Den 8.e maj i år hade Elsa Widding ett inlägg på KU som handlade om ett debattinlägg i Aftonbladet den 8:e januari länk:
Sju organisationer: Unga drabbas av brist på framtidstro och förväntar sig att vuxna agerar.
”Vi är på väg mot en värld med minst 2,4 graders upphettning, där miljoner fler barn riskerar att förlora sin hälsa, sin framtid och sina liv.” Det innebär att medeltemperaturen ökar med c:a 1,2 °C till seklets slut jämfört med idag.
Jag bor upp till sex månader i Villajoyosa, en liten stad vid Costa Blanca kusten i Spanien. Resten av året är jag mestadels i Sundsvall. Villajoyosa har en årsmedeltemperatur på 16,3 °C. I Sundsvall är den 5,8 °C enligt vackertväder.se:s normaltemperaturtabell.
Enligt artikelförfattarna borde Villajoyosa vara en plats där barn förlorat sin hälsa och sedan länge förlorat sin framtidstro. Hur är det att leva och bo i ett klimat där årsmedeltemperaturen är 16,3 °C?
Året
Under februari blommar mandelträden, vid några tillfällen kan man ligga på stranden och sola. Under mars månad börjar festivalsäsongen. I slutet av april kan det sista snöfallet komma i bergen 9 kilometer från stranden.
Med maj kommer sommarvärmen och dagstemperaturer upp till 30 grader. Enstaka dagar kan det bli upp till 31-32 grader. Under juli och augusti kan det bli 35 grader på dagtid och runt 25 grader under natten.
När vi kommit fram till september är havet uppvärmt och håller 24 grader samtidigt som dagarna börjar bli svalare. November till januari kan nattemperaturen sjunka till 5 grader och dagarna är normalt mellan 15 och 17 grader varma.
En vanlig dag
Vid åttatiden samlas några cyklister för att cykla upp till någon bergsby. De stannar en timme för att ta en fika och sedan drar de vidare. Klockan 9 öppnar stadens caféer, 8 till 10 damer i 70 till 80 års åldern sätter sig vid ett bord tar en kaffe, ett rostat bröd med tomater och ett glas nypressad apelsinjuice.
Vid tiotiden kommer de första badgästerna till stranden. Samtidigt öppnar stadens butiker, de håller öppet till klockan två och har sedan siesta fram till klockan fem på eftermiddagen.
Mellan klockan två till fyra är det lunch. En menu del dia, tre rätter inkl. dryck kostar 10-11 euro på stadens restauranger, vid strandpromenaden kostar det upp till 18 euro. På pensionärshemmet kostar en menu del dia 7 euro.
Vid glassbaren som också tillhandahåller starkare drycker samlas äldre, barnfamiljer och ungdomar. När glassen är slut leker barnen kull eller sparkar boll på gatan mellan borden.
Stranden har nu fullt med badgäster, några ligger i solen vid vattenbrynet medan andra föredrar skuggan under några av palmlundarna. Klockan fyra börjar ett trettiotal fiskebåtar att återvända till hamnen med dagens fångst. I hamnen väntar små och stora kylbilar på dagens fiskauktion som börjar klockan fem.
Efter att skolan slutar för dagen samlas ungdomarna nere på stranden för att spela volleyboll, jaga varandra eller bara prata och lyssna på musik.
Vid åtta tiden börjar de första middagsgästerna komma till stadens restauranger. Under kvällen samlas unga, gamla och barnfamiljer för att äta. De yngre barnen leker mellan borden på gågatan. De sista matgästerna kommer vid tiotiden och sitter kvar till midnatt.
Söndag
Söndag är den stora familjedagen. Butiker och mataffärer har stängt liksom det stora köpcentrumet en bit utanför staden. Familj släkt och vänner samlas vid barer, restauranger eller nere på stranden. I parken sitter ett tjugotal pensionärer och äter, lyssnar på musik från en trubadur och dansar ringdans. Barnfamiljer och andra sitter vid något bord och tittar på, medan barnen leker runt omkring i parken.
Matvaror
Matbutikerna är fyllda med nyplockad frukt och solmogna grönsaker. Det finns alltid nyfångad fisk och skaldjur. Matkassen är c:a 30% billigare än i Sverige.
Festivaler
Från mars till september är det festivaler var och var annan vecka. De tre stora i vår stad är:
- Stilla veckan. Med början på palmsöndagen är det processioner genom staden varje dag fram till påskdagen.
- Santa Martas tårar. Ett sjuttiotal grupper klädda i folkdräkter dansar och sjunger genom stadens gator. Varje grupp åtföljs av en orkester med blås, trummor och cymbaler. I den sista gruppen går stadens polischef, uppklädd i paradkostym. Tusentals åskådare kantar gatorna. De hurrar och applåderar när grupperna passerar.
- Moros y Cristianos. Den handlar om när kristna spanjorer lyckades förhindra en invasion av Morer år 1538. Festivalen håller på i fem dagar.
Allmänt
Det är inte heller så att ett samhälle med sommar året runt är dysfunktionellt. Lokaltåget kommer och går enligt tidtabell. På vårdcentralen kan man få träffa en akutläkare inom 10 minuter, även om det är en mindre blessyr. Ingen patientavgift.
Det är hög polisnärvaro. De hjälper till vid stora och små evenemang så att besökare kan ströva fritt utan att bli påkörda när de går över gatan. Varje dag när skolan slutar står de vid skolorna och bevakar trafiken.
Hur kan den pågående klimatförändringen påverka Sundsvall?
Sundsvall kommer inte att få uppleva ett spanskt klimat. Om medeltemperaturen ökar med 1 till 1,5 grader om 80 till 100 år får man snegla på Gävles eller i värsta fall Uppsalas klimat för att få en känsla om hur det kan bli.
Att leva och bo i ett klimat med sommar året runt är annorlunda, men inte farligt eller skrämmande. De riktigt varma dagarna håller man sig i skuggan eller inomhus i mer behagliga 22 till 24 grader. I Sundsvall är man gärna inne när det är minus 20 grader utomhus. Man anpassar sig till rådande väderlek.
Apropå temperaturer! Natten till 6 juni 3 grader varmt inatt 8 juni 2 grader i norra Västerbotten. Ej ovanliga ”sommartemperaturer” i dessa trakter. Global uppvärmning?
Hej!
Vad kostar elen i Villajoyosa idag? Inkl. nätavgifter eller inte.
Spanien har också en hel del ”fördyrande” vindkraft i sin produktionsmix har jag för mig.
Mvh. Stefan.
Tack för en lockande berättelse från en varmare del av världen.
Är det inte i Södra Spanien som växthusen täcker stora arealer?
Är det för att hålla avdunstningen under kontroll eller för att kunna optimera på annat sätt?
Bönder är rationella och vill gärna kunna kontrollera växtligheten.
En potatisodlare ville inte ha regn-det fixar jag själv bättre med bevattning 😉
Det här verkar vara grundpriset:
72 kWh x 0,14593 /kWh
Tack Mats för ett tankeväckande inlägg.
Om vi håller oss till Sverige som jämförelse är det i vårt 150 mil långa land en skillnad på 10 grader mellan norr och syd i årsmedeltemperatur.
Denna skillnad återspeglas tydligt av en bild av demografin.
Alla vill bo i ett varmare klimat. För de klimatreligiösa, som vill ha kallare, är det bara att flytta 15 mil norrut för att uppnå den för dem eftersträvade sänkningen på 1 grC i årsmedel.
Se bild 22:
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/12/Klimat-211213.pdf
Ja, vi skulle verkligen må bättre av ett spanskt klimat! Vem fan tycker att minusgrader är bra? Varken människor, djur eller växter.
Som sagt, om vi i Sverige (människor, djur och natur) klarar av att leva med 20-25 grader på sommaren och kanske 5-10 minusgrader på vintern, hur kan då 1.5-2.0 graders ökning av global medeltemperatur spela någon roll? Vi har redan klarat av cirka 1.2 graders ökning sedan 1800-talet. Av vilken anledning skulle ytterligare 0.3 grader (till 1.5-gradersmålet) vara en katastrof?
Jag påpekar detta ibland i olika tidningars artikelkommentarer och insändare. Ofta får jag då höra att jag är ett troll, att jag är verklighetsfrånvänd, att jag bär foliehatt. Men ingen har kunnat förklara varför 1.5-gradersmålet är så viktigt, och vad det är för katastrof de tänker sig skall inträffa när vi når målet. Den här klimathysterin är en sådan gigantisk bluff att jag undrar om den någonsin kommer att avslöjas. Folket har blivit så hjärntvättade att de faktiskt tror att vi här och nu genomlider en pågående klimatkatastrof, trots att det inte finns några som helst tecken på det.
# Lasse!
Husens främsta uppgift är att hålla ungefär 2% (jämfört med atmosfärens 0,04%) CO2 på plats. Givetvis behålls samtidigt vatten, men är inte det viktigaste för att öka skörden.
Husen innebär också att det blir minst EN extra skörd under året (beroende på var husen är placerade)
Varför vill de klimathotsreligiösa inte flytta norrut till framtiden med vätgasindustrin och kallare klimat? Eller flyger de klimathotsreligiösa till Medelhavet för att njuta av sol och värme?
En liten lista för att se vilka hemskheter som väntar vid högre temperatur.
Platser med respektive antal grader varmare årsmedeltemperatur än Stockholm
1 grad: Göteborg
2 grader: Köpenhamn
3 grader: Manchester
4 grader: London
5 grader: Lyon
6 grader: Bordeaux
7 grader: Milano
8 grader: Marseilles
9 grader: Rom
10 grader: Barcelona
11 grader: Almeria
12 grader: Malta
13 grader: Tel Aviv
14 grader: Alexandria
15 grader: Kairo
Det är alltså först vid en temperaturhöjning över 12 grader som man behöver gå utanför EU.
Det kan vara värt att nämna att Gao i Mali har en årsmedeltemperatur som är 23 grader högre än Stockholm, vilket gör det till en av de varmaste större städerna i världen.
Angående anpassning till klimat.
Vid vistelse på kibbutz -66 en augusti, noterade jag vissa skillnader mot egna tidsrutiner.
Arbetet på fälten var fullt igång vid soluppgången, kanske tidigare. Efter kanske 6-8 timmars arbete övergång till mer skyddat arbete och aktiviteter.
Sedan vila , och därefter fullt med verksamheter t.ex. bad, vissa religiösa, mat, fest och dans.
” Trots den hemska temperaturutvecklingen” tycks samhället ha utvecklats positivt, frånsett konflikter.
Första delen av perioden från 1800 talet gick ju förträffligt bra. Från 1 till 7 miljarder människor.
De enda människor som ständigt tycks drabbas av klimatkrisen är renskötare; antingen blir det för mycket snö för renarna, eller så smälter det ena dagen på ytan och fryser på natten så att skaren blir för tjock. Och de har aldrig upplevt en sådan tidig vår. Förmodligen så blir myggen allt jävligare ju varmare det blir. När uppe i lapphelvetet alltså. Enligt andlöst intervjuande reportrar från Stockholm. Inte här i sydligare nejder. 🙂
Lite OT, men kan inte låta bli att skratta åt att
Ett av vansinnesprojekten i Norrland H2 green steel, kommer använda naturgas i stora mängder.
Kan tänka mig att planerna ifrån början var rysk gas.
https://www.di.se/nyheter/gront-stal-bolaget-kan-bli-storutslappare/
#13
Det är sällan någon som inte klagar!
Vi kan ju se vilka år som drabbat rennärigen mest:
https://www.sametinget.se/statistik/renhjorden
#10 tty
Ser att det finns anledning att försöka hålla ändringen mer eller mindre än just 1 grad 😉
Tack för den verklighetsbeskrivningen!
Utmärkt motvikt till de negativa reportage SR:s reportrar presterar från Ukraina.
Statsministern sa i kammaren idag att hon älskar Sverige.
Din text får mig att fråga: Varför det? När det finns Spanien.
Tack Mats!
Underbart att läsa om hur livet fortskrider under olika tider på året och där mycket små skillnader kan urskiljas mellan olika år. Du illustrerar på ett magnifikt sätt några tankar som gnagt under lång tid.
Tänk om det är så att väder och vind bara pågår på olika platser på planeten vid olika tidpunkter och att det egentligen inte är så stora skillnader över tid på respektive plats?
Tänk om det inte finns någon tydlig trend som visar att undergången är nära utan att det bara finns en alltmer larmande ton i media som är helt frikopplad från verkligheten?
Var och en bör ställa sig dessa frågor utifrån var de bor och vistas regelbundet. Finns ”krisen” verkligen här hos mig?
Hörde på SVT nu lite i förbifarten om en av deras klimat/vetenskapsreportrar, Isabella Rosengren tror jag namnet var, som drabbades av värmeslag vid en resa till Uganda.
Detta i kombinationen med att vi går en mer glödande planet fick henne inspirerad att skriva en bok om detta som heter ”Hetta”. En bok om den heta värld vi går mot och vad den gör med oss. Hon har tydligen forskat i ämnet och bastat mycket om jag förstod saken rätt.
Som tur för henne, och andra värmeoroade, så finns ju möjligheten att flytta norrut till kallare breddgrader.
Då kan vi andra fortsätta drömma om ett liv vid behagligare breddgrader söderut.
Någon som läst boken som kan recensera kort?
#18
Förr pratade man om solsting – som kanske bättre beskriver hennes kollaps. Den typen av hetta orsakas ju av solen – till skillnad från milda vintrar och nätter som påverkas av växthusgaser.
Dec som oroar sig för att Sverige skall få ett olidligt varmt klimat det närmaste halvseklet rekommenderas att flytta till någon annan plats med mindre pressande värme. Beskriv era önskemål så står jag gärna till hands med lämplig platser att flytta till. Söder om 40°S till exempel har det inte varit någon uppvärmning de senaste 40+åren. Varför inte flytta till Falklandsöarna för något decennium. Det kommer att rensa örmagen och ta bort alla griller för att citera Strindberg. Och vinden är ren och uppfriskande och biltrafiken begränsad.
#Fredrik S 18
”Argare och dummare i klimatkrisens spår”,
Den som tror på alarmisterna blir säkert så.
Hon glömde tydligen att dricka vatten. I varmt klimat behöver man också salttabletter.
Hon klarade tydligen inte över 25 C för att inte kunna tänka klart.
Dessutom är det inte tropikerna som blir varmare.
#18-19
Det finns nåt som heter acklimatisering, elitidrottare som mitt i vintern ska tävla i t.ex. Afrika kastar sig inte in en tävling direkt efter att dom flugit ner från -20⁰ i ett luftkonditionerat flygplan, dom åker ner kanske en vecka innan tävlingen. Såna sensationer som temperaturkast på 50-60⁰ och mer för utetemperaturen inom några timmar har bara varit möjliga sen vi fick långdistansflyg.
Nu är ju temperaturen i Uganda ganska behaglig trots sitt läge vid ekvatorn pga den höga höjden vad jag förstår.
Den stora risken för solsting där är nog att sitta vid poolen för länge mitt på dagen.
Men oavsett hur det gick till så fick hon ju bra skattefinansierad reklam för sin bok om kommande helvete.
#18
Drabbas man av värmeslag har man helt enkelt varit vårdslös. Jag har vistats och vandrat en hel del i tropikernas hetare delar och aldrig vare sig fått värmeslag eller sett någon annan få det. Däremot har jag en gång drabbats av (lindrig) dehydrering. Det var på Kilimanjaro och jag lurades av att törstkänsla av någon anledning inte fungerar som den ska på hög höjd. Man måste därför dricka ordentligt även om man inte blir törstig.
Uganda är dessutom inte alls extremt varmt. Högländerna i Östafrika har tvärtom ett väldigt behagligt klimat. Inte så konstigt förresten, Homo sapiens tycks ju härstamma från de trakterna, så det är väl i grunden klimatet där vi är konstruerade för.
#20
”Och vinden är ren och uppfriskande och biltrafiken begränsad.”
Jodå, frisk luft är det gott om där. Jag har bara varit en dag i Port Stanley, och då var det exceptionellt fint väder, klart och soligt, nästan 10 grader varmt och blåste ca 15 sekundmeter. Jag såg en man som höll på att lägga om taket. Vad som är klass-1 varning i Sverige är alltså väder för takarbete på Falklandsöarna.
Skulle gärna se att alarmisterna förtydligade vad klimatkatastrofen består av.
När t.ex. Bjerström får prata fritt så blir det en osammanhängande uppräkning av snabbt stigande hav, döda korallrev, missväxt, flyktingar och extremväder.
Om nu den globala medeltemperaturen stiger med någon (några) grad till fram till 2100 (ungefär RCP4.5) – Hur ser en balanserad beskrivning ut ?
Hur ser en 2 C varmare (jämfört med nu) jord ut?
Tänka sig DN vaknar upp och ser lite problem med omställningen.
”Enligt en rapport från International energy agency, IEA, så krävs sex gånger så mycket mineraler för att bygga en elbil jämfört med en konventionell bil. I samma rapport dras slutsatsen att en vindkraftsanläggning kräver nio gånger mer mineraler än en gasanläggning. Även Världsbanken har i en rapport 2017 kommit fram till att övergången från fossila bränslen sannolikt kommer att öka efterfrågan på många metaller.”
https://www.dn.se/ekonomi/industrin-har-kidnappat-orden-gron-omstallning/
Allt detta pga klimathysteri.
#26
Även SVT framhöll igår fördelen med Fossilbilar framför Elbilarna.
Eller rättare sagt det blir lättare bli av med fossil CO2 med inblandningen än med övergång till elbilar.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/biodrivmedel-ger-sju-ganger-mer-klimatnytta-an-alla-elbilar-1
Orättvisan är väl att konsumenten av fossilbränsle får betala för både ersättningen i drivmedlet och för elbilarna!
Vad SVT glömmer är att det är mat vi tar och vaskar in från svältande
#27Lasse : Allvarligare är att det är en falsk jämförelse. Ett mindre antal elbilar jämförs med många fossilbilar. En jämförelse skall rimligen baseras på en elbil mot en fossilbil. Men jag kan ha missuppfattat inslaget.
Rent allmänt tycker jag dock att man gott kan fortsätta med fossilbilar. Elbilar hör inte framtiden till! Tillgång på jordartsmetaller etc utgör tillräckliga begränsningar. Flytande syntetbränsle baserat på tillverkning med stöd av kärnenergi gör det. EU är på helt fel väg – här också.
Svar 27,
Frågan är om man fortsatt med diesel och bensin utan inblandning, men jobbat med att dra ner utsläppen ordentligt, vilket är mest miljövänligt då? Speciellt om man hade satt klimathotet på en mer rimlig nivå uran sedvanliga överdrifter.
#15
Antal renar är nog ett dåligt mått för klimatet, vi vet inte hur många de har.
Anders Lundin frågade ju en same i ett TV program för något år sedan hur många renar han hade och svaret var mer eller mindre rakt ut att det skulle han skita i. Renskötaren frågade ju inte hur mycket pengar Anders hade på banken, som han sa.
#25
”Hur ser en 2 C varmare (jämfört med nu) jord ut?”
Troligen som den såg ut under den förra mellanistiden (MIS 5e) eller den fjärde bakåt (MIS 11) som båda var ungefär två grader varmare än nu (eller en grad varmare än den nuvarande mellanistidens kulmination).
Tyvärr finns det inga moderna synteser av paleoklimatdata från dessa intervall (inte tillräckligt avskräckande för att vara publicerbara?), utan man får leta sig fram via artiklar om de lokala förhållandena. Det här är faktiskt den senaste syntes jag känner till (men den är numera ganska föråldrad):
https://epic.awi.de/id/eprint/29922/1/Fre1992a.pdf
tty, (off topic)
I tråden UAH maj skrev jag en sista kommentar #36 riktad till dig som jag gissar du inte såg?
OT, men mkt intressant:
https://bulletin.nu/varldens-forsta-co2-batteri-for-langtidslagring-av-energi-i-drift
Håller det tekniskt även uppskalat? Finns det ekonomi i det? Om ja, ja är det revolutionerande. Annars bara ett bidragsprojekt.
#33 Brutus
Jajamän, säkert bara ännu ett bidragsprojekt i samma anda som vätgasstål. Dessa företag dyker upp som svampar ur jorden och försöker slå mynt av den ”meningslösa jakten på CO2”.
Läs beskrivningen på deras hemsida. Väldig nära den eftersökta evighetsmaskinen! Effektiv i en bemärkelse; att lura skjortan av energimyndigheter som inte vet var dom ska kunna dumpa alla klimatmiljarder som EU och andra öser över dem.
https://energydome.com/our-technology/
Enligt en amerikansk studie ”Environmental outcomes of the US Renewable Fuel Standard” verkar biobränslen i själva verket generera upp till 24% mer CO2-utsläpp än fossila bränslen:
“The Renewable Fuel Standard (RFS) specifies the use of biofuels in the United States … We find that the RFS increased corn prices by 30% and the prices of other crops by 20% … These changes increased annual nationwide fertilizer use by 3 to 8%, increased water quality degradants by 3 to 5%, and caused enough domestic land use change emissions such that the carbon intensity of corn ethanol produced under the RFS is no less than gasoline and likely at least 24% higher.”
https://www.pnas.org/doi/full/10.1073/pnas.2101084119
Denna klargörande skildring visar vilka prövningar och lidanden vi får utstå i varmare trakter. Visst har vi klimatflyktingar, som nämligen flyttar från kallare till varmare områden. En motsatt flyktingström från Medelhavet mot Kolahalvön eller från Kinesiska sjön mot Kamtjatka märks inte.
Av tänkta tusentals ny arbetstillfällen i Boden, Skellefteå, Kiruna, Borlänge etc. för batterifabriker, rostfritt stål, vätgas etc. lär inte mycket bli. Det är processindustrier, som styrs/övervakas av något hundratal personer. Byggandet (om det blir av) kräver några tusen. Men de kommer mest från annat håll och ger sig av när det är klart.
#35Masen
Vem har sagt att det är lätt?
Ser att artikeln dateras till Pre Ukraina!
Så det de kommer fram till har blivit ännu mer påtagligt.
Dyrare och mindre utbud!
Mat till bilen-ingen fördel alls!
Eller finns det en dold agenda?
Mer mat till bilen, färre människor på jorden!
Det är ett resultat få vill gå ut med öppet.
Brutus #33
Förutsebart, nu när politikerna så smått börjar inse att intermittent förnybar el kanske inte var så smart, då kommer alla hjälpsamma att erbjuda sina tjänster. Gör om gör rätt!
#35 Masen
”Enligt en amerikansk studie ”Environmental outcomes of the US Renewable Fuel Standard” verkar biobränslen i själva verket generera upp till 24% mer CO2-utsläpp än fossila bränslen:”
Det är därför vi har reduktionsplikt som krav i EU. Reduktionplikt anger reduktion av koldioxid ”from well to wheel”.
Lars-Eric Bjerke #39
Kan det vara en svensk som ligger bakom den formuleringen?
Helst så borde man reducera den meningslösa jakten på koldioxid.
#33
Det är naturligtvis inget batteri utan en konventionell sluten Braytoncykel, med superkritisk koldioxid som arbetsmedium. Det borde i princip fungera uppskalat, men hur hög verkningsgrad man kan åstadkomma är jag osäker på.
På rak arm kan jag se två problem, superkritisk koldioxid är ett starkt lösningsmedel, så man måste välja smörjmedel och packnings- och tätningmaterial med omsorg, men det problemet har man ju klarat i andra sammanhang.
Det andra är att den kritiska temperaturen för koldioxid är 31 grader, så att åtminstone i svenskt klimat måste koldioxidlagret antingen vara mycket väl isolerat, eller uppvärmt. Kritiskt tryck är 7,4 MPa, så aktuella tryck är knappast problematiska. Ett större läckage skulle ju kunna få otrevliga konsekvenser.
#32
OT
Jag är inte bra på plastkemi, men det kommer att krävas ett plastskal med mycket speciella egenskaper, det måste vara tätt mot vätgas, starkt nog att tåla tillverkningen när kolfibern sveps runt det och temperaturhärdigt nog att tåla den följande autoklaveringen.
Vad beträffar skador så går det faktiskt att reparera kompositmaterial, men man tappar alltid hållfasthet, så det är bara små skador som i praktiken är reparerbara.
Och priserna verkar milt sagt optimistiska.
#43 tty
Jag tror inte att lindning med kolfiber i form av prepreg med epoxyharts och påföljande värmehärdning vållar några problem för PVDC, – den torde vara mer temperaturtålig än PVC. Och så höga är inte härdningstemperaturerna.
Jag saknar syn nog för att googla svaret på den springande punkten, diffusionstätheten mot vätgas.
Läs annars vad som allmänt skrivs om PVDC i t ex engelska Wikipedia.
Själva monomeren är inte våldsamt dyr, min gamla arbetsgivare använder den som sagt industriellt i rätt stor skala. Tillverkas genom dehydroklorering av trikloretan.
Att tillverka en ’innerbehållare” i PVDC ser jag inga stora problem med, det är trots allt en termoplast.
Får du nya om vad amerikanarna gör inom området skulle det roa rn gammal plastkemist att få reda på detta. Klart intressantare än ståltubet i mina ögon
#33 Brutus
Min gissning – max 5% av SSAB´s stål (Luleå) kommer vara fossilfritt 2030.
Jag skulle gärna sätta pengar på detta. Törs Farmanbar / Strandhäll sätta emot ? Vore intressant att erbjuda dem att visa att de tror på vad de säger.
#42 tty : Som samhällsvetarekan jag inget fysikaliskt. Så tack för info! Det är alltså inte uteslutet att det kan funka. Uppenbart finns dock många frågetecken. Vi får väl se hur det utvecklar sig…
#45 Jonas W : Jag tvivlar på att någon i detta forum sätter emot. Dessutom är projektet vansinnigt givet energiåtgången relativt Sveriges nutotala(verbal innovation?) och dess mycket, mycket marginella inverkan på CO2 i framtiden. Som skattebetalare anser jag att det är helt skandalöst ur ekonomisk synpunkt. Maud Olofssons meriter ligger oerhört i lä.
#46
Rent fysikaliskt kan det förvisso fungera. Egentligen är det fråga om ett pumpkraftverk, fast man använder fasförändringen mellan superkritisk koldioxid och gasformig koldioxid i stället för vatten på olika nivåer. Rent tekniskt är det nog betydligt enklare att få att fungera än att köra el -> vätgas -> el.
Problemet (utöver kostnad och verkningsgrad) är att lagringsutrymmet för den gasformiga koldioxiden blir enormt stort för större energimängder. Deras största modell skall klara 200 MWh, att ersätta ett 1000 MW kärnkraftverk i en vecka kräver alltså 840 sådana anläggningar.
tty #47
Det är nog realiserbart, men verkningsgraden och kostnaden står skriven i stjärnorna. Men den främsta nackdelen är nog ändå att det blir relativt enkelt att utvärdera den, där ligger el>väte>el bättre till, den kedjan kommer att ta tid för politikerna att döma ut, i synnerhet som dom egentligen inte vill erkänna att dom hade fel om förnybar intermittent el från början.
And don’t mention the Energiewende.
Hur trivs människan i värmen?
Jag är rätt förvånad om den låga toleransgränsen som jag läser ligger på ca +25 C enligt många.
Jag har bott i Thailand nästan 7 år och här är det sällan dagar under +30°C.
Finns några under den kalla perioden.
Nattemperaturer rätt vanligt nära 30 grader.
När vi byggde huset för ca 5 år sedan så var dagens högsta temp 40 nästan varje dag från mitten av februari till maj månad.
Hur klarar man detta då jo, har ni hört människan är anpassningsbar.
Jag anväder AC nästan undantagsfall bara på kvällar efter en riktigt het dag för att få rumstempen ner något. Kommer inte ihåg att den har snurrat en hel natt någonsin.
Själv upplever jag numera allt under 35 som behagligt, under 25 kyligt under 25 väntar jag att ta ut cykeln tills solen har värmt luften.
Mycket av det vi tål är även psykiskt betingat som så mycket annat.
Summering att mitt lilla inlägg är att liksom Vladimir Smirnoff som tyckte att -10 var perfekt grillväder, tycker jag och de flesta här jag bor att 25 + är detsamma.
Dessutom slipper jag alla ledkrämpor och prostatabesvär jag hade tidigare i Sverige.
Så det är inget farligt med värme alls, fast detta året har det inte varit så hett alls.