Landet mellan floderna

Så var det dags igen, Sedan mitt senaste inlägg den 1 i denna månad har KU haft 11 välskrivna och intressanta inlägg, och dessutom 2 Öppen Tråd.. Samtidigt pågår efterspelen till Brexit-omröstningen i Storbrittanien och presidentvalet i Förenta Staterna, det fattas beslut om klimatmålsättningar i EU-parlamentet och över alltihopa lyser moder Sol – förlåt det är inte hela solen, bara coronan.

Medan barnen använder Whatsapp tittar jag in på Watts Up och hittar som vanligt ett antal intressanta artiklar. En handlar om klimatets verkliga makthavare, den del av haven som är i jämvikt med atmosfären och som har 20 gånger större värmekapacitet än atmosfären, en annan handlar om en tsunami som slog till mot New Foundland i november 1929 och en tredje tar upp ett amerikanskt bekymmer, nämligen att många älvar längs Nordamerikas västkust haft problem med att laxarna vandrar upp och dör. I den artikeln påstås det att det är damm från bildäck som hamnar i floderna och dödar laxen i älvarna.

Så visst finns det angelägna ämnen att skriva om även när de flesta av oss är omgivna av julförberedelser. Och apropå jul kan jag nämna att jag igår fick hugga både en liten gran och en liten tall, helt lagligt. Det var en markägare som insett att man kan bli av med lite smågranar genom att låta andra hugga ner dem, och dessutom betala för nöjet. Om fler markägare följer efter så kanske importen av danska julgranar mer eller mindre upphör om några år.

Som vanligt inser jag att när det gäller intressanta aktuella ämnen finns det andra skribenter som kan göra det mycket bättre än vad jag skulle kunna,så att det bästa jag kan göra är att fortsätta min genomgång av de floder och flodsystem som spelat och spelar en så stor roll för oss människor. Den här gången tänkte jag skriva om Tvåflodslandet, Mesopotamien, d.v.s. om landet mellan Eufrat och Tigris.

Att området kallades landet mellan floderna antyder att de två floderna tidigare, även under historisk tid, faktiskt var två olika floder ända fram till att de båda mynnade ut i persiska viken. Idag flyter de ihop vid Al-Qurna ungefär 7 mil norr om Basra, varefter den sammanlagda floden kallas Shatt al Arab. Det är en hel del berg som följt med Tigris och fyllt igen en del av den en gång betydligt djupare viken.

På samma sätt som Nilens översvämningar berikade jorden I Egypten så blev jordarna längs Eufrat och Tigris oerhört bördiga. Ett begrepp som använts för att benämna området är den bördiga halvmånen, ett område som med rätt eller orätt kallats för civilisationens vagga. Det är också den plats där historien börjar. Historisk tid är nämligen den tid för vilken det finns skriftliga källor, och de tidigaste, idag kända, bevarade skrifterna hittades i Mesopotamien.

Några tusen år tidigare hade den äldre stenåldern (paleolitikum) i detta område övergått i den yngre (neolitikum), i det att man inte längre bara samlade vegetabilisk föda utan även planterade de växter som man ville äta. Med uppkomsten av jordbruk följde också domesticerandet av husdjur, vilket innebar att man inte heller behövde jaga för att få kött. Det talas ibland om den neolitiska revolutionen, även om evolutionen kanske är ett bättre ord eftersom det var en utveckling som tog sin tid.

Något som var gemensamt för Nilområdet och tvåflodslandet var att vattenståndet i floderna varierade kraftigt över året, och att det vissa år kunde vara alldeles för lite vatten. Det problemet var möjligen större i Mesopotamien, eftersom man där skapade ett sinnrikt kanalsystem för konstbevattning. Något annat som skiljde Mesopotamien ifrån Egypten var att det fanns mycket mer människor i omgivningarna och att det var en större kulturell blandning.

Det var lättare att invadera Mesopotamien, antingen erövrarna kom från bergen i öst eller nordväst, från stäpperna i norr eller rentav från Syrien i väster – så snart en dynasti försvagats så kom en ny kultur och ett nytt rike.

De som ska ha grundlagt kulturen i Mesopotamien var sumererna vars kultur blomstrade runt år 3000 fvt. Sumererna brukar anges som de första som hade ett skriftspråk, och de kan också ha varit de första som använde hjulet för transporter. Ett antal kulturer avlöste sedan varandra i Mesopotamien, något som ledde till att skriftspråket utvecklades från ett bildspråk till en skrift som utgick ifrån orden och hur de uttalades. (Det var när en skrift som utvecklats för ett språk skulle användas i ett annat språk som den utvecklades. I Kina uppstod aldrig det problemet vilket gör att man där fortfarande har många tusen olika tecken.)

För att återgå till floderna så var det till att börja med bara när floderna kommit ner till låglandet där vattnet flöt långsammare som det var möjligt att kontrollera och avleda vattnet i ett kanalsystem. Det var inte förränpå 90-talet som människan utvecklat en teknik som möjliggöt en kontroll av även de övre delarna av de två floderna. Båda har sina källor i dagens Turkiet, något som landet tagit väl vara på.

Det har påståtts att inbördeskriget i Syrien skulle bero på klimatförändringar, som lett till torka. Ingenting kunde vara mer fel. Visst har det blivit ont om vatten i delar av Syrien, men det beror inte på att det kommer mindre nederbörd, utan det beror som på många andra håll i världen på dammbyggen och konstbevattning. Både Tigris och Eufrat har sina källor på mer än 2000 meters höjd och när de lämnar Turkiet rinner Eufrat ut på drygt 300 meters höjd och Tigris på kanske 400 meters höjd.

Det innebär att det mesta av den vattenkraft som kan utvinnas ur floderna kan tillvaratas i Turkiet. Nu är kraftverksdammar sällan det stora problemet, även om mängden jordberikande slam som följer med floden minskar, utan det riktigt allvarliga är om vattnet uppströms används till konstbevattning, något som till stor del görs i Turkiet. Turkiet lär ha byggt 22 dammar och skapat flera stora vattenmagasin, så nog är båda floderna hotade.

Det vi klimatrealister kan hoppas på är väl att det varmare klimat som hela den rika världen tycks se som ett hot, leder till att det faller mer snö under vintern uppe bland bergen i östra Anatolien, för annars finns det risk för en flyktingvåg på grund av utebliven klimatförbättring.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Intressant inlägg Sten. Det har alltid förundrat mig hur folken i detta område som gett oss skrift, jordbruk, hjulet, vinframställning och det första universitetet ändå idag till stor del uppvisar så ”ociviliserade” delar, som att stå på gator och torg och hoppa upp och ner och skrika slagord. Tankarna går till religionen. Inom främst de kristna religionerna har det formats centraliserade kyrkosamfund med ett eller flera överhuvuden där ”policyn” formats och utveckling och tidsanpassning kunnat ske. Islam däremot saknar denna ”centralmakt” och istället har varje enskild imam kunnat tolka och forma ”sin” lära. Och eftersom väl imamerna ofta tillhörde de ledande klanerna/familjerna så kunde ”tolkningar” ofta vara till fromma för imamens och dennes krets personliga syften och tillfredsställelse. Omgivningen kunde därvid styras och kontrolleras i små autonoma grupper.

  2. Tack för ett intressant historiskt arkeologiskt inlägg Sten K., trodde att det var Johan M. som stod för de galghumoristiska inslagen här på KU men din inledning var ju av Johan-klass. Tror att arkeologerna numer har synpunkter på var och när hjulet uppfanns i alla fall om dess användning till vagnar o dyl (yamnaya eller angränsande kulturer upp norr om Svarta Havet är heta kandidater). Detta om vattnets betydelse som geopolitiskt verktyg är intressant, en annan flod i området som delas mellan länder är ju Jordan där vattnet numer inte räcker för att fylla på Döda Havet (för drygt 20 år sedan då jag reste i området var den uppdelad i två delar). Kul med kulturhistoria på KU
    PS. till Mats W, tror också några kan ha synpunkter på att du lägger vinframställningen utveckling till området (länderna i Kaukasus strider om den äran)

  3. Lasse

    Tack Sten för detta kulturbidrag.
    Det är intressant att detta område är så rikt på gammal kultur.
    Men att helt lita på att regn skulle fylla floderna kan inte bygga ett robust samhälle. Klimatet varierar ju naturligt.
    Det är bättre att kunna bemästra variationer med en finurlig grundvattenutvinning:
    Långa grävda brunnar in i angränsande berg kallas tydligen Qanat.
    Adaption till ett föränderligt klimat byggde hållbara samhällen. Det fanns ingen som trodde på öde eller CO2 då, två trosinriktningar som är förödande för vår tid!
    https://en.wikipedia.org/wiki/Qanat

  4. Per I

    #1 Mats Werner

    Instämmer. Mina tankar om det som gör islam så speciell och inte anpassningsbar är att Koranen anses vara dikterad av Allah själv. Den är inte öppen för tolkning för budskapet anses solklart. Allah kan inte göra misstag och lämna öppet för tolkningar. Ändå tolkas boken men varje gren anser att de sitter på den sanna bilden av hur islam ska utövas och får inte omtolkas. Och religioner passar olika bra in i olika kulturer. Protestantismen antogs ganska snabbt i norra Europa medan södra behöll katolicismen. Att t.ex. engelska och svenska kungahusen vågade bryta med påven gav sen en föraning om ett sekulärt samhälle. När samhällen skiljer religion från stat då kommer utvecklingen igång på riktigt.

  5. Trevligt med perspektiv Sten. Turkiet verkar få ut något under15 Twh el av Eufrat och Tigris, liknande Markbygdens vindkraftpark etapp 1, 2 och 3, ca 12 Twh, och Luleälvens kanske 15 Twh. Både Luleälven och Markbygden till omfattande naturförstörelse och troligen samma i sydöstra Anatolien. Heja kärnkraft! Jämför med Ringhals 15++ i full produktion. Heja kärnkraft!

  6. Jan

    ”Det har påståtts att inbördeskriget i Syrien skulle bero på klimatförändringar, som lett till torka.”

    2010 hade Syrien 21,4 miljoner invånare. Landet hade 1990 12,4 miljoner invånare och går vi bakåt till 1960 hade landet 4,6 miljoner invånare. Frågan är om inte det är ett dysfunktionellt och korrupt styre med etniska konflikter parat med en kraftig befolkningstillväxt snarare än klimatförändringar som orsakar konflikterna som lett till inbördeskriget och flyktingvågen?

    Tittar man på de regioner och länder från vilket de sk. klimatflyktingarna kommer från har de gemensamt att de har korrupta med dysfunktionella regimer och en befolkningsökning(oftare kraftigare än exemplet Syrien) som vida överstiger vad landet förmår att försörja. Men det är knappast förklaringar som passar då de knappast duger som motivation till exempelvis höjda bensinskatter eller gigantiska politiska omställningsprojekt.

    Referens Syriens befolkning
    https://www.google.com/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&met_y=sp_pop_totl&idim=country:SYR:IRQ:ISR&hl=sv&dl=sv

  7. Sten Kaijser

    Tack för kommentarer.
    Tyvärr är det ju så att när jag tar upp ett riktigt intressant ämne på KU, så kan man egentligen bara antyda varför jag tycker att ämnet är intressant. Jag har skrivit kompendier i matematikhistoria och därför repeterat på äldre dar vad jag lärde mig om historia i gymnasiet. ”Kringhistoria”, d.v.s. idé-, teknik-, konst-, litteraturhistoria m.m. tycker jag helt enkelt är väldigt roligt. Att de stora floderna är oerhört viktiga och att vi nu påverkar dem på sätt som vi sällan anar gör att vi till stor del håller på med stora lokala klimatförändringar.

  8. Civilisationens vagga stod troligen i Mesopotamien. Hur den uppstod är beforskad. Zecharia Sitchin ägnade 60 år av sitt liv till studier av sumeriska kilskrifter och alla historiska fragment och skrifter han kunde hitta rörande bakgrunden till frågan. Han var judiskt född, behärskade hebreiska, gamla assyriska språk och sumerisk kilskrift, och den fråga som startade hans livslånga forskning var ordet Elohim i skapelseberättelsen i Talmud. Elohim är pluralis och betyder översatt Gudar. Varför ordet Gudar när tron stipulerar att ’jorden och allt levande’ skapades av Gud, benämnd Jahve i judarnas tro?
    Sitchin beskriver mycket trovärdigt en historisk utveckling som började med ett utomjordiskt besök och bosättning i tvåflodslandets delta. Besöket föranleddes av sökandet efter guld i tidsrymden 430.000 år sedan. Guldletandet fortsatte i nuvarande södra Afrika. Det tunga arbetet i djupa gruvor där med eld och rök (jmf bibliska beskrivningar av ’helvetet’) medförde senare uppror hos de av besökarna som fick utföra detta arbete. En idé kom upp att skapa en styrbar arbetare (adam) m.h.a genmanipulation av en jordisk apvarelse, således kombinerande besökarnas gener med denna varelses. Det finns mycket bild- och skriftbeskrivning därav i de sumeriska efterlämningar. Är det så människan uppstod, frågar sig Sitchin?
    Besökarna efterlämnade mycket astronomiska data, lärde ut odling, vetande ……
    Om det är en riktig, sannolik eller enbart påhittad historik får den som läser hans böcker själv avgöra. Fascinerande är det förvisso. I boken ’den tolfte planeten’ finns mycket genealogi och en intressant tolkning av framväxten av vårt solsystem, som beskrives uttytt från dessa historiska lämningar.

  9. Sten Kaijser

    Göran Å #8

    tack för en intressant kommentar. Även om ämnet för dagen tar sin avstamp några tusen år bakåt i tiden och även om, vilket jag inte vet, det kan ha varit en klimatmässigt intressant mellanistid för 430 000 år sedan, så kommer vi nog att hamna alltför långt ifrån bloggens inriktning på klimat- och energipolitik, om jag kommenterar din kommentar.

  10. Sören+G

    Man kan också säga att politikerna inte fattar konsekvenserna av de beslut som de fattar.

  11. Simon

    #10
    Sören
    Ja det är min uppfattning också. Man skapar större problem genom att försöka lösa icke existerande eller väldigt små problem. Det finns oräkneliga exempel genom historien på vad som hänt när politiker fått för sig att visa handlingskraft.

  12. Rolf Mellberg

    Tack Sten, intressant.
    Om jag vågar mig på en annan utvikning så här en gråtrist tisdag, så hände något dramatiskt för ca 5000 är sen runt dessa floders nedre lopp. Som kanske gav upphov till myten om Noa:
    https://en.m.wikipedia.org/wiki/Burckle_Crater

  13. Fredrik S

    Tack Sten för intressant inlägg.

    Vi får inte glömma att det var i Mesopotamien äldsta första kända recepten på öl dök upp hos sumererna för ca 6000 år sedan.

    De ska tydligen varit så förtjusta i drycken att den hade en egen gudinna, Ninkasi.

    Kanske denna lagom alkolsvaga dryck bidrog till gott socialt liv och utbyte av nya ideer och tankar?

    Välmående och att kunna njuta och koppla av är ju en förutsättning till utvecklat välstånd och tillväxt.

  14. Ulf

    Själv tycker jag det är trevligt med all snö som kommit i alperna. Även om man just nu inte har någon större nytta av den.

  15. sibbe

    Allt är relativt.
    Efter istidens slut fanns extra mycket vatten i floderna söder om isens utbredning. Enkelt, isen smälte, det blev varmare och nederbörden ökade.

    De natufiska boplatserna i Levanten från 11 000 f.Kr. är bland de tidigaste tecknen på människans övergång till ett bofast liv. Omkring 8 000 f.Kr. började människan bedriva jordbruk. Flera kulturer utvecklades under neolitisk tid då människan blivit bofast och de första städerna uppkom. Bronsåldern inleddes för omkring 5500 och skrivkonsten uppfanns för omkring 5000 år sedan. Vid denna tid organiserades de första stadsstaterna, vilka senare skulle bilda grunden för de stora forntida kungarikena; Akkad, Assyrien, Babylonien, det forntida Egypten, Hettiterriket, Mitanni och Persien. För ca 10 000 år sedan byggdes det äldsta samhälle som vi känner: Catal Hüjük i Anatolien. En ganska stor by, nästan en liten stad med upp till 6000 invånare. Här har man grävt fram hus i vilka några av de inre väggarna var dekorerade med mycket realistiska målningar av gamar som störtdök på lik. I princip de första väggmålningarna i hus byggda av människor. Dödskulter fanns antagligen under hela yngre stenåldern. Arkeologerna har hittat på många boplatser gravar direkt under husen. Man ville tydligen inte släppa kontakten med sina kära anförvanter utan grävde ned skelett och kranier under vardagsrumsgolvet, för att ha kontakt med de dödas andar. Det är väl på detta sätt som de goda och onda andarna har kommit i människornas liv. Här hittade man också stenfigurer av framförallt fruktbarhetsgudinnor, jordmoder Gaia, den första gudinnan. En otrolig mängd skulpturer, olika djur såsom vildsvin, gaseller och vilda får. Här hittade man också världens första spegel, av polerad sten. Varför byggdes en sådan stad som denna? Husen stod tät intill varandra, det fanns varken torg, öppna platser eller gator. Husen hade inga dörrar och inga fönster. Man tog vägen över taket och klev ner genom via en lucka på en stege in i huset. Staden hade ingen mur. Antagligen var syftet med denna arkitektur att skydda sig mot fiender.
    En sak, som vissa arkeologer tror på är att man började odla spannmål för att kunna brygga öl. Berusningsfaktorn fanns redan då? Sumeriska lerskrifter visar att man redan för ca 5000 år hade både vatten och vindkvarnar.

  16. sibbe

    Jag glömde att man hittat i södra Syrien otaliga platser där det fanns först dräneringsrör som sedan om -funktionerandes till bevattningssystem. Enligt C14 upp till 6000 år, först soltorkade rör, sedan brända. Fiffiga människor då redan!

  17. tty

    #3,8 m fl
    Civilisationens vagga stod nog snarare i bergen och på högplatåerna norr, öster och väster om tvåflodslandet. I Zagrosbergen, Anatolien och norra Syrien. Det är där de äldsta jordbrukssamhällena påträffas. Däremot så uppstår de första större städerna och rikena på flodslätten, troligen just för att jordbruk i stor skala där krävde omfattande vattenbyggnadsföretag som bara stora statsbildningar kunde organisera. Ett annan intressant faktum är att nödvändiga råvaror som sten, metaller och timmer helt saknas på flodslätten, så att samhällena där har alltid varit beroende av fjärrhandel.

    Apropå qanat som nämnts så finns de inte alls i tvåflodslandet, utan är specifika för den iranska högplatån där många fortfarande är i bruk. Många av dem är helt fantastiska med tanke på de primitiva verktyg de byggts med. Faktiskt är den elamitiska kulturen och den protoelamitiska skriften i Iran lika tidiga som den sumeriska, men mycket sämre kända.

    En annan intressant sak i detta klimatskräckens tidevarv är att södra Irak (det gamla Sumer) och det angränsande Khuzistan i Iran (det gamla Elam) troligen är det varmaste området på jorden med sommartemperaturer regelmässigt över 50 grader och de båda andra tidiga ”högkulturvaggorna” i Egypten och Indusdalen har också extremt heta somrar.

  18. Håkan Bergman

    Sten har en kollega vid Stanford som kan berätta om sumerernas betydelse för utvecklingen av matematiken.
    https://youtu.be/pk49iM9OT_0?t=2383

  19. Bengt Abelsson

    Bara en liten kommentar till din granberättelse.
    Som markägare tar han på sig ett arbetsgivaransvar.
    Om den julgranshugande individen råkar skada sig själv eller annan är markägaren vidöppen för straffrättsligt och privaträttsligt ansvar.
    Goda råd från försäkringsbolag behövs.

  20. Tudor

    Detta är helt utanför ämnet, men jag hoppas att kommentaren accepteras ändå, eftersom ändamålet är viktigt.

    Peter Ridd behöver pengar för att överklaga till högsta domstolen i Australien. Insamlingsmålet är snart nått.

    Läs mer på klimatsans:

    https://klimatsans.com/2020/12/15/p-ridd-i-hogsta-domstolen/

    Go fund me:

    https://www.gofundme.com/f/peter-ridd-legal-action-fund-2019

  21. Fredrik S

    Ulf #14

    Ja, det tycker jag med.

    Delar av Osttirol fick närmare 3m snö förra vecka och snöläget i Alperna generellt är överlag imponerande för att vara mitten av december.

    Det är bara att åka dit så fort det blir någorlunda vettigt.

    Lite längre fram i den snara framtiden kommer vi nog inte får åka dit enkelt längre om de gaphalsarna som vill styra världen får som de vill.

    Om man inte vill skaka på ett tåg ner med alla dn-prenumeranter etc förstås men då tittar jag heller på skidsport på TV.

  22. Sören+G

    Sveriges koldioxidutsläpp minskar inte tillräckligt snabbt påstår Lövinskan. Svenskarnas levnadsstandard minskar inte tillräckligt snabbt för att hon ska vara nöjd.

  23. foliehatt

    Halva glas – OT varning

    https://www.svd.se/minskat-koldioxidutslapp-fran-skogsbrander

    Enligt artikeln har skogsbränder minskat sedan 2003. Trots årets s.k. rekordintesiva bränder så är det ändå en minskning på totalen jämfört tidigare år.

    ÄNDÅ presenteras detta som ett problem…..Glasen är alltid halvtomma hos de gröna.

  24. Roland Salomonsson

    Nja! Några ifrågasättanden!
    Bofasta var människans storfamiljer (15-30 par med barn) långt innan jordbruket utvecklades. Alla kvarvarande ”Jägar-samlande” befolkningar är bofasta, men de sänder ut jaktexpeditioner under någon vecka då och då. Eller beroende på årstid flyttar bosättningen mellan 2 platser. Tänk efter några gånger själv!

    Sumererna är INTE kulturens ”vagga” för Gröna Halvmånen. Idag vet man att denna stod i en dal nära Ormuz-sundet, där en stad ”Arratta” var anlagd. Sumererna skriver själv, t ex i Gilgamesh, att det är därifrån de hämtar sin kunskap, skrivkonst etc. Arratta försvann p g a torka.

    Arratta i sin tur grundades av ett ”hästfolk” som ursprungligen har kommit från de östra stränderna av de stora innlandshav som idag är Centralasiatiska öknarna (Mest Khazakstan). Här domesticerades hästen av en befolkning som levde i stora pallisadomgivna byar (mer än 1000 inv), där husen hade ingång på taken. När torkan tilltog 6000-7000 fkr, så tvingades många familjegrupper ur denna befolkning att lämna sina boplatser. Några hamnade i Tamir och enligt kinesiska härskarskiktet, så är de avkomma av dessa Tamirbor. De var ”VITA”. Blonda och männen långa. Deras tartanväv hittas sedan även i NV Indien och i Skottland. Till östra Europa anlände de ca 5000 fkr och tog kontroll över stora delar av Europa, bl a Norden (amyarafolken).
    En del av dem upprättade det första Induskulturen och samtidigt andra Arratta!
    I en sista våg, när de utvecklat järnframställningstekniken, kom några till Indusdalen igen, Några nådde östra Anatolien (anlade staden Hatti) och upprättade Hettiternas Rike. Husen i Hatti hade ingångar via taken. Varje klan hade ett eget avgränsat kvarter i staden. Efter att Santorin gått i luften andra gången tvingade svält och uppror från lydstater Hatti´s 64 klaner att lämna Hatti. Vi vet exakt hur allt skedde, då Hattis statsarkiv överlevt till idag och kan läsas. Omkring 1200 har klanerna var för sig över Kaukasus rundat Svarta Havet och några klaner kommer norrifrån ned till Grekland och kallas då Dorer, Akajer resp Joner. De besegrar bl a det Mykenska väldet och tar över. Deras vapen var ju av järn och alla av dem hade vapen och rustning av järn, medan de bofasta hade bronsvapen om de var rika. Andra klaner stannade i Bulgarien och i Dacien. Ännu andra bosatte sig längs Donau där några tog kontroll över delar av Österrike och byggde makt resp kultur via kontroll av salthandel. Det är så den keltiska kulturen uppstår.