmore, Daniel Wiklund, ## 36, 44,
Medias/journalisters tilltag att i förväg försöka döda eventuella diskussioner om klimat utifrån väderhändelser som går åt ”fel” håll, jämfört mot det klimatkatastrofistiska narrativet är organiserat.
Jag prenumererar sedan ett tag tillbaka på Covering Climate Now:s nyhetsbrev, där det igår dök upp följande:
”Dear journalist,
Researchers studying climate disinformation agree: “Inoculation” is one of the most effective options for countering it, and the first step toward inoculation is “pre-bunking,” or warning audiences in advance.
In this press briefing, co-sponsored by Covering Climate Now and Climate Action Against Disinformation, experts will look at how journalists can get ahead of and ”pre-bunk” climate disinformation in a way that doesn’t amplify it or cause unnecessary alarm.
Join us next Thursday, April 11, at 11am US Eastern Time, for a one-hour conversation moderated by investigative climate journalist Amy Westervelt, about how to pre-bunk climate disinformation and help inoculate your audiences.”
Att kalla fenomenet för åsiktsjournalistik är en en för mild term. Det är ren och skär propaganda. Uppställd på samma gamla sätt som i alla auktoritära system, men med den skillnaden att media denna gång inte behöver toppstyras av någon diktator utan självmant har tagit på sig den rollen.
Läskigt tycker jag.
#39 Berra
Att tillfälligt stänga av vägen för att sedan köra konvoj med plogbilar främst kan vara ett sätt att undvika oplanerade trafikhinder.
#47 foliehatt
En googelöversättning:
Forskare som studerar klimatdesinformation är överens: ”Inokulering” är ett av de mest effektiva alternativen för att motverka det, och det första steget mot inokulering är ”förbunkning” eller att varna publiken i förväg.
I denna pressbriefing, medsponsrad av Covering Climate Now och Climate Action Against Disinformation, kommer experter att titta på hur journalister kan komma före och ”förbunka” klimatdesinformation på ett sätt som inte förstärker den eller orsakar onödigt larm.
Följ med oss nästa torsdag, den 11 april, kl. 11.00 amerikansk östlig tid, för ett entimmessamtal som modereras av den undersökande klimatjournalisten Amy Westervelt, om hur man pre-bunkar klimatdesinformation och hjälper till att inokulera din publik.”
Reagerade på ordet ”Inokulera”:
Att man för in något under huden som vaccination.
En liten koll på vilka som är anslutna till Covering Climate Now finns i listan nedan.
TV4, Expressen och Linne universitetet är med i listan.
https://coveringclimatenow.org/partners/partner-list/
#48 Ivar Andersson:
En annan lösning är att på traditionellt vis hålla vägen körbar vilket har fungerat i princip under alla normala snöväder tidigare…
Regeringens förslag att höja böterna för de som kör på sommardäck när det är vinterväglag lär inte hjälpa, när snöröjningen inte fungerar. Det är inte enskilda personbilars däck som är det avgörande, utan oförmågan att ploga i tid, varna i tid, halkbekämpa i tid, skicka ut räddningspersonal i tid och att kalla in andra aktörer, som försvaret och bönder med hjullastare i tid. Sedan har vi den urusla informationen till de drabbade som inte heller kommer fram i tid. Det verkar finnas en allmän oförmåga hos berörda myndigheter att agera snabbt. Kanske beror det på att det är för många inblandade i beslutsfattandet och att de är rädda för att stöta sig med andra myndigheter och överordnade. Snöoväder har alltid förekommit, men man var mycket snabbare med insatserna förr. Av en bekant hörde jag att det förr var vägverket lokalt som fattade beslut om vad som skulle göras vid oväder, medan det nu är många som skall tillfrågas innan beslut tas. Långbänk är ett dåligt val när det är kaos.
#52:
De sparar ju pengar om de låter snön smälta bort av sig själv (så här i det varmaste året någonsin går det ju fort)…
Dessutom riskerar de inte kritik för att slösa bort anslagen…