Medelhavet 2 grader varmare under romartiden

Från https://www.klimatvett.fi/post/den-romerska-v%C3%A4rmeperioden-var-2-c-varmare-%C3%A4n-idag-visar-en-studie

Media skriver om ett varmt Medelhav nu men det är inte så länge sedan det har varit varmare där enligt en ganska ny forskningsrapport.

Romarriket sammanföll med den varmaste perioden under de senaste 2000 åren i Medelhavet som var 2 grader varmare än andra medeltemperaturer vid den tiden. Detta har Dr. Giulia Margaritelli med sin forskargrupp kommit fram till.

medelhavet romartid
 

giulia Dr. Giulia Margaritelli har varit forskare sedan 2019 vid Research Institute for Hydrogeological Protection, Italian National Council (IRPI-CNR) i Perugia. Hon arbetar inom mikropaleontologi, geokemi och klimatförändringar med särskild uppmärksamhet på Medelhavets marina respons på de senaste årtusendenas klimatfluktuationer.

Här presenterar forskarna en ny SST-rekonstruktion från Sicilienkanalen baserad på Mg/Ca-förhållanden uppmätta på planktonforaminiferen Globigerinoides ruber ( Ref. 1 – 2020 ) Resultatet är presenterat i samband med andra tidigare publicerade SST-mätningar från Alboránsjön, Menorcabäckenet och Egeiska havet och jämförs också med en temperaturrekonstruktion på norra halvklotet.

cicilien

Den mest solida bilden som framträder av denna jämförelse över Medelhavet är den ihållande regionala förekomsten av en distinkt varm fas under den romerska perioden. Denna rekordjämförelse visar konsekvent att Romarriket är den varmaste perioden under de senaste 2000 åren, cirka 2 °C varmare än genomsnittet för de sena århundradena för Sicilien och västra Medelhavsområdet.

Efter romartiden utvecklades en allmän avkylningstrend i regionen med flera mindre svängningar. Vi antar att det finns en potentiell koppling mellan detta romerska klimatoptimum och det romerska imperiets expansion och efterföljande nedgång.

medelhavet temp

Jämförelse av de data från Sicilienkanalen som studerats i detta arbete (tjock mörkblå linje) i jämförelse med andra prover – Alboránsjön (tjock ljusblå linje), Menorcabäckenet (tjock röd linje) och Egeiska havet (tjocka mörka och ljusgröna linjer). Sicilienkanalen SST-rådata ( mörkblå streckad linje ). De svagt blåa linjerna förklaras i studien under ”Material och Metoder” . De stöder påståendet att den romerska perioden såg en temperaturökning på 3,6 ° C i Medelhavet.

Från varmt till kallt – Romarrikets fall

Imperiet sammanföll med en 500-årsperiod, från 1 e.Kr. till 500 e.Kr., som var den varmaste perioden under de senaste 2 000 åren i det nästan helt inlandslösa havet.

Klimatet utvecklades senare mot kallare och torrare förhållanden som sammanföll med imperiets historiska fall, hävdar forskare.

Spanska och italienska forskare registrerade förhållandet mellan magnesium och kalcit från skeletterade amöbor i marina sediment, en indikator på havsvattentemperaturer, i Sicilienkanalen.

medelhavet karta

Studien identifierar den romerska perioden (1-500 e.Kr.) som den varmaste perioden under de senaste 2 000 åren. Karta A visar centrala och västra Medelhavet. Den röda triangeln visar platsen för det undersökta provet, medan de röda cirklarna är tidigare funna marina register som använts för jämförelsen. Karta B visar Sicilienkanalen med oceanografisk cirkulation på ytan och provplats. Svarta linjer följer ytvattnets cirkulationsväg.

Forskarna menar att den varmare perioden också kan ha sammanfallit med övergången från den romerska republiken till det stora imperiet som grundades av Octavius Augustus år 27 f.Kr.

Uppvärmningen kopplad till intensiv solaktivitet

Den historiska uppvärmningen av Medelhavet under romarriket är dock kopplad till intensiv solaktivitet, vilket står i kontrast till det moderna hotet från växthusgaser. Flera forskare är dock överens om att den kraftiga värmen 2023/2024 även orsakats av en kraftigt ökad solinstrålning och inte av den jämnt stigande koldioxidnivån i atmosfären.

Spanska och italienska forskare registrerade förhållandet mellan magnesium och kalcit från amöbor som finns i marina sediment, en indikator på havsvattentemperaturer. Den skeletterade G. ruber provtogs från ett djup av 475 m i den nordvästra delen av Sicilienkanalen.

Värmen varade i 500 år

”För första gången kan vi säga att den romerska perioden var den varmaste perioden under de senaste 2 000 åren, och dessa förhållanden varade i 500 år”, säger professor Isabel Cacho vid institutionen för jord- och havsdynamik vid universitetet i Barcelona.

Svårt att få fram högupplösta marina register

Medelhavet är ett bihav till Atlanten. Det är omgivet av land och nästan bara anslutet till haven genom ett smalt utlopp, och är en ”hot spot” för klimatförändringar enligt forskarna.

Havet ligger mellan Nordafrika och Europa och upptar en ”övergångszon” som kombinerar den torra zonen med subtropiska höga och fuktiga nordvästliga luftströmmar.

”Att rekonstruera tidigare årtusenden av havsytans temperaturer och hur de utvecklats är utmanande, på grund av svårigheten att få fram högupplösta marina register.

Studiet av de fossila arkiven är dock fortfarande det enda giltiga verktyget för att rekonstruera tidigare miljö- och klimatförändringar så långt tillbaka som för 2 000 år sedan”, säger de.

Studien svarar mot FN:s behov

I FN:s rapport (IPCC 2018) understryker man behovet av att bedöma klimatåterkopplingar under tidigare perioder av måttligt varmare förhållanden (1,5–2 °C). Denna studie visar på detta.

En distinkt uppvärmningsfas, som sträckte sig från 1 e.Kr. till 500 e.Kr., sammanföll sedan med den romerska perioden och täckte hela det romerska rikets arkeologiska period.

”Denna uttalade uppvärmning under den romerska perioden är nästan förenlig med andra marina data från Atlanten”, säger forskarlaget i sin forskningsrapport, publicerad iScientific Reports.

Hur noteras då denna värmeperiod av IPCC?

hockey klubban

Vi ser INGEN reaktion alls! De menar att ALLA värmeperioder ( Medeltidens värmeperiod och den Romerska värmeperioden) och Lilla Istiden var regionala händelser som inte märktes av globalt. Hur kan detta vara möjligt?

Christer Käld

________________________________________________________________

Ref:

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann lh

    Tack! Christer. Välkommet med data som bygger på fossila arkiv!
    Den fråga man åter bör ta upp är väl snarast vad IPCCs kurva, den så kallade Mann-kurvan bygger på.

  2. TBL

    Hur är det med Co2 under Romartiden?

  3. foliehatt

    Ann, #1,
    förklaringen är roligast på engelska. Kurvan är Mann-made.

  4. Ivar Andersson

    Den romerska värmeperioden som varade i 500 år kan inte ha varit lokal. Vilka argument har IPCC för att den var lokal?

  5. Benny

    Ivar, IPCC hävdar även att den medeltida värmeperioden var lokal bara för Europa eftersom sanningen inte passar in i deras sagoberättande! Att Grönland och av allt att döma även Nordamerika var varmare under medeltiden sopas under mattan. Men så jobbar propagandister, ingen lögn är för liten eller stor för att inte användas.

  6. Dumsnuten

    #5 Benny

    Det verkar förvisso som att dagens värmehysteri enbart handlar om europa också. Är ju flera ställen runt om i världen där det snarare är köldrekord stup i ett enligt många av iah’s inlägg.

  7. tty

    #1

    ”Den fråga man åter bör ta upp är väl snarast vad IPCCs kurva, den så kallade Mann-kurvan bygger på.”

    Det reddes ut redan för 15 år sedan. Den bygger på att man tar ett stort antal dåliga ”proxykurvor” (främst årsringar), som varierar i stort sett slumpmässigt. Av dessa väljer man ut de som visar ”rätt” de senaste hundra åren (alltså starkt stigande temperatur). Eftersom man däremot inte selekterar på tidigare perioder är variationerna där fortfarande slumpmässiga och tar ut varandra. Steve McIntyre visade att man med Manns metodik kunde få fram ”hockeyklubbor” ur snart sagt vad som helst, t ex kurserna på New York-börsen.

    #5

    Inte bara Nordamerika. Det finns mängder av data som visar att MWP även omfattade Centralasien och Ostasien.

    http://www.dsjyj.com.cn/en/article/doi/10.11928/j.issn.1001-7410.2021.02.14

    Jag ger bara en referens, eftersom inlägg med många länkar tydligen fastnar för manuell kontroll, men det finns många fler.

    För södra halvklotet är det tunnare, men det finns data även där. I Antarktis tycks MWP dock inte märkas, men däremot den följande ”Lilla Istiden”:

    https://pubs.geoscienceworld.org/gsa/gsabulletin/article-abstract/127/1-2/297/126094/Late-Holocene-glacial-advance-and-ice-shelf-growth

    Apropå Medelhavet så var det ännu varmare under den förra mellanistiden, typ 3 grader varmare än nu, och tropiska mollusker som idag inte går norr om Senegal levde i hela Medelhavet. Detta tycks dock inte ha besvärat vare sig neandertalarna eller de första Homo sapiens utanför Afrika som då invandrade i Israel.
    När istiden började för 115 000 år sedan försvann de dock igen och ersattes av neandertalare.
    Homo sapiens återkom inte förrän under den milda interstadialen MIS 3 för ca 55 000 år sedan.

  8. tty

    #2

    ”Hur är det med Co2 under Romartiden?”

    280-300 ppm:

    https://co2coalition.org/2021/10/29/15282/

  9. Ann lh

    # 7 tty
    Angående Mannkurvan var det just det jag tänkte på. Många som inte var med då har kanske inte en aning om debaklet kring kurvan. Det som Du skriver reddes ut ordentligt för dryga 15 år sedan, men den hänger med än i dag – i IPCC-sammanhang.
    Tack för Din redogörelse

  10. Magma

    # TBL 2
    ”Hur är det med Co2 under Romartiden?”
    Ifrågasätter absolut inte vad TTY anger i #8 men eftersom det varit varmt så måste det ju framförallt varit antropogen koldioxid … har det hittats några lämningar av ”fossildrivna” fordon från Romartiden???
    Vad säger Kent, om han nu är kvar … ? Eller är narrativets åsikt om hockeyklubban den genuina sanningen ?? 🤔
    O själv är jag aaaldrig ironisk … men ibland klarar man inte av att stå emot

  11. Christer Eriksson

    #7 tty
    Maths Nilsson känd alarmist anser att hockeyklubban är sann.
    Men så är han ju också en extrem alarmist.Inget annat att vänta.

  12. Adepten

    Ska man vara lite seriös beror det på att Mann-kurvan (som är global) och IPCC hävdar att den medeltida värmeperioden var regionalt begränsad till delar av norra halvklotet, medan andra områden, som tropikerna och södra halvklotet, inte var lika varma – eller till och med kallare.

    Men hur kan återkommande värmeperioder, dokumenterade i flera delar av världen, ständigt avfärdas som ”lokala”, samtidigt som dagens uppvärmning påstås vara global och unik? Särskilt som media gärna framställer dagens värmerekord som historiskt enastående.

    Det verkar enkelt: Passar inte historiska data in i dagens klimatnarrativ reduceras de till ”undantag” – trots att de ofta bygger på samma proxies som man idag litar blint på.

    Dessutom: de historiska värmeperioderna inträffade utan mänskliga utsläpp, medan dagens temperaturökning uteslutande skylls på koldioxid – för att stärka budskapet om en mänskligt driven klimatkatastrof.
    Själv anser jag att den verkliga orsaken till ”miljökatastrofen” snarare är att vi är för många på planeten.

  13. Claes-Erik Simonsbacka

    Forskning tyder nog på att Medelhavet upplevde en tydlig uppvärmningsfas under romartiden (1–500 e.Kr.). En studie baserad på Mg/Ca-förhållandena i planktoniska foraminiferer från Sicilienkanalen visade att romartiden var den varmaste under de senaste 2 000 åren. Denna uppvärmning överensstämmer med andra marina uppgifter från Alboránsjön, Menorcabäckenet och Egeiska havet.

    Studien i Sicilienkanalen visade att havsytemperaturen (SST) under romartiden varierade från 19,6 ± 1,5 °C till 22,7 ± 1,5 °C. Forskningen visar alltså att Medelhavet var 2 °C varmare under romarriket än andra medeltemperaturer vid den tiden.

    Mvh,

  14. Bubo

    Typiskt…nu när man verkligen skulle vilja ha litet rapporter fån Luleå lyser vår cyklande vän därifrån med sin frånvaro.

  15. Berra

    Helt OT (fast kanske lite som klimatforskning):

    ”Forskare har visat att växter ”skriker” när de inte mår bra. Nya resultat tyder också på att djur reagerar på ljuden.”

    https://www.dn.se/sverige/forskare-djur-reagerar-pa-skrik-fran-vaxter/

    Sverige satsade ju pengar för konst för daggmaskar….kommer nästa steg att bli konst för att pigga upp växter?

  16. Claes-Erik Simonsbacka

    CO2-halten under romartiden var cirka 280 ppm.

    https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-atmospheric-carbon-dioxide

    CO2-nivån på cirka 280 ppm under romartiden används ofta som riktmärke för förindustriella nivåer. Detta beror på att mänskliga aktiviteter före den industriella revolutionen hade en mycket mindre inverkan på den globala kolcykeln.

    https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/downloads/report/IPCC_AR6_WGI_SPM_Swedish.pdf

    Mvh,

  17. Roland

    Såg att nu förtiden går Mann ut och säger nej om ”tipping points ” ironiskt nog.

    https://mobile.x.com/MichaelEMann/status/1676264739427565573

  18. tty

    #16

    ”Detta beror på att mänskliga aktiviteter före den industriella revolutionen hade en mycket mindre inverkan på den globala kolcykeln.”

    Ett tveksamt påstående. Under tidigare mellanistider sjunker pCO2 stadigt efter en tidig topp. Denna gång börjar den stiga igen i mellersta holocen vilket är helt unikt. Den troligaste förklaringen är uppkomsten av jordbruk i allmänhet och risodling i synnerhet.

    https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0959683610387172

    Denna ökning är problematisk eftersom den när den matas in i modellkvarnen leder till stigande temperaturer under sen holocen, samtidigt som det är uppenbart att de i verkligheten sjönk. Den nyaste trenden tycks vara att helt enkelt ignorera verkligheten

  19. Roland

    #11 Jo Nilsson är känd alarmist. Kul att han tror på den när Mann själv inte tror på den längre:-)

    https://mobile.x.com/MichaelEMann/status/1676264739427565573

  20. tty

    #16

    ”CO2-halten under romartiden var cirka 280 ppm.”

    Dome Fuji som är den enda Antarktis-kurvan med tillräckligt täta mätpunkter och tillräckligt hög ackumulation för att detektera korta svängningar indikerar tydligt en ökning till drygt 300 ppm:

    https://amt.copernicus.org/articles/13/6703/2020/

  21. Fredrik S

    Bobo #14

    Solsken och 25 grader med 5 m/s i medelvind kl 12:00. Luftfuktighet 26 procent.

  22. Sören G

    #20
    Varmare hav avger väl CO2 till atmosfären?

  23. Tege Tornvall

    #20. Rent nys att Global CO2-halt skulle ha varit jämnt 280 ppm under tusentals år fram till sent 1800-tal. Dels varierar CO2-halten i tid och rum mellan natt, dag och årstid samt efter geografiskt läge, Dels vandrar CO2-molekylen i isen och bildar föreningar med andra ämnen.

    Även om borrkärnor från Vostok visar 280 ppm i tusentals år, är de inte representativa för då rådande halter. Även då växlade halten över tid och rum.

  24. iah

    jag tycker att det här med co2 är överdrivet ensidigt kopplat till borrkärnor. mellan 1812 och 1958 lär det finnas 90 000 mätningar som inte redovisas av NOAA. eftersom iskärneborrningar sällan kommer över 280 ppm så är det det som gäller. om man mäter växternas klyvöppningar får man istället både mer ock mindre co2 ernst-georg beck redovisar ett antal av dom 90 000 mätningar som visar på co2-halten sedan 1800 talet. han fär då fram att halten co2 varierat från 450 ppm i början på 1800-talet till allt mellan 440 – 300 ppm under resten av 18-1900-talet.

    men jag måste erkänna att det är lika roligt att höra om alla tider där temperaturen varit högre än dagens och romarriket borde vara så väl dokumenterat att det inte är mycket att orda om. pelikaner, sköldpaddor och vinodling gör väl sitt till.

  25. Daniel Wiklund

    #14 Bubo Jag har besök av mina tre barn, som har tre barn var. Dom är här en vecka var. Lever ju ensam sen 17 år, det är fullt upp. Cyklar gör jag ändå. Idag min 710-e dag på raken, eller 1004-e dagen av 1005. Just nu är det 27 grader varmt. Rekordet i Luleå är 32,3 som uppmättes 1953. Nu ska jag cykla in till city tillsammans med min dotter och hennes man och två av deras barn, det äldsta sommarjobbar i Harstad. I norra hamnen finns en ny brygga som passar för ett kvällsdopp. Imorgon kommer min yngsta son hit med sin familj, sambo och tre barn. Senare kommer min äldsta son med fru och ett barn. Dom två äldsta jobbar. Hoppas att du har det bra i sommarvärmen. Jag tycker att 30 grader är lite för varmt. Innan jag var 60 var jag aldrig besvärad av värme. Jag äter cancermedicin som gör att jag blir mycket varm.

  26. Bubo

    #25 Daniel W
    Tackar. Får önska fortsatt trevlig sommar!

  27. Tege Tornvall

    Hur har vi det i svenska vatten? Jag hörde just att folk badar i 23 grader på sandstrand norr om Örnsköldsvik.Men från klippor meddelar släkt att det är kallare. Från Ven uppskattar en badande bror 19-20 grader. Vad kan Magnus Blomgren berätta från Västkusten?

  28. foliehatt

    Gotland – plus 9°C vid frånlandsvind, plus 17°C vid pålandsvind.

    Coolcation 👍

  29. Dumsnuten

    Härnösand idag, kan knappt vara 20 grader i vattnet, 18 mest troligt men det är ju skönt! Det ska svalka när det är varmt ☀️
    Hörde en herre i sundsvall förut som klagade på kalla badtemperaturer. Normalt ska man ju kunna slänga sig i vid midsommar sa han men han ville inte ens bada som det är nu.

  30. Tege Tornvall

    Grunt eller djupt, långgrunt eller brant, på- eller frånlandsvind, varmt upptill och kallt nedtill, sol eller molnigt. Det kan lätt skilja tio grader. Inte undra på att folk åker till Medelhavet. En verklig och bestående folkvandring – eller klimatflykt.

    Resande till Murmansk ombedes taga plats. Inga alls? Då ställer vi in tåget.

  31. Björn

    När det är tal om vatten, uppvärmning och temperatur, brukar jag alltid ta min pool som referens. Poolen värmer sig självt dagar när solen strålar rakt ner i den, annars måste jag tillföra elektrisk uppvärmning. Luften förmår inte värma den vilket principiellt gäller alla andra vatten som sjöar och hav.

  32. Lasse

    https://www.bjarekraft.se/privat/badtemperatur
    Rapport från Bjäre kraft.
    Det skiljer 2 grader mellan strömmande vatten utanför Morgonbryggan och sandsträndernas värme i Båstad och Ängelholm.

    Björn du brukar rapportera från varmare trakter där ett dopp bör vara svalkande.

    Beträffande Medelhavet så är det speciellt eftersom djupvattnet sällan blir kallare än 10-12 grader.
    Nån länk till Argusbojarna hittar jag inte just.

  33. tty

    #32

    ”Beträffande Medelhavet så är det speciellt eftersom djupvattnet sällan blir kallare än 10-12 grader.”

    Medelhavet är unikt. Det fungerar som alla hav fungerade för mer än 35 miljoner år sedan när växthusklimat rådde. Djupvattnet sjunker främst p g a hög salthalt, inte p g a att det är både mycket kallt och har relativt hög salthalt som i Arktis och Antarktis. Djupvattnet i Medelhavet är också syrefattigt, vilket djupvattnet i övriga hav inte är. När klimatet är ännu varmare (och fuktigare) som t ex under den förra mellanistiden blir östra Medelhavet t o m helt syrefritt vid bottnen.

    Det går faktiskt en underström av varmt djupvatten ut genom Gibraltar sund, men den är för liten för att påverka världshaven i stort.

  34. Leif Åsbrink

    #8 och #16 tty

    ”Hur är det med Co2 under Romartiden?” 280-300 ppm:
    https://co2coalition.org/2021/10/29/15282/

    Om vi tror att temperaturökningen var global under romartiden, vilket jag tycker det finns skäl att göra, kan vi dra slutsatser om hur mycket av den ökade CO2-halten i dag som beror på att det blivit varmare. Om vi gissar att det globala medelvärdet under romartiden var två grader högre än vanligt får vi att CO2-ökningen beroende på ökad global medeltemperatur är ungefär 10 ppm per grad. Det verkar rimligt. De som liksom Koutsoyiannis hävdar att dagens höga CO2-halt till stor del är naturlig har här ett problem. Varför ökade CO2-halten så obetydligt under romartiden? Var det därför att uppvärmningenvar lokal? Mer rimligt är att tro att inverkan av temperaturen är ganska liten, storleksordningen 10 ppm/grad. Iskärnor från Antarktis visar 80 ppm för 8 graders temperaturvariation. https://www.carbonbrief.org/explainer-how-the-rise-and-fall-of-co2-levels-influenced-the-ice-ages/ Även den fördröjda CO2-ökningen efter en höjning av globala medeltemperaturen (6 till 9 månader) ger samma storleksordning. Nu är det inte korrekt att jämställa temperaturförändringar i Medelhavet med temperaturförändringar i Antarktis, men tanken att förändringen från 280 till 415 ppm till stor del skulle vara en naturlig konsekvens av en naturlig återgång från lilla istidens kyla är helt orimlig.

    Beträffande #24 iah om man mäter växternas klyvöppningar får man istället både mer ock mindre co2 ernst-georg beck redovisar ett antal av dom 90 000 mätningar som visar på co2-halten sedan 1800 talet. han fär då fram att halten co2 varierat från 450 ppm i början på 1800-talet till allt mellan 440 – 300 ppm under resten av 18-1900-talet. så måste man veta att CO2-halten varierar våldsamt i tid och rum. Livet som pågår både absorberar och emitterar CO2. Det finns studier som fokuserar på det. Mauna Loa får välblandad luft från stilla havet, 3000 meter över havet. Dom har koll på var luftmassan som provtas kommer ifrån.

    Bilden som visas i länken ovan ger 280 ppm de senaste 2000 åren. Endast en mätpunkt markerad RWP (roman warm period) ger drygt 300 ppm, men många mätpunkter vid samma tid ger 280.

    Jag tycker data verkar alldeles för osäkra vad gäller CO2-halten under romartiden, men att det skulle ha varit varmare globalt då än vad det är nu verkar fullt rimligt att tro. Tror man det kan man absolut inte tro att dagens CO2-halt på 415 ppm är en naturlig konsekvens av att det blivit varmare.

    Argumentet ”värmen kommer före koldioxiden” som så ofta förekommer här på KU är fel. Det är många olika processer som påverkar atmosfärens CO2-halt. Ändringen av koldioxidens partialtryck i havet på grund av temperaturförändringar i atmosfären leder till en fördröjd förändring av koldioxidens partialtryck i atmosfären, Det är välkänt och studerat av Humlum, Koutsoyiannis och många fler – men det är ett svagt fenomen, storleksordningen 3 ppm/grad på derivatorna. Ett långvarigt temperatursteg skulle ge ett betydligt större värde, rimligen i storleksordningen 10 ppm/grad.

  35. Mats Kälvemark

    #34 Leif Åsbrink
    Sorry, men du har fel. I det korta perspektivet kommer alltid temperaturförändringen före CO2-haltsökningen. Se bild nr 12 i länken:
    https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Klimat-221016.pdf
    Professor Ole Humlum har med vetenskaplig evidens visat att lag-time är 10-12 månader. Och du behöver väl inte heller tveka om att i ett fyrhundratusenårsperspektiv över 4 istider och mellanliggande interglacialer så kommer temperturen först, därefter CO2-halt. Lag-time ca 800 år. Källa Vostok ice core, Antarktis. Bild nr 6, samma länk.

  36. Tege Tornvall

    #33. Även det mindre innanhavet Östersjön/Bottenhavet är på vissa bottnar syrefritt. Smalt ut- och tillflöde ger rimligen mindre vattenväxling. Eller?

  37. Lars-Eric Bjerke

    #35 Mats Kälvemark
    ”Sorry, men du har fel. I det korta perspektivet kommer alltid temperaturförändringen före CO2-haltsökningen.”

    Enligt Roy Spencer har sedan 50-talet ökningen av transporten av koldioxid från atmosfären till hav/växtlighet varit direkt proportionell mot ökningen av halten koldioxid i atmosfären sedan 50-talet. Fundera gärna på hur stor inverkan temperaturen respektive partialtrycket i atmosfären har på avgasningen respektive inlösningen av koldioxid i haven.

  38. Leif Åsbrink

    #35 Mats Kälvemark

    Du skriver: ”Sorry, men du har fel. I det korta perspektivet kommer alltid temperaturförändringen före CO2-haltsökningen. Visst kommer temperaturen före CO2-ökningen i atmosfären i det korta perspektiet – vilket jag tydligt skrev i min kommentar i början:”Även den fördröjda CO2-ökningen efter en höjning av globala medeltemperaturen (6 till 9 månader) ger samma storleksordning.” och i slutet: ”Ändringen av koldioxidens partialtryck i havet på grund av temperaturförändringar i atmosfären leder till en fördröjd förändring av koldioxidens partialtryck i atmosfären, Det är välkänt och studerat av Humlum, Koutsoyiannis och många fler – men det är ett svagt fenomen, storleksordningen 3 ppm/grad på derivatorna. ”

    Du skriver: ”Professor Ole Humlum har med vetenskaplig evidens visat att lag-time är 10-12 månader.” Jag anser att Koutsoyiannis värde är bättre: ”All characteristic time lags (hc, μh, h1/2) are positive in the direction Δ⁢𝑇→Δ⁢ln⁡[CO⁢ 2] (ranging from 5 to about 8 months) and negative in the direction Δ⁢ln⁡[CO⁢ 2]→Δ⁢𝑇”. (Jag skrev 6 till 9 månader ur minnet.)

    Och du behöver väl inte heller tveka om att i ett fyrhundratusenårsperspektiv över 4 istider och mellanliggande interglacialer så kommer temperturen först, därefter CO2-halt. Lag-time ca 800 år. Källa Vostok ice core, Antarktis. Bild nr 6, samma länk. Nej, inte alls. Det är en annan mekanism som även den drivs av temperaturen.

    Frågor till dig:

    1) På vilket sätt anser du att jag har fel? Menar du att den temperaturökning vi sett sedan 1850 är orsaken till att CO2-halten i atmosfären ökat från 280 till 415 ppm??

    2) Eller menar du att temperaturökningen 1975-2009, 0,16 grader/decennium (dina data) är orsaken till att CO2-halten ökade från ungefär 330 till ungefär 380 ppm ?

    3) Varför ökade CO2-halten från 311 till 333 ppm mellan 1950 och 1975 fastän temperaturen inte ökade under den tidsperioden?

    4) Varför ökade CO2-halten så obetydligt under romartiden?

    Jag får intrycket att du inte läst vad jag skrev i #34

  39. tty

    #34

    ”Endast en mätpunkt markerad RWP (roman warm period) ger drygt 300 ppm, men många mätpunkter vid samma tid ger 280.”

    Nu råkar det dock vara den enda mätpunkten som har tillräckligt hög ackumulation (=snöfall) för att detektera snabba förändringar. Många har inte klart för sig att iskärnedata ger MEDELVÄRDEN över århundraden till årtusenden, och alltså inte alls är jämförbara med nutida mätningar.

  40. tty

    #36

    ”#33. Även det mindre innanhavet Östersjön/Bottenhavet är på vissa bottnar syrefritt. Smalt ut- och tillflöde ger rimligen mindre vattenväxling. Eller?”

    Ja, men en annan faktor är också viktig, nämligen den stora sötvattenstillförseln från floder. Det leder till utsötat ytvatten med låg täthet vilket försvårar vertikala vattenrörelser.

    I Svarta Havet med ännu fler stora floder och minimalt utlopp i Medelhavet via Bosporan och Dardanellerna. Är skiktningen extremt stabil och djupvattnet permanent syrefritt. Detta kallas för ”exiniskt” tillständ, efter det grekiska namnet på Svarta Havet Pontos Euxinos.

    I det förflutna har detta ofta inträffat även ute i Världshavet, men där är det troligen omöjligt så länge det nuvarande ”ishusklimatet” fortsätter. Alltså troligen till Antarktis behagar flytta på sig.

  41. tty #40,

    Det har varit ett väldigt hallå om algblomning längs med Östersjökusten de senaste dagarna. Men det här inträffar väl varje sommar så fort det blir lite värme och mycket sol?

    Algblomning är ett välkänt fenomen redan i mitten på 1800-talet: https://klimatupplysningen.se/den-kritiske-miljojournalisten/ Även Östersjön har ett rätt stort sötvattenstillflöde från våra floder och älvar.