[By Shannon1 – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=61598543]
Elände, elände, elände. Allt går åt h – e. Hela världen lider av corona, antingen för att man drabbats av covid-19, eller är rädd för att man själv eller någon man bryr sig om ska bli svårt sjuk eller dö, eller för att man fruktar en kollaps för världsekonomin som följd av alla åtgärder.
Den rika världen lider också av klimatångest, och vi som välkomnar en uppvärmning och gläds åt att växterna mår bättre av koldioxidberikningen, vi lider av ångest över allt elände, såsom förstörd elförsörjning och mycket annat, som klimatpolitiken ställer till med.
Jag har i mina senaste inlägg luftat min allmänna oro för vad dammbyggen och speciellt konstbevattning kan orsaka. Jag har gjort det genom att skriva om de från antikens historia välkända floderna Nilen samt Eufrat och Tigris. Det är i detta sammanhang värt att påpeka att floders historiska betydelse inte är direkt beroende av deras storlek, varken mätt i längd eller i flöde. Två floder som varit av stor betydelse i åtminstone 2500 år är de två stora floderna i Centralasie
Visserligen heter det att man ska inte slå på den som redan ligger, men innan jag följer Asiens kust österut måste jag ändå nämna den stora katastrofen när det gäller följden av att använda för mycket vatten till konstbevattning, nämligen förstörelsen av Aralsjön. När jag gick i skolan på 50-talet var Aralsjön världens fjärde största sjö. Och fisket var en viktig inkomstkälla för människorna runt sjön.
Det handlar alltså om Centralasiens två stora floder Amu Darja och Syr Darja, eller som de kallades av grekerna under antiken Oxus och Jaxartes. Båda flyter från sydöst mot nordväst. Källorna finns för båda floderna i Afghanistans, Pakistans, Kinas (Tibets), Tadzjikistans och Kirgisistans höga berg.
Båda floderna “uppstår” genom att två floder flyter samman och sedan fortsätter under ett nytt namn. Det gör att det ofta råder oenighet om hur långa floderna egentligen är, vilket av källflödenaska ska man följa till sin källa? Båda floderna är hur man än räknar mer än 200 mil långa.
Amu Darya har fått bli gränsflod mellan först Afghanistan och Tadzjikistan, sedan Afghanistan och Uzbekistan, sedan Afghanistan och Turkmenistan. Därefter flyter den in i Turkmenistan och slutligen blir den igen en gränsflod, denna gång mellan Turkmenistan och Uzbekistan tills den till slut flyter in i Aralsjön.
Något jag aldrig vetat är att Amu Darya i historisk tid, senast tydligen mellan 1200-talet och fram till 1575 hade en bifurkation innan den nådde Aralsjön och att en del av vattnet mynnade ut i Kaspiska Havet.
Syr Darya uppstår där de två floderna Narin och Kara Darya flyter samman i Centralasiens hjärta Fergana-dalen. Sedan flyter den en bit åt nordväst i Uzbekistan innan den flyter ett antal mil genom Kazakstan innan den till sist når fram till Aralsjön.
Kärt barn har många namn och ett av namnen på Syr Darya var pärlfloden på grund av dess blåaktiga glaciärvatten. Jag blev överraskad av hur lågt den började, på bara 300 meters höjd. Jag har ju “alltid” trott att Centralasien skulle ligga på kanske 800 meters höjd, men så är det alltså inte. Ytan på Aralsjön, det som finns kvar av den, ligger tydligen på ungefär 30 meters höjd över havsnivån.
Eftersom Syr Darya är ungefär 220 mil lång så har den inte mer än 260 meters höjd att använda för att ta sig fram till sjön, vilket ger “en lutning” av ungefär 1 meter per mil. Det innebär att floden alltid runnit långsamt och att den i “alla tider” varit farbar även för ganska stora båtar. På 1800-talet började Ryssland bedriva sjöfart med ångbåtar.
Amu Darya är den större av de två med ett totalt flöde om 90 kubik-kilometer per år vilket blir ungefär ungefär 3000 kubikmeter per sekund. När Amu Darya viker av in i Turkmenistan flyter den mellan öknarna Karakum (den svarta sanden) i södväst och Kyzylkum (den röda sanden) i nordöst. En stor del av landet mellan floderna utgörs av Kyzylkum.
Det totala flödet i Syr Darya lär uppgå till 35 kubik-kilometer per år, mindre än hälften av Amu Daryas. Båda floderna är vattenrika från april till september med betydligt mindre flöde under höst och vinter.
Under den varma årstiden förloras mycket vatten på grund av avdunstning medan de vintertid vanligen är isbelagda från december till mars. Vissa år blir det översvämningar när isen blockerar flödet.
Gemensamt för båda floderna är att källflödena kommer från hög höjd vilket utnyttjas för att utvinna vattenkraft, medan flodernas nedre lopp utgör viktiga vattenleder.
Sedan århundraden och rentav årtusenden har man grävt kanaler i Fergana-dalen för konstbevattning av åkrar. På den sovjetiska tiden började man använda allt mer av båda flodernas vatten för att bedriva konstbevattning för bland annat bomull och ris, två grödor som båda kräver mycket vatten.
Det ledde till att floderna förlorade så mycket vatten på sin väg att Aralsjöns vatten började sjunka och det allt snabbare. Samtidigt blir den allt saltare och om man inte gör något åt saken blir den snart en enda stor saltöken.
Ett problem för Aralsjön och de två floderna är att de flyter genom många olika stater. På den sovjetiska tiden fanns det en övermakt som framtvingade samarbete. Den övermakten försvann och därmed ökade konkurrensen om vattnet. Hela den nedre delen av Syr Darja och ända till utloppet av det som nu är Norra Aralsjön flyter inom Kazakstan, något som gjort det möjligt att faktiskt börja återskapa åtminstone den norra delen av sjön. Se exempelvis
https://www.goodnewsnetwork.org/marine-life-comes-back-to-the-north-aral-sea/ .
Ett stort tack till signaturen Lasse för länken.
Tack Sten för dagens tema!
Har Aralsjön torkat ut?
Då måste vi rädda den.
http://data.riksdagen.se/dokument/GP02U263
”Det är bra att Sida sedan 1998 har anslagit totalt cirka 30 miljoner kronor till Aralsjörelaterade projekt”
År 2001 KD ,dvs innan vi hade klimatet som huvudsakligt bekymmer.
Aralsjön och avrinningsområdet ligger inom det område som inte blivit varmare sen 2000:https://wattsupwiththat.com/2020/12/28/blowing-hot-and-cold/
Aralsjön som ett exempel på människans förmåga att förstöra sin livsmiljö.
Men det verkar vara möjligt att återställa det som förstörs av människan.
https://www.goodnewsnetwork.org/marine-life-comes-back-to-the-north-aral-sea/
Att eftersträva ekvilibrium i ett komplext system är fantasier, inte minst med tanke på ”bifurcation”
Såväl inom klimatologi och makroekonomi samt floders förlopps-historik.
Stort Tack Sten jovisst är tragiken med Aralsjön en förfärande symbol för ett gravt underskattat miljöproblem och förakt från politiken (läs bland annat Stalinismen). En bok att rekommendera är ”Ecocide in the USSR – Health and Nature under Siege” från 1991, Av Murry Feshbach och Alfred Friendly Jr.
På Google återfinns bilder på hur man har utplånat Aralsjön på ca två generationer!
Tyvärr fungerade ej länken
Finns: Climate tipping as a noisy bifurcation a predictive technique
J.M.T. Thomson
O.T. om en kvällskurs på Stockholms Universitet.
Hej har någon följare här sett detta och kanske även tänkt följa kursen?
https://www.misu.su.se/svenska/utbildning/program-och-kurser/kv%C3%A4llskurs-jordens-klimat-och-klimatf%C3%B6r%C3%A4ndringar-mo1004-7-5-hp-1.100316
I så fall vore det intressant att få rapporter om vad man lär sig i sen sådan kurs.
Någon frivillig?
#4 Stig
Avsikten var inte att ställa till problem med Aralsjön men ingen tänkte på de negativa konsekvenser som avledning av vatten för bevattning kunde orsaka. Konsensus om fördelen med bevattning rådde och ingen vågade opponera sig. Miljörörelsen, regeringen, riksdagen, MSM och PS tycker att vindkraft är lysande men beaktar inte problemen med elförsörjning som uppstår med väderberoende elproduktion. Inte heller vill miljörörelsen, regeringen, riksdagen, MSM och PS höra talas om ingreppen i naturen och negativa upplevelser för befolkningen i närheten av vindkraftsanläggningar.
Tack Sten, mycket intressant. Jag skulle gärna resa till den här delen av världen med flera legenomspunna handelsstäder. Samarkand, Buchara, etc. Alma-ata lär f.ö. vara en trevlig stad. Yssyk-kyl en fantastisk sjö.
Men min tanke går till de ”djärva” planerna att ”vända” en god del av flödet i Sibiriens floder mot Aral-sjön. Väl utformat borde ett sådant projekt kunna betyda mycket för regionen och fyller man på så mycket att t.o.m. Kaspiska havet stiger så sjunker ju havsnivån lite gran globalt. Det lokala klimatet borde kunna förbättas när enorma ytor konstbevattnas.
Budget för ett sånt projekt???
https://en.wikipedia.org/wiki/Northern_river_reversal
Ja, tack Sten. Det var intressant läsning. Vi människor kan definitivt påverka miljön, klimatet däremot…nja, väldigt tveksamt får jag säga.
#6 Rolf Mellberg
Litteraturen som används på kursen är bl.a. En varmare värld
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1072793/FULLTEXT01.pdf
Efter att man läst den får man kunskap om vilka konsekvenser våra CO2 utsläpp ger och vad som måste göras. Boken är till synes pedagogisk och lättsmält som också bekräftar klimatalarmisternas uppfattningar.
Tack Sten.
Rolf #8
Stalin och de andra charlatanerna var ju också goda klimatförbättrare redan på den tiden när de ville leda de stora sibiriska floderna söderut till de södra torra regionerna så att de kunde frodas.
Fast en del hävdade ju att avsaknaden av sötvatten till norra ishavet skulle få salthalten att öka där så is skulle få svårare att bildas och det skulle bli som en del är rädda för (eller hoppas) idag.
Rockström får väl hyra in lite grävfirmor så kanske han får rätt, ”jordens kylskåp” i Arktis försvinner och en av hans tipping points till slut inträffar.
#11 Fredrik
Öh… du läste tydligen inte länken. Det duger nog inte mer grävskopor för att vända floder, klipp:
In 1971, at a meeting of the International Atomic Energy Agency in Vienna, the Soviets disclosed information about earthworks on the route of the Pechora–Kama Canal using detonations of three 15-kiloton nuclear devices spaced 165 metres (540 ft) apart, claiming negligible radioactive fallout.[1] However, no further construction work, nuclear or otherwise, was conducted on that canal.
It was estimated that 250 more nuclear detonations would have been required to complete the levelling for the channel if the procedure had been continued.
🙂
… men då var det bara ett delprojekt uppe i norr, I Kazakstan går det nog ytterligare några hundra laddningar.
Vad gör man inte när klimatet håller på att gå åt fanders.
Tack Sten. Jag påminner om den eviga frågan, vad kom först, bergen eller floderna?
# 13 Lars Cornell
Appalachianerna är bland de äldsta bergen på jorden, Men många av de stora floderna är äldre än bergen.
O.T.
Vågar man lyfta Covid-19 och medicinen Ivermectin här?
https://www.youtube.com/watch?v=u21N8Vu4kOk
Det har främst en koppling till denna site, det gäller yttrandefriheten och att Youtube har raderat denna läkares tidigare film i detta extremt viktiga ämne.
Vilka krafter står bakom Youtubes agerande här?
#14. Man kan också säga så här. Regn har alltid funnits och med dem vattenflöden. Dessa flöden fanns således först. Bergen har kommit därefter och fått flödena att ta vissa vägar. I de berg som ligger över ekvipotentialytan kallar vi dem för floder. Runt de berg som ligger under ekvipotentialytan kallar vi för strömmar.
Här där jag bor finns berg (granit) som är två miljarder år gammalt. Det har bildats av det som en gång var sand. Var kom den sanden från? Jo från berg som eroderat. Således fanns det berg, och därmed också floder, långt innan de berg som vi nu har bildades.
I en skärning vid E22 någon mil norr om Västervik kan man se skiktningar i graniten (*). De är vågformade (centimeterstora vågor) och experter kan av vågformen se om de bildats i en flod (raka vågor) eller en strand (cirkelformade vågor).
*) De är lättillgängliga, bortsett från vägstaket som gör att man inte kan stanna bilen just där. Vi får hoppas att de inte sprängs bort av framtida okunniga vägrallare.
#15 Rolf. Delar av svar kan du se här,
https://bulletin.nu/nyheter/all/jimmie-akesson-kritiserar-regeringen-efter-youtubes-nedstangning-av-swebbtv
https://bulletin.nu/kronikorer/all/det-ar-bara-korkat-att-tysta-sina-meningsmotstandare
https://bulletin.nu/kronikorer/all/vem-satter-agendan-for-debatten-i-samhallet
Bäste Ivar+Andersson! Nej, visst var det dessvärre så, att den katastrofala följden (Aralsjöns försvinnande) av en blind tro på sin egen överlägsenhet avdet sovjetiska systemet enligt många ”troende” på systemet ansåg, att miljöproblem bara fanns i ett kapitalistiskt system! Å andra sidan är det hela ett klassiskt exempel på den mänskliga ”ursynden”: Högmodet, eller vad grekerna kallade hybris! Det är knappast svårt att finna paralleller av högmodi dagens högstämda klimatalarmism! För övrigt är jag benägen hålla med Sten om att stora ingrepp i naturliga vattensystem är något riskabla. Vad exempelvis Assuandammen förorsakade nedströms i Nilen var nog inte till fullo insett. Vi kan nog påminna oss med viss eftertänksamhet den så kallade ”Freden i Sarek!”
Att ändra floders lopp kan man göra med små men enkla medel, men även då kan det ta en ände med förskräckelse. Är själv uppväxt i ett hus byggt på 1920-talet som nog hade spolats bort när Vildhussen härjade. Men hur än vi människor ställer till det återhämtar naturen sig alltid, laxen kom tillbaka efter några decennier, men stugubönderna blev grymt besvikna när laxen inte mäktade med den nya Hammarforsen och deras timmer blev till stickor i densamma.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_Huss
”Och hela hamnen som en spegel låg / Och såg vid såg jag såg hvarthelst jag såg.”
Skaldade Elias Sehlstedt 1872 i Sång om Ångermanland, visste han inte att han var i Medelpad? Fullt jämförbart med att idag förväxla Timrå med MoDo, vi vet vad det skulle utlösa. Tätorten mellan Ljungan och Indalsälven är en av sveriges längsta sammanhängande diton och som om inte två floder räckte rinner Selångersån mitt emellan och Ljustorpsån ansluter till Indalsälven just vid mynningen i Stavreviken snuvandes Vattenfall, Stockholm och Skåne på några MW effekt. Sågarna Sehlstedt såg drevs av nymodigheten ånga och kol från England och dit gick också det mesta av det sågade virket, kanske finns det i nån gammal industribyggnad i England fortfarande jämtländsk furu kvar, den är hård och tålig. Idag tror vi att vi räddar planeten genom att elda upp den, hur kunde det bli så galet?
Rolf #12
Jo jag läste. Men jag tycker Rockström borde vara där och gräva.
#16
Granit är en eruptivbergart, som dessutom har stelnat på stort djup, och har alltså inget med sand att göra. Finns det ripplebildningar så är det fråga om sandsten. Möjligen kan det vara kvartsit, alltså metamofoserad sandsten. Sedimentära strukturer är visserligen sällan bevarade i kvartsit, men det händer.
Apropå att vända sibiriska floder så är det största problemet att det finns en rätt markant vattendelare mellan Obbäckenet och Aralbäckenet.
Antingen måste en enorm damm bildas där vattenståndet blir så högt att det når över vattendelaren, vilket innebär att stora delar av västra Sibirien dränks. Alternativt måste en enormt bred och djup kanal byggas genom vattendelaren (det är där kärnladdningarna kommer in). Ett tredje alternativ är att pumpa vattnet över. Det skulle kräva rör och pumpar tiopotenser större än vad som finns idag och en hel mängd kärnkraftverk för att driva pumparna.
tty #21. Som du märker är min kunskap i geologi begränsad trots goda lärare som Mörner och Oppgården.
– Nu är vi i kvartsitområdet, säger Rune Oppgården när vi mellanlandar i Almvik.
”Geologisk odyssé i Tjustbygden”
https://vt.se/2316396
Kan du komma hit, det är inte så långt, och vi går gemensamt med Oppgården till några ställen så får du göra en bedömning och kanske ta bilder och prov.
Jättegrytor – en del av flodernas geologi
Rune Oppgården är mycket kunnig och har varit min lärare. Men vi är inte helt överens om jättegrytornas uppkomst. Den gängse beskrivningen är att det runnit vatten, tex en flod. Där har en sten börjat rotera i en virvel och gröpt ur berget så att en håla bildats. Ibland hittar man en sådan sten i grytan men oftast inte.
Beskrivningen haltar. Jättegrytorna finns ofta högt uppe på berg där det knappast kunnat rinna någon flod eller å. Hos mig finns en mycket stor sådan jättegryta på Pukberget vid Brånestad nära Gamleby. Något söder om Björkfors finns en jättegryta uppe på ett berg med vida utsikt över trakten, där kan ingen å flutit.
Förklaringen måste ha att göra med inlandsisen. Den var upp till 2000 m tjock så det bildades ett enormt tryck förklarar Rune. Med sådana tryck kan man få ’vattenskärning’. Det är både sanning och osanning. Det är inte trycket i sig som förorsakar vattenskärning utan tryckskillnad och med den följer stora vattenhastigheter som kan skära och erodera. Men att det skulle skett är osannolikt. Då skulle i första hand isen eroderat så att vattnet fått fri passage med visserligen stor fallhöjd men litet tryck.
Och så tror jag, att det bildats stabila floder inuti isen. De har ibland nått markytan och där bildat en virvel som nött ned berget till en jättegryta.
Visst kan det ha funnits en slipsten som snurrat och slipat, men det är inte nödvändigt. Det räcker med sten och grus som följt med isfloden, snurrat runt några varv i grytan och slipat. Med coriolis slipar det mest i grytans centrum (jämför tebladen i en tekopp där vätskan roterar).
Varifrån kommer slipmaterialet? Det kan vara litet olika, men det kan vi vara säkra på att en gryta på en kubikmeter lämnar från sig en kubikmeter slipmaterial som i den processen förvandlas till lera innan det lämnar grytan och bildar lerbankar som de vi nu hör talas om i ras i Norge.
http://www.tjust.com/lofta/historia/saga/puke/pukeb.htm
Lars 24
Intressant ämne.
Som barn lekte jag ofta vid en jättegryta vid Jättegrytsgatan, Göteborg.
Den låg högt uppe på ett bostadsområde på en höjd.
Tyvärr kommer jag inte ihåg om den hade en sten i, vilket jag dock tror.
Jag dristade mig att hoppa ned i den, men behövde då hjälp att komma upp.
Ingen som helst fundering av tillkomstsätt, men tankarna gick nog åt att det var en jättes gryta.
Nuvarande funderingar? Vilket kom först sten eller gryta? Kanske kombination? Kanske först gryta och sedan sten, som dock fullkomnade grytan till en Jättes.
Detta är dock ej Jättegrytsgatans grytor, utan Ramsvikslandet https://detvildagoteborg.se/kunskapsbanken/sa-bildas-en-jattegryta/
Om nu löparna var orsaken, varför är de flesta borta?
#27 jensen. Personligen tror jag inte på löparteorin. När en löpare tagit slut så skall en ny trilla dit och fortsätta osv. Det finns således ingen därför att det aldrig funnits någon.
Men om det finns så har kanske människor tagit bort den – eller lagt dit en därför att de tror att det egentligen skall finnas en och de på så sätt vill återställa ordningen så som det berättats för dem.
Sannolikt finns det jättegrytor som bildas just nu, är det någon som vet om någon jättegryta under bildning? Finns det sten i dem?
Tack. Håller med!
Beträffande nybildande grytor:
Svårt med perspektivet.
Hur kan man jämföra ” mannaminne” med 10 000- eller 100 000-tals årsperspektiv.
P.S
Underbar uppsats om geologin i Tjust.
Inte minst : Rörelser, som pågår hela tiden utan att vi lägger märke till dem, men ändå ställer världen på ända. Paralell : Väder / klimat.
Lars C. #28
Det kritiska är väl att man får en början till en urgröpning, sen kan den fungera som en fälla för nya stenar. Finns många grytor vid Döda Fallet och där borde man kunna räkna på tiden eftersom fallet bildades efter den senaste istiden. När isen drog sig tillbaka var där först en havsvik, det borde finnas data om när landet höjt sig tillräckligt för att Storforsen skulle uppstå.
https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%B6da_fallet
I 2019 besøgte jeg Usbekistan, herunder byen Mujak som førhen var en driftig havneby der lå ved Aralsøen. Og hvorfor Amy-floden gennem mange år er udtørret inden den når frem til Aralsøen skyldes noget så simpelt, at vandet bruges undervejs, dels til vanding af markerne og dels af menneskerne til husholdning.
Men fiskeriet i den forhenværende Aralsø forsvandt faktisk lang tid før end søen tørrede ud. Men hvorfor? På grund af overfiskeri. Dette kunne jeg konstatere, hvis jeg eksempelvis sammenlignede med Vänern, idet der blev fanget omkring ti gange så mange tons fisk pr. kvadratkilometer sø i Aralsøen end set i forhold til Vänern.
Desuden har den kraftigt stigende befolkning i Centralasien, fra cirka 15 millioner i halvtredserne til i dag omkring 50 millioner, naturligvis medvirket til et større vandforbrug. Det er faktisk det som er problemet, at verdens befolkning visse steder stiger ukontrollabelt. Det giver i sagens natur problemer for disse befolkninger, og derfor er det noget sludder at visse journalister taler om ”klimaflygtninge”, for det rette ord er nemlig ”overbefolkningsflygtninge”.
Kig eksempelvis på Bangladesh som siden 1970 har fordoblet sit indbyggertal, og hvor der i dag lever omkring 160 millioner på et areal der er cirka 32% af Sveriges størrelse. Det vil sige, at skulle befolkningstætheden i Sverige være den samme som i Bangladesh, skulle der leve 450 millioner i Sverige … God fornøjelse siger jeg bare.
Så al den snak om klimaforandringer burde forstumme til fordel for en saglig diskussion, bl.a. på FN-niveau, om hvordan verden som helhed får stoppet befolkningseksplosionen, ja faktisk burde verden satse på at befolkningstallet bør falde.
Godt nytår
Williams #32. Mycket bra.
Det rätta ordet för ”klimatflyktingar”, är ”överbefolkningsflyktingar”.
Det är något vi bör ta till oss och använda oss av.
Jag har jobbat i Bangladesh och det är bara ett stort svart hål som väntar på att explodera.
År 2050 kommer enligt FN 75%, i Afrika 90%, av alla människor att bo i megastäder på 1 – 40 miljoner invånare. Att i den situationen nämna ordet ”förnybart” och ”vindkraft” är ett hån mot förståndet.
Den politiken kommer, om den fullföljs, att ta livet av många miljarder människor genom energibrist, svält, umbäranden och kyla. Det är en cynisk politik.
Såg många inlägg, men skall ge ett ”historiskt” perspektiv på Centralasien.
Under istiden och fram till typ 2000 f kr, existerade det ett stort INNANHAV från Svarta Havet fram till ”foten” av Altai. Det var i o f s ”trångt” vid norra foten av Kaukasus, men grekerna ”seglade” i detta hav.
Stränderna var samtidigt annorlunda p g a isarna tryckt ned landet av sin vikt, vilket fått land att ”bubbla upp” inom andra nära områden. T ex var västra Svarta Havets kuster minst 100 m högre. Det är inte ens säkert att Bosporen existerade.
Längs innanhavets forna kuster, d v s dagens höjder längs dalstråk etc, hittar man de äldsta fornlämningarna. Där ligger de för sin tid största städerna (ruinerna) på jorden.
Våra egna anfäder (det var faktiskt bara ”män”, som lämnat DNA-avtryck hos svenskarna) utvecklade en ”högkultur” längs innanhavets nordöstra stränder, baserad på hästskötsel. Från ca 10000 fkr.
Denna kultur, och undergrupper av dem, har p g a torkan spelat avgörande roll för hur människan utvecklats inom Eurasia. De flyttade till Tamirdalen och påverkade Kinesisk kultur starkt – så att alla stormän resp härskarsläkter påstår sig ha dem som förfäder. Några drog till Indusdalen och skapade högkultur där. Samtidigt drog en annan grupp till Arratta (Iran/Hormuz-sundet) där deras högkultur med skriftspråk etc var förebild för Sumererna (enligt deras egna texter). Samtidigtdrog en serie av grupper längs innanhavets kvarvarande norra stränder västerut och nådde Ukraina (amyarafolket), varifrån de sedan tog kontroll över stora delar av den befintliga befolkningens kvinnor. Även våra i Norden. Nordens kvinnor har alltså DNA från en tidigare ”urbefolkning”, medan männen har det östliga DNA:t.
Det sista utmärkande var att de en andra gång drog till Indusdalen och återupprättade en högkultur. En annan gren (64 klaner – skriver de i sina ”statshandlingar”) nådde Anatolien och byggde Hatti, samt skapade Hetitiska Riket. De kände till järnframställning och använde 2-hjuliga vagnar dragna av häst (folken i Mellersta Östern använde åsnor). Efter 2 stora naturkatastrofer (Santorin 1-2) så blev svälten så stor att Hatti övergavs. En del av de 64 klanerna drog åt NO och återkom sedan som Dorer, Akajer, Joner och erövrade ”Grekland” och skapade den Grekiska kulturen. Andra delar följde Donau åt väster, samt hittade ett ekonomiskt fördelaktigt område i Österrike (Hallstat), där de grundlade s k ”Keltiska” kulturen. Tro nu inte att det finns ett ”keltiskt språk”. De var så fåtaliga, även om de med järnvapen kunde slå ned allt motstånd trots sin fåtalighet, att de assimilerades IN i lokalbefolkningarna, men behöll sina kulturyttringar.
#24-28
Jättegrytorna har med all säkerhet kommit till i floder, men inte vanliga sådana utan subglaciala floder. I sådana är trycket stort och ofta flödeshastigheten hög. De kan därmed faktiskt ibland t o m rinna ”i motlut” och ha en extrem erosiv förmåga. Det klassiska exemplet på vad de kan åstadkomma är ”The Labyrinth” i Transantarktiska bergen som toligen uppstått genom periodiska avtappningar av Lake Vostok:
https://www.coolantarctica.com/Antarctica%20fact%20file/antarctica%20environment/labyrinth.jpg
Just jättegrytor uppstår troligen i bottnen av s k ”moulins” som kan vara flera hundra meter djupa:
https://meltingplanetdotorg.files.wordpress.com/2015/02/lev_moulin-2.jpg
#34
Jag rekommenderar starkt att du läser denna:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S001282521830415X
Litet uppdatering av bronsålderns historia är också mycket önskvärd. I den mån Santorini/Thera överhuvud hade något med hettiterrikets historia att göra så var det i så fall med dess begynnelse ca 1600 f kr, inte med undergången ca 1180 f kr