Lomborgs råd till Rio

Läsa i mörker
Från Björn Lomborg till Rio+20: Fattigdom förorenar.
Björn Lomborg har skrivit en artikel angående vad han anser om mötet i Rio här i fri översättning av mig. En kortare variant på engelska finns här.
Vad som verkligen betyder något för de flesta människor är inte den globala uppvärmningen och andra problem på Rio +20 dagordning. Det finns en djup klyfta mellan de mäktiga som vandrar på de mjuka mattorna i FN: s arena och vad majoriteten av världens befolkning behöver. Luftföroreningar, brist på rent dricksvatten, sanitet och hygien dödar 200 gånger fler än av översvämningar, torka, värmeböljor och stormar. För människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen är att oroa sig för miljöfrågor en avlägsen lyx. Men historien visar att när levnadsstandarden stiger börjar människor och samhället bekymra sig om miljön.
Att hjälpa människor att komma ur fattigdomen är en av de bästa saker vi kan göra för miljön. Ändå kommer tyngdpunkten i Rio att ligga på att tala om helt andra problem.  
FN:s gröna toppmöte I Rio de Janeiro har problem, av goda skäl. Man har svårt att komma överens om innehållet i det dokument som mötet skall resultera i och det kommer inte att bli lätt. Under de fyra senaste decennierna har FN:s problemformulering alltmer närmat sig oron från rika västerländer och bort från den legitima oron hos den överväldigande majoriteten av jordens befolkning
Det har inte alltid varit så. För fyrtio år sedan hölls den första miljökonferensen i Stockholm. Den lyfte fram det globala behovet av en sund miljöpolitik. De kommande 20 åren har betoningen gått mer mot västerländsk oro. När Stockholms konferensern 1972 handlade om ”Mänsklig miljö” var temat för konferensen i Rio 1992 ”Miljö och Utveckling” där utveckling kom i bakgrunden.
Denna sommar, 20 år efter Rio 1992, är dignitärer från hela världen åter på väg till Rio och utveckling har nästan helt glidit bort från förhandlingsbordet. Även om man innerst inne vet att fattigdomsbekämpning är ett av de viktigaste målen kommer mötets inriktning att vara ”hållbarhet”. Det är ett ord som har handlat om mänskliga behov. I Brundtlandrapporten (1987) beskrivet som ”utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov”.
Men idag är termen en kod för den globala uppvärmningen och liknande problem. I ett anmärkningsvärt ärligt uttalande för Reuters säger ambassadör André Correa do Lago att mötets val att ha ”hållbarhet” som varumärke är avsiktligt . ”Hållbar utveckling är lättare att sälja globalt än klimatförändring, även om hållbar utveckling är ett sätt att tackla global uppvärmning och andra miljöproblem”.
Global uppvärmning är en realitet, att bränna fossila bränslen ger utsläpp av CO2 som är en växthusgas och därmed värmer planeten. Konsekvensen av detta kan antingen bli positiva eller negativa beroende på var du lever. Uppvärmningen kommer att resultera i fler dödsfall på grund av värmeböljor men färre dödsfall på grund av kyla. I länder som Kanada, Danmark och Ryssland kommer en måttlig global uppvärmning sannolikt att innebära en förbättring medan redan en liten temperaturhöjning troligtvis kommer att vara negativ i tropikerna. Mot slutet av detta århundrade kommer den totala effekten att vara negativ.
Problemet är att nästan varje aspekt av den moderna civilisationen drivs av fossila bränslen. Hur kan vi förvänta oss att världen skulle ge upp dem utan ett billigare alternativ? Kom ihåg att det största utfallet av toppmötet i Rio 1992 var ramkonventionen om klimatförändringarna vilket ledde till Kyotoprotokollet 1997. Rios sätt att behandla global uppvärmning var typiskt för FN, låt oss förhandla fram ett avtal i ett eftersträvansvärt språkbruk och se om det kan lösa ett svårlöst problem.
Föga förvånande har det inte det.
Kyotoprotokollet förordade att de utvecklade länderna skulle minska CO2-utsläppen antingen genom att minska energiförbrukningen eller genom att använda dyrare miljövänligare energi. Ekonomiska modeller visar att ett fullständigt genomförande av Kyoto-avtalet skulle ha kostat världen uppskattningsvis 180.000.000 dollar.per år i förlorad BNP-tillväxt. Resultatet skulle ha blivit en i det närmaste omätbar minskning av den globala medeltemperaturen på 0,004 grader Celsius till år 2000. Förutsägbart nog förkastade de flesta länder antingen fördraget eller gjorde ändringar som knappt var märkbara. Minskningen av CO2 utsläppen har varit mycket liten. EU, som är den mest entusiastiska anhängaren av avtalet, har helt enkelt flyttat mycket av den industriella produktionen till länder som inte omfattas av Kyoto-protokollet som ex Kina.
Ändå har FN:s närmande till energifrågan varit densamma sedan Rio 1992 och samma meningslösa språkbruk kommer att genomsyra Rio 2012. Vi hör mycket om lösningar på klimatförändringarna som solceller och biobränsle men dessa gröna teknologier ger inte någon lösning på problemet. Så länge som vind- och solkraft fortfarande är dyrare än fossila bränslen samtidigt som de bara fungerar periodvis kommer de aldrig att bidra mycket till vår energiförsörjning. Tyskland, världens största per capita förbrukare av solenergi får bara 0,3 procent av sin energi på detta sätt. För att ha uppnått ranking nummer ett har landet betalat 130 miljoner dollar men gett världen en minskning motsvarande 23 timmars av global uppvärmning mot slutet av det här århundradet.
På samma vis konsumerar nu biobränslen 40 procent av den amerikanska majskörden trots att den bara ger 4 procent av det drivmedel som används i Amerika. Runt om i världen ger en ökad produktion av biobränsle ett ökat pris på mat och därmed en ökad hunger. Dessutom utökar bönderna sin odlade mark och hugger ner mer skog, vilket perverst nog kan leda till en ökning av CO2-utsläpp.
Nästan 1,6 miljarder människor, nästan en fjärdedel av mänskligheten, lever utan tillgång till elektricitet. För att lösa den globala uppvärmningen måste vi koncentrera oss på nyskapande billigare grön teknik genom en massiv ökning av forskning och utveckling. Vi kommer inte att komma någonstans förrän vi kan göra grön energi billigare än fossil.
Men kanske ännu viktigare, vad som verkligen betyder något för de flesta människor är inte den globala uppvärmningen och andra problem på Rio +20 dagordning. Det finns en djup och oroande klyfta mellan de mäktiga som vandrar på de mjuka mattorna i FN: s arena och vad majoriteten av världens befolkning behöver.
Sanningen är att medan vi funderar över gröna initiativ är fortfarande cirka 900 miljoner människor undernärda, 1 miljarder människor saknar rent dricksvatten, 2,6 miljarder människor saknar tillräkliga sanitära förhållanden, och 1,6 miljarder lever utan elektricitet. Varje år dör ca 15 miljoner människor, (en fjärdedel av de som dör i världen varje år) av sjukdomar som är enkelt och billigt att bota.
Vilka är de tre viktigaste miljöfrågorna i utvecklingsländer? De flesta människor i rika länder ger fel svar, även med upprepade försök. Den globala uppvärmningen är inte bland dem, inte ens om vi tittar på alla de dödsfall som orsakas av översvämningar, torka, värmeböljor och stormar. Sedan början av 20-talet har dödligheten i dessa orsaker sjunkit med 97 procent eller mer. Idag är ca 0,06 procent av alla dödsfall i världen ett resultat av extrema väderhändelser.
Istället är en av de största miljömördarna i utvecklingsländerna ett problem obekant för de flesta människor i rika länder: luftföroreningar inomhus. Vi tar vår tillgång till värme, ljus och bekvämlighet med bara en tryckning på en strömbrytare för självklar.  Men 3 miljarder människor i utvecklingsländer har inget annat val än att använda bränslen som kartong eller gödsel att laga sin mat och försöka värma sina hem. Den årliga dödssiffran från att andas röken av dessa eldar är minst 1,4 miljoner förmodligen närmare 2 miljoner och de flesta offren är kvinnor och barn. För dem som eldar med skörderester och trä inomhus kan luften vara 10 gånger värre än utanför, även i de mest förorenade av tredje världen städer. Inte för att du är säker när du lämnar huset eftersom luftföroreningar utomhus beräknas döda ytterligare 1 miljon människor varje år i utvecklingsländerna. Nästan 7 procent av alla dödsfall i utvecklingsländer kommer från luftföroreningar. Siffran är mer än 100 gånger mer än den av översvämningar, torka, värmeböljor och stormar.
Det andra problemet är bristen på rent dricksvatten och sanitet. Cirka 7 procent av alla dödsfall i utvecklingsländer är förknippade med brist på rent dricksvatten, sanitet och hygien. Det är nästan 3 miljoner dödsfall varje år.
Det tredje stora miljöproblemet är fattigdom. Mer än 1 miljard människor lever på mindre än 1,25 dollar om dagen. Att oroa sig för miljöfrågor är för dem en avlägsen lyx. Om din familj fryser kommer du att skära ned det sista trädet som bränsle, om de svälter, kommer du att skala marken bar för att ge dem mat.  Och om du inte har någon visshet om framtiden kommer du att sörja för den på det enda möjliga vis, genom att ha många barn som kan ta hand om dig på din ålders höst. Oavsett hur mycket de i framtiden kan komma att kräva av planeten.
Fattigdom innebär att missgynnade grupper har mindre att äta, får mindre utbildning och är mer utsatta för infektionssjukdomar. Tillåt dem att bli rikare och tillfredsställa sin familjers omdelbara behov som mat, rent vatten och utbildning. Sen kan de ha råd att börja bry sig om miljön. Historien visar att när levnadsstandarden stiger börjar samhället och människor att minska sina utsläpp, sluta att hugga ner skogen och slipper dö av smutsig luft eller av dåligt vatten.
Kort sagt, att hjälpa människor att komma ur fattigdom är en av de bästa saker vi kan göra för miljön. Ändå kommer tyngdpunkten i Rio att ligga på att skapa en ny ”grön ekonomi”.
Toppmötets organisatörer fick en av sina största sponsorer, The New Economic Foundation, att förklara vad detta modeord egentligen innebär? Den brittiska tankesmedjan svar? ”Börja inte ur ett tillväxtperspektiv.” Istället sägs det att människor behöver ”reducerad sin totala konsumtion”, och Japan är berömt för att uppleva praktiskt taget ingen tillväxt sedan 1990-talet. Fattiga länder bör sträva efter en ”vitalisering av landsbygdens ekonomi och dra fördel av de synergier som följer konsumtionsmönster vid låga inkomster nivåer”, med andra ord bör de vara nöjda med den fattigdomen de har.
Låt oss stanna upp en minut och fundera över de senaste siffrorna om global absolut fattigdom, som kom ut i år. I motsats till FN: s svåra bedömning har mänskligheten aldrig sett en tydligare minskning av fattigdomen i världen. Andelen människor som lever i absolut fattigdom har minskat kraftigt, från 52 procent år 1981 till 22 procent idag.
Med nuvarande ekonomiska modell räknar FN:s klimatpanel med en extrem minskning av fattigdomen i världen under det kommande århundradet Men hur kan FN hävda att en sådan ekonomisk tillväxt måste ske med en ”fullständig omvandling av teknik som människans ekonomiska verksamhet bygger”? Titta på Kina. Det var inte genom att bli grön som Kinas ledare fick 600 miljoner ur fattigdom under de senaste tre decennierna. De gjorde det genom förorenande, men övervägande lyckad BNP-tillväxt. De gjorde det genom storskalig internationell handel. Trots vad du kanske tror (Beijing spelar också med i väst-charaden) får Kina bara en tjugondel av 1 procent från vindenergi och än mindre från solenergi. Kinas ledare vet mycket väl, trots sin retorik, att rikedom inte kommer från subventionerad ineffektiv teknik, och att jobb inte skapas genom att beskatta den övriga ekonomin för betala för oekonomiska gröna jobb. De vet att det viktiga är att delta i en internationell ekonomi.
Vi måste be om att få ett toppmöte där vi får vår jord tillbaka. Miljön är viktig, så viktig att vi måste sköta den intelligent. Det innebär inga fler Kyotoprotokoll, inga mer skogs-förstöra-hunger-inducerande biobränslen. Det betyder mycket mer fokus på grön forskning och utveckling för att ta itu med den globala uppvärmningen. Men mest betyder det smarta investeringar som fokuserar på de problem som betyder mest just nu. Det innebär att svara på fattigdomen på ett sätt som åstadkomma mer än att bara få givarna att må bra och känna sig goda.
Visst, ibland kan solfångare vara det bästa sättet att ge tillgång till el i avlägsna samhällen. Men för de flesta av de 1,6 miljarder människor som lever utan elektricitet, bör vi välja den testade, enkla och billiga lösningen. Koppla dem till ett kraftverk som precis som vårt, körs mest på fossila bränslen. När solen går ner försvinner bokstavligen ljuset för dessa människor. Vad får oss att tro att de skulle använda tekniker som är dyrare, mindre pålitliga, och mindre effektiva än de vi har? Samma sak när vi itu med luftföroreningar inomhus. Solspisar kan ibland vara en bra idé. Men den teknik som har tjänat oss väl i det förflutna, som till exempel fotogen och gasspisar, kommer troligtvis att vara mycket mer billig, flexibel och användbar.
Äkta hållbarhet och en verkligt grön ekonomi kan endast uppnås om vi säkerställer verklig tillväxt och utveckling. Den typ av utveckling som kan lyfta många fler människor ur fattigdom och som i slutändan ger dem möjlighet att göra ansvarsfulla miljöbeslut för sig själva.
I juni i Rio kommer det att finnas mycket prat om ekologiskt jordbruk, elektriska bilar och solpaneler. Det blir ingen brist på goodwill. Men goodwill räcker inte för att ändra det faktum att de lösningar som man talar om på mötet är fel lösningar, och de problem som diskuteras är inte de viktigaste.
För att komma till en framtid som vi vill ha, måste vi gå tillbaka till grunden.
Vi måste göra det som fungerar.
DN, GP

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lejeune

    Även dagens ledare i DN handlar om Rio-mötet, för en gångs skull aningen mer nyanserad än tidigare, kan en omsvängning vara på gång?
     
    http://www.dn.se/ledare/huvudledare/tillvaxt-viktigt-for-miljon

  2. tty

    The New Economic Foundation är väl mest kända för sitt ”Happy Planet Index” som graderar hur bra världens länder är. Besök för all del deras hemsida och konstatera att bl. a. Bangladesh, Myanmar, Algeriet, Irak, Libyen, Mexiko och Kuba slår Sverige.
    http://www.happyplanetindex.org/data/
    Det verkar alltså som om fattigdom och inbördeskrig är den sanna lyckan.

  3. Labbibia

    tty # 2
    Tack för länken! Den beskriver klockrent det jag just påstått på annan plats i denna blogg!

  4. Ann L-H

    BRA Lena! 
    Glad midsommar från mitt Bohuslän som aldrig tidigare varit grönare och mer diversifierat än denna midsommar!        

  5. Argus

    #2
     
    Heelt otroligt!
    När ska man upphöra att förvånas?
     
    En slags grotesk hallucination + arrogant förolämpning av så många som plågas av fattigdom och korruption.

  6. Labbibia

    Stort tack Lena!
    Mycket tänkvärt, och något som alla ”klimatoroade” och bakåtsträvande ”miljöööövänner” borde läsa. Det borde bankas in i skallen på de som inte förstår, att det är utveckling och billig, säker och tillförlitlig energi, som är lösningen på framtidens utmaningar.

  7. Ingemar Nordin

    Stort tack Lena! Mycket tänkvärd artikel av Lomborg. Den borde som sagt spridas till makthavare, journalister och allmänhet i Sverige.

  8. Inge

    Tack Lena för att du översatte texten. Det är inte alla som kan engelska så bra och det är  i alla fall lättare att läsa på modersmålet.
    Lomborg visar att det inte är de fattiga man värnar om, snarare sina egna ideologiska doktriner om klimat och kontroll.

  9. U B Lööf

    Problemet är att nästan varje aspekt av den moderna civilisationen drivs av fossila bränslen. Hur kan vi förvänta oss att världen skulle ge upp dem utan ett billigare alternativ? /…/ Vi kommer inte att komma någonstans förrän vi kan göra grön energi billigare än fossil.
    Problemet är i stället att priset för de fossila bränslena inte avspeglar dessas miljöeffekter. Vi äger fortfarande inte ett ekonomiskt system som tar hänsyn till de fulla effekterna av vårt sätt att leva. Historiskt har miljön i princip varit gratis och är så fortfarande i stor utsträckning. Men vi kan börja med att ta bort subventionerna av fossila bränslen.
    Mer än 1 miljard människor lever på mindre än 1,25 dollar om dagen. Att oroa sig för miljöfrågor är för dem en avlägsen lyx.
    Jo, men för alla oss andra som kan göra någonting åt problemet är det sannerligen ingen lyx. På en begränsad planet kommer dessutom vår livsstil att i ökande utsträckning hamna i konflikt med fattiga människors möjligheter till ett drägligt liv. Vi kan inte fortsätta med vårt konsumtions-håll-i-gång.
    Historien visar att när levnadsstandarden stiger börjar samhället och människor att minska sina utsläpp, sluta att hugga ner skogen och slipper dö av smutsig luft eller av dåligt vatten.
    Problemet är att den utveckling som beskrivs här kunde ske med en begränsad befolkning och med hjälp av en inte så liten utsugning av de länder i världen som fortfarande lider av kolonialismens och imperialismens härjningar. Försöken att idag kopiera denna utveckling i global skala är en av huvudanledningarna till den moderna miljökrisen. Här har vi i de rika länderna ett enormt ansvar genom att föregå med goda exempel på hållbar utveckling.
    Det var inte genom att bli grön som Kinas ledare fick 600 miljoner ur fattigdom under de senaste tre decennierna. De gjorde det genom förorenande, men övervägande lyckad BNP-tillväxt.
    Miljöpriset för det kinesiska exemplet är enormt, detta erkänns nu, varför man precis som i väst nu börjat satsa på ”ekomodernism”. Och ännu lever de flesta kineser på en mycket sparsam nivå (medan de nyrika vältrar sig i lyx).     
    Äkta hållbarhet och en verkligt grön ekonomi kan endast uppnås om vi säkerställer verklig tillväxt och utveckling. Den typ av utveckling som kan lyfta många fler människor ur fattigdom och som i slutändan ger dem möjlighet att göra ansvarsfulla miljöbeslut för sig själva.
    Frågan är bara vad ”äkta hållbarhet”, ”en verkligt grön ekonomi” och ”verklig tillväxt och utveckling” innebär. En utveckling längs de linjer som drogs upp och följdes efter andra världskrigets slut har nu nått vägs ände. Avtrycken på natursystemen och de ekologiska systemen förskräcker men växer ständigt.
    Vi måste göra det som fungerar.
    Frågan huruvida någonting ”fungerar” kan bara besvaras om man först fastställer inom vilka ramar frågan ska besvaras. Att någonting fungerar inom ram A behöver inte betyda att det även fungerar inom ram B eller C. Perspektivet är alltså viktigt.
       
            
      
             
      
          

  10. Slabadang

    Tack Lena!
    Det känns bra att det fortfarande finns folk som tänker.Man önskar att det var en förmåga som kunde spridas ävan bland journlaister i tjänst!

  11. UB Lööf #9
    Du hoppade över det viktigaste:
    Luftföroreningar, brist på rent dricksvatten, sanitet och hygien dödar 200 gånger fler än av översvämningar, torka, värmeböljor och stormar.
    Du tycker kanske inte att dessa liv är så viktiga utan att mötet ska handla om klimatet men det tycker inte jag. Det här är inte en kimatkonferens utan en miljökonferens och då tycker jag att de skall lösa de viktigaste miljöproblemen här och nu, dvs det som folk faktiskt dör av idag.

  12. tty #2
    http://www.youtube.com/watch?v=j7dYc2Qxvcg
    🙂 

  13. Än är inte striden över.
    http://www.foxnews.com/politics/2012/06/19/professor-fired-after-expressing-climate-change-skepticism/ 

  14. Slabadang

    Ulf B Lööf!
    En utveckling som är naturlig drivs av att lösa problem även miljömässiga. Att centralt faställa ett ekonomoskt ”värde” på naturen än det värde folk i demokratier och även andra länder bestämmer och bedömer är huvudlöst och konraproduktivt. Internationellt smarbete är att vi byter bra funktionella lösningar med varandra för att lösa reella behov  istället för att ge makten till ”värderingen” av miljön till någon som inte producerar ETT ENDA FUNGERANDE förslag, inte en enda ny teknik eller klara av att lösa ett enda praktiskt problem. ETT FN som endast klarat av att peka på ett problem eller utmaning alla länder redan insett och jobbar med sedsn kvarn brann.
    Det som var nytt var det ”klimathot” FNbyråkraternas eget IPCC lade till för att hitta ett svepskäl till varfrö makten och problemdefinionen av detta hot krävde centralbyråkratisk insats och makt.
    Att peka på miljöproblem alla redan var medvetena om gör dem inte till experter på hur det skall lösas och du kan va tvärsäker på att några lösningar aldrig någonsin kommer komma ifrån FN. Varje steg emot renare vatten miljöförbättringar och rening kommer att ske på det lokala planet av folk som tillåts ta ansvar för sin egen miljö och göra sina egna definitioner av vad som skall prioriteras och i vilken ordning. Att slösa miljarder på vindkraft och solkraft är att slita maten ur mun och reningverken ur händerna på fattigt folk.
    Påståendet att ”vi lever över planetens” tillgångar är ren konstruerad bullshit. De finns saker vi kan göra mindre eller mer men med den gröna rörelsen har ordet ”smart” i sin Orwellska betydelse visat sig istället betyda fullständigt huvudlöst och planlöst och totalt korkat.

  15. Staffan

    #2:  ”Sverige har lång livstid, mycket hög nivå av upplevt välbefinnande (+7.5), men dras ner av mycket höga ekologiska fotspår (-5.7).”  Därför kommer vi som 62 av 151.  (Happy Planet Index.)
    Jahadu.  Men i t.ex. Vietnam (-1.4) tar man hand om naturen mycket bättre?  HPI nr 2 i världen?
    Sorry, det där tror jag inte på, förrän jag ser beräkningarna.
    (Att Norge har +7.6 i upplevt välbefinnande kan nog vara ok.  Men Venezuela [nr 9] 7.5?)

  16. PAB

    Ulf B Lööf
    Det var bra att du skrev om subventioner av fossila bränslen. Så då kollade jag hos miljöpartiet. Då ser man att subventionerna handlar om att stödja glesbygden, alltså resebidrag, skattelättnader för små flygplatser, gratis utsläppsrätter till vissa företag? osv. Det blir i miljöpartiets värld subventioner som måste bort. Stackars glesbygd.

  17. Staffan

    1973 reste jag till Thailand.  Svenskarna såg att det var jättefattigt;  i princip bara elände.
    Själv mötte jag bara glada, vänliga människor;  i Bangkok, vid River Kwai, i Songkhla.  (Alla nya Mercedes-bussar ute på vägarna var också rätt imponerande.  Så var det inte hemma…)
    – Året efter var jag i Portugal.  Samma sak där.  ”Fattiga, fattiga, fattiga”, såg svennarna.  Själv mötte jag återigen glada och vänliga människor.  Såg en flicka på 10 som kom sjungande och hoppande nedför en backe;  sådant hade jag aldrig sett hemma.
    – Men visst, de där åren efter 68 var vi ju bäst i världen…

  18. Slabadang

    Mats J #13
    Den gröna McArthyismen in action.

  19. Subventioner,
    Många talar om subventioner av fossila bränslen. Till slut blir det en sanning. Bra PAB att du klargjorde vad det handlar om.
    Mer än halva priset för fossila bränslen är skatter och utgör en icke obetydlig del av statens intäkter. Hur kan man då tala om subventioner?
    Att man får göra avdrag för resor till och från arbetet (om än mycket snålt) kan väl för bövelen inte kallas för subvention!
    Ulf B, du kan ju köra dagligen med elbil till och från jobbet 6 mil hemifrån. Du kommer att älska din elbil efter ett tag :-).

  20. Bim

    Lena
    Tack för den översättningen. Mycket bra inlägg.
    UB Lööf
    Tack för att du så tydligt illustrerar inskränkt, dogmatiskt tänkande.
    Och tack Åsa Romson (MP) och Lisa Nordin (MP) för ert suveränt tydliga sätt att beskriva Sveriges tröghet i omställningen till förnybar energi, och er egen tröga tankeverksamhet.
    Sverige är näst trögast i Europa att ställa om. (GP debatt i dag.) 
    Sverige byggde tidigare ut förnybar energi med 2,5 procent per år, men ligger idag endast på1,2 procent.”
    Om man har byggt en vindsnurra och bygger en till så har man ökat utbyggnaden med 100%
    Men har du hundra snurror och bygger tio till så har du ökat med endast 10%
    Det är därför Åsa och Lisa som det är så smycket smartare och billigare att  bygga ett mycket litet antal snurror hela tiden för då vinner vi lätt %striden.
    Men vi får nog, med dagens facit, vara glada för en jumbo plats i den ligan vilket visar att vi i alla fall är  de smartaste i Europa näst efter Lettland.

  21. Lena!
    Utomordentlig att översätta den artikeln. Den bör få stor spridning!!

  22. Bertel

    Lena
    Utmärkt arbete och trevlig midsommar.
     

  23. Janne L

    #9 U B Lööf avser kanske att subventionerna av fossila bränslen i ett antal U-lander skall tas bort? De styrande i Nigeria försökte nyligen och fick massiva protester och fick återinföra subventionerna.

  24. Den gröna energin kostar EU stora pengar.  Att ”flytta över” den fossilenergi-intensiva produktionen till Asien är dyrt.  Det innebär att tillväxten i EU inte kan ökas genom varuproduktion för export och eget bruk.  PIIGS länderna går på knä genom att tillväxten upphört samtidigt som skuldkrisen endast kan lösas genom tillväxt.  Ett moment 22 som våra ”intelligenta” politiker ansvarar för.  Flygskatten är ett tydligt exempel.

  25. Peter Stilbs

    Ganska så OT – men det handlar dock om vatten – men på Månen – närmare bestämt i Schackleton-kratern på dess ”sydpol”. Kanske 20% av materialet är vatten?
    http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2012/20jun_shackleton/
    Fascinating…, som Spock hade sagt     

  26. Och kul OT
    http://joannenova.com.au/2012/06/nature-and-that-problem-of-defining-homo-sapiens-denier-is-it-english-or-newspeak/

  27. Janne

    #9 U B Lööf
     
    Om man ska sätta ett pris på fossila bränslens miljöpåverkan, vem äger då miljön och ska ta emot dessa pengar?
     
    Exemplet med Kina, det var likadant i västvärlden, först skapar man välfärd med billig energi, sen när man har råd tar man hand om efterverkningarna. Det har man påbörjat i Kina nu och inom en snar framtid har man löst det problemet.
     
    Om marknadskrafterna får verka fritt så löser alla problem sig självt med tiden.
     Tänk positivt!
    I Libyen gav Kadaffi invånarna gratis bensin, det kan man kalla subvention. 😀
     
     

  28. Slabadang

    Ingvar #26
    All they need is the paper with the evidence showing that the 1.2°C direct warming is amplified to 3 or 4 degrees as projected by the models. Key leaders in the denial movement have been asking for this data for years. Unfortunately the IPCC assessment reports do not contain any direct observations of the amplification, either by water vapor (the key positive feedback4) or the totality of feedbacks. The IPCC only quotes results from climate simulations.
    Since science is based on observations and measurements of the real world, it follows that a denier of science (rather than a denier of propaganda) must be denying real world data. I’d be most grateful if you could explain what “deniers” deny. Deniers repeatedly ask for empirical evidence, yet must be failing badly at communicating that this is the crucial point because none of the esteemed lead authors of IPCC working Group I seem to have realized that this paltry point is all that is needed. All this mess could be cleared up with an email.
    Kommentar modererad

  29. Slabadang

    Dn:
    http://www.dn.se/debatt/asiktsklyftan-okar-mellan-journalister-och-allmanhet
    Ähhhh? 🙂 Ska vi gissa i vilken mån journalisterna själva kommer vilja diskutera detta och i så fall med vem?? 🙂 He he he he he !!
    Vi har nog inte sett öpeaken på NGOs kamrillska inflytande över demokrations beslutsfattare utan även journalistkårens densamma.
    DN tog in den som debattartikel i alla fall. Drt ska bli kul att se om redaktionerna vågar ta tag i bollen!

  30. Kommentar borttagen

  31. Christopher E

    Peter Stilbs #25
    Det vattnet blir perfekt både för månbasers behov och som ”bränsle” för interplantär rymdfart i framtiden.  

  32. Tålis

    Har ni kört stollarnas påstådda brist på metaller som skulle köra oss i diket? Om inte, kan jag förse er/oss med bevis för motsatsen!

  33. Slabadang

    Nämen!! Titta där… Loyal Society börjar inse att de har problem med trovärdigheten. Frän Climateaudit idag:
    The potential loss of trust in the scientific enterprise through failure to recognise the legitimate public interest in scientific information was painfully exemplified in the furore surrounding the improper release of emails from the University of East Anglia.99 These emails suggested systematic attempts to prevent access to data about one of the great global issues of the day – climate change. The researchers had failed to respond to repeated requests for sight of the data underpinning their publications, so that those seeking data had no recourse other than to use the Freedom of Information Act (FoIA) to request that the data be released.
    The need to invoke FoIA reflects a failure to observe what this report regards as should be a crucial tenet for science, that of openness in providing data on which published claims are based.
    Vilken sits de satt sig i och jag tror att de redan satt fel potatis för tidigt och måste mycket tydligare visa sin integritet för att överleva och bibehålla allmänhetens förtroende. De gick alldeles för långt för länge för att inte nya kvastar måste få utrymme och städa ur politiseringen och korruptionen och jag har mycket svårt att se hur nuvarande och medskyldiga skall kunna delta i den processen. De är liksom förtroendemässigt rökta redan trots intensiv reklam och propaganda från våra rödgröna journalister i gammelmedia.
    McIntyre nämns faktiskt vid namn och jag tycker Bpulton skall kä´nna sig hedrad som får delar av sin artikel publicerad på ett så seriöst vetenskapligt forum som Climateaudit. 🙂
    Tables turns!

  34. Tålis

    Hört! inte kört, men i vissa samma?

  35. Ingemar Nordin

    Slabadang #33,

    Det är underhållande att läsa RSs uppkast och hur man uppenbarligen betraktar ”klimatforskare” som ”Vetenskapsmän”, medan alla andra – statistiker, fysiker, geologer, geofysiker, etc. – klassificeras som ”allmänheten”. De verkar inte ha fattat att den tunga kritiken mot IPCCs amatörer kommer från resten av vetenskapssamhället.

    Det här är ju en spottloska rakt i ansiktet på alla de vetenskapare utanför IPCCs definition av Vetenskap. Hur länge skall medlemmarna i RS stå ut med en sådan skymf från deras ledning?

  36. Slabadang

    Ingemar N!
    Vem som är amatör eller inte har McIntyre redan bevisat och den här typen av uttalande gör bara folk förbannade och tydligt i vilken självuppblåst liten bubbla herrskapet på RS lever i. De behöver ingen hjälp att förlora sitt förtroende de gör de bäst själva. De är på väg ner Ingemar och vem kan ta deras självutnämnda ovainfrån position på allvar längre?
    Att bara nämna McIntyre måste ha svidit rejält och de börjar nog inse att de skaffat sig helt onödigt många fiender och vi har redan vunnit Ingemar och detta är en del av den officiella bakvända bekräftelsen och försök till sin egen överlevnad samt kontroll av reträtten.. Hur ska det bli för naturvårdsverket och SMHI måntro?

  37. Henry

    Lomberg argumenterar tydligt och får mestadels fram sitt budskap. Men vad är hans poäng med att klaga över att Kyoto-protokollets genonförande skulle kostat världen 180 miljoner dollar per år, Utslaget på världens invånare blir detta  0.03 dollar årligen. Om vi undantar alla världens fattiga från att dela på bördan kommer vi som högst upp i en krona per person årligen. Är det så mycket att klaga över? Är det någon som känner till ifall Lomberg råkat tappa ett antal nollor när han anger Kyotos kostnad?

  38. Christopher E

    Henry #37
    Om alla inblandade länder verkligen skulle brytt sig om Kyotoprotokollet på allvar (eftersom inte ett enda land uppfyllt avtalet innan det dog kan man ju inte säga det) skulle det kostat oerhörda pengar.
    Se på den här räknaren:
    http://junksciencearchive.com/MSU_Temps/Kyoto_Count_Up.html
    Ser i man i Lomborgs originaltext i länken överst, råkade Lena missa tre nollor i översättningen. Miljarder dollar, inte miljoner, skulle det stått. Möjligen har billions olika betydelse i engelsk och amerikansk engelska ställt till det. Skillnaden är mellan 9 och 12 nollor, inte 6.

  39. Gunnar Strandell

    Henry #37
    I Sverige har vi haft avgift eller skatt på CO2 sedan 1991.
    Idag är det tre kronor per liter bensin eller diesel.
    Dessutom tillkommer moms på skatterna.
    Bortåt 4 000:- per år för medelbilisten.

  40. ThomasJ

    Satsa resurser på en optimering av ’ROI’ enligt Lomberg, korrekt helt och hållet och oavsett ’klimat’- o/e annan frågeställning.
    Rejält fel satsade resurser beskrivs här:
    http://thegwpf.org/international-news/6021
    Detta vid sidan om redan publicerade rapporter från Spanien, Italien,  Tyskland, Danmark m.fl.
    Undrar huruvida Annie Lööf [etCons.] kan läsa och begripa/inse konsekvenserna av deras s.k. ’omställningslinje’… ???
    Tveksam…
    Mvh/TJ