Nilen

I mitt sökande efter ett lämpligt ämne för ett inlägg på KU brukar jag ofta gå in på några av våra länkar, Judith Curry har på sin blogg Climate Etc. en rubrik Week in review, där hon ger länkar till artiklar som hon tycker verkar vara intressanta. Jag hittade texten Anthropogenic stresses on the worlds big rivers och eftersom jag tidigare intresserat mig för och skrivit om bl.a. dammbyggen och deras effekter så gick jag in på länken.

Artikeln handlade om hur mänsklig aktivitet hotar flera av världens stora floder, något som jag tyckte kunde vara ett lämpligt ämne för ett inlägg. Något som de flesta som följer KU är väl medvetna om är att om om eller snarare när det uppstår miljökatastrofer så handlar det inte om mänsklig användning av fossila bränslen, men däremot kan ju det livsviktiga vattnet spela en stor roll, och då är ju de stora floderna speciellt intressanta.

Nilen

Vi har ju fått lära oss att de tidiga högkulturerna växte fram vid stora floder och i det sammanhanget är ju Nilen en av de intressantaste. Naturligtvis finns det mycket skrivet om Nilen som man borde eller åtminstone skulle kunna läsa, men ofta får man lära sig förvånansvärt mycket bara av att läsa en Wikipedia-artikel, helst på engelska.

Nilen anses alltså vara världens längsta flod, någotsom tycks vara sant om man letar efter den längsta flod som mynnar i Victoriasjön. Däremot kommer den långt ner på listan när det gäller hur mycket vatten som når mynningen. På Wikipedias lista över de vattenrikaste floderna kommer den på plats 93 – men då har man tagit med även floder som utmynnar i större floder.

När det sedan gäller hur stort markområde som avvattnas av en flod så kommer den på tredje plats, efter Amazon-floden och Kongo-floden. Att så lite vatten följer med Nilen ut i Medelhavet beror till viss del på att floden rinner genom torra områden med liten nederbörd, men en viktigare anledning är nog att det är så mycket av vattnet som avdunstar längs vägen. Ett område där mycket av vattnet dunstar är det som heter Sudd, som ligger i det som nu är Syd-Sudan.

Sudd

Sudd sträcker sig kanske 40 mil i nord-sydlig riktning och 25 mil i öst-västlig och är Afrikas största träskområde. Storleken varierar så att träskområdet blir nästan dubbelt så stort vid riktigt högvatten.

Det var ett område som ingen tog sig igenom, varken egypter eller romare under antiken, osmaner eller européer under 1800-talet. Detta var alltså den huvudsakliga anledningen till att Nilens källa var ett så stort mysterium. Det var ju faktiskt t.o.m. så att man httade Victoriasjöns utlopp innan man hade klart för sig var Nilen kom ifrån.

Ungefär hälften av det vatten som rinner in i Sudd stannar eller avdunstar innan det når en punkt när Nilen återigen ser ut som en flod. Det har funnits planer på att gräva en kanal runt Sudd för att mer vatten ska fortsätta norrut, något som också påbörjades innan Syd-Sudan bröt sig loss ifrån Sudan. Det anses att en sådan kanal skulle gynna Egypten och Sudan medan det skulle bli en ekologisk katastrof för Syd-Sudan.

Egentligen är det kanske oegentligt att tala om Nilen som en flod, eftersom det finns två floder, den Blå Nilen och den Vita Nilen som flyter samman för att tillsammans bilda Nilen. Även om det nog alltid varit den blå Nilen som varit den viktiga, i det att det var den som orsakade de stora översvämningar som gjorde Nildalen och Nildeltat så bördiga, så var det den vita Nilen som var den hemlighetsfulla.

Blå Nilen

För att återvända till den Blå Nilen så kommer den ifrån Tana-sjön i Etiopien, och eftersom så mycket av vattnet från Victoriasjön dunstade bort i Sudd så är det den Blå Nilen som står för det mesta av vattnet i Nilen. Efter att ha flutit österut och söderut svänger den mot väster för att så småningom rinna in i Sudan. Tanasjön ligger på nästan 1800 meters höjd men innan floden når Sudan har nivån sjunkit till ungefär 600 meters höjd.

Det är fortfarande en aktningsvärd höjd och Etiopien har nu byggt en dam GERD (Great Ethiopian Renaissance Dam) som har skapat konflikt med framför allt Egypten. Det är inte bara dammen som skapar konflikt utan ännu mer den sjö som kommer att fyllas ovanför dammen. Det blir en sjö lika stor som Vättern och det kommer att ta tid att fylla sjön. Skulle den fyllas med en gång skulle Nilen vara nästan torrlagd under ett par år.

Nu räknar man att med att hålla på i 15 år med att fylla dammen. Som alltid vid stora dammbyggen så blir det en enorm påverkan på naturen, såväl i omgivningarna som nedströms. En effekt, på gott och ont, brukar vara att flödet nedanför dammen är betydligt jämnare än ovanför, I varma klimat kan de minska flödet nedströms genom att avdunstningen ökar. En effekt som är allvarlig på lång sikt men som också får en omedelbar effekt är att det slam som ofta följer med stora floder fastnar ovanför dammen.

Stora dammar

Den hittills största dammen I Nilen, Assuandammen fick som omdelbar effekt att Egyptens bönder behövde använda konstgödsel, och att fiskbeståndet i östra Medelhavet minskade. En annan, inte helt oväntad effekt var att Nildeltat började sjunka så att man nu bygger vallar för att skydda sig mot havet.

De stora floderna har varit viktiga i mänsklighetens historia – det kan vara värt att påpeka att historisk tid är den tid för vilken det finns skriftliga källor – allt dessförrinnan är förhistoria. Redan salig Dumbom noterade

hur väl försynens nåd reglerat,
som floder över allt placerat
där stora städer stryka fram.

(ur Johan Henric Kellgrens Dumboms Leverne)

men det är först de sista 150 åren som människan blivit mäktig nog att tämja även de stora floderna.

Men när jag läser om dammbyggen som främst är till för att generera el, så känner jag en önskan om att vi snart tar vara på den nästan outtömliga energiresurs som kärnkraften utgör, så att de stora floderna kan återfå sin frihet.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. BENNY Wiktorsson

    https://youtu.be/MCB992tAe0Y
    Solen verkar trigga igång Vulcan/jordbävningsaktivitet.
    Minst VE3 på Semaru

  2. Lasse

    Tack Sten för denna reflexion över Nilen.

    Vatten i ökenlandskap tenderar att avdunsta, vilket lämnar sjöarna saltare. Det finns gott om salta områden som tidigare varit sjöar. På 1980 talet var det ett uppdrag för en större ingenjörsfirma i Sverige. Vi skulle se hur en kanal in i öknen från Medelhavet skulle kunna utföras. Tanken var att leda in vatten till en djup sänka och utvinna energi samt skapa öppet vatten. Ett avdunstningsdrivet flöde utnyttjat i ett elkraftverk! Jag vet inte varför det inte blev av.

    Tittar man på Kalifornien så finns det liknande förhållanden där -och det vore inte Amerika om inte liknande projekt testats!

  3. Rolf Mellberg

    Tack Sten, intressant med geografi och att floders vattenföring skiftar med klimatets variabilitet. (d.v.s. inte bara årstiderna)

    Men frågor väcks:
    Hur gammalt data finns för Nilens vatten-nivå?, borde väl finnas uppgifter 4-5 tusen år taillbaka kanske? Vet vi något hur det såg ut vid t ex Late Bronze Age Collapse för ca 3000 år sen? Ser man kopplingar mellan nivån i Nilen och de temperaturskiftningar som kan utläsas av GIMP2?
    Nästa flod som man skulle hoppas vara spårbar långt bak i tiden är Gula floden. Den har ju kraftigt skiftat sitt nedre lopp med jämna mellanrum (ofta ett par hundra års mellanrum) Där kan man också tänka sig att samband mellan flodens “liv” och det globala klimatet och/eller regional monsunvariabilitet kan synas.

    Finns det en vetenskap som heter paleohydrologi eller uppfann jag begreppet nu?

    Sen har jag läst någon gång att det finns ett träsk i Afrika som naturligt producerar väldigt mycket metan, det måste nog vara de du nämnde – Sudd.

    Det är väl f.ö. bara en av de gamla kulturerna som INTE baserades på en stor flod. Nämligen Maya, där finns det teorier som menar att perioder med torka blev orsaken till den kulturens kollaps. Har man inte en stabil flod så är man naturligvis mer sårbar för perioder av dålig nederbörd.

    Indus-kutruren lär ha upphört då floden tog en annan väg till havet.

    Många tankar och frågor blir det.

  4. Ulf

    Tack,

    På tal om ämne att skriva om. Läste att matpriserna kanske kommer gå ner pga rekordskördar bl a i Australien och Ryssland. Intressant när det flaggats så mycket för klimatförändringar i dessa länder.

  5. Sten Kaijser

    Lasse och Rolf,

    tack för synpunkter. När det gäller historiska data finns det säkert både bevarat källmaterial från antiken och vetenskapliga eller populära böcker och artiklar som man skulle kunna läsa.

    Men om man börjar med Wikipedia och följer lite olika länkar så får man ändå en hel del intressant men onyttig kunskap.

    Jag hade för min del aldrig hört talas om Sudd-området, men blev naturligtvis intresserad till stor del för att det verkade ge en förklaring till varför Nilens källa så länge var okänd.

    Den stora dammen som Etiopien byggt var också något jag hört talas om och det här inlägget gav mig en anledning att läsa mer om det.

    Det slår mig nu att eftersom det blev så sent innan jag blev färdig igår så gjorde jag aldrig det jag vanligen avslutar mitt inläggsförfattande med — att ge länkar till de artiklar jag läste.

    Jag ber härmed alla KU:s läsare om ursäkt för detta, och kommer senare under dagen att ge en del länkar.

  6. Sören+G

    Mellan 2300 och 2000 f.Kr. kollapsade civilisationerna i hela Västra Asien och Medelhavsländerna. I Egypten finns bevarade texter från den Första Mellanperioden 2200 till 2050 f.Kr. om en klimathändelse då Nilen nästan torkade ut resulterande i hungersnöd och Gamla Kungadömet (när pyramiderna byggdes) föll. Det Akadiska Imperiet som sträckte sig över främre Orienten föll ca 2150 f.Kr. Omkring 2200 övergavs platser i sydvästra Turkiet och i centrala Taurus-bergen. På Cypern upplöstes den tidiga Bronsålders-kulturen ca 2300 till 2200 f.Kr. I Grekland kollapsade den tidiga Bronsålderns period II på Peloponnesos som kännetecknas av användningen av takpannor. Område återkoloniserades av folk som bodde i mycket enklare hus.
    Enligt isborrkärna från Grönland sjönk temperatureb 1 grad under denna tid. Torka och kallare klimat hör ihop.

  7. Lasse

    Sten
    För min del behöver du inte bekymra dig med länkar.
    Intresset väcks och sökandet börjar direkt.
    Det finns mycket där ute som täcker dagens tema.
    Just nu tittar jag på denna om varför vi ingenjörer vill ha översvämningar eller designar med, floods. https://www.youtube.com/watch?v=VN81jvRD_rU

  8. Håkan Bergman

    Tänka sig att Nilens mäktighet också la grunden till optiken för runt 1000 år sen. Äntligen kunde egyptierna bli tredimensionella och börja gå som folk.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Ibn_al-Haytham

  9. Rolf Mellberg

    #6 Sören

    Tusen år senare (för drygt 3000 år sen) hände också intressanta saker i detta område, se filmen. Eric Cline har f.ö. intressanta filmer på Youtube från den perioden.

    https://www.youtube.com/watch?v=F-FtRRRAz8Q

  10. Lasse

    Lite om Nilen och den konflikt som kan uppkomma mellan uppströms och nedströms stater.
    Etiopien och Egypten/Sudan.
    https://www.youtube.com/watch?v=_BCY0SPOFpE

    Det finns en förhoppning om att framtida klimat medför ökad nederbörd. Annars kan befolkningen längs Nilen bli osams.

  11. Rossmore

    Tack Sten,

    För den som vill uppleva Nilen i historisk romanform rekommenderas ”Det inre ögat” av Wilbur Smith.

  12. Sören+G

    #9 Rolf Mellberg
    Han jämför den kraftiga temperatursänkningen efter bronsålderns värmeperiod med övergången mellen den medlitida Värmeperioden och Lilla Istiden.
    Bronsåldern var visserligen 1,5 grad varmare än medeltiden, men det är den plötsliga förändringen människor har haft problem att anpasa sig till.
    I slutet av filmen börjar han prata om IPCC och 2-gradersmålet och att koldioxidhalten nu är högre än på minst en mijon år. Från varmare till kallare är alltså problematiskt, men menar han att gå från kallare till varmare också skulle vara problematiskt?

  13. tty

    #3

    “Hur gammalt data finns för Nilens vatten-nivå?, borde väl finnas uppgifter 4-5 tusen år taillbaka kanske? Vet vi något hur det såg ut vid t ex Late Bronze Age Collapse för ca 3000 år sen? ”

    Tyvärr inte. Herodotos (ca 450 f k) påstår att egypterna då hade data om nilöversvämningarnas höjd 3000 år tillbaka, men de har gått förlorade utom några enstaka uppgifter. När Hurst skulle analysera variationerna inför byggandet av Assuandammen lyckades han få fram en 847 år lång serie, vilket är den längsta hydrologiska serie som överhuvud taget existerar.

    Det var f ö den serien som ledde till upptäckten av Hurst-Kolmogorovprocesser som är mycket viktiga inom hydrologi och klimatologi.

  14. tty

    #6

    Det var ännu fler kulturer som kollapsade under “4.2 KA event”. Den eblaitiska kultuen i Syrien, Induskulturen i Pakistan-Indien liksom flera avancerade tidiga stadskulturer i Jangtsekiang-bäckenet.

    Hade inte 4.2 KA event hänt hade troligen Indien och Kina fått helt annorlunda kulturer med dravidiska respektive austronesiska språk dominerande i stället för indoiranska och sinotibetanska.

    Till och med drontarna på Mauritius drabbades av massdöd p g a torkan. De överlevde dock som art, vilket de inte gjorde när råttorna kom till ön.

  15. tty

    “Det är väl f.ö. bara en av de gamla kulturerna som INTE baserades på en stor flod. Nämligen Maya, där finns det teorier som menar att perioder med torka blev orsaken till den kulturens kollaps.”

    Förvisso var vattenförsörjningen kritisk för maya, det inser man lätt när man ser de väldiga regnvattenreservoarerna i det “klassiska” mayaområdet i Petén eller hur maystäderna i karstlandskapet i norr undantagslöst ligger i anslutning till “cenotes” (vattenhål, enkelt uttryckt).

    När det gäller den klassiska mayakulturen var det det kalla och torra intervallet mellan den romerska och den medeltida värmeperioden som blev ödesdigert.

    Men långtifrån alla högkulturer är knutna till floder, det har även funnits flera “högplatåkulturer”: åtminstone den elamitiska, den anatoliska/hettitiska, den mexikanska och den peruansk/bolivianska, även om de kanske får anses vara av mindre “kaliber” än flodkulturerna.

  16. #3 & #15
    Det finns olika förklaringar till Maya-folkets undergång. Till en del är det självförvållat. Genom intensiv odling dränerades jorden på näringsinnehåll. Efterhand som befolkningen växte överexploaterades det naturliga viltet och kött blev en bristvara. Mathållningen blev ensidig, majs och rotfrukter. Mest troligt dog folket ut p.g.a ihållande och växande näringsbrister, som gav upphov till en mängd metabola och degenerativa feltillstånd hos befolkningen. Klimatförändringar och torkperioder blev sannolikt den sista spiken i kistan. Således tror jag själv att Maya-folket dog ut som en följd av en ekologisk-kulturell katastrof. Forskare vill också mena att en del kulturella särdrag som blodsriter blev symbiotisk med tilltagande näringsbrister. I kulturens slutskeden var kött förbehållet endast krigarna, eftersom dessa hade det fysiskt svåraste samhällsuppdraget. Blodsoffer skulle då som religiöst uttryck kunnat få förankring i behovet av att tillförsäkra krigarna bäst möjliga mineraltillskott. Kannibalism blev kulturellt accepterat. Offren för dessa riter fördes högt upp på trappstegsbyggnaderna, dödades rituellt genom ‘hjärtoperation’, varpå de kastades ner. Kroppen bröts då itu, vilket underlättade efterföljande slakt. Krigare hade förstahandsval betr kött och benmärg, som är särskilt näringsrikt.
    Låter kanske horribelt, men är inte så långt borta, när nöden gör sig påmind i större skala och samhället riskerar bli utplånat såväl inifrån som utifrån.

  17. Mats

    I det patriarkala Egypten var Far a o o

    Ha en god andra advent.

    Önskar Mats, Växjö